07 oktober, 2008

Låga lärarlöner

OECD har presenterat lite aktuell utbildningsstatistik i Education at a Glance 2008. Lärarförbunden får vatten på sin kvarn när det gäller lönerna, där hamnar Sverige på plats 24 av 32 jämförda länder. Det man också ser är att lönespridningen är väldigt liten hos oss. De länder som har högre lönespridning har också generellt sett högre löner.

Statistiken visar också hur mycket lärarna undervisar i de olika länderna. För Sverige finns inga resultat för år 2006, men väl för år 1996. Skillnaden beror väl på att läraravtalen i Sverige inte reglerar undervisningstid längre, även om den gamla "usk:en" lever kvar. Så värst mycket mer undervisning har det inte blivit under de senaste 10 åren. Lite kanske, men inte så mycket.

Jämförelserna 1996 visar i alla fall att svenska högstadielärare undervisade 576 timmar/år, vilket ska jämföras med OECD-snittet på 716. OECD-snittet har minskat 1 timme till 715 år 2006. Gymnasielärarna undervisade 528 timmar 1996 (OECD 1996: 659, 2006: 664).

Det finns inget samband med lite undervisning och höga studieresultat hos eleverna. Länder som lyckas väl ligger spridda över hela skalan. Finland 589, Nya Zealand 968, Scotland 893.

Jag tycker verkligen att duktiga lärare ska ha bra betalt, men de gör sig en björntjänst när de hela tiden tjatar om att det behövs fler lärare. Då räcker inte pengarna. Vi tillhör de länder som har minst klasser redan. Och när de kräver att alla ska ha löneökningar, även de som inte är så bra för de finns ju också, så räcker inte heller pengarna till de som verkligen är förtjänta av dem. Lönespridningen måste öka. När Maria Stockhaus i Sollentuna föreslog det tämligen självklara att lönerna skulle baseras på lärarnas resultat flög Metta Fjelkner i taket, så kan man ju inte göra. Jo, det är väl precis så man kan göra. Och måste göra.

Let´s face it - det blir inte så väldigt mycket mer pengar till skolan. Man kan gräva ned sig i skyttegravar och hoppas på en bättre värld, eller så kan man göra det bästa av situationen. Se till att de 185 miljarder kronor som skolan kostar används bättre.

Jag tycker att lärarna borde lägga kraften på att bli av med onödiga uppgifter eller uppgifter som inte just de måste göra, typ administration. Då räcker tiden till både mer undervisning (som är deras huvuduppdrag) och högre löner. Och då borde ju alla bli glada. Eller?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Håller helt med om lönerna och tycker att Maria Stockhaus tänker helt rätt. Problemet är när en skola inte har en kompetent ledning som stöttar medarbetarna i sitt arbete, och som saknar kunskap till ett pedagogiskt ledarskap och insikt i lärarnas arbetssituation. Samma med ekonomin - det enda det spars in på är precis de personer som skulle kunna göra att jag som lärare fick tid att ägna mig åt just min undervisning. Kompetent ledarskap i skolan är ett måste för att vår arbetsituation skall förbättras - vi lärare vet vad vi vill, men vet skolledarna och vill de leda och ta det ansvaret?

Lärare år 7-9 språk

Mats Gerdau sa...

Ja, du har förstås helt rätt. Ledarskapet är helt avgörande. Därför är det så viktigt att vi får riktigt bra ledare i skolan. Ledare som kan - och får - fatta beslut som leder till utveckling. Ledare som inte är bakbundna och styrda uppifrån på kontonivå och bara får tänka budgetår och inte långsiktigt. För att få bra ledare måste man också ge dem bra villkor och redskap, annars kommer man aldrig att lyckas rekrytera de bästa till rektorsjobbet.

Ledarskapet i skolan - och i hela offentliga sektorn - är alldeles för underskattat. Det är inte en slump att Kommunan för några år sedan konstaterade att deras medlemmar i privat verksamhet trivdes bättre än de som var anställda i kommunerna.

Här har vi en lång resa att göra i den offentliga sektorn.

Anonym sa...

Problemet med att ge lärarna betalt efter prestationer är inte en enkel fråga. I jämförelse med andra yrken så finns det en mjuk "slutprodukt" som har åsikter och eventuellt kan ge missvisande bedömning i eget intresse. Om eleven får dåligt betyg = får läraren dåligt betyg.
Samtidigt måste man också mäta ingångsresultat extremt noga eftersom alla lärare har inte samma förutsättningar, eftersom alla klasser är olika, och till och med olika med olika lärare för att ge ett ännu större djup i det hela.
Problemet kan också vara att läraren ger glädjebetyg för att få bra betalt. Det är absolut inte något som ska uteslutas.

Lärare på gymnasiet

Mats Gerdau sa...

Hej, nej det är verkligen ingen lätt fråga. Men kan man gå på månen, så...

Lärarens prestation syns ju inte bara i elevens betyg (vad gör man med lärare för elever som inte får betyg...?), som du så rätt påpekar går att manipulera.

Men varje lärare och rektor borde ju i utvecklingssamtalen komma överens om mål som läraren ska nå utifrån de förutsättningar som är aktuella och då man kan ta hänsyn till andra relevanta faktorer också, t ex elevernas kunskapsnivå när de börjar och andra viktiga uppgfiter som läraren kan ha vid sidan av själva undervisningen.

Att det är svårt innebär ju inte att man inte måste försöka.