20 november, 2009

Mer - inte mindre - engelska i skolan!

Är det ett problem att svenska ungdomar lär sig engelska?

Ja, det verkar akademiledamöterna Horace Engdahl och Peter Englund m fl tycka. Jag får i alla fall det intrycket av deras artikel i SvD idag. Det är inget slag för svenskan, vilket hade varit naturligt, utan ett slag mot engelskan och det ger lite bitter smak i munnen. Obegripligt utbrott att människor som vurmar för språket resonerar så. Är det ett förakt för engelskan jag ser mellan raderna?

Språk är viktigt men det har tyvärr länge funnits en trist tro att vi svenskar klarar oss med semesterengelska. Det gör vi inte. Andra språk i skolan har tonats ned under lång tid och engelskan är inte så bra som vi ibland luras att tro. Jag hoppas att det blir ändring på det. Redan de ändringar vi gjort av intagningsreglerna till högskolan har fått effekt. Nu får man extrapoäng om man läst tyska, franska och spanska och det styr omedelbart ungdomarna dit.

Däremot tror jag inte alls att Engdahls m fl slutsats stämmer. Det är ingen övertro på engelska, snarare tvärtom. Engelskan har kommit för att stanna. Vi svenskar måste bli ännu bättre på svenska, semesterkonversationen räcker inte. Högre studier och forskning och internationella kontakter bedrivs allt oftare på engelska och då krävs djup och nyansrikedom i språket för att hänga med. Ungdomar möter engelska överallt idag - tv-serier, dataspel, internet. Utnyttja det i stället för att motarbeta!

Det är rätt att Brasilien och Kina och andra länder får en allt högre levnadsstandard och bättre ekonomi, men slutsatsen är ingalunda att mandarin och portugisiska kommer att ersätta engelskan som världsspråk. Däremot kommer de språken att växa i betydelse. Därför borde de också läggas till i både grundskolan och gymnasiet som valbara alternativ. Och varför inte arabiska och ryska också som valbara alternativ? Men inte på bekostnad av engelska.

I Nacka har skolorna börjat med engelska i ettan i många år och det har gett utmärkta resultat i både svenska och engelska. Endast 2,2 procent av Nackaeleverna nådde inte målen i engelska 2,5 procent i svenska i de nationella proven. Provpoängen var bland de högsta i landet. Kanske finns det ett samband med tidig start?

Jag vill se mer engelska i skolan. Och i förskolan, där det borde bli ett obligatoriskt inslag.

Expressen, DN, Sydsvenskan

8 kommentarer:

Thomas de Ming sa...

Det som man kan fundera över är hur ni skolpolitiker hela tiden vill ha mer av olika saker men sällan prioritera bort något.

Istället för att lägga så mycket kraft på uttrycksmedel (läsa, skriva, räkna) så tror jag att man istället bör flytta fokus till att eleverna tränar på sin genuina förmåga att hantera motstånd, tillstånd och förstånd, d v s :
-klara av att man inte får allting direkt
-att konstruktivt styra sitt känsloliv
- utveckla sin konkreta tankeförmåga

Självklart lär man sig sina uttrycksmedel, d v s man lär sig flera språk (där matematik också kan ses som ett språk) samtidigt som man utvecklar dessa avgörande förmågor för att kunan utvecklas som människa. Eller vad tror du Mats?

Mats Gerdau sa...

Ja, det finns mycket att säga om detta. Du har helt rätt i att det skulle vara välgörande med en ordentlig diskussion om skolans uppdrag. När jag lyfte frågan om att se över vilka ämnen vi ska ha och vilket innehåll de ska ha för något år sedan så väcks omedelbart alla försvarare av det bestående.

Man kan ju t ex undra lite över varför vi har slöjd men inte privatekonomi i skolan. Rest av bondesamhället eller ett medvetet val? Varför just franska men inte italienska eller kinensiska? Jag skulle vilja röra runt lite i den här grytan, men det finns många motkrafter och de enas så fort något hotas.

Sen tycker jag att det är synd att man inte utvärderar andra förmågor än de rent ämnesmässiga i skolan. Det som mäts och utvärderas blir också gjort, är min erfarenhet. Det finns massor av bra skrivningar om kreativitet, kritiskt tänkande etc i läroplanen, men sådana värden utvärderas inte riktigt. När jag föreslår att man borde ta fram någon typ av mått på det så får jag alltid till svar att det inte går eller är så svårt. Men kan man åka till månen, så...

Anonym sa...

TdM.

1. Ta bort obligatorisk slöjd. Gör det frivilligt.
2. Ta bort obligatorisk hem- och konsumentkunskap. Gör det frivilligt.
3. Ta bort obligatorisk musik. Gör det frivilligt.
4. Minska religionsämnet och lägg in det i samhällskunskapen.
5. Ta bort idrott och hälsa. Gör det frivilligt och tvinga "de feta" eller med handikapp att idrotta härutöver.
6. Ta bort bild. Gör det frivilligt.

Räcker det? Ni som inte är politiker (dvs även jag) MÅSTE också tänka och föreslå lite. Det flyger inga stekta sparvar.

Sedan tror jag att samtliga dessa och säkert 100 förslag till som kan kombineras inte behöver genomföras/utnyttjas till fullo, utan man kan kombinera och göra på olika sätt. Huvudsaken är att man tänker, har förslag och gör något och inte kräver att politiker skall lösa allt, överallt, jämt.

Tack Mats för ett härligt inlägg. Däremot tror jag inte på engelska som obligatorium, men med det sagt är du ändå inne på något viktigt.

Susanne sa...

Artikelförfattarna tycker ju inte alls att det är ett problem att ungdomar lär sig engelska - då måste du ha läst artikeln dåligt (eller kanske läst den som fan läser bibeln)! Poängen är att första klass är för tidigt, språkinlärning sker bäst om eleverna har lärt sig modersmålet ordentligt, hävdar i alla fall artikelförfattarna. Och naturligtvis ska inte engelska läras ut i förskolan, det ska öht inte "läras ut" något där. Förskolan är ingen skola.

socialkonservativ sa...

Thomas de Ming har en poäng i det han säger. Jag har själv varit på mötet för partiet jag tillhör och argumenterat MOT ämnen såsom livskunskap, privatekonomi etc att tillföras läroplanen då de vägrar säga vad för något annat som skall minskas. Utan att veta det så vattnar man bara ut de andra ämnena, om något får mer utrymme så får något annat mindre, så enkelt är det.

Livskunskap är lite det som Thomas talar om, det vill han se i skolan. FOlkpartiet vill se mer Engelska, sossar har jag för mig ville föra in arbetsrätt i grundskolan så att man känner till sina fackliga rättigheter. Skall skolan verkligen vara ett politiskt slagfält eller skall man försöka enas om vad som är det absolut viktigaste ?

Läroplanerna idag är ett skämt, ursäkta att jag säger det men efter att studerat LPO94 och LGY så tycker jag läroplanerna är stora skämt. Otydlighet, svagheter i krav och ja, Flum. Ok med risk att uppfylla mitt namn, men det var bättre förr med klart och tydligt vad som skolan skulle arbeta med, vad dens uppdrag var.

När det gäller Engelska anser jag att man bör integrera engelska lite. Inte regelrätt undervisning, men gärna promota det lite i tidiga åldrar. Mina systerbarn kunde föra enkla konversationer på Engelska redan vid första klass, och de är inga underbarn, men de ser faktiskt på TV. De tyckter det är roligt med Engelska, varför inte ta nytta av det intresse och så ?

Anonym sa...

Re: Susanne.

Gällande förskolan anser jag att det bör vara precis tvärtom; om förskolan skall vara första steget i det "livslånga lärandet" vore det oerhört allvarligt om lärande inte kan ske. Och då talar jag inte enbart om utvecklingen av barn till sociala varelser et cetera utan om faktiskt lärande. Ju tidigare desto bättre. Problemet är om GRUNDSKOLAN får lägga sin urusla pedagogik som ett vått täcke över förskolan - ja, då går ALLT åt skogen.

Bättre att låta förskolan och förskollärarna och annan personal utveckla lärandet. Grundskolan, dess lärare och dess pedagogik skall man hålla LÅNGT BORTA från förskolan.

Men lärande och "ämnen" som exempelvis svenska, engelska och matematik går alldeles utmärkt att genomföra på förskolan och där finns det många goda exempel. Det viktiga är att utgå från vad barnet vill, inte vad förskolan vill. Och det är ju där, som bekant, grundskolan, misslyckas kapitalt både i när och fjärran eftersom den är så fyrkantig att den inte ser och kan möta eleverna på elevernas vis. Där är den svenska förskolan - i mångt och mycket - ett föredöme, såväl nationellt som internationellt.

Petter sa...

Anonym

Jag är bara nyfiken, hur ser denna grundskolepedagogik som du talar om ut??? Jag förstår inte riktigt vad du menar.

Sanna sa...

En av de få gånger jag läst ett inlägg hos gerdau som jag inte håller på om. Som artikelförfattarna påpekar så möter eleverna så otroligt mycket mer av engelska än andra främmande språk i media, därför kan man inte jämföra resultaten med varandra. Det finns mycket viktigt i det som Thomas de Ming säger - kunskaperna i sig skulle ibland må bra av att betraktas som sekundära. Det är så evinnerligt mycket som ska läras utan att eleverna egentligen har beredskapen att hantera den egna verkligheten och samhället.