Skolverket har i veckan presenterat en redovisning av sambandet mellan resultaten på nationella prov och elevernas slutbetyg. Det är en intressant läsning.
I hela landet får ungefär 8 av 10 elever samma slutbetyg i nian som provbetyg matte, svenska och engelska. Eftersom proven inte mäter allt och man inte får in alla betygskriterier där och betygen ska vara en sammanvägning också andra saker så är det resultatet egentligen inget jag stegrar mig inför.
Men det finns ju annat att reagera över. Skillnaderna i matematik är störst, för stora verkar det som. 16% får inte godkänt i provbetyg men bara 5% får IG i slutbetyget. Matte måste ju vara det enklaste ämnet att konstruera prov i och därmed blir övrigt underlag mindre och därmed borde det ju vara störst samvariation mellan provbetyg och slutbetyg, men så är det inte. Det har varit mycket fokus på matematik, dåliga resultat en längre tid. Kanske lärare sänkt kraven? Lite för många "snäll-G"?
Tittar man på skolnivå så finns det VÄLDIGT stora skillnader, åt båda hållen. Skolor som sätter många högre betyg än provresultaten och skolor som sätter många lägre betyg. Det finns skolor där 81% av eleverna fått ett högre betyg i matematik än vad proven indikerar att deras kunskaper motsvarar. Det finns skolor där 60% får högre engelskabetyg och skolor där 60% får längre engelskabetyg. Det känns inte tillfredsställande. Ytterligheterna måste granskas mer och betygskriterierna bli tydligare. Idag på mötet med utbildningsutskottet behandlar vi regeringens proposition om just detta, så det känns ju som bra tajming.
Det finns dom som påstår att det är lättare att få bra betyg på friskolor, att inflationen i betyg är större där. De får inget vatten på sin kvarn av den här rapporten. Tvärtom skriver skolverket att det inte finns några underlag som visar att det är större avvikelser mellan friskolor kontra kommunala skolor.
Ytterligare en liten reflektion också. När jag var kommunalråd så minns jag att Skolverkets dåvarande generaldirektör, Mats Ekholm, ville ta bort betygsstegen på de nationella proven. När vi reagerade mot detta skrev ha i ett brev att de nationella proven inte alls är till för att normera betygen utan för att implementera läroplanen. Så med den inställningen är det kanske inte så konstigt att det ser ut som det gör. Om högsta skolmyndigheten i landet haft den uppfattningen så förvånar det nästan att det inte ser värre ut. Tur att han inte är kvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar