Deras tes, som de också visar i en granskning, är att det är den tid som eleverna tillbringar med sina lärare som är det verkligt avrörande för elevernas resultat. Självklart stämmer det, jag förstår inte riktigt hur man kan ifrågasätta det. En lärare som inte är med eleverna spelar ju inte så stor skillnad. Måttet lärartäthet (antal lärare/100 elever) borde kanske bytas ut mot undervisningstid/elev?
Jag tycker att det är synd att lärare tolkar ifrågasättandet av tidsanvändningen i skolan som ett angrepp på alla lärare. Lite så tolkar jag i alla fall inlägget av läraren Heleva von Schantz (här). Egentligen är det ett angrepp på hennes chefer och hennes fack som låtit det gå så här långt. Det handlar inte om avundsjuka på lärarnas lov, de är väl värda loven. Det handlar inte heller om att man inte förstår att lärare inte bara kan stå bakom katedern. Det handlar inte ens om att lärarna ska jobba mer eller läggas på ytterligare arbetsuppgifter. Det handlar för mig om att alla borde anstränga sig för att prioritera det som är det allra viktigaste, nämligen undervisningen.
Alla i skolan borde inrikta sig på detta - lärare, rektorer, skolbyråkrater, skolpolitiker, fack, arbetsgivare, statliga myndigheter.
Självklart kan ingen lärare undervisa hela tiden man är anställd. Ingen ägnar sig 100% av tiden åt huvuduppdraget. Kvalificerade yrken, som läraryrket är, kräver ordentligt med tid för både för- och efterarbete, planering och utvärdering och inte minst utveckling. Ett visst mått av arbete för enhetens gemensamma utveckling behövs också.
Tänk om man i stället för att reagera instinktivt och sätta ett maxtak för hur mycket undervisning en lärare får ha gör tvärtom och säger att man sätter ett maxtak för andra arbetsuppgifter? Sen måste det förstås variera med ämne, ålder på eleverna, hur homogen elevgruppen är etc. Det går inte att ha ett generellt tak på det sättet, det blir för fyrkantigt.
Slutligen tycker jag att det är lite konstigt att de fackliga organisationerna har olika avtal med olika arbetsgivare. Varför har man avtal om 27 timmars undervisning på en friskola men inte på en kommunal skola? De brukar ju prata om värdet av lika villkor...
6 kommentarer:
Flytta fokus mot eleverna istället. Livet är inte RÄTTVIST, ibland får man en lärare som inte är makalös. Då måste man bita ihop som elev och lösa situationen i stället för att sitta och jämra sig. "Hade jag haft en BRA lärare så hade jag klarat det". DAGS för lärarna att börja ställa krav på eleverna istället.
Sivan: Det är klart att man måste kräva saker av elever, men knappast att "bita ihop som elev och lösa situationen" när skolan misslyckas med att skapa en bra miljö. Vad förväntar du dig av barn, egentligen? Det är svårt nog att ta tag i en dålig kurs på högskolan, när man är vuxen. Att göra det som tioåring skulle vara imponerande, och knappast något som kan förväntas.
Helena von Schantz inlägg var det bästa jag läst om den svenska skolan på mycket länge. Det är nog så att de bästa lärarna kommer att överge skolan om SKL och svenskt näringsliv får igenom för mycket av sina idéer. För att skolan skall bli bättre krävs det mer autonomi för lärarna, inte mindre. Varför inte lära av de bästa: Finland, istället för att uppfinna nytt? Allt för mycket tid i skolan idag går åt till sådant som inte har med undervisning att göra, det är det stora problemet i skolan idag, däri har du helt rätt. Det tar kraft från undervisningen. När det gäller undervisningstid skiljer sig det naturligtvis mellan ämne och ämne, men mer än 18h i veckan klarar ingen lärare i ett teoretiskt ämne av på gymnasienivå, förutsatt att kvalitén skall bibehållas. Det kan kanske tilläggas att man som lärare är fullständigt slut efter en riktigt bra lektion.
De skolor som har fler timmar per lärare har ett annat undervisningssätt som inte kräver lika mycket av läraren. I en stor amerikansk undersökning visade det sig att projektbaserad undervisning var underlägsen mer traditionell undervisning. Även om riktigt starka elever klarar sig bra i en sådan undervisningsform. En erfarenhet som delas av mig och många gymnasielärarkollegor är att elever som haft den typen av undervisning uppvisar mycket dåliga förkunskaper, trots bra betyg. Det finns dock lysande undantag.
När det gäller resurserna till skolan är det närmast en truism att resursanvändningen är viktigare än resurserna, förutsatt att resurserna håller en rimlig nivå. Så på den punkten är jag faktiskt beredd att hålla med ekonomerna på svenskt näringsliv. Men skolans problem och styrkor fångas inte upp av simpla statistiska undersökningar. Verksamheten är alldeles för komplex, och man mäter inte det som borde mätas. Kunskap.
Johan
Att påstå att mer resurser inte leder till bättre resultat tyder ju bara på att man saknar verklighetsuppfattning. Det är väl inte så svårt att förstå att mer personal och bättre skolmaterial leder till en bättre undervisning. Mer personal är ju dessutom en nödvändighet ifall man ska kunna höja tiden en lärare spenderar med eleven.
Jag får inte ihop det! En sak borde alla lärare ha gemensamt - att man valt att arbeta som lärare därför att man älskar barn/ungdomar/människor och skola. Som medarbetare i skolan borde man vara intresserad av skolfrågor, pedagogik och utveckling av desamma. För att nå en högre kvalitet, där man gemensamt formar en pedagogik som är anpassad, där man tillsammans skapar dymnamik för eleverna, där man driver skolutveckling KRÄVS samarbete och engagemang av alla medarbetare. Hur och när skapas detta när lärare inte vill vara i skolan? Det är ju i skolan, bland eleverna, man måste vara för att skapa denna trygga, kreativa miljö!
Johan, det finns faktiskt forskning om sambandet mellan resurser och resultat och något sådant finns inte. Forskarna brukar hänvisa till förväntningar, attityder, lärarnas erfarenhet och inte minst föräldrarnas bakgrund. Resurser i form av klasstorlek kan möjligen ha påverkan på de yngre barnens prestationer.
Skolan i Sverige kostar 185 miljarder kronor. Det kan inte vara resursbrist som är skolans huvudproblem, möjligen hur man använder resurserna. Visst kan nya pengar göra nytta, men det är inte några kronor till som avgör skillnaden mellan himmel och helvete. Se till att de befintliga används rätt och effektivt först!
Skicka en kommentar