24 november, 2009

Betygen kom till sist

Igår presenterade Skolverket äntligen betygsstatistiken för de elever som gick ut skolan i våras. Ömsom vin, ömsom vatten, blir väl kommentaren. Generellt sett ligger betygsnivån still. Någon decimal högre betyg och någon decimal lägre behörighet till gymnasiet.

På en sammantagen nivå kan man konstatera att det tar en oerhörd tid att vända utvecklingen. De statliga reformerna som vi gick till val på genomförs så snabbt det går, men det är ändå för långsamt för oss otåliga. Exempelvis gjordes de nationella proven för första gången i trean nu i våras. De eleverna går ut nian 2015! Lärarlyftet, mattesatsningen och omdömena tar tid att få genomslag. Och betygssystemet och den nya lärarutbildningen är inte ens beslutade än... Vi har en del att göra och måste få sitta kvar så att vi får genomslag för det som vi vet är nödvändigt.

När jag tittar på resultaten kommun för kommun så blir jag både förbannad och förtvivlad för en del elevers skull. Hur f-n kan det gå så illa? I Lessebo i Småland har pojkarna som slutade nian i våras ett genomsnittligt meritvärde på 157,5. Klarar man endast godkändnivån i alla ämnen får man 160 i meritvärde och det innebär alltså i princip att alla pojkar i Lessebo har IG i något ämne. Hur kan Lessebo försvara detta? Det är den här verkligheten som en del tyvärr lever i.

Och i Åsele sjunker betygen mest. De har legat en bra bit över riksgenomsnittet och pendlat mellan 212 och 225 under hela 2000-talet (221 förra året). Nu har de sjunkit till 200. Vad är det som hänt? Dålig betygsättning? Har lärarna blivit sämre helt plötsligt? Eller har man fokus på något helt annat?

I Normaling är 46 procent av eleverna underkända i något ämne, förra året var det "bara" 29 procent. Vad har hänt här? Har de glömt bort något ämne? Hur kan man (miss)lyckas så?

Lessebo, Åsele och Nordmaling är några kommuner som Skolinspektionen borde djupgranska omedelbart. De nya sanktionsmöjligheterna som Skolinspektionen ska få behövs verkligen, ingen elev ska behöva gå i en skola med så dåliga resultat. Varför tar inte de styrande sitt ansvar?

Men det finns många glädjeämnen också. I Ödeshög har betygen stigit från 192 till 220. Man får hoppas att det inte är glädjebetyg, utan att de motsvaras av en faktisk kunskapshöjning. Annars är det kul att se hur pålitiliga moderatledda kommuner förbättrar eller konsoliderar resultaten på en hög nivå. Av de 15 bästa kommunerna har 14 en moderat kommunledning.

Det är intressant att se skillnaden mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm blir resultaten allt bättre, medan Göteborg och Malmö går bakåt. Stockholm och Göteborg hade samma utgångsläge i början av 2000-talet. År 2000 var betygen 210 i Stockholm och 208 i Göteborg. Idag är de 223 i Stockholm och 206 i Göteborg. Då hade Stockholm fler elever som var underkända i något ämne, idag är situationen den omvända. Behörigheten till gymnasiet stiger i Stockholm men sjunker i Göteborg. Det är skillnad på de två skyltfönstren, det blå och det röda.

DN, SvD

5 kommentarer:

socialkonservativ sa...

Detta med betyg är intressant, men frågan är Hur kan man få dåligt betyg i en skola där hela systemet är uppbyggt på en dependens där högt betyg är "lätt" att sätta. Betygsinflation talas det om ofta, så att få IG det är riktigt illa..

Hur ställer du dig till de förklaringar till de sämre resultaten som finns i skolorna som SKOLVERKET själva delgav i en rapport detta år. Där de säger att de identifierar flera anledningar, men två av de stora är kulturella skillnader (skolan är inte anpassad för att hantera det stora inflödet) samt kommunaliseringen av skolan har lett till mer obehöriga lärare i skolans verksamhet = Kvalitén minskar.

Mats Gerdau sa...

Jag har läst Skolverkets rapport och det är en sammanställning av vad forskningen säger. Det som inte är beforskat, finns inte heller med och det är en avsevärd brist sa Skolverkets generaldirektör när jag träffade honom för någon månad sedan. Det innebär t ex att statens tillkortakommanden inte finns med, men det är väl rätt uppenbart för alla att otydliga mål och obegripliga betygskriterier, usel lärarutbildning och obefintlig utvärdering av skolväsendet är några sådana statliga brister som bidragit till sämre resultat.

Sen finns det kommuner som inte tar sitt ansvar också. Och lärare som abdikerat från undervisningen och låter eleverna ha "eget arbete".

Min slutsats är att alla nu måste ta SITT ansvar och inte skjuta över det på någon annan.

Anonym sa...

Strålande analys och väl rutet, Mats!

Tillse nu bara att ditt parti avskaffar "bättre sossar än sossarna själva"-attityden och -politiken, som vår statsminister och regering ger uttryck för, så kommer såväl (m) som regeringen få sitta kvar i nästa val.

Och du, Mats, det vore MYCKET synd om (fp) finge sitta kvar i det departement där DU hör hemma.

don Gerardo sa...

Hej Mats!

Vad tror du om följande koncept för skollokalerna i en skola? Man skapar basenheter, där man klämmer in flera klasser samtidigt.
Kungen trodde inte på det. När var med och invigde skolan så kom man till en basenhet. Man talade om för kungen vad en basenhet var och då frågade kungen: "Stör de inte varandra då?"
Ingen av den svans av kommunpolitiker och självutnämnda experter som travade efter kungen kunde svara på det.
Jag kan svaret - kan du?

Mats Gerdau sa...

don Gerardo, jag förstår faktiskt inte frågan... Vad är en basenhet? Motsvarar det en klass? Ett rum? Eller vad? Och hur ser lokalerna ut, det måste väl också påverka uppfattningen?