Jag möter ibland en attityd mot friskolor som går ut på att de har det så bra och bara klagar, att den lagändring vi genomförde i somras för att skapa lika villkor inte alls behövs. Här kommer ett konkret och dagsaktuellt exempel på hur en friskola faktiskt behandlas.
Aspero friskolor startade idrottsgymnasier 2003 och finns idag på fyra ställen i landet, Göteborg, Halmstad, Borås och Karlskrona. Tanken är att satsa på att ge högskolebehörighet och samtidigt stort utrymme för idrottsliga prestationer.
Skolinspektionen (tidigare Skolverket) beslutar om tillstånd för en friskola ska ges eller inte. Hösten 2001 fick skolan tillstånd att starta i Göteborg. Av beslutet framgår att utbildningen motsvarar handels- och administrationsprogrammet och att den i bidragshänseende ska hänföras dit.
Det gör inte Göteborg, trots att det står i tillståndet. De tycker att utbildningen liknar det samhällsvetenskapliga och sänker därför skolpengen med några tusen kronor per elev och år. Skolan har protesterat, men inte haft någon möjlighet att få saken prövad. Rättslösheten har varit total. Nu finns möjligheten att överklaga så att domstolen kan pröva ersättningen.
I Borås händer andra märkliga saker. Där sänks skolpengen från årsskiftet med 13 000 kronor per elev (-16%), utan förvarning eller närmare förklaring. Har Borås verkligen minskat kostnaderna för sin egen verksamhet på motsvarande sätt? Det förefaller inte sannolikt. Även här gör lagändringen det möjligt att överklaga kommunens beslut och få ersättningen prövad i domstol.
Rättslöshet har faktiskt ersatts av rättssäkerhet. Exemplet Aspero är bara ett av många som nu kommer att poppa upp till ytan när de kan göra sina röster hörda på ett annat sätt och kräva rättvis behandling. Alla kommuner har inte skött sig och friskolorna har varit hänvisade till kommunernas godtycke.
Lagändringen som vi genomförde var helt nödvändig. Nu inställer sig frågan om vad de rödgröna vill. Oppositionen ville avslå hela lagändringen när vi röstade i våras. Innebär det att de kommer att riva upp den om de vinner valet? Det är tid att syna deras kort nu.
27 januari, 2010
26 januari, 2010
Knark i skolan
Ibland blir signalerna från det offentliga Sverige väldigt otydliga.
Nässjö tar tag i drogproblem bland ungdomar genom att införa frivilliga drogtester av eleverna på Brinellgymnasiet. Skolinspektionen gillar inte detta.
På Ekerö har några elever hittat en marijuanaodling i Tappströmskolan. Nu söker polisen med ljus och lykta efter de ansvariga och skolan får kritik för att de inte upptäckt detta tidigare.
Hur man än vänder sig så blir det uppenbarligen fel.
För egen del tycker jag att de ansträngningar som görs i Nässjö är värda all uppmuntran och stöd. Knark är ett gissel som måste motarbetas med kraft. Visst, man kan säga att drogtesterna inverkar på integriteten. Men drogpåverkade ungdomar påverkar också integriteten, fast på ett annat sätt. Testerna syftar ju inte till att stigmatisera ungdomar, utan att att upptäcka vilka som använder droger så att man kan sätta in hjälp. Och så blir det nog lite avskräckande och stöd för de som annars kanske har svårt att säga nej när grupptrycket sätter in.
Ibland blir vi för flata i Sverige. Kampen mot droger måste trappas upp.
Aftonbladet, Sveriges radio, Aftonbladet,
Nässjö tar tag i drogproblem bland ungdomar genom att införa frivilliga drogtester av eleverna på Brinellgymnasiet. Skolinspektionen gillar inte detta.
På Ekerö har några elever hittat en marijuanaodling i Tappströmskolan. Nu söker polisen med ljus och lykta efter de ansvariga och skolan får kritik för att de inte upptäckt detta tidigare.
Hur man än vänder sig så blir det uppenbarligen fel.
För egen del tycker jag att de ansträngningar som görs i Nässjö är värda all uppmuntran och stöd. Knark är ett gissel som måste motarbetas med kraft. Visst, man kan säga att drogtesterna inverkar på integriteten. Men drogpåverkade ungdomar påverkar också integriteten, fast på ett annat sätt. Testerna syftar ju inte till att stigmatisera ungdomar, utan att att upptäcka vilka som använder droger så att man kan sätta in hjälp. Och så blir det nog lite avskräckande och stöd för de som annars kanske har svårt att säga nej när grupptrycket sätter in.
Ibland blir vi för flata i Sverige. Kampen mot droger måste trappas upp.
Aftonbladet, Sveriges radio, Aftonbladet,
25 januari, 2010
LR:s förstatligande igen
Nu har jag gått igenom LR:s rapport lite mer. Ju mer man tränger in i den, desto fler frågetecken blir det.
Deras idé är att staten ska pumpa in 15 miljarder kronor i undervisningen, varav 5 ska komma från kommunernas byråkrati. När man ser konsekvenserna för varje kommun undrar jag onekligen hur de tänkt och vad som är det egentliga syftet med detta. Konsekvenserna blir att välmående kommuner med låga kostnader gynnas. På vilket sätt blir likvärdigheten bättre av det?
Samma dag som LR publicerade sitt förslag till förstatligande, så kom också deras nya tidning Skolvärlden (snygg!). Där rankar LR Sveriges kommuner. Torsås, Pajala och Mörbylånga toppar listan medan Södertälje, Vårgårda och Norrtälje ligger i botten.
Stockholm ligger på plats 123 men får inte ett öre mer genom deras förstatligande. Mörbylånga får däremot 10 000 kronor mer per elev. Hur går den ekvationen ihop? Om LR anser att skolan i Mörbylånga är bättre än i Stockholm och ett förstatligande är lösningen på de stora problemen med bristande likvärdighet - varför får då inte Stockholm några kronor alls för att bli bättre?
Jag har hittat 5 kommuner som inte får ett öre mer, men däremot får vara med och bidra till övriga. Det är förutom Stockholm också Staffanstorp, Rättvik, Vilhelmina och Arjeplog.
I Skåne blir det också väldigt konstiga effekter av LR:s förslag. Malmö, med riktigt dåliga betyg (11:e sämsta gymnasiebehörighet och 37% elever som är underkända i något ämne) får 9 000 kronor ytterligare per elev. Lomma och Vellinge får 15 000 - 16 000 kronor mer per elev. Malmö har plats 215 i LR:s ranking, Lomma är 192 placeringar bättre (plats 23) och Vellinge 126 platser bättre (plats 89). Malmö har stora utmaningar med många invandrare, något man väl knappast kan skylla Vellinge för. Är det rätt att satsa nästan dubbelt så mycket mer i Vellinge som i Malmö?
Nej, LR har presenterat en teoretisk modell som inte riktigt går att försvara i verkligheten. Det finns inget som helst belägg för att det skulle leda till en bättre eller mer likvärdig skola. Konsekvenserna blir att man satsar mer på de bästa kommunerna, inte på de som har störst problem.
Deras idé är att staten ska pumpa in 15 miljarder kronor i undervisningen, varav 5 ska komma från kommunernas byråkrati. När man ser konsekvenserna för varje kommun undrar jag onekligen hur de tänkt och vad som är det egentliga syftet med detta. Konsekvenserna blir att välmående kommuner med låga kostnader gynnas. På vilket sätt blir likvärdigheten bättre av det?
Samma dag som LR publicerade sitt förslag till förstatligande, så kom också deras nya tidning Skolvärlden (snygg!). Där rankar LR Sveriges kommuner. Torsås, Pajala och Mörbylånga toppar listan medan Södertälje, Vårgårda och Norrtälje ligger i botten.
Stockholm ligger på plats 123 men får inte ett öre mer genom deras förstatligande. Mörbylånga får däremot 10 000 kronor mer per elev. Hur går den ekvationen ihop? Om LR anser att skolan i Mörbylånga är bättre än i Stockholm och ett förstatligande är lösningen på de stora problemen med bristande likvärdighet - varför får då inte Stockholm några kronor alls för att bli bättre?
Jag har hittat 5 kommuner som inte får ett öre mer, men däremot får vara med och bidra till övriga. Det är förutom Stockholm också Staffanstorp, Rättvik, Vilhelmina och Arjeplog.
I Skåne blir det också väldigt konstiga effekter av LR:s förslag. Malmö, med riktigt dåliga betyg (11:e sämsta gymnasiebehörighet och 37% elever som är underkända i något ämne) får 9 000 kronor ytterligare per elev. Lomma och Vellinge får 15 000 - 16 000 kronor mer per elev. Malmö har plats 215 i LR:s ranking, Lomma är 192 placeringar bättre (plats 23) och Vellinge 126 platser bättre (plats 89). Malmö har stora utmaningar med många invandrare, något man väl knappast kan skylla Vellinge för. Är det rätt att satsa nästan dubbelt så mycket mer i Vellinge som i Malmö?
Nej, LR har presenterat en teoretisk modell som inte riktigt går att försvara i verkligheten. Det finns inget som helst belägg för att det skulle leda till en bättre eller mer likvärdig skola. Konsekvenserna blir att man satsar mer på de bästa kommunerna, inte på de som har störst problem.
Våg av överklaganden
Internet är en fantastisk uppfinning, snabb och enkel och tillgänglig. Skolverket har en ganska matnyttig sida, där kan man bl a se vad kommunerna ger i bidrag till fristående gymnasier. Bidragen ska motsvara vad den egna utbildningen kostar om man har någon i egen regi.
Det är väldiga skillnader. Lite märkligt är det ju förstås att endast en tredjedel av kommunerna rapporterat in sina bidragsnivåer. Vad har resten att dölja? Eller har de inte kommit in i den digitala världen än?
Tittar man på det samhällsvetenskapliga programmet ligger Skellefteå lägst med 53 940 kr/elev och Tierp högst med 124 656 kr/elev. Det borde alltså vara dubbelt så stora klasser i Skellefteå som i Tierp. Kanske finns det bara finns några enstaka stackars elever i Tierp? Större kommuner som Sandviken och Borlänge ligger över 85 000 kr och min hemkommun på drygt 72 500 kr.
Man kan också jämföra mellan åren och då blir det ännu mer intressant. Vi ändrade lagen i somras för att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor och rättvisa för eleverna. Bakgrunden var att många kommuner fuskade med hur bidragen räknades fram. Nu skulle det bli enkelt, tydligt och rättssäkert eftersom vi inför en möjligt att överklaga.
En del kommuner verkar ha krupit till korset och höjer nu bidragen (bl a Norrtälje, Arvika, Piteå), medan andra gör tvärtom. Skellefteå drar ned 13 684 kr/elev (20 procent!) på samhällsvetenskapsprogrammet. Jag har väldigt svårt att tro att det stämmer med verkligheten. Har de dragit ned 20% i den egna verksamheten så att de idag har landets billigaste utbildning?
Norrköping, Eskilstuna, Lidköping och Borås är några andra större städer som minskar ersättningen rejält. Det här kräver förklaringar.
Jag ser en våg av överklaganden över landet nu. Jag skulle gissa att det blir minst 500 i år. Trist att domstolarna måste jaga trilskande kommuner i stället för att döma kriminella. Länsrätterna kan börja anställa lite folk, för de får mycket att göra i alla fall. Fortsättning följer.
Det är väldiga skillnader. Lite märkligt är det ju förstås att endast en tredjedel av kommunerna rapporterat in sina bidragsnivåer. Vad har resten att dölja? Eller har de inte kommit in i den digitala världen än?
Tittar man på det samhällsvetenskapliga programmet ligger Skellefteå lägst med 53 940 kr/elev och Tierp högst med 124 656 kr/elev. Det borde alltså vara dubbelt så stora klasser i Skellefteå som i Tierp. Kanske finns det bara finns några enstaka stackars elever i Tierp? Större kommuner som Sandviken och Borlänge ligger över 85 000 kr och min hemkommun på drygt 72 500 kr.
Man kan också jämföra mellan åren och då blir det ännu mer intressant. Vi ändrade lagen i somras för att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor och rättvisa för eleverna. Bakgrunden var att många kommuner fuskade med hur bidragen räknades fram. Nu skulle det bli enkelt, tydligt och rättssäkert eftersom vi inför en möjligt att överklaga.
En del kommuner verkar ha krupit till korset och höjer nu bidragen (bl a Norrtälje, Arvika, Piteå), medan andra gör tvärtom. Skellefteå drar ned 13 684 kr/elev (20 procent!) på samhällsvetenskapsprogrammet. Jag har väldigt svårt att tro att det stämmer med verkligheten. Har de dragit ned 20% i den egna verksamheten så att de idag har landets billigaste utbildning?
Norrköping, Eskilstuna, Lidköping och Borås är några andra större städer som minskar ersättningen rejält. Det här kräver förklaringar.
Jag ser en våg av överklaganden över landet nu. Jag skulle gissa att det blir minst 500 i år. Trist att domstolarna måste jaga trilskande kommuner i stället för att döma kriminella. Länsrätterna kan börja anställa lite folk, för de får mycket att göra i alla fall. Fortsättning följer.
22 januari, 2010
Kvalitet i välfärden
Med risk för att uppfattas som väldigt politiskt korrekt så måste jag ändå uttrycka min stora tillfredsställelse över den debattartikel som Fredrik Reinfeldt och Per Schlingmann har i DN idag.
Så himla bra! Det handlar om kvalitet i välfärden. Det får man med engagerade och motiverade medarbetare. Har man det så får man nöjda medborgare. Och visst är det så att vägen för att få engagerade och motiverade medarbetare går genom inflytande och lön. Vi får aldrig de bästa att söka sig till att bli lärare eller förskollärare om lönen är betydligt bättre på andra håll där lika lång utbildning krävs.
Inflytandet är också viktigt, men ofta bortglömt. Vi måste föra över mer av makt och befogenheter direkt till skolorna. Mina skolbesök har gett många exempel på hur bakbundna lärare och rektorer är. Varenda skola borde få förfoga över sin budget fullt ut, över sin organisation och sina resultat.
Det är klart att det måste vara roligare att jobba i en organisation där man får ta initiativ och där man uppmuntras att tänka nytt i stället för att passivt sitta och vänta på att någon annan ska ge order.
Jag tycker också att Reinfeldts artikel lyfter betydligt viktigare frågor än vad LR gjorde igår. Inte får lärarna vare sig högre lön eller mer inflytande om skolan förstatligas, det handlar om andra saker. LR fokuserar på formfrågan och systemen och där var vi moderater kanske för tio år sedan. Den systemförändringen löser inte den viktiga frågan om hur vi får fler att vilja jobba i skolan.
Så himla bra! Det handlar om kvalitet i välfärden. Det får man med engagerade och motiverade medarbetare. Har man det så får man nöjda medborgare. Och visst är det så att vägen för att få engagerade och motiverade medarbetare går genom inflytande och lön. Vi får aldrig de bästa att söka sig till att bli lärare eller förskollärare om lönen är betydligt bättre på andra håll där lika lång utbildning krävs.
Inflytandet är också viktigt, men ofta bortglömt. Vi måste föra över mer av makt och befogenheter direkt till skolorna. Mina skolbesök har gett många exempel på hur bakbundna lärare och rektorer är. Varenda skola borde få förfoga över sin budget fullt ut, över sin organisation och sina resultat.
Det är klart att det måste vara roligare att jobba i en organisation där man får ta initiativ och där man uppmuntras att tänka nytt i stället för att passivt sitta och vänta på att någon annan ska ge order.
Jag tycker också att Reinfeldts artikel lyfter betydligt viktigare frågor än vad LR gjorde igår. Inte får lärarna vare sig högre lön eller mer inflytande om skolan förstatligas, det handlar om andra saker. LR fokuserar på formfrågan och systemen och där var vi moderater kanske för tio år sedan. Den systemförändringen löser inte den viktiga frågan om hur vi får fler att vilja jobba i skolan.
21 januari, 2010
LR skapar förlorare
Idag har Lärarnas Riksförbund kommit med en rapport om hur staten skulle kunna ta över finansieringen av en stor del av skolan. Det är en bra och ganska välskriven rapport. Nu finns det ett konkret förslag att diskutera utifrån. Välkommet!
De skriver på sidan 11 att det är "svårt att hävda resursbrist" i skolan. Klokt, resursbrist är inte skolans huvudsakliga problem. Jag håller också med om att de resurser som finns skulle kunna användas bättre. Det är riktigt uselt att endast hälften av pengarna går till undervisning, vi måste sluta lägga på skolan en massa andra uppgifter. Men här stannar det nog, dessvärre.
LR tror att det blir mer likvärdig kvalitet för att staten tar över en stor del av finansieringen (men inte all). Det LR anser mindre viktigt, typ lokaler, fritidshemmen, vaktmästeri och skolskjutsar, kan kommunerna få fortsätta att hålla på med.
Men varför skulle det bli mer likvärdigt om staten tar över? Staten finansierar högskolorna och där är kvaliteten högst ojämn (och polisen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen...). Det vet ju också LR.
Den enkla lösningen fungerar inte i en komplex värld som skolan. Och de försöker inte ens belägga detta tyckande någonstans i rapporten. Det är andra åtgärder som måste till i stället för att skapa en hög och jämn kvalitet. Jag tror mycket på den nya skolinspektionen och de muskler vi ska förse inspektionen med. Nya mål och betygskriterier, bättre utvärdering och satsning på lärarutbildning är andra saker som kommer att förbättra skolan.
LR lanserar tre modeller för hur det skulle kunna gå till. Modell 1 innebär en massiv omfördelning mellan kommunerna. Den skulle skapa massor av förlorare. Kan det vara därför de inte vågar redovisa utfallet för alla kommuner? Stockholm, en av 8 kommuner som redovisas, skulle förlora nästan 16 000 kronor per elev. Med 60 000 elever så innebär det att en miljard kronor skulle lyftas bort från skolorna och eleverna. Malmö skulle förlora 7 000 kronor/elev eller 140 miljoner. De som satsat mycket tidigare skulle straffas med modellen. Hur blir skolan bättre av det?
De andra två modellerna bygger på att man tillför pengar till undervisningen, i modell 2 blir det 5 miljarder och i modell 3 hela 15 miljarder kronor extra. Först i modell 3 så finns inga förlorare längre, men det är ju inte så konstigt. Trots tillskottet så innebär den modellen att Stockholm inte skulle få ett öre till.
Ska man bygga en ny modell på ett sådant enormt resurstillskott, i synnerhet som de själva säger att man inte kan hävda resursbrist? Den enda säkra effekten av LR:s förslag är att skolan blir dyrare.
De första 5 miljarderna vill LR ta från den kommunala administrationen. Verkligen inte mig emot! Det finns många kommuner med svällande byråkratier och stadsdelsnämnder. Men de gör det lite för lätt för sig när de tror att det enkelt går att flytta pengarna. Här saknar jag en seriös analys av vad övrigtkostnaderna består av. Man skulle ju kunna djupdyka i några kommuner för att få bättre underlag, om det är så att SCB inte har något. Det har man inte gjort, då skulle väl modellen slås sönder...
LR glömmer liksom bort att alla arbetsgivare har behov av personal- och ekonomiadministrativa system, uppföljning och utvärdering av sin egen verksamhet. Eller att kommungemensamma kostnader fördelas mellan olika verksamheter i statens räkenskapssammandrag. Det kan t ex vara hyran för stadshuset, brottsförebyggande åtgärder, insatser för att stärka ett miljonprogramsområde och dessa fördelas mellan skolan, socialtjänsten, gatuunderhållet etc i kommunerna. Tas pengarna bort så försvinner ju dessa insatser också. Är det LR:s avsikt?
Dessutom tar LR inte upp en enda krona för statens administration av skolan i sin modell, den verkar vara helt gratis. Sannolikt? Där försvann raskt en miljard.
Nej, LR har inte övertygat om att det skulle bli bättre om staten tar ett större finansieringsansvar för skolan. Jag tror definitivt inte på deras delade ansvar. Det leder bara till oklarheter. Det måste vara rent och tydligt.
Och nej, det är inte trovärdigt att bygga hela modellen på att 15 miljarder kronor ska tillföras systemet. Om pengarna skulle finnas, så kan de ju tillföras ändå, eller hur?!
Låt oss i stället jobba för att minska den kommunala administrationen genom att införa skolpengssystem där pengarna går direkt ut till skolan.
DN, SvD,
De skriver på sidan 11 att det är "svårt att hävda resursbrist" i skolan. Klokt, resursbrist är inte skolans huvudsakliga problem. Jag håller också med om att de resurser som finns skulle kunna användas bättre. Det är riktigt uselt att endast hälften av pengarna går till undervisning, vi måste sluta lägga på skolan en massa andra uppgifter. Men här stannar det nog, dessvärre.
LR tror att det blir mer likvärdig kvalitet för att staten tar över en stor del av finansieringen (men inte all). Det LR anser mindre viktigt, typ lokaler, fritidshemmen, vaktmästeri och skolskjutsar, kan kommunerna få fortsätta att hålla på med.
Men varför skulle det bli mer likvärdigt om staten tar över? Staten finansierar högskolorna och där är kvaliteten högst ojämn (och polisen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen...). Det vet ju också LR.
Den enkla lösningen fungerar inte i en komplex värld som skolan. Och de försöker inte ens belägga detta tyckande någonstans i rapporten. Det är andra åtgärder som måste till i stället för att skapa en hög och jämn kvalitet. Jag tror mycket på den nya skolinspektionen och de muskler vi ska förse inspektionen med. Nya mål och betygskriterier, bättre utvärdering och satsning på lärarutbildning är andra saker som kommer att förbättra skolan.
LR lanserar tre modeller för hur det skulle kunna gå till. Modell 1 innebär en massiv omfördelning mellan kommunerna. Den skulle skapa massor av förlorare. Kan det vara därför de inte vågar redovisa utfallet för alla kommuner? Stockholm, en av 8 kommuner som redovisas, skulle förlora nästan 16 000 kronor per elev. Med 60 000 elever så innebär det att en miljard kronor skulle lyftas bort från skolorna och eleverna. Malmö skulle förlora 7 000 kronor/elev eller 140 miljoner. De som satsat mycket tidigare skulle straffas med modellen. Hur blir skolan bättre av det?
De andra två modellerna bygger på att man tillför pengar till undervisningen, i modell 2 blir det 5 miljarder och i modell 3 hela 15 miljarder kronor extra. Först i modell 3 så finns inga förlorare längre, men det är ju inte så konstigt. Trots tillskottet så innebär den modellen att Stockholm inte skulle få ett öre till.
Ska man bygga en ny modell på ett sådant enormt resurstillskott, i synnerhet som de själva säger att man inte kan hävda resursbrist? Den enda säkra effekten av LR:s förslag är att skolan blir dyrare.
De första 5 miljarderna vill LR ta från den kommunala administrationen. Verkligen inte mig emot! Det finns många kommuner med svällande byråkratier och stadsdelsnämnder. Men de gör det lite för lätt för sig när de tror att det enkelt går att flytta pengarna. Här saknar jag en seriös analys av vad övrigtkostnaderna består av. Man skulle ju kunna djupdyka i några kommuner för att få bättre underlag, om det är så att SCB inte har något. Det har man inte gjort, då skulle väl modellen slås sönder...
LR glömmer liksom bort att alla arbetsgivare har behov av personal- och ekonomiadministrativa system, uppföljning och utvärdering av sin egen verksamhet. Eller att kommungemensamma kostnader fördelas mellan olika verksamheter i statens räkenskapssammandrag. Det kan t ex vara hyran för stadshuset, brottsförebyggande åtgärder, insatser för att stärka ett miljonprogramsområde och dessa fördelas mellan skolan, socialtjänsten, gatuunderhållet etc i kommunerna. Tas pengarna bort så försvinner ju dessa insatser också. Är det LR:s avsikt?
Dessutom tar LR inte upp en enda krona för statens administration av skolan i sin modell, den verkar vara helt gratis. Sannolikt? Där försvann raskt en miljard.
Nej, LR har inte övertygat om att det skulle bli bättre om staten tar ett större finansieringsansvar för skolan. Jag tror definitivt inte på deras delade ansvar. Det leder bara till oklarheter. Det måste vara rent och tydligt.
Och nej, det är inte trovärdigt att bygga hela modellen på att 15 miljarder kronor ska tillföras systemet. Om pengarna skulle finnas, så kan de ju tillföras ändå, eller hur?!
Låt oss i stället jobba för att minska den kommunala administrationen genom att införa skolpengssystem där pengarna går direkt ut till skolan.
DN, SvD,
20 januari, 2010
Sossarna skyller ifrån sig
Göteborg är nog den kommun i landet som är absolut snålast mot friskolorna. De har upprepade gånger dömts i domstol för att de inte ger likvärdiga bidrag till friskolorna. Det var en av orsakerna till att vi i somras ändrade lagen, och både förtydligade hur bidragen ska räknas fram och gav friskolorna en möjlighet att överklaga kommunens beslut.
Socialdemokraterna och miljöpartiet i Göteborg visar i praktiken vad ett sådant styre skulle medföra för friskolorna. Och då har man inte ens de rabiata friskolemotståndarna i vänsterpartiet med sig. GP rapporterade igår om att många små förskolor nu får kraftigt sänkta bidrag. Tidigare har flera friskolor hört av sig till mig om Göteborgs tilltag att kraftigt sänka skolpengen och en helt obefintlig dialog. När man tittar i Skolverkets sammanställning av vad kommunerna själva uppger att de ger i bidrag till frigymnasierna sticker Göteborg ut. Nivån är anmärkningsvärt låg, längre än i alla kringliggande kommuner.
De friskolor jag pratat med menar att Göteborg systematiskt fuskar med skolpengen. De dumpar lokalkostnaderna. De definierar massor av nya kostnader som administration som inte alls är det (vaktmästare, biträdande rektorer, kopiering av läromedel mm) för att därmed försöka undkomma att ge pengar till friskolorna. Kostnader för omställning räknas bort. Samtidigt är detta kostnader som friskolor också har och alltså måste få ersättning för. Det blir nu massöverklaganden från friskolorna i Göteborg. Stalltipset är att Göteborg torskar ordentligt.
Idag går de ansvariga ut med ett patetiskt svar i GP. På temat "angrepp är bästa försvar" så skyller de allt på regeringen och den nya lagen om lika villkor. De säger att det inte getts tid att planera. Men hallå, hur lång tid behöver ni? Riksdagsbeslutet togs 10 juni, propositionen lades 16 mars och utredningen dessförinnan presenterades i januari 2008. Egen saktfärdighet vore bättre att skylla på.
Det är fegt att skylla ifrån sig! Stå för att ni inte gillar privata alternativ i stället. I praktiken gör ni ju allt ni kan för att svälta ut dem. Varför är inte eleverna i friskolor lika mycket värda som elever i kommunala skolor? Vart tog solidariteten och rättvisan vägen?
Socialdemokraterna och miljöpartiet i Göteborg visar i praktiken vad ett sådant styre skulle medföra för friskolorna. Och då har man inte ens de rabiata friskolemotståndarna i vänsterpartiet med sig. GP rapporterade igår om att många små förskolor nu får kraftigt sänkta bidrag. Tidigare har flera friskolor hört av sig till mig om Göteborgs tilltag att kraftigt sänka skolpengen och en helt obefintlig dialog. När man tittar i Skolverkets sammanställning av vad kommunerna själva uppger att de ger i bidrag till frigymnasierna sticker Göteborg ut. Nivån är anmärkningsvärt låg, längre än i alla kringliggande kommuner.
De friskolor jag pratat med menar att Göteborg systematiskt fuskar med skolpengen. De dumpar lokalkostnaderna. De definierar massor av nya kostnader som administration som inte alls är det (vaktmästare, biträdande rektorer, kopiering av läromedel mm) för att därmed försöka undkomma att ge pengar till friskolorna. Kostnader för omställning räknas bort. Samtidigt är detta kostnader som friskolor också har och alltså måste få ersättning för. Det blir nu massöverklaganden från friskolorna i Göteborg. Stalltipset är att Göteborg torskar ordentligt.
Idag går de ansvariga ut med ett patetiskt svar i GP. På temat "angrepp är bästa försvar" så skyller de allt på regeringen och den nya lagen om lika villkor. De säger att det inte getts tid att planera. Men hallå, hur lång tid behöver ni? Riksdagsbeslutet togs 10 juni, propositionen lades 16 mars och utredningen dessförinnan presenterades i januari 2008. Egen saktfärdighet vore bättre att skylla på.
Det är fegt att skylla ifrån sig! Stå för att ni inte gillar privata alternativ i stället. I praktiken gör ni ju allt ni kan för att svälta ut dem. Varför är inte eleverna i friskolor lika mycket värda som elever i kommunala skolor? Vart tog solidariteten och rättvisan vägen?
Ständigt dessa betyg
Det har skrivits mycket om betygen den senaste veckan.
En förkrossande majoritet av svenskarna vill ha betyg tidigare än idag. Tidningen Riksdag och Departement har låtit göra en opinionsmätning i frågan och svaret är - som de flesta andra frågor om betygen - tydligt. 64% vill ha betyg tidigare än idag, 22% av dessa redan i lågstadiet och 42% på mellanstadiet. Endast 1% är emot betyg i grundskolan helt och hållet.
Betygen är verkligen en fråga där vänstern är helt i otakt med opinionen. Vänstern vill ta bort dem helt, miljöpartiet kan till nöds acceptera dem i nian och var socialdemokraterna står är det ingen som riktigt vet. Mona Sahlin verkar gilla det vi nu gör med betyg i sexan, medan många andra nog är mer inne på vänsterns eller miljöpartiets linje. Till råga på allt så vill de inte ens bli överens före valet, i alla fall enligt vänsterns Rossana Dinamarca. Grisen i säcken, alltså.
Tänk om vi skulle kunna lägga den här debatten bakom oss någon gång. Betygen diskuterades när jag gick i skolan, då var de relativa och de bra betygen tog snabbt slut. Helknäppt system. Sakta tog sossarna bort betygen från lågstadiet, sedan också i mellanstadiet nu ges de inte förrän efter 15 terminer i skolan. Att betygsfrågan är så politisk verkar vara typiskt svenskt. Ingen annanstans i världen där jag varit är det en het politisk fråga, men här är skolan så oerhört politiserad sedan lång tid tillbaka. När ska skolan återta frågan?
Skolverket har nyligen kommit med en jämförelse mellan slutbetyg och betyg i nationella prov. 80% får samma betyg, men det skiljer lite mellan ämnena. Det är lättare att få en höjning i matematik i slutbetyget jämfört med provbetyget, än det är att få högre betyg i engelska. Lite märkligt förhållande. Min ovetenskapliga förklaring är att det finns för många "snäll-G" i matematiken. Det är så avgörande för att bli behörig till gymnasiet att en del lärare hellre friar än fäller. Samtidigt tror jag att man gör eleverna ett väldig otjänst då. Förutsättningarna att klara gymnasiet är inte så goda om man inte har tillräckliga grundkunskaper.
Nu pågår arbetet med att säkra en likvärdig betygsättning och det behövs. Kan också bli intressant att se vad utredningen om möjlighet att överklaga betyg kommer fram till.
Ytterligare en nyhet om betygen som jag snappat upp är en artikel i Sydsvenska Dagbladet häromdagen. Malmö har satsat 148 miljoner kronor extra för att höja elevernas betyg. Men betygen sjunker, rapporterar tidningen. Det går inte att köpa bättre betyg så lättvindigt. Man måste ha rätt idéer för hur man ska göra också. Det handlar om förväntningar på eleverna, ledarskap i skolan, lärarnas kompetens men självklart olika form av stödinsatser för elever som av olika sätt har svårigheter. De insatserna måste ju variera beroende på vilka svårigheterna är. Men i det centralistiska röda Malmö var det bara en modell som gällde. Det fungerade inte eftersom människor är olika.
En förkrossande majoritet av svenskarna vill ha betyg tidigare än idag. Tidningen Riksdag och Departement har låtit göra en opinionsmätning i frågan och svaret är - som de flesta andra frågor om betygen - tydligt. 64% vill ha betyg tidigare än idag, 22% av dessa redan i lågstadiet och 42% på mellanstadiet. Endast 1% är emot betyg i grundskolan helt och hållet.
Betygen är verkligen en fråga där vänstern är helt i otakt med opinionen. Vänstern vill ta bort dem helt, miljöpartiet kan till nöds acceptera dem i nian och var socialdemokraterna står är det ingen som riktigt vet. Mona Sahlin verkar gilla det vi nu gör med betyg i sexan, medan många andra nog är mer inne på vänsterns eller miljöpartiets linje. Till råga på allt så vill de inte ens bli överens före valet, i alla fall enligt vänsterns Rossana Dinamarca. Grisen i säcken, alltså.
Tänk om vi skulle kunna lägga den här debatten bakom oss någon gång. Betygen diskuterades när jag gick i skolan, då var de relativa och de bra betygen tog snabbt slut. Helknäppt system. Sakta tog sossarna bort betygen från lågstadiet, sedan också i mellanstadiet nu ges de inte förrän efter 15 terminer i skolan. Att betygsfrågan är så politisk verkar vara typiskt svenskt. Ingen annanstans i världen där jag varit är det en het politisk fråga, men här är skolan så oerhört politiserad sedan lång tid tillbaka. När ska skolan återta frågan?
Skolverket har nyligen kommit med en jämförelse mellan slutbetyg och betyg i nationella prov. 80% får samma betyg, men det skiljer lite mellan ämnena. Det är lättare att få en höjning i matematik i slutbetyget jämfört med provbetyget, än det är att få högre betyg i engelska. Lite märkligt förhållande. Min ovetenskapliga förklaring är att det finns för många "snäll-G" i matematiken. Det är så avgörande för att bli behörig till gymnasiet att en del lärare hellre friar än fäller. Samtidigt tror jag att man gör eleverna ett väldig otjänst då. Förutsättningarna att klara gymnasiet är inte så goda om man inte har tillräckliga grundkunskaper.
Nu pågår arbetet med att säkra en likvärdig betygsättning och det behövs. Kan också bli intressant att se vad utredningen om möjlighet att överklaga betyg kommer fram till.
Ytterligare en nyhet om betygen som jag snappat upp är en artikel i Sydsvenska Dagbladet häromdagen. Malmö har satsat 148 miljoner kronor extra för att höja elevernas betyg. Men betygen sjunker, rapporterar tidningen. Det går inte att köpa bättre betyg så lättvindigt. Man måste ha rätt idéer för hur man ska göra också. Det handlar om förväntningar på eleverna, ledarskap i skolan, lärarnas kompetens men självklart olika form av stödinsatser för elever som av olika sätt har svårigheter. De insatserna måste ju variera beroende på vilka svårigheterna är. Men i det centralistiska röda Malmö var det bara en modell som gällde. Det fungerade inte eftersom människor är olika.
19 januari, 2010
Umeå kan bättre
Snabbt skifte från London. Igår besökte jag Umeå.
Skolresultaten är ganska goda med betyg över rikssnittet, 216 nu i våras. Samtidigt är SALSA-värdena negativa. Utifrån förutsättningarna så underpresterar Umeå alltså.
Diskussioner med lärare, rektorer och förvaltningsledning var väldigt intressanta. Min bild är att det finns mycket kvar att göra i hur man styr. De verkar leva kvar i en gammal form av centralism där skolorna är ganska hårt styrda av politiker och förvaltning. Skolorna får inte profilera sig för starkt och inte ”ta” elever från andra kommunala skolor. Hur ska de då kunna ta upp konkurrensen med friskolorna? Jag tror inte på den jämngrå massan där allt är lika. Fram för olikheterna!
Några skolor blev sk intraprenadskolor för 5-6 år sedan, men sedan dess har reglerna gjorts mindre gynnsamma så ingen mer nappar på det. Och varför skulle de om det bara innebär att man sticker ut men inte får något för det?
Jag tror att Alliansen har en stor potential här. Att tilltro rektorerna förmågan att inte bara räkna pengar, utan också i stort ta fullt ansvar för sin skola. Att låta lärare och andra växa. De jag träffade verkade klart kapabla att axla det ansvaret. Det måste bli så mycket roligare att arbeta i en organisation där man får vara kreativ och ta initiativ. För att vara en storstad med universitet och välutbildade medborgare och medarbetare så förvånade det faktiskt att Umeå inte kommit längre i tänkandet kring ledarskap och styrning. Men det är ju en klassiskt socialdemokratiskt styrd kommun, så jag kanske inte borde förvånas…
Jag förvånades också över att de inte har ett skolpengssystem i Umeå. De fördelar pengar dels per elev, men det är den minsta delen. Resurser för lärare och läromedel fördelas utifrån en tänkt klassorganisation och lokaler och vissa andra funktioner betalas centralt. Det ger skolorna tämligen litet friutrymme. Jag kan lova att man kan få mer värde för pengarna om man låter skolorna bestämma mer själva. Jag menar, de finns ju mitt i vardagen och vet vilka prioriteringar som behövs. Frågan är hur resurserna skulle ha använts om skolorna fick ut pengarna med en gång i stället? Skulle man ha en stor (och dyr) IT-enhet? Skulle en rektor kanske behöva en biträdande rektor som avlastning (något som verkar förbjudet idag)? Skulle man kanske prioritera bättre betalda lärare?
Annars verkar Umeå ha många intressanta projekt på gång med både språk- och mattesatsningar och starkt fokus på kunskapsresultaten. Och de gjorde tummen upp för regeringens skolreformer med omdömen, skärpt utvärdering, skollag och Lärarlyft. Mer nedtonat var det om IT, ambitionen var att alla lärare nu skulle få en egen arbetsdator och det är ju gott så. Men visionen vidare…?
Skolresultaten är ganska goda med betyg över rikssnittet, 216 nu i våras. Samtidigt är SALSA-värdena negativa. Utifrån förutsättningarna så underpresterar Umeå alltså.
Diskussioner med lärare, rektorer och förvaltningsledning var väldigt intressanta. Min bild är att det finns mycket kvar att göra i hur man styr. De verkar leva kvar i en gammal form av centralism där skolorna är ganska hårt styrda av politiker och förvaltning. Skolorna får inte profilera sig för starkt och inte ”ta” elever från andra kommunala skolor. Hur ska de då kunna ta upp konkurrensen med friskolorna? Jag tror inte på den jämngrå massan där allt är lika. Fram för olikheterna!
Några skolor blev sk intraprenadskolor för 5-6 år sedan, men sedan dess har reglerna gjorts mindre gynnsamma så ingen mer nappar på det. Och varför skulle de om det bara innebär att man sticker ut men inte får något för det?
Jag tror att Alliansen har en stor potential här. Att tilltro rektorerna förmågan att inte bara räkna pengar, utan också i stort ta fullt ansvar för sin skola. Att låta lärare och andra växa. De jag träffade verkade klart kapabla att axla det ansvaret. Det måste bli så mycket roligare att arbeta i en organisation där man får vara kreativ och ta initiativ. För att vara en storstad med universitet och välutbildade medborgare och medarbetare så förvånade det faktiskt att Umeå inte kommit längre i tänkandet kring ledarskap och styrning. Men det är ju en klassiskt socialdemokratiskt styrd kommun, så jag kanske inte borde förvånas…
Jag förvånades också över att de inte har ett skolpengssystem i Umeå. De fördelar pengar dels per elev, men det är den minsta delen. Resurser för lärare och läromedel fördelas utifrån en tänkt klassorganisation och lokaler och vissa andra funktioner betalas centralt. Det ger skolorna tämligen litet friutrymme. Jag kan lova att man kan få mer värde för pengarna om man låter skolorna bestämma mer själva. Jag menar, de finns ju mitt i vardagen och vet vilka prioriteringar som behövs. Frågan är hur resurserna skulle ha använts om skolorna fick ut pengarna med en gång i stället? Skulle man ha en stor (och dyr) IT-enhet? Skulle en rektor kanske behöva en biträdande rektor som avlastning (något som verkar förbjudet idag)? Skulle man kanske prioritera bättre betalda lärare?
Annars verkar Umeå ha många intressanta projekt på gång med både språk- och mattesatsningar och starkt fokus på kunskapsresultaten. Och de gjorde tummen upp för regeringens skolreformer med omdömen, skärpt utvärdering, skollag och Lärarlyft. Mer nedtonat var det om IT, ambitionen var att alla lärare nu skulle få en egen arbetsdator och det är ju gott så. Men visionen vidare…?
18 januari, 2010
Handlingskraftig regering
Regeringen har idag meddelat att man river upp Skolverkets riksprislista för fristående gymnasier. Väldigt välkommet!
Skolverkets rikprislista innebar neddragningar på över 20% för vissa program redan från 1 januari. Konsekvensen skulle bli panikbesparingar och säkert en våg av nedläggningar av friskolor. Det finns ju över 400 fristående gymnasier med 85 000 elever, så det berör ganska många. Skolor ska gå omkull om de inte får några elever eller om kvaliteten brister, inte därför att sättet att räkna fram priset ändrats över en natt. Det är orimligt och oskäligt. Jag skrev mer om detta här.
Skolverkets riksprislista var ogenomtänkt. Jag kan faktiskt inte förstå hur de kunde fatta ett sådant beslut.
Som tur är så har vi en klok, lyssnande och handlingskraftig regering som nu fryser 2009 års prislista första halvåret 2010 också så att man hinner analysera konsekvenserna av ett nytt sätt att räkna. Nu kan friskolorna andas ut.
DN, SvD, Aftonbladet, Regeringen, Sydsvenskan, Sörmlands Nyheter,
Skolverkets rikprislista innebar neddragningar på över 20% för vissa program redan från 1 januari. Konsekvensen skulle bli panikbesparingar och säkert en våg av nedläggningar av friskolor. Det finns ju över 400 fristående gymnasier med 85 000 elever, så det berör ganska många. Skolor ska gå omkull om de inte får några elever eller om kvaliteten brister, inte därför att sättet att räkna fram priset ändrats över en natt. Det är orimligt och oskäligt. Jag skrev mer om detta här.
Skolverkets riksprislista var ogenomtänkt. Jag kan faktiskt inte förstå hur de kunde fatta ett sådant beslut.
Som tur är så har vi en klok, lyssnande och handlingskraftig regering som nu fryser 2009 års prislista första halvåret 2010 också så att man hinner analysera konsekvenserna av ett nytt sätt att räkna. Nu kan friskolorna andas ut.
DN, SvD, Aftonbladet, Regeringen, Sydsvenskan, Sörmlands Nyheter,
e-Mognad viktig lärdom i London
En lärdom från BETT är vikten av e-maturity, alltså mognad att använda digital teknik. Att bara köpa in prylar eller ha datortäthet som mått på hur ”bra” man är duger verkligen inte. Det kan vara att kasta pengar i sjön, enligt den australiensiske professorn och gurun på området, Bruce Dixon. Man måste förstå hur tekniken ska användas, vilka mervärden den tillför.Kanske skulle vi börja mäta e-maturity i svenska skolor? Då blir insatserna kanske lite mer träffsäkra och diskussionen enklare.
Annars kan man konstatera att det fanns väldigt mycket nytt och spännande på mässan. Mycket teknik, försås. Interaktiva whiteboards, massor av olika programvaror och applikationer, mycket om säkerhet och integritet, publiceringsverktyg som gör att varenda unge kan göra filmer enkelt och mycket annat som jag säkert har glömt nu.
Mitt i mässan fanns en monter med Stephen Heppell, ”Playful learning”. För honom handlar det mycket om att motivera eleverna för studier och lärande och att kanske också se att man lär sig på andra ställen än i skolan. Jag tror mycket på motivationens betydelse. Jag träffade en fantastisk rektor på Brazosport High School utanför Houston, Texas för 6-7 år sedan. Det är en segregerad skola med stor andel svarta och latinos och många som flyttar under året. Hon hade lyckats göra skolan till en av de bästa i Texas och hennes motto var: ”Just motivate them!”.
Man kan leda hästen till vatten, men den måste vara törstig för att dricka. Hur gör vi eleverna törstigare och hungrigare? Är vi för mätta i Sverige? Eller är det så att den dimensionen försvunnit någonstans på vägen, att det är så självklart för oss vuxna att man ska lära sig olika saker men inte alls lika självklart för ungdomarna?
I Heppells monter fanns i alla fall en del dataspel och googleapplikationer som var gjorda för skolan. Ett mattespel var verkligen anpassat för dataspelsgenerationen, den enda skillnaden mot ”riktiga” spel var att man snabbt måste kunna lösa ett mattetal för att komma vidare eller inte bli av med ett liv eller vad det nu var. En annan var mer tjejinriktad med Mangainriktning och matematik. Jag pratade med några tjejer (13-14 år) som använde youtube i musiken.
Datorn i Utbildningen, DIU, ordnade också en mycket intressant seminariedag på svenska ambassaden. Intressanta och tänkvärda föreläsare från hela världen gav verkligen nya perspektiv på IT-användningen i skolan.
Det finns en del att göra för att skolan ska bli relevant för våra ungdomar. Jag tror just bristen på upplevd relevans är en av de viktigaste orsakerna till att många vänder skolan ryggen. Därför är den här diskussionen så viktig.
13 januari, 2010
Ändra riksprislistan omedelbart
21 december beslutade Skolverket om en ny riksprislista för fristående gymnasieskolor. Den tillämpar kommunerna när de har elever som går på program som inte finns på den egna kommunala skolan.
Det blev ingen trevlig julklapp för friskolorna. En neddragning på ca 15 procent i genomsnitt. Som dessutom ska tillämpas fr o m 1 januari. Hur ska någon hinna ställa om på så kort tid?
För enskilda skolor kan det slå oerhört hår när flera miljoner kronor försvinner. Friskolor kan inte göra som kommunala skolor och gå med underskott. De måste betala löner och hyra varje månad. För eleverna slår det ännu hårdare, deras skola kanske tvingas slå igen.
Ju fler kontakter jag har med företrädare för friskolorna de senaste dagarna, desto mer konfunderad blir jag. Skolverket har uppenbarligen ändrat sättet att räkna fram riksprislistan, utan kontakter med dem det berör och utan konsekvensanalyser. Riksprislistan har tidigare räknats fram som ett genomsnitt av vad respektive program kostar i den kommunala skolan. Nu har man viktat beräkningen så att storstäderna får större genomslag. Nu har den dessutom räknats fram på ett litet underlag av 91 av 290 kommuner. Resultatet blir en sänkning med tusentals kronor per elev.
Jag har tittat lite närmare på ett av de största programmen, det naturvetenskapliga. Där sänks rikspriset från 85 000 kr/år och elev till 68 300 (-16 700 kronor eller 20%). Eftersom rikspriset ska spegla ett genomsnitt av kostnaden i kommunerna så måste ju kommunerna minska sina kostnader med 20% i år. Är det sannolikt? Jag har inte hört talas om en enda kommun som gjort det.
På Skolverkets web kan man se de inrapporterade bidragsbelopp som kommunerna ger till friskolorna. Det ska motsvara vad den kommunala skolan kostar. Jämför man beloppen 2009 och 2010 för just det naturvetenskapliga programmet så finns det verkligen inget belägg för en 20-procentig neddragning. Det är 78 kommuner som rapporterat in uppgifter både 2009 och 2010. 38 stycken har sänkt bidragen och 40 har höjt eller ligger helt oförändrat. I genomsnitt sänks bidragen med 444 kronor eller 3 promille. Det är långt från 16 700 kronor.
Det hela förefaller ogenomtänkt och bristfälligt. Det känns inte seriöst, jag har lite större krav på en statlig myndighet. Det är Skolverkets nya sätt att räkna som ger dessa förödande effekter, inte vare sig riksdagsbelsut från i våras eller kommunernas besparingar.
Nu har Skolverket meddelat att man ska analysera konsekvenserna. Det är ju bra. Men man kan inte låta den nya prislistan gälla under utredningstiden. Då hinner ju skolorna tvingas slå igen. Det är möjligt att man bör ändra sättet att räkna fram riksprislistan, men det måste förankras på ett helt annat sätt och göras med framförhållning.
Jag skulle föreslå att Skolverkets generaldirektör omedelbart upphäver sitt beslut från 21 december och låter 2009 års lista gälla så länge! Det är helt orimligt att använda en prislista som är under utredning, konsekvenserna blir så enorma för vissa skolor.
Hallands Nyheter, Sveriges radio, Dagen, SvD,
Det blev ingen trevlig julklapp för friskolorna. En neddragning på ca 15 procent i genomsnitt. Som dessutom ska tillämpas fr o m 1 januari. Hur ska någon hinna ställa om på så kort tid?
För enskilda skolor kan det slå oerhört hår när flera miljoner kronor försvinner. Friskolor kan inte göra som kommunala skolor och gå med underskott. De måste betala löner och hyra varje månad. För eleverna slår det ännu hårdare, deras skola kanske tvingas slå igen.
Ju fler kontakter jag har med företrädare för friskolorna de senaste dagarna, desto mer konfunderad blir jag. Skolverket har uppenbarligen ändrat sättet att räkna fram riksprislistan, utan kontakter med dem det berör och utan konsekvensanalyser. Riksprislistan har tidigare räknats fram som ett genomsnitt av vad respektive program kostar i den kommunala skolan. Nu har man viktat beräkningen så att storstäderna får större genomslag. Nu har den dessutom räknats fram på ett litet underlag av 91 av 290 kommuner. Resultatet blir en sänkning med tusentals kronor per elev.
Jag har tittat lite närmare på ett av de största programmen, det naturvetenskapliga. Där sänks rikspriset från 85 000 kr/år och elev till 68 300 (-16 700 kronor eller 20%). Eftersom rikspriset ska spegla ett genomsnitt av kostnaden i kommunerna så måste ju kommunerna minska sina kostnader med 20% i år. Är det sannolikt? Jag har inte hört talas om en enda kommun som gjort det.
På Skolverkets web kan man se de inrapporterade bidragsbelopp som kommunerna ger till friskolorna. Det ska motsvara vad den kommunala skolan kostar. Jämför man beloppen 2009 och 2010 för just det naturvetenskapliga programmet så finns det verkligen inget belägg för en 20-procentig neddragning. Det är 78 kommuner som rapporterat in uppgifter både 2009 och 2010. 38 stycken har sänkt bidragen och 40 har höjt eller ligger helt oförändrat. I genomsnitt sänks bidragen med 444 kronor eller 3 promille. Det är långt från 16 700 kronor.
Det hela förefaller ogenomtänkt och bristfälligt. Det känns inte seriöst, jag har lite större krav på en statlig myndighet. Det är Skolverkets nya sätt att räkna som ger dessa förödande effekter, inte vare sig riksdagsbelsut från i våras eller kommunernas besparingar.
Nu har Skolverket meddelat att man ska analysera konsekvenserna. Det är ju bra. Men man kan inte låta den nya prislistan gälla under utredningstiden. Då hinner ju skolorna tvingas slå igen. Det är möjligt att man bör ändra sättet att räkna fram riksprislistan, men det måste förankras på ett helt annat sätt och göras med framförhållning.
Jag skulle föreslå att Skolverkets generaldirektör omedelbart upphäver sitt beslut från 21 december och låter 2009 års lista gälla så länge! Det är helt orimligt att använda en prislista som är under utredning, konsekvenserna blir så enorma för vissa skolor.
Hallands Nyheter, Sveriges radio, Dagen, SvD,
11 januari, 2010
Skriftliga omdömen behövs visst
Lundaläraren Henrik Edström vill skrota de skriftliga omdömena i skolan. De tar för mycket tid, skriver han i Sydsvenskan. Dessutom finns det en risk att självförtroendet knäcks för elever som trott sig vara dugliga men inte är det, enligt honom. Kanske är det just det förhållandet som ska uppmärksammas - att elever inte har tillräckliga kunskaper?! Blir det bättre av att sopa det hela under mattan?
Det jag reagarer på är däremot påståendet att det tar sån tid. Men att ta fram det underlag som krävs för ett skriftligt omdöme måste ju ändå tas fram. Vad pratar han annars med föräldrarna om på utvecklingssamtalet? Om han då kan redogöra för elevens kunskapsutveckling måste han väl kunna skriva ned det också?
Jag tror möjligen att det är så att många lärare inte vet vad eleverna kan och att det är blir en pinsam bekräftelse på att man inte vet. Det bekräftas av Skolinspektionen, som i sina 6 000 skolbesök fått förvånade blickar från lärare när de frågat om elevernas kunskapsutveckling (Lärarnas Tidning).
Det är ganska svidande kritik och visar på att kunskaperna inte är i fokus överallt. Införandet av skriftliga omdömen är ett sätt att råda bot på det, att fokusera på just kunskapsuppdraget. Kanske är det för obekvämt att säga att man inte vill ha kunskperna i fokus, därför skyller man på tidsbrist för att inte vilja ge omdömen?
Men de har kommit för att stanna. Och de behövs. Föräldrar vill ha dem och tvärtemot Edströms påstående så finns emiriska bevis för att det fungerar. Vi införde dem i Nacka för tio år sedan och har inte ångrat det en minut. Jag behöver väl inte säga att Nackaelevernas resultat ligger i toppen i landet...
Lägger till detta också, efter att ha läst flumvänsterns artikel i GP 11/1. Deras kravlösa och uppföljningsfientliga linje har dominerat skolväsendet i 15 år och resultaten förskräcker. Mats Ekholm ville förbjuda omdömena när vi införde dem i Nacka för tio år sedan. Han ville ta bort de nationella proven och var allmänt kritisk till betyg och uppföljning. Den utbildningsinspektion som han tvingades starta blev tandlös och lite flummig den också, skolor/kommuner med usla resultat kunde få bedömningen "bra verksamhet".
Det är klart att de försvarar sina tillkortakommanden och ser med obida ögon på det som nu händer. Men deras linje har prövats under många år och misslyckats. Så enkelt är det.
Det jag reagarer på är däremot påståendet att det tar sån tid. Men att ta fram det underlag som krävs för ett skriftligt omdöme måste ju ändå tas fram. Vad pratar han annars med föräldrarna om på utvecklingssamtalet? Om han då kan redogöra för elevens kunskapsutveckling måste han väl kunna skriva ned det också?
Jag tror möjligen att det är så att många lärare inte vet vad eleverna kan och att det är blir en pinsam bekräftelse på att man inte vet. Det bekräftas av Skolinspektionen, som i sina 6 000 skolbesök fått förvånade blickar från lärare när de frågat om elevernas kunskapsutveckling (Lärarnas Tidning).
Det är ganska svidande kritik och visar på att kunskaperna inte är i fokus överallt. Införandet av skriftliga omdömen är ett sätt att råda bot på det, att fokusera på just kunskapsuppdraget. Kanske är det för obekvämt att säga att man inte vill ha kunskperna i fokus, därför skyller man på tidsbrist för att inte vilja ge omdömen?
Men de har kommit för att stanna. Och de behövs. Föräldrar vill ha dem och tvärtemot Edströms påstående så finns emiriska bevis för att det fungerar. Vi införde dem i Nacka för tio år sedan och har inte ångrat det en minut. Jag behöver väl inte säga att Nackaelevernas resultat ligger i toppen i landet...
Lägger till detta också, efter att ha läst flumvänsterns artikel i GP 11/1. Deras kravlösa och uppföljningsfientliga linje har dominerat skolväsendet i 15 år och resultaten förskräcker. Mats Ekholm ville förbjuda omdömena när vi införde dem i Nacka för tio år sedan. Han ville ta bort de nationella proven och var allmänt kritisk till betyg och uppföljning. Den utbildningsinspektion som han tvingades starta blev tandlös och lite flummig den också, skolor/kommuner med usla resultat kunde få bedömningen "bra verksamhet".
Det är klart att de försvarar sina tillkortakommanden och ser med obida ögon på det som nu händer. Men deras linje har prövats under många år och misslyckats. Så enkelt är det.
Tillbaka igen
Nu är ordningen återställd efter långt juluppehåll. Tillbaka på jobbet efter välbehövlig semester "over there".
Det viktigaste som hänt verkar ha varit Skolverkets nya riksprislist för fristående gymnasier, som fastställdes precis före jul. Den innebär en sänkningar med 10-20% redan från 1 januari. En orimlig hantering och ett orimligt beslut, enligt min mening. Detta kommer jag ägna en del av veckan åt att borra mer i. Var finns den kommun i landet som sänker sina kostnader per gymnasieelev med så mycket? Drar ned ersättningen till de kommunala skolorna med 20% (16 700 kr) för en elev på naturvetenskapsprogrammet?
I övrigt fortsätter spaningen om den digitala framtiden och jag åker till BETT-mässan i London på onsdag. Rapporter därifrån kan utlovas.
Det viktigaste som hänt verkar ha varit Skolverkets nya riksprislist för fristående gymnasier, som fastställdes precis före jul. Den innebär en sänkningar med 10-20% redan från 1 januari. En orimlig hantering och ett orimligt beslut, enligt min mening. Detta kommer jag ägna en del av veckan åt att borra mer i. Var finns den kommun i landet som sänker sina kostnader per gymnasieelev med så mycket? Drar ned ersättningen till de kommunala skolorna med 20% (16 700 kr) för en elev på naturvetenskapsprogrammet?
I övrigt fortsätter spaningen om den digitala framtiden och jag åker till BETT-mässan i London på onsdag. Rapporter därifrån kan utlovas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)