Drevet mot Björklund

Statsradions granskning av Jan Björklunds artiklar och anföranden har lockat fram ett drev mot honom på ledar- och kultursidor runt om i landet (t ex här och här). Det finns ett uppdämt behov av att sätta åt honom i vissa kretsar. Kan man inte komma åt de förslag som vi borgerliga nu driver igenom (betygsreform, omdömen, nationella prov, mer ordning, ny gymnasieskola, tuffare inspektion, ny lärarutbildning etc) eftersom de har stort folkligt stöd, så ska han beslås med att grunden för hela politiken är fel.

Är den det, då? Nej, sanningen är att kvaliteten i svensk skola sjunker och att andra länder springer förbi oss. Varför vill inte vänstern se detta? Ska motståndet mot den borgerliga skolpolitiken bygga på skygglappar mot verkligheten? De som nu kritiserar Björklund vill i själva verket slå vakt om det bestående, de vill inte se en ny skolpolitik.

Man ska ha koll på vilka siffror man använder och inte slira på sanningen. Det här har jag hämtat från några av de senaste internationella och nationella undersökningarna.

PISA 2006, naturvetenskap, 15-åringar
"Sverige placerar sig mitt bland OECD-länderna, med 12 länder som visar ett signifikant bättre och lika många med ett signifikant sämre resultat." (s 54)
"Som nämnts kan direkta jämförelser med tidigare PISA-mätningar inte göras. Dock kan man konstatera att den inbördes ordningen mellan länderna är förhållandevis stabil över tid. Man kan emellertid konstatera att Sveriges relativa position försämrats något." (s 55)

PISA 2006, läsförståelse, 15-åringar
"Sydkorea, Finland, Kanada, Nya Zeeland och Irland är de enda OECD-länderna vars elever presterar signifikant bättre än de svenska eleverna på lässkalan." (s 82)
"Stabiliteten i de svenska resultaten förstärks ytterligare av att Sverige tillhör de 15 OECD-länder där medelvärdet i PISA 2006 inte skiljer sig signifikant från det i PISA 2000. Spridningen i resultat på lässkalan för de svenska eleverna är dock signifikant större 2006 än 2000 och ligger nu strax under OECD:s spridning." (s 90)

PISA 2006, matematik, 15-åringar
"Resultaten från 2003 liksom från 2000 visar att Sveriges resultat var signifikant bättre än OECD-genomsnittet. År 2006 finns inte någon sådan skillnad." (s 108)
"De högpresterande eleverna i Sverige har blivit signifikant sämre sedan 2003." (s 109)

PIRLS 2006, läsförmåga hos elever i årskurs 4
"I undersökningen 2001 låg Sverige på en odelad förstaplatsmed det genomsnittliga resultatet 561 poäng. Sverige har nu i PIRLS 2006 tagit ett steg tillbaka från tätpositionen. Det genomsnittliga resultatet 2006 är också signifikant sämre än resultatet 2001. (s 45)
"För Sveriges del kunde en negativ trend identifieras redan mellan 1991 och 2001 inom ramen för studien Reading Literacy (RL)." (s 45)
"Även om Sverige lyckas väl i ett internationellt perspektiv kan en signifikant tillbakagång mellan åren 2001 och 2006 om 12 poäng identifieras. Det är en tillbakagång som ingår i en över tid betydligt mer utsträckt neåtgående trend." (s 45)
"Det har skett en minskning av andelen elever i Sverige som når en läsfärdighet på avancerad nivå, hög nivå samt mellannivå." (s 57)

TIMMS 2003, matematik hos elever i årskurs 8
"Sveriges resultat i matematik är lägre än i TIMSS 1995. Minskningen uppgår till 41 skalpoäng vilket är den största försämring som uppmätts för något av de 16 länder som deltog i undersökningen både 1995 och 2003. Resultatet för eleverna i skolår 8 i TIMSS 2003 är signifikant sämre än det som uppnåddes av eleverna i skolår 7 i TIMSS 1995." (s 10)

TIMMS 2003, enkätstudie om förhållandena i skolan
"En annan enkätfråga gällde elevers uppförande och svaren presenteras i tabell 4.1. Bedömningen har gjorts av skolledare och gäller hur ofta ett visst beteende förekommer på skolan, inte hur omfattande problemen är. Jämfört med de andra länderna är sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever." (s 67)

Studieresultat i gymnasieskolan, Skolverket 2008
"Födelsekullarna 1980 – 1985 gick som normalåriga ut gymnasieskolan åren 1999 – 2004. I vart och ett av dessa år lämnade fl er än 30 000 ungdomar gymnasieskolan utan grundläggande behörighet. Detta innebär att nära nog var tredje ung person saknade slutbetyg eller hade ett slutbetyg utan behörighet från gymnasieskolan. Flera av de undersökningar som nämns i avsnitt 1 vittnar om att många av dessa ungdomar får en svår start i livet som unga vuxna." (s 17)

Skolverkets lägesbedömning 2005
"I grundskolan fortsätter det genomsnittliga meritvärdet att öka men fortfarande når en fjärdedel av eleverna inte målen i alla ämnen. Det finns tydliga signaler om resultatförsämringar över tid vad gäller elevers prestationer i naturvetenskapliga ämnen och matematik både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Däremot uppnår svenska elever goda resultat i läsfärdighet och engelska jämfört med andra länder. Nationellt sett har dock läsfärdigheten hos svenska elever försämrats över en tio-årsperiod. Den nationella utvärderingen av elevers kunskaper i grundskolans ämnen visar även på tydliga kunskapsluckor i de samhällsorienterande ämnena." (s 8)

Early school leavers, EU-rapport 2007
Sverige ligger 2006 på plats 9 i andel 18-24-åringar med endast grundskola och som inte befinner sig i utbildning (gäller alla EU-länder). 2000 låg vi bäst till och är ett av få länder som försämrat resultaten. (s 30-31)

Jag säger inte att svensk skola är dålig, för det är den absolut inte. Men vi halkar efter och borde kunna bättre med alla fantastiska förutsättningar vi har. Man får inte blunda för sanningen.