Metta Fjelkner är återigen på krigsstigen mot kommunaliseringen av skolan. Det verkar ha varit en traumatisk händelse i LR:s liv, den är orsaken till allt ont...
Idag skriver hon i DN att kommunaliseringen är orsaken till stora kostnadsskillnader för skolan i olika kommuner och visst är det så att skolan kostar olika i olika kommuner. Konstigt vore det annars. Men det i sig är väl inte så stort problem? Det är ett mycket större problem att det är så stora kvalitetsskillnader i olika kommuner. Jag blir mycket mer upprörd över att nästan varannan elev får underkänt i någon ämne i Kalix. Hon fokuserar mer på input, jag på outcome. I slutänden - vad är det som räknas?
Nu redovisar hon de två kommuner som satsar mest resp minst på undervisning i skolan, Sävsjö 31 800 kr/elev och Arjeplog 62 300 kr (2007). Snittet i landet låg på 40 000 kr. LR skriver idag att det är två likartade glesbygdskommuner. Hur var det med geografikunskaperna egentligen...? Så lika är de väl inte?
Arjeplog är en vidsträckt kommun (12 945 kvadratkilometer) med bara 277 elever. Lilla Sävsjö (723 kvadratkilometer) har fem gånger så många elever, 1 242. Är det konstigt att det är dyrare att driva undervisning i Arjeplog än i Sävsjö? Vill LR att det ska vara lika överallt? Det vill verkligen inte jag.
Vid kommunaliseringen var snittkostnaden för undervisningen (1992, vilket är de tidigaste siffrorna som går att få) 25 300 kr. Då var spännvidden från 21 000 kr/elev (Gnesta) till 40 800 kr (Pajala). 1992 satsade alltså den dyraste kommunen ungefär dubbelt så mycket på undervisningen som den billigaste. Så är det fortfarande. LR har alltså inte kommit fram till någon "nyhet", utan staten gjorde likadant som det man nu beskyller kommunerna för.
Det hade varit intressantare om LR jämfört de väldigt olika resultaten i skolorna och möjligen ställt dem i relation till kostnaderna. Är resultaten i Sävsjö sämst i landet? Nej, sämst betyg finns i Vårgårda och Vilhelmina. I Vårgårda kostar undervisningen knappt 5 000 kr mindre än rikssnittet, i Vilhelmina (som väl är mer lik Arjeplog än Sävsjö?) 14 000 kronor mer. I Kalix, som också satsar mer än snittet, är flest elever i landet underkända i något ämne (43%). Åsele satsar mindre än Kalix, men når ändå bäst resultat i landet.
Vad vill jag ha sagt med det här? Två saker:
1. Att kostnadsskillnaderna inte är något nytt, så var det även vid kommunaliseringen.
2. Höga kostnader ger inte högre kvalitet.
LR:s linje att kommunaliseringen är roten till allt ont är ganska naiv. Det blir fokus på helt fel saker. Ett förstatligande leder inte till att eleverna lär sig mer eller att skolan får mer resurser. Jag tycker att LR borde jaga dålig kvalitet i stället för låga kostnader. Men det är klart, det kanske betyder kritik mot en och annan lärare...
23 december, 2008
22 december, 2008
Fria skolvalet sgregerar inte
Det fria skolvalet lämnar en grupp elever i sticket, skriver SvD idag.
Jag tycker att resonemanget är helt bakvänt. Det är ju inte skolvalet som lämnar eleverna i sticket. Det är skolor som inte ger eleverna de kunskaper de behöver som lämnar eleverna i sticket. Det är en kultur, framför allt bland killar, som säger att det inte är coolt att plugga som lämnar en grupp elever i sticket. Men inte skolvalet. Tvärtom! Det är ju det fria skolvalet som ger ungdomar (framförallt tjejer) en chans att ta sig i från en dålig skolmiljö.
Det är så typiskt - när invandrartjejer gör klassresor, pluggar och gör "rätt" så utmålas det som om det vore fel, att det nog vore bättre om de stannade kvar i förortsskolan som inte lär dem svenska tillräckligt bra. Problemet är ju ett helt annat - att killar inte gör samma klassresa.
Jag tycker att resonemanget är helt bakvänt. Det är ju inte skolvalet som lämnar eleverna i sticket. Det är skolor som inte ger eleverna de kunskaper de behöver som lämnar eleverna i sticket. Det är en kultur, framför allt bland killar, som säger att det inte är coolt att plugga som lämnar en grupp elever i sticket. Men inte skolvalet. Tvärtom! Det är ju det fria skolvalet som ger ungdomar (framförallt tjejer) en chans att ta sig i från en dålig skolmiljö.
Det är så typiskt - när invandrartjejer gör klassresor, pluggar och gör "rätt" så utmålas det som om det vore fel, att det nog vore bättre om de stannade kvar i förortsskolan som inte lär dem svenska tillräckligt bra. Problemet är ju ett helt annat - att killar inte gör samma klassresa.
Tjejer har alltid fått vara gisslan för bråkiga killar, det måste bli slut på det. Hur många har inte varit med om att en tjej placeras mellan två lite stökiga killar i klassrummet för att lugna ned dem? Är det inte dags att killarna tar sig i kragen i stället? Det borde vi verkligen ägna julledigheten åt att fundera över i stället för att klaga när tjejer tar sig fram.
17 december, 2008
Sämst i Vilhelmina?
Västerbottens-Kuriren och radion i Västerbotten rapporterar att Vilhelmina har landets sämsta skolor och hänvisar till en ny rapport från Skolverket (som jag tyvärr inte hittar). Klart är i alla fall att resultaten är rätt usla och sjunkande.
Det är bra att det verkar finnas en sjukdomsinsikt i ledningen i Vilhelmina. Men det var nästan lika risigt 2003 och 2004 och förra året, så varför har man inte gjort något tidigare? Vad finns det för skäl att tro att det ska bli en påtaglig förändring nu, så att ungdomarna i Vilhelmina får en riktigt bra skolgång?
I sådana här lägen tycker jag att Skolinspektionen skulle ha lite mer muskler och kunna säga: "ok, nu har ni insett allvaret. Vi förväntar oss klara förändringar, massiva insatser och klart förbättrade resultat till nästa mätning. Ser vi inte det, så blir det böter och om inte det hjälper så ställer vi skolväsendet i Vilhelmina under tvångsförvaltning."
Att vilja väl räcker liksom inte. Tanken är ju inte att sanktionerna ska behöva användas, men om kommunen inte lever upp till kraven så måste ju något hända. Det duger inte att eleverna slås ut år efter år, ansvaret är större än så.
Det är bra att det verkar finnas en sjukdomsinsikt i ledningen i Vilhelmina. Men det var nästan lika risigt 2003 och 2004 och förra året, så varför har man inte gjort något tidigare? Vad finns det för skäl att tro att det ska bli en påtaglig förändring nu, så att ungdomarna i Vilhelmina får en riktigt bra skolgång?
I sådana här lägen tycker jag att Skolinspektionen skulle ha lite mer muskler och kunna säga: "ok, nu har ni insett allvaret. Vi förväntar oss klara förändringar, massiva insatser och klart förbättrade resultat till nästa mätning. Ser vi inte det, så blir det böter och om inte det hjälper så ställer vi skolväsendet i Vilhelmina under tvångsförvaltning."
Att vilja väl räcker liksom inte. Tanken är ju inte att sanktionerna ska behöva användas, men om kommunen inte lever upp till kraven så måste ju något hända. Det duger inte att eleverna slås ut år efter år, ansvaret är större än så.
Slopad valfrihet i Katrineholm
Har just haft en radiodebatt med Anneli Hedberg, s-ordförande i bildningsnämnden i Katrineholm (Skolministeriet i P1). Det handlade om segregation i skolan och hennes lösning var att skrota valfriheten eftersom elever och föräldar enligt hennes uppfattning väljer fel. I stället ska elever kvoteras runt på skolorna så att det blir en jämn fördelning av invandrare överallt.Det vänder sig i magen på mig. Så långt från vad politiker borde ägna sig åt som man kan komma. Inte ens i Sovjetunionen gjorde man på det sättet. Vilken tilltro har man till sig själv och politikens förmåga?
Hur ser man på sitt uppdrag när man resonerar så? Ser man eleverna som schackpjäser som kan flyttas runt hur som helst för att uppfylla någon sorts socialistisk likhetsambition? Uppenbarligen resonerar de så att ungdomarna är undersåtar som är till för att förverkliga politiska idéer. Tänk, jag trodde att skolan var till för eleverna och inte för oss politiker...
För mig är det självklart att det är elever och föräldrar som ska välja skola. Inte tvärtom. Och definitivt inte politiker som ska välja skola åt eleverna. Det kan man understödja genom att underlätta rörligheten och aktiva medvetna val, t ex genom busskort, jämförbart informationsmaterial mellan skolorna och uppmana familjerna att välja. För några år sedan pratade sossarna om egenmakt, men det verkar man ha övergivit helt. Nu är det politikermakt för hela slanten som gäller.
Skoldebatt utan skola för s
Idag är det utbildningspolitisk debatt i riksdagen. Det ska handla om statens budget på utbildnignsområdet. Sossarna vill dock inte prata om det här alls. Marie Granlund vill prata om krisen i stället.
Jag förstår henne. Det kan inte vara kul att vara sosse och prata skolpolitik. Vad ska man prata om...? Då blir det ju så besvärligt och man avkrävs en massa besked om vad man egentligen vill göra och vem man vill göra det med. Just i skolpolitiken är frågorna nämligen ovanligt många och vi är nog rätt många som undrar vem som ska få ge sig när de oförenliga storheterna på vänsterkanten ska enas.
Kommer miljöpartiet att ge upp sin positiva syn på friskolor? Blir det vänsterpartiets krav på förbud mot läxor och betyg som ska gälla för hela oppositionen? Nu när sossarna sakta men säkert börjat backa om nationella prov - ska de backa tillbaka för att bli sams med sina kompisar vänsterut? De nya spetsutbildningarna på gymnasiet som startar nästa år - ska de också bort? Är det miljöpartiets ekonomiska lättsinne som ska gälla, de vill ju t ex ha fler komvuxplatser men har inga pengar för det?
Som sagt, det är nog inte kul att vara sosse och tvingas omfamna kommunisten Rossana Dinamarca som har en rätt extrem uppfattning om skolpolitik. De verkar sky henne som pesten, villk inte nämna henne eller vänsterpartiets skolpolitik alls. Därför verkar sossarnas strategi vara att anfall är bästa försvar, men jag tror att väljarna genomskådar detta och kräver besked. Ta ansvar och bli seriösa, opposition!
Jag förstår henne. Det kan inte vara kul att vara sosse och prata skolpolitik. Vad ska man prata om...? Då blir det ju så besvärligt och man avkrävs en massa besked om vad man egentligen vill göra och vem man vill göra det med. Just i skolpolitiken är frågorna nämligen ovanligt många och vi är nog rätt många som undrar vem som ska få ge sig när de oförenliga storheterna på vänsterkanten ska enas.
Kommer miljöpartiet att ge upp sin positiva syn på friskolor? Blir det vänsterpartiets krav på förbud mot läxor och betyg som ska gälla för hela oppositionen? Nu när sossarna sakta men säkert börjat backa om nationella prov - ska de backa tillbaka för att bli sams med sina kompisar vänsterut? De nya spetsutbildningarna på gymnasiet som startar nästa år - ska de också bort? Är det miljöpartiets ekonomiska lättsinne som ska gälla, de vill ju t ex ha fler komvuxplatser men har inga pengar för det?
Som sagt, det är nog inte kul att vara sosse och tvingas omfamna kommunisten Rossana Dinamarca som har en rätt extrem uppfattning om skolpolitik. De verkar sky henne som pesten, villk inte nämna henne eller vänsterpartiets skolpolitik alls. Därför verkar sossarnas strategi vara att anfall är bästa försvar, men jag tror att väljarna genomskådar detta och kräver besked. Ta ansvar och bli seriösa, opposition!
12 december, 2008
Minus för ny friskoleutredning
Idag presenterades slutbetänkandet av utredningen Lika villkor, långt senare än vad det var tänkt från början. Vid en hastig genomläsning måste jag säga att jag är ganska besviken.
Häromdagen avslog Skolinspektionen en ansökan från Kunskapsskolan om att få starta en gymnasieskola i Enköping. Kommunen var i sitt yttrande väldigt positiva och välkomnande, men skolan fick nej ändå. Skolinspektionen resonerade ungefär som om kommunen inte vet sitt eget bästa. Det här håller inte. Det måste bli enklare att starta (men inte lägre kvalitetskrav) men också enklare att bli av med tillståndet om man inte levererar kvalitet. Det tycker jag är en god princip.
Utredaren föreslår också att tidpunkten för ansökan om att starta friskola ska tidigareläggas 2 månader. Det innebär att det ska ta ÄNNU längre tid att få starta. Dagens 450 dagar blir över 500 dagar. Orimligt! Det känns helt fel väg, processen måste bli kortare i stället.
Utredaren föreslår också att kommuner i undantagsfall ska kunna vara delägare i friskolor och hävdar att det saknas reglering i frågan idag. För min del är frågan utagerad i och med att Regeringsrätten sagt att det kommunala bolaget TomTits i Södertälje ska få tillstånd att driva friskola. Varför skulle inte en kommun kunna äga en skola, helt eller delvis? Det ingår ju i kommunens kärnverksamhet. Mer reglering än idag tycker jag inte behövs på den punkten. Regeringen har ju lovat att minska regelbördan med 25% dessutom...
Det som är positivt i förslaget är att friskolorna för möjlighet att lägga ut delar av undervisningen på entreprenad, precis som kommunala skolor kan. Och att kravet på minst 20 barn i en friskola tas bort. Det finns ju små särskolor exempelvis som kan vara fantastiskt bra och som inte ska uteslutas.
Dagens utredning handlar bl a om kommunens inflytande när nya friskolor startar. För egen del tycker jag att man kan skrota det inslaget helt. Det var möjligen bra när friskolereformen sjösattes 1992, men känns helt överflödigt idag. Det blir för mycket platsräknande och för lite kvalitetstänkande med dagens modell.
Jag kan inte riktigt se att utredaren har följt direktivet där det bl a står att "kommunernas möjlighet att utöva inflytande över ansökningsprocess och tillståndsgivning till fristående skolor skall minska". Utredaren föreslår att kommunen ska bli skyldig att yttra sig och i sak verkar inte förslagen innebära några förändringar. Trist, trist, trist. Men sista ordet är ju inte sagt om den saken... Häromdagen avslog Skolinspektionen en ansökan från Kunskapsskolan om att få starta en gymnasieskola i Enköping. Kommunen var i sitt yttrande väldigt positiva och välkomnande, men skolan fick nej ändå. Skolinspektionen resonerade ungefär som om kommunen inte vet sitt eget bästa. Det här håller inte. Det måste bli enklare att starta (men inte lägre kvalitetskrav) men också enklare att bli av med tillståndet om man inte levererar kvalitet. Det tycker jag är en god princip.
Utredaren föreslår också att tidpunkten för ansökan om att starta friskola ska tidigareläggas 2 månader. Det innebär att det ska ta ÄNNU längre tid att få starta. Dagens 450 dagar blir över 500 dagar. Orimligt! Det känns helt fel väg, processen måste bli kortare i stället.
Utredaren föreslår också att kommuner i undantagsfall ska kunna vara delägare i friskolor och hävdar att det saknas reglering i frågan idag. För min del är frågan utagerad i och med att Regeringsrätten sagt att det kommunala bolaget TomTits i Södertälje ska få tillstånd att driva friskola. Varför skulle inte en kommun kunna äga en skola, helt eller delvis? Det ingår ju i kommunens kärnverksamhet. Mer reglering än idag tycker jag inte behövs på den punkten. Regeringen har ju lovat att minska regelbördan med 25% dessutom...
Det som är positivt i förslaget är att friskolorna för möjlighet att lägga ut delar av undervisningen på entreprenad, precis som kommunala skolor kan. Och att kravet på minst 20 barn i en friskola tas bort. Det finns ju små särskolor exempelvis som kan vara fantastiskt bra och som inte ska uteslutas.
Ett delbetänkande från utredaren kom i februari och handlade om friskolornas möjlighet att överklaga skolpengsbeloppet. Det är ju många kommuner som fuskar idag, så det är en efterlängtad förändring. Tyvärr tar det tid att få fram en proposition på utbildningsdepartementet. Remisstiden gick ut i maj och så himla komplicerat är det ju inte. Det brådskar faktiskt för alla friskolor som inte får de pengar de har rätt till, som svälts ut av trilskande kommuner. Vår moderata ambition har varit att få en sådan lagstiftning på plats från 1 januari 2009, men eftersom denna frågan uppenbarligen inte prioriteras så blir det ju inte så. Men från 1 juli, när nästa läsår börjar måste den vara på plats, allt annat känns oacceptabelt.
11 december, 2008
Invigning av ny skola
Jag hade det hedersamma uppdraget att få inviga en ny skola idag, Kunskapsskolans naturvetenskapliga center på Campus Observatoriet i Saltsjöbaden. En helt fantastisk miljö och det kan bli en helt outstadning skola.Igår fick två saker mig att tänka på den här invigningen. Först det självklara, Nobelpriset. Alla världens bästa forskare samlas i Konserthuset och Blå hallen. De riktigt excellenta prisas för sina naturvetenskapliga upptäckter, ekonomiska teorier och kulturskapande. En gång om året visar vi vad som är verkligt viktigt för vår välfärd och vår framtid och då är det kunglig strålglans och fokus på Sverige som gäller.
Den andra gången jag tänkte på invigningen var rapporterna om TIMMS-undersökningen, att svenska elever blir allt sämre i matte och no. Sverige sjunker mest av alla länder och ligger nu under genomsnittet i EU och OECD. Asiatiska länder som Taiwan, Japan och Sydkorea toppar listan men USA och England ligger också före oss. Och det är därifrån nobelpristagarna kommer. Nya nobelpris grundläggs i skolan och då måste trenden brytas om våra ungdomar någonsin ska kunna få ett nobelpris i framtiden.
Därför var det hoppingivande att dagen efter få vara med och inviga Kunskapsskolans naturvetenskapliga campus. Astronomiutbildning, spetsutbildning i matte redan i grundskolan och center dit alla elever från alla Kunskapsskolor ska åka några dagar. Regeringens ma-no-satsning är bra, men naturligtvis otillräcklig. Det är goda krafter underifrån som behövs, eldsjälar som får förverkliga sina idéer. De som misstror friskolor borde ha varit med idag. Här finns en kraft och framtidstro som är otrolig. Det har tagit lång tid, men de har lyckats med det de föresatt sig. Det blir så enfaldigt att prata om stopp för nya skolor, som sossarna och LR gör. Då hade vi aldrig fått denna skola och detta center.
Kunskapsskolans ambition är att vara den bästa skolan i kommunen. Det är så utmanande osvenskt och så självklart. Och så himla rätt. Så borde alla tänka!
Den andra gången jag tänkte på invigningen var rapporterna om TIMMS-undersökningen, att svenska elever blir allt sämre i matte och no. Sverige sjunker mest av alla länder och ligger nu under genomsnittet i EU och OECD. Asiatiska länder som Taiwan, Japan och Sydkorea toppar listan men USA och England ligger också före oss. Och det är därifrån nobelpristagarna kommer. Nya nobelpris grundläggs i skolan och då måste trenden brytas om våra ungdomar någonsin ska kunna få ett nobelpris i framtiden.
Därför var det hoppingivande att dagen efter få vara med och inviga Kunskapsskolans naturvetenskapliga campus. Astronomiutbildning, spetsutbildning i matte redan i grundskolan och center dit alla elever från alla Kunskapsskolor ska åka några dagar. Regeringens ma-no-satsning är bra, men naturligtvis otillräcklig. Det är goda krafter underifrån som behövs, eldsjälar som får förverkliga sina idéer. De som misstror friskolor borde ha varit med idag. Här finns en kraft och framtidstro som är otrolig. Det har tagit lång tid, men de har lyckats med det de föresatt sig. Det blir så enfaldigt att prata om stopp för nya skolor, som sossarna och LR gör. Då hade vi aldrig fått denna skola och detta center.
Kunskapsskolans ambition är att vara den bästa skolan i kommunen. Det är så utmanande osvenskt och så självklart. Och så himla rätt. Så borde alla tänka!
10 december, 2008
Friskola tvingas stänga
Friskolan Sebor i Borlänge tvingas stänga på fredag, rapporterar Dalarnas Tidningar.
Säkert ett klokt beslut, även om jag inte är insatt i alla detaljer. Skolan startade hösten 2006 och ett tag därefter gjorde Skolverket inspektion som visade så allvarliga brister att man först krävde förbättringar och när dessa inte genomfördes så drogs tillståndet in i augusti 2007. Det överklagades och idag beslutade Regeringsrätten att inte pröva frågan, vilket innebär att Skolverkets beslut står sig. Skolan måste stänga.
Det är ju så här det borde fungera överallt. Jag tycker ändå att det tagit förhållandevis kort tid att få fram en stängning, drygt ett år. Visst, det är lång tid, men i förhållande till mycket annat är det en ganska kort domstolsprocess. Det finns friskolor som bråkar med kommunerna om hur stor skolpengen ska vara och det kan ta åratal att lösa.
Tänk om man kunde stänga dåliga kommunala skolor lika lätt! Tittar man på betygsresultaten i exempelvis Borlänge, där Sebor ligger, så finns ju en del övrigt att önska. Sjunkande betyg, 28% underkända i något ämne och negativa SALSA-värden. När stängs en dålig kommunal skola där?
Säkert ett klokt beslut, även om jag inte är insatt i alla detaljer. Skolan startade hösten 2006 och ett tag därefter gjorde Skolverket inspektion som visade så allvarliga brister att man först krävde förbättringar och när dessa inte genomfördes så drogs tillståndet in i augusti 2007. Det överklagades och idag beslutade Regeringsrätten att inte pröva frågan, vilket innebär att Skolverkets beslut står sig. Skolan måste stänga.
Det är ju så här det borde fungera överallt. Jag tycker ändå att det tagit förhållandevis kort tid att få fram en stängning, drygt ett år. Visst, det är lång tid, men i förhållande till mycket annat är det en ganska kort domstolsprocess. Det finns friskolor som bråkar med kommunerna om hur stor skolpengen ska vara och det kan ta åratal att lösa.
Tänk om man kunde stänga dåliga kommunala skolor lika lätt! Tittar man på betygsresultaten i exempelvis Borlänge, där Sebor ligger, så finns ju en del övrigt att önska. Sjunkande betyg, 28% underkända i något ämne och negativa SALSA-värden. När stängs en dålig kommunal skola där?
TIMMS för utskottet
Idag fick vi i utskottet en ordentlig presentation av den internationella TIMMS-undersökningen om matematik och naturkunskap i skolan. Alla insatta var där, det är verkligen en förmån att få tillgång till kunskap och kompetens på det sättet.
Generaldirektören Per Thullberg på Skolverket levererade några bra meningar. "Om skolan varit inriktad på resultat i stället för process hade aldrig det här inträffat" var en sådan bra. För det var ju precis så det var förut, av den tidigare regeringen och även den tidigare generaldirektören. Då gömdes och glömdes resultaten och processen ställdes i fokus.
De som kan mer bedömde att bovarna i dramat är för få undervisningstimmar i både matte och no-ämnen, för mycket läroboksstyrd undervisning (vilket visar på osäkra lärare som inte behärskar ämnet) och för mycket självstudier på lektionerna. De rosade regeringen för allt det som nu äntligen sker - ny lärarutbildning, ma/no-satsning, tidigare prov och inte minst dagens proposition om tydligare mål och kunskapskrav.
Det blir lite patetiskt att höra Karlstaddocenten Hans-Åke Scherps kommentarer i DN, att skolministerns fascination för betyg skulle vara ett problem och en underförstådd orsak till de bristande kunskaperna. Sanningen är ju att TIMMS-undersökningen gjordes våren 2007, dvs några månades efter regeringsskiftet och man kan inte ens med bästa vilja i världen påstå att regeringens politik fått genomslag på klassrumsnivå på så kort tid. Han kanske borde se sig själv i spegeln om han vill hitta någon ansvarig...
Och så läser jag LR:s kommentar. Det är kommunaliseringens fel. Som en drucken papegoja säger de ständigt samma sak, oavsett problem. Det är inte trovärdigt, lika lite som moderaterna tidigare alltid lyfte fram skattesänkningar som lösningen på alla problem. Om det nu är för lite undervisningstid, för mycket läroboksstyrd undervisning, för många osäkra lärare och för mycket självstudier på lektionerna så undrar jag hur de kan skylla allt detta på kommunaliseringen. När ska även lärarna börja titta sig i spegeln och fråga sig om den undervisning de bedriver alltid är den bästa?
PO Bentley rundade av sin framställning idag med ett klokt konstaterande som jag tycker fångar det hela i ett nötskal. Man förenklar så mycket som möjligt idag i stället för att hjälpa elevera över hindren. Tänkvärt.
Generaldirektören Per Thullberg på Skolverket levererade några bra meningar. "Om skolan varit inriktad på resultat i stället för process hade aldrig det här inträffat" var en sådan bra. För det var ju precis så det var förut, av den tidigare regeringen och även den tidigare generaldirektören. Då gömdes och glömdes resultaten och processen ställdes i fokus.
De som kan mer bedömde att bovarna i dramat är för få undervisningstimmar i både matte och no-ämnen, för mycket läroboksstyrd undervisning (vilket visar på osäkra lärare som inte behärskar ämnet) och för mycket självstudier på lektionerna. De rosade regeringen för allt det som nu äntligen sker - ny lärarutbildning, ma/no-satsning, tidigare prov och inte minst dagens proposition om tydligare mål och kunskapskrav.
Det blir lite patetiskt att höra Karlstaddocenten Hans-Åke Scherps kommentarer i DN, att skolministerns fascination för betyg skulle vara ett problem och en underförstådd orsak till de bristande kunskaperna. Sanningen är ju att TIMMS-undersökningen gjordes våren 2007, dvs några månades efter regeringsskiftet och man kan inte ens med bästa vilja i världen påstå att regeringens politik fått genomslag på klassrumsnivå på så kort tid. Han kanske borde se sig själv i spegeln om han vill hitta någon ansvarig...
Och så läser jag LR:s kommentar. Det är kommunaliseringens fel. Som en drucken papegoja säger de ständigt samma sak, oavsett problem. Det är inte trovärdigt, lika lite som moderaterna tidigare alltid lyfte fram skattesänkningar som lösningen på alla problem. Om det nu är för lite undervisningstid, för mycket läroboksstyrd undervisning, för många osäkra lärare och för mycket självstudier på lektionerna så undrar jag hur de kan skylla allt detta på kommunaliseringen. När ska även lärarna börja titta sig i spegeln och fråga sig om den undervisning de bedriver alltid är den bästa?
PO Bentley rundade av sin framställning idag med ett klokt konstaterande som jag tycker fångar det hela i ett nötskal. Man förenklar så mycket som möjligt idag i stället för att hjälpa elevera över hindren. Tänkvärt.
09 december, 2008
Specialutformade program på gymnasiet behövs
I dag var jag värd för ett frukostseminarium om gymnasiet i riksdagen. Friskolornas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Riksidrottsförbundet, Svenskt Näringsliv och Sveriges Elevråd-SVEA var medarrangörer och talade för en gångs skull precis samma språk: behåll de specialutformade programmen på gymnasiet! Jag håller med dem.
Fyra skolor presenterade sin verksamhet och hur de skulle påverkas av om gymnasieutredningen genomförs i denna del. Det lät verkligen inte kul.
En av rektorerna undrade om en borgerlig regering ska bromsa valfriheten. En annan undrade vad de fristående skolorna egentligen blir fristående ifrån. En rektor undrade varför de som vill ha mer entreprenörskap i skolan inte också tilltror skolorna förmågan att visa entreprenörskap i konkret handling. Svenskt Näringsliv uttryckte det så att det handlar om spetsutbildning och att utbilda för jobb, så för dem är det livsviktigt med specialiseringar.
Jag fick många argument för att bevara mångfalden på gymnasiet. Det får inte bli för fyrkantigt. Visst är det så att många av de lokala kurserna som finns (f a på de kommunala skolorna eftersom de fristående har fått sina utbildningar prövade) inte riktigt håller måttet. Det borde man verkligen åtgärda. Men de godkända kurserna borde kunna kombineras på ett annat sätt än vad programmen anger. Jag ville läsa latin på naturprogrammet när jag gick i gymnasiet men det gick inte och det var en del som orsakade mitt politiska engagemang. Liknande möjligheter att välja otraditionellt och annorlunda måste finnas i gymnasiet. Om inte annat så skapar det ofta motivation bland och det är något som vi inte är bortskämda med idag.
Fortsatt lokal frihet men skärpt kvalitetskontroll tror jag är en bättre melodi än strikt statsstyrning.
Fyra skolor presenterade sin verksamhet och hur de skulle påverkas av om gymnasieutredningen genomförs i denna del. Det lät verkligen inte kul.
En av rektorerna undrade om en borgerlig regering ska bromsa valfriheten. En annan undrade vad de fristående skolorna egentligen blir fristående ifrån. En rektor undrade varför de som vill ha mer entreprenörskap i skolan inte också tilltror skolorna förmågan att visa entreprenörskap i konkret handling. Svenskt Näringsliv uttryckte det så att det handlar om spetsutbildning och att utbilda för jobb, så för dem är det livsviktigt med specialiseringar.
Jag fick många argument för att bevara mångfalden på gymnasiet. Det får inte bli för fyrkantigt. Visst är det så att många av de lokala kurserna som finns (f a på de kommunala skolorna eftersom de fristående har fått sina utbildningar prövade) inte riktigt håller måttet. Det borde man verkligen åtgärda. Men de godkända kurserna borde kunna kombineras på ett annat sätt än vad programmen anger. Jag ville läsa latin på naturprogrammet när jag gick i gymnasiet men det gick inte och det var en del som orsakade mitt politiska engagemang. Liknande möjligheter att välja otraditionellt och annorlunda måste finnas i gymnasiet. Om inte annat så skapar det ofta motivation bland och det är något som vi inte är bortskämda med idag.
Fortsatt lokal frihet men skärpt kvalitetskontroll tror jag är en bättre melodi än strikt statsstyrning.
Sämre mattekunskaper - igen
Skolverket inleder presentationen av dagens stora internationella skolundersökning (TIMMS)med att "de svenska eleverna i årskurs 8 presterar under EU/OECD-genomsnittet i matematik". Det är dessutom sämre resultat än 2003, som i sin tur var sämre än 1995. Även bland fjärdeklassarna är kunskaperna under snittet. Faktum är att Sverige är det land som försämrat resultaten mest, efter Bulgarien och det är ju inget att stå efter. Det som var snittet 1995 når nu bara 25% av eleverna upp till idag.
Det finns bara tre ord man kan säga om detta: illa, illa, illa.
Vi lägger mest pengar i världen på skolan, anser oss ligga i absolut topp, men gör det bevisligen inte. Två frågor infinner sig i mitt huvud: 1. Varför ser det ut som det gör? 2. Vad gör man åt de som brister?
Några asiatiska länder (Taiwan, Sydkorea, Singapore, Hongkong och Japan) toppar listan, här har vi nog en del att lära även om våra skolsystem är väldigt olika. De har dessutom en helt annan inställning till utbildning. Där är kunskap och utbildning sexigt och åtråvärt och värt att försaka annat för att få. I Sverige gör man väl nästan vad som helst för att slippa... USA och England ligger också bra till. De tar sig. Här kan man nog se deras stenhårda fokus på att förbättra kunskapsresultaten som en nyckel. Finland, Danmark och Nya Zeeland är inte med så där har vi inget att hämta i den här undersökningen.
Och vad gör vi? Den nationella matematiksatsningen är nog viktig som "starter" men det räcker inte alls. Ny lärarutbildning behövs verkligen. När jag träffade professor Per-Olov Bentley, en av dem som hanterat TIMMS-undersöningen, i februari så kritiserade han både lärarutbildningen som helt värdelös på matematik och även läroböckerna för att lära ut på fel sätt. Idag är det lätt att ge honom rätt. En vanlig metod som används i skolan är sk skriftlig huvudräkning. Det gjorde att en majoritet av eleverna i trean i de skolor där han gjort undersökningar fick svaret 18 på talet 51-49. Obegripligt, men sant. Ny lärarutbildning brådskar alltså, men räcker inte alls. Mer utbildning borde vi också ha. Inte så populärt kanske, men eleverna behöver mer undervisning. Vi har faktiskt näst minst undervisning i hela EU för högstadieelever och det håller inte.
Det viktigaste vi kan åstadkomma är att göra det sexigt att plugga igen, låta talanger blomstra ut, ta vara på begåvningar och begrava Jantelagen. Och varför inte ta i med hårdhandskarna mot de kommuner och skolor med särskilt allvarliga brister. Förra veckans betygsresultat visar ju att det finns en och annan... Byt ut ledningarna i de 10 sämsta kanske?
De som vill klämma åt friskolorna får dock inget vatten på sin kvarn av undersökningen. Där har eleverna bättre resultat än i den kommunala skolan.
Aftonbladet, DN.
Det finns bara tre ord man kan säga om detta: illa, illa, illa.
Vi lägger mest pengar i världen på skolan, anser oss ligga i absolut topp, men gör det bevisligen inte. Två frågor infinner sig i mitt huvud: 1. Varför ser det ut som det gör? 2. Vad gör man åt de som brister?
Några asiatiska länder (Taiwan, Sydkorea, Singapore, Hongkong och Japan) toppar listan, här har vi nog en del att lära även om våra skolsystem är väldigt olika. De har dessutom en helt annan inställning till utbildning. Där är kunskap och utbildning sexigt och åtråvärt och värt att försaka annat för att få. I Sverige gör man väl nästan vad som helst för att slippa... USA och England ligger också bra till. De tar sig. Här kan man nog se deras stenhårda fokus på att förbättra kunskapsresultaten som en nyckel. Finland, Danmark och Nya Zeeland är inte med så där har vi inget att hämta i den här undersökningen.
Och vad gör vi? Den nationella matematiksatsningen är nog viktig som "starter" men det räcker inte alls. Ny lärarutbildning behövs verkligen. När jag träffade professor Per-Olov Bentley, en av dem som hanterat TIMMS-undersöningen, i februari så kritiserade han både lärarutbildningen som helt värdelös på matematik och även läroböckerna för att lära ut på fel sätt. Idag är det lätt att ge honom rätt. En vanlig metod som används i skolan är sk skriftlig huvudräkning. Det gjorde att en majoritet av eleverna i trean i de skolor där han gjort undersökningar fick svaret 18 på talet 51-49. Obegripligt, men sant. Ny lärarutbildning brådskar alltså, men räcker inte alls. Mer utbildning borde vi också ha. Inte så populärt kanske, men eleverna behöver mer undervisning. Vi har faktiskt näst minst undervisning i hela EU för högstadieelever och det håller inte.
Det viktigaste vi kan åstadkomma är att göra det sexigt att plugga igen, låta talanger blomstra ut, ta vara på begåvningar och begrava Jantelagen. Och varför inte ta i med hårdhandskarna mot de kommuner och skolor med särskilt allvarliga brister. Förra veckans betygsresultat visar ju att det finns en och annan... Byt ut ledningarna i de 10 sämsta kanske?
De som vill klämma åt friskolorna får dock inget vatten på sin kvarn av undersökningen. Där har eleverna bättre resultat än i den kommunala skolan.
Aftonbladet, DN.
08 december, 2008
Fria lärosäten
Regeringens utredare Daniel Tarschys föreslår idag att universiteten och högskolorna ska få en friare ställning, inte längre betraktas som statliga myndigheter.
Jag tycker att han har helt rätt. Lärosäten som är självständiga och får tänka fritt har förutsättningar att bli mer kreativa och framgångsrika. Om de utnyttjar friheten förstås. De två stiftelsehögskolorna (Chalmers och Jönköping) har inte tagit ut svängarna särskilt mycket. Men det här signalerar i alla fall att det är önskvärt att göra saker på ett annorlunda sätt, man får - eller helst måste - utmana Jantelagen.
Och varför inte applicera samma resonemang på alla andra lärosäten under högskolenivå? Varenda grunskola och gymnasieskola borde också vara fria och självständiga, inte myndigheter insnävade av hårda regler. Det är ju lite intressant att de som i andra sammanhang talar om förstatligande av skolan nu gillar en friare ställning för högskolorna. Hur går den argumentationen ihop?
Jag tycker att han har helt rätt. Lärosäten som är självständiga och får tänka fritt har förutsättningar att bli mer kreativa och framgångsrika. Om de utnyttjar friheten förstås. De två stiftelsehögskolorna (Chalmers och Jönköping) har inte tagit ut svängarna särskilt mycket. Men det här signalerar i alla fall att det är önskvärt att göra saker på ett annorlunda sätt, man får - eller helst måste - utmana Jantelagen.
Och varför inte applicera samma resonemang på alla andra lärosäten under högskolenivå? Varenda grunskola och gymnasieskola borde också vara fria och självständiga, inte myndigheter insnävade av hårda regler. Det är ju lite intressant att de som i andra sammanhang talar om förstatligande av skolan nu gillar en friare ställning för högskolorna. Hur går den argumentationen ihop?
07 december, 2008
Kommunister i regeringen?
Så har oppositionen gett besked, då. S och mp vill bilda regering med kommunisternas parti. På ett övergripande plan är de överens om det, men vad ska de göra? De skulle ju kunna börja nu i veckan då vi debatterar och diskuterar statens skolbudget. Kan de enas om vad de vill och inte vill? Skulle bli MYCKET förvånad då.Faktum är att de inte är överens om särskilt mycket, mer än att de vill ha makten. Förra veckan hade de tre olika förslag om studiemedlen. Socialdemokraterna hade dessutom fuskat bort 1 miljard kronor och miljöpartiet "glömde" att de också måste ha studiemedel till fler studieplatser. Ekonomiskt moras och politiskt virrvarr är det jag ser på den röda vägen. Hu!
05 december, 2008
Kalasbra extra utbildningssatsning idag
Nu presenterar Alliansen ett paket för att motverka arbetslöshet och bringa ordning i finanskrisen och mildra lågkonjunkturen. En väsentlig del handlar om fler utbildningsplatser så att arbetslösa och de som riskerar att bli arbetslösa får en ordentlig chans till omställning. Det är helt rätt läge för detta nu tycker jag.
När vi drog ned på komvux för två år sedan, då arbetslösheten var som lägt någonsin var rätt då. Lika rätt är det att satsa mer idag, när konjunkturen sviktar. Vi hade inte kommit ut ett enda dugg bättre av att ha mer komvux för två år sedan. Vem hade köpt en endaste bil till för att några på Volvo gått på komvux då?
Nej, det är nu det är läge. 1000 nya platser på Yrkeshögskolan och 3200 för yrkesutbildning inom komvux nästa år och lite högre studiestöd för sammalagt 1,3 miljarder kronor. Perfekt. In med mer platser i det reguljära utbildningsystemet i stället för de gamla ams-kurserna som sossarna slåss för. Och vi är dessutom överens om vad vi vill. När får vi se oppositionens gemensamma förslag?
När vi drog ned på komvux för två år sedan, då arbetslösheten var som lägt någonsin var rätt då. Lika rätt är det att satsa mer idag, när konjunkturen sviktar. Vi hade inte kommit ut ett enda dugg bättre av att ha mer komvux för två år sedan. Vem hade köpt en endaste bil till för att några på Volvo gått på komvux då?
Nej, det är nu det är läge. 1000 nya platser på Yrkeshögskolan och 3200 för yrkesutbildning inom komvux nästa år och lite högre studiestöd för sammalagt 1,3 miljarder kronor. Perfekt. In med mer platser i det reguljära utbildningsystemet i stället för de gamla ams-kurserna som sossarna slåss för. Och vi är dessutom överens om vad vi vill. När får vi se oppositionens gemensamma förslag?
Sundsvall, here I come
Sitter på tåget till Sundsvall. Ska besöka en förskola, en skola och prata för moderater om aktuell skolpolitik i morgon. Lite research visar att Sundsvall och Västernorrland verkligen skulle behöva moderat skolpolitik. Skolverkets betygsstatistik som kom i veckan visar att de ligger riktigt risigt till.I Sundsvall är 30% av eleverna underkända i något ämne i nian. Knappt 85% är behöriga till gymnasiet, den lägsta siffran på 11 år. De sk Salsavärdena är sämre än någonsin tidigare. Det visar att Sundsvall presterar mycket sämre än vad man kan förvänta sig med tanke på den befolkningsstruktur som finns. Och de är inte omedvetna om detta i Sundsvall. De har skrivit om det i de senaste 3-4 kvalitetsredovisningarna men man ser trots det inga förbättringar i kvaliteten. Kanske har det att göra med att hälsa, arbetsmiljö och annat är mer i fokus än kunskaperna?
I Härnösand är det faktiskt ännu värre. Här sjunker betygen varenda år. För tio år sedan låg Härnösand över riksgenomsnittet, nu ligger man en bra bit under - 191 mot 207. 33% är underkända i något ämne och SALSA-värdena lutar dramatiskt över åt det röda minushållet, -18. Det är få kommuner som presterar sämre.
Det här är två exempel på kommuner där staten borde vara mycket tydligare i ansvarsutkrävandet. De missköter faktiskt sitt uppdrag att ge alla elever tillgång till högkvalitativ utbildning. Varningar, böter och i Härnösands fall hot om tvångsförvaltning vore på sin plats.
Vad kan det här bero på? En del attityder och förväntningar kanske. Det är inte så stort fokus på kunskaper och man tror inte att eleverna ska prestera så bra. Jag tror att det är ganska mycket centralstyre med litet utrymme åt skolorna att själva bestämma. Motståndet mot valfrihet och nytänkande är stenhårt i dessa traditionellt röda kommuner.
Uppförsbacken verkar lång och mödosam, men det blir inte bättre av att skjuta på den resa de måste göra. Intressant att höra vad skolorna säger och hur mina partikamrater resonerar i morgon.
04 december, 2008
Pin(s)amt utskottsmöte
Vi hade möte med utbildningsutskottet i morse. En av punkterna var påkallad av socialdemokraterna. På förra mötet begärde de mer underlag om regeringens forskningsproposition.
Idag var statssekreterare Peter Honeth med för att redogöra och svara på frågor. Men sossarna hade - inga frågor alls!!! De ville i stället ha en hearing med andra organisationer. Nu hette det att vi "förvägrade" riksdagen information, vilket naturligtvis bara är tramsigt. De får vilken information de vill. Men de är för lata för att skaffa den sig själva, allt ska serveras på silverfat. Trots att de är det största partiet i riksdagen så orkar de inte sätta sig in i en enda fråga ordentligt och inte själva skaffa sig information man som riksdagsledamot behöver (det gör jag varje dag). De bemödar sig inte ens med att lägga hållbara förslag eller att sätta sig in i de egna förslagen.
Det blev tydligt i debatten igår om studiemedel. Där har sossarna "glömt" att deras förslag om höjt studiemedel med 375 kr/månad kostar 1,5 miljarder, vilket är en miljard mer än vad de har med i sin budget... Sossarnas Caroline Helmerson-Olsson sa i debatten att deras budget ändå skulle avslås så den behövde man inte prata så mycket om... När inte ens sossarna själva vill prata om sin politik så blir det lite patetiskt. De är bara ute efter att skälla och förtala, inte att tala om vad de själva vill, med vem de vill göra det och hur det ska finansieras.
Så verkar det vara med forskningen också. Vi vill få fram ett snabbt beslut så att alla forskningsmiljarder kan börja användas. Socialdemokratena vet fortfarande inte vad de tycker i den här frågan heller. Riktigt pinsamt faktiskt.
Idag var statssekreterare Peter Honeth med för att redogöra och svara på frågor. Men sossarna hade - inga frågor alls!!! De ville i stället ha en hearing med andra organisationer. Nu hette det att vi "förvägrade" riksdagen information, vilket naturligtvis bara är tramsigt. De får vilken information de vill. Men de är för lata för att skaffa den sig själva, allt ska serveras på silverfat. Trots att de är det största partiet i riksdagen så orkar de inte sätta sig in i en enda fråga ordentligt och inte själva skaffa sig information man som riksdagsledamot behöver (det gör jag varje dag). De bemödar sig inte ens med att lägga hållbara förslag eller att sätta sig in i de egna förslagen.
Det blev tydligt i debatten igår om studiemedel. Där har sossarna "glömt" att deras förslag om höjt studiemedel med 375 kr/månad kostar 1,5 miljarder, vilket är en miljard mer än vad de har med i sin budget... Sossarnas Caroline Helmerson-Olsson sa i debatten att deras budget ändå skulle avslås så den behövde man inte prata så mycket om... När inte ens sossarna själva vill prata om sin politik så blir det lite patetiskt. De är bara ute efter att skälla och förtala, inte att tala om vad de själva vill, med vem de vill göra det och hur det ska finansieras.
Så verkar det vara med forskningen också. Vi vill få fram ett snabbt beslut så att alla forskningsmiljarder kan börja användas. Socialdemokratena vet fortfarande inte vad de tycker i den här frågan heller. Riktigt pinsamt faktiskt.
03 december, 2008
En blå ros åt Sigbrit Francke
Förra universitetskanslern Sigbrit Francke presenterade idag sitt länge emotsedda förslag till ny lärarutbildning. Jag har bara hunnit skumma sammanfattningen, men måste säga att det ser bra ut. Flera olika lärarexamina, inriktade mot det man ska göra. Mer IT. Det allmänna utbildningsområdet, som fått omfattande kritik idag, tonas ned. Vissa utbildningar blir lite kortare som standard, andra lite längre, även om alla kan förlängas.
Omdömena om förslaget låter inte vänta på sig.
"Okunnig utredning utan analys" säger professor Ingrid Carlgren, ordförande i Lärarförbundets vetenskapliga råd. Det är en förvånande kommentar från fd rektorn för Lärarhögskolan i Stockholm. Det går inte riktigt att komma ifrån misstanken att hon försvarar den utbildning hon själv var chef över förut och som fått så mycket kritik. Lite självkritik borde hon ändå utöva. Mycket kan man beskylla Francke för, men okunnig känns helt felvalt adjektiv.
Lärarnas Riksförbund är positiva. Metta Fjelkners uppfattning sammanfaller i mångt och mycket med mina. För en gångs skull...
Lärarförbundet gillar inte att man delar in utbildningen i utbildning för låg-, mellan- och högstadielärare, dvs så som skolorna faktiskt ser ut. Man har försökt förändra detta i 20 år, när ska man inse att verkligheten ser ut på det sättet? Tidigare hade man 1-7-lärare, men jag har inte mött någon sådan lärare som jobbar med sjundeklassarna. Nu tycker jag att man borde utgå från skolans faktiska behov i stället.
Och vad säger oppositionen? Socialdemokraterna vill bara lyssna och ha samtal. Visst, jättebra. Men vad vill dom??? När man går in i en förhandling eller diskussion så måste man ju veta vad man vill. Men så är det inte för sossarna. Så är det i fråga efter fråga - betygen, lärarlegetimationen, skolornas självstyre, förstatligande... Jag undrar onekligen varför de vill ha makten, de vet ju inte vad de vill använda den för, har inga egna idéer. Eller är det så att de inte kan enas internt? Det är beviset på ett riktigt trött parti som absolut inte kan släppas fram till makten igen.
Omdömena om förslaget låter inte vänta på sig.
"Okunnig utredning utan analys" säger professor Ingrid Carlgren, ordförande i Lärarförbundets vetenskapliga råd. Det är en förvånande kommentar från fd rektorn för Lärarhögskolan i Stockholm. Det går inte riktigt att komma ifrån misstanken att hon försvarar den utbildning hon själv var chef över förut och som fått så mycket kritik. Lite självkritik borde hon ändå utöva. Mycket kan man beskylla Francke för, men okunnig känns helt felvalt adjektiv.
Lärarnas Riksförbund är positiva. Metta Fjelkners uppfattning sammanfaller i mångt och mycket med mina. För en gångs skull...
Lärarförbundet gillar inte att man delar in utbildningen i utbildning för låg-, mellan- och högstadielärare, dvs så som skolorna faktiskt ser ut. Man har försökt förändra detta i 20 år, när ska man inse att verkligheten ser ut på det sättet? Tidigare hade man 1-7-lärare, men jag har inte mött någon sådan lärare som jobbar med sjundeklassarna. Nu tycker jag att man borde utgå från skolans faktiska behov i stället.
Och vad säger oppositionen? Socialdemokraterna vill bara lyssna och ha samtal. Visst, jättebra. Men vad vill dom??? När man går in i en förhandling eller diskussion så måste man ju veta vad man vill. Men så är det inte för sossarna. Så är det i fråga efter fråga - betygen, lärarlegetimationen, skolornas självstyre, förstatligande... Jag undrar onekligen varför de vill ha makten, de vet ju inte vad de vill använda den för, har inga egna idéer. Eller är det så att de inte kan enas internt? Det är beviset på ett riktigt trött parti som absolut inte kan släppas fram till makten igen.
Stort intresse för spets
Skolverket har fått in 100 ansökningar om att få vara med i försöksverksamheten med sk spetsutbildningar på gymnasiet nästa höst. Roligt med så stort intresse. Mest verkar det vara matematik och lite no, men även juridik och musik finns med. Högst 10 tas med, så det blir hård konkurrens. För egen del tycker jag att man kunde få ännu fler. Det är bra att också satsa på att begåvningar och talanger får utvecklas i skolan.
Frågan är nu hur sossarna ställer sig. De är ju emot hela idén och slåss för den sammanhållna skolan där ingen får sticka ut eller vara lite duktig. Samtidigt finns det ju s-kommuner som ansökt om att få delta i försöket... Intressant att ser hur det utvecklar sig.
Frågan är nu hur sossarna ställer sig. De är ju emot hela idén och slåss för den sammanhållna skolan där ingen får sticka ut eller vara lite duktig. Samtidigt finns det ju s-kommuner som ansökt om att få delta i försöket... Intressant att ser hur det utvecklar sig.
01 december, 2008
Bötfäll Kalix och Skinnskatteberg för usla resultat
Färre elever blir behöriga till gymnasiet, rapporterar Skolverket idag. Det är en ständig utförsbacke. Det är faktiskt färre än någonsin som klarar de lågt ställda kraven för att komma in på gymnasiet, dvs vara godkänd i svenska, engelska och matte. Nu är det 88,5%. För 10 år sedan var det 91,4%. 3 procentenheter - är det mycket? Ja! Sådär 3000 elever...
Man undrar ju lite vad de pysslar med i Skinnskatteberg. Där är bara 77,4% behöriga till gymnasiet. I 8 kommuner slås mer än var femte ut och kommer inte in på gymnasiet.
I Kalix är det bara drygt hälften (57%) av eleverna som klarar godkänt i alla ämnen.
Ljusglimtar finns också, självklart, och det ska vi vara tacksamma över. Men det är inte utan att man önskar att Skolinspektionen snart får kraftigare muskler att ingripa. Böten vore en lämplig första åtgärd mot Kalix och Skinnskatteberg. Nästa att byta ut de ansvariga. ALLA elever i landet har rätt till en bra undervisning. Även i Skinnskatteberg och Kalix. Nu är det dags att gå från ord till handling.
Man undrar ju lite vad de pysslar med i Skinnskatteberg. Där är bara 77,4% behöriga till gymnasiet. I 8 kommuner slås mer än var femte ut och kommer inte in på gymnasiet.
I Kalix är det bara drygt hälften (57%) av eleverna som klarar godkänt i alla ämnen.
Ljusglimtar finns också, självklart, och det ska vi vara tacksamma över. Men det är inte utan att man önskar att Skolinspektionen snart får kraftigare muskler att ingripa. Böten vore en lämplig första åtgärd mot Kalix och Skinnskatteberg. Nästa att byta ut de ansvariga. ALLA elever i landet har rätt till en bra undervisning. Även i Skinnskatteberg och Kalix. Nu är det dags att gå från ord till handling.
Överklaga betyg
Centern och kristdemokraterna vill införa en möjlighet att överklaga betyg, rapporterar SvD och Aftonbladet idag. Jag uppges vara tveksam och så är det nog.
I princip delar jag Sofia Larsens uppfattning att ett beslut om ett formellt betyg som används till urval senare ska kunna överprövas på något sätt. Det är viktigt för rättssäkerheten. Samtidigt har ingen kunna visa på ett realistiskt och obyråkratiskt förslag som inte bara kommer att handla om ytterligare ett prov. Betyget ska ju vara en samlad bedömning av elevens kunskap, där muntligt engagemang, redovisningar, inlämningsuppgifter mm vävs ihop med provresultat. Det är svårt att få ihop det med en rätt att överklaga och det har förespråkarna inget bra svar på.
Jag kan ju också säga att vi gör mycket annat nu för att öka rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssättningen. Det kommer nya och tydligare mål som förhoppningsvis alla begriper, mål som inte är skrivet på pedagogiska utan på svenska. Det kommer nya betygskriterier som är mer stringenta och betyg i fler steg så att det blir rättvisare. Det kommer nationella prov i fler ämnen för att skapa en nationell bild av elevernas kunskaper i fler ämnen och kunna ha detta som avstämning mot betygssättningen senare. Detta bör räcka ganska långt.
I princip delar jag Sofia Larsens uppfattning att ett beslut om ett formellt betyg som används till urval senare ska kunna överprövas på något sätt. Det är viktigt för rättssäkerheten. Samtidigt har ingen kunna visa på ett realistiskt och obyråkratiskt förslag som inte bara kommer att handla om ytterligare ett prov. Betyget ska ju vara en samlad bedömning av elevens kunskap, där muntligt engagemang, redovisningar, inlämningsuppgifter mm vävs ihop med provresultat. Det är svårt att få ihop det med en rätt att överklaga och det har förespråkarna inget bra svar på.
Jag kan ju också säga att vi gör mycket annat nu för att öka rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssättningen. Det kommer nya och tydligare mål som förhoppningsvis alla begriper, mål som inte är skrivet på pedagogiska utan på svenska. Det kommer nya betygskriterier som är mer stringenta och betyg i fler steg så att det blir rättvisare. Det kommer nationella prov i fler ämnen för att skapa en nationell bild av elevernas kunskaper i fler ämnen och kunna ha detta som avstämning mot betygssättningen senare. Detta bör räcka ganska långt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)