Varför skyddas pengar mer än barn?

I fredags kom Finansinspektionens tuffa chef Ingrid Bonde med besked om vad som väntar Carnegie efter att företaget blåst upp värdet: böter på 50 miljoner kronor, avsatt styrelse och sparkad vd. Hon var på vippen att dra in tillståndet också.

Det var säkert ett mycket välgrundat beslut. Sådana åtgärder måste kunna vidtas mot dem som inte sköter sig. Men varför går inte det i skolan? Där blir på sin höjd lite lama påpekanden, inget mer. De skolor som inte ändrar sig väntar inga repressalier.

Är det inte konstigt att staten har kraftigare muskler för att skydda våra pengar än våra barn?

Jag tycker att det är nödvändigt med starkare och snabbare sanktionsmöjligheter mot de skolor som inte håller tillräckligt kvalitet, det finns ju tyvärr en och annan sådan. En del sossar har ropat på det här den senaste tiden, men då bara för att stoppa friskolor. Dåliga kommunala skolor ska tydligen få frisedel i deras värld. Den tidigare skolministern Ylva Johansson föreslog i och för sig i en DN-debattartikel för 10 år sedan att dåliga skolor ska kunna stängas, men inget hände. Det är bara friskolor som kan bli av med tillståndet. Dåliga kommunala skolor lever vidare utan att staten kan göra något.

Tänk om samma resonemang gällt bankvärlden också. ”Det räcker att granska de privata finansinstituten och inte statens egna banker Nordea och SBAB, de är ju så bra för de är statliga…”

Nej, ge den nya utbildningsinspektionen som ska införas nästa år samma muskler som finansinspektionen har, rätt att döma ut böter, rätt att sparka rektor och avsätta styrelsen. Det behövs tyvärr.

Nej, vi ska inte ha åsiktsregistrering, Jan Björklund

TV-programmet Skolfront visade nyss ett inslag om Laboraskolan, den skola som drivs av personer som är medlemmar i Plymouthbröderna. Inslaget från själva skolan var ganska nyanserat även om studioreportern var rätt vinklad. Den stämde i alla fall bra med den bild jag fick när jag var där för en månad sedan och som jag skrivit om här tidigare. I den efterföljande debatten deltog Jan Björklund, uppenbarligen mer som folkpartiledare än som utbildningsminister. Jag kan inte tänka mig att regeringen står bakom hans uttalanden.

Han sa att vi nu måste skärpa reglerna för att starta friskolor så att man prövar de sökandes bakgrund och inte bara deras förutsättningar att driva en bra skola. Det är farligt nära åsiktsregistrering. Vilken tro är det okej att ha? Ska staten kontrollera vad styrelseledamöterna i Pysslingen, Kunskapsskolan och alla andra friskolor tillhör för församlingar? Och varför inte vilket parti de röstar på också? Ska staten godkänna alla nya styrelseledamöter? För att inte tala om alla ledamöter i kommunala skolstyrelser. Kanske finns det någon kristen eller muslim där? Ska de kastas ut på grund av sin tro?

Nej, det känns inte alls rätt. Visst kan en muslim eller en Plymoutbroder vara med i styrelsen för en skola. Den typen av näringsförbud ska inte finnas i Sverige, det känns diskriminerande.

Gör det inte svårare att starta friskola. Det fyller ingen funktion, utan leder bara till att vi får fler professionella ”ansökningskonsulter” som vet hur man ska skriva för att passera nålsögat, fler bulvaner som kommer in för att kunna visas upp och passa mallen. Följ upp undervisningen ordentligt i stället, det är ju den faktiska kvaliteten som är den viktiga. Den kommer man aldrig åt med en strängare tillståndsgivning.

Onödiga förbud, del 2

Varför finns ett förbud mot distansundervisning på gymnasiet? Jag har svårt att förstå varför staten lägger sig i hur undervisningen bedrivs, det viktiga måste väl vara att eleverna tillgodogör sig de kunskaper och färdigheter som krävs? Ändå finns förbud mot ett visst sätt att organisera undervisningen, nämligen mot distansundervisning.

Ännu märkligare blir statens agerande de senaste åren.

Värmdö gymnasium har exempelvis fått i uppdrag av Skolverket (=staten) att driva utbildning (på distans) för svenska elever som vistas utomlands. Deras föräldrar kanske arbetar som biståndsarbetare utomlands eller något sådant. När Värmdö gymnasium också tar in några elever som vistas i Sverige så får man hård kritik av samma Skolverk. Fy, fy, så får man inte göra, säger verket. Det är inget fel på undervisningen, den är ”väl utvecklad” enligt verket, men man bryter mot regelverket.

Och Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda startade distansundervisning 2003, med stöd av en särskild förordning av regeringen. Det har fungerat bra och elever och föräldrar är nöjda. Nu har dock förordningen gått ut, men elever finns kvar på skolan. Så vad händer nu? Ska skolan sparka ut eleverna? Får de inga betyg? Ingen vet.

Ännu märkligare blir det att distansundervisning är tillåten för grundskoleelever och elever inom vuxenutbildningen, där staten t o m har en egen myndighet för just detta (CFL). Det förefaller helt obegripligt att alla uppenbarligen klarar av distansundervisning, utan just 16-19-åringar som vistas i Sverige.

Vad ville sossarna egentligen, kan man ju undra… Kompassnålen verkar ha snurrat runt, runt, runt.

Jag säger inte att distansundervisning är den bästa av undervisningsformer, tvärtom. De flesta vill nog träffa kompisar och det sociala samspelet är viktigt. Men det finns ju dom som tycker att det här fungerar bra. Kanske har man viss del av undervisningen på distans och viss del skolförlagd. Varför hindra nytänkandet med förbud? Dessutom finns elever med sociala fobier, kraftiga allergier, långt avstånd till närmsta gymnasium etc för vilka distansundervisning är det enda fungerande alternativet. Om man klarar kvalitetskraven så borde distansundervisning vara en möjlighet bland andra för eleverna.

Budkavle om skolforskning

Hur många kommuner satsar pengar på skolforskning? Sannolikt inte så många. Därför blir jag glatt överraskad över Nacka kommun som nu vill satsa 4 miljoner kronor årligen på forskning. Men ska kommunens skattepengar verkligen gå till forskning? Ja, andra stora arbetsgivare med ambitioner att ligga i framkanten satsar på forskning och utveckling. Varför skulle inte en kommun kunna göra det?

Eftersom Nacka har som mål att Sveriges bästa utbildning ska erbjudas i kommunen så måste man snabbt ta till sig av ny kunskap. Vad är då bättre än att satsa på skolnära forskning? I synnerhet som lärosätena hittills inte prioriterat skolforskning särskilt högt och det som kommuner ut därifrån inte alltid har så hög relevans för skolans vardag.

Tanken är att kommunen ska ”köpa” forskning av universiteten inom områden som är relevanta för att öka måluppfyllelsen. Avsikten är alltså att forskningssatsningen ska leda till att fler elever lär sig mer. Resultaten ska vara användbara i skolornas vardag. För Nackas del handlar det t ex om forskning kring nya metoder för utvärdering av förskola och skola, valfrihetens betydelse för resultat- och kvalitetsutvecklingen, orsaker till pojkars och flickors skilda studieresultat och tidig språkutveckling.

Kanske kan lärare och förskollärare i olika Nackaskolor involveras i forskningen och därigenom stärker man dessutom läraryrket genom nya utvecklingsmöjligheter och samtidigt kan de nya kunskaperna smidigt föras tillbaka till verksamheten.

Varför inte skicka en budkavle till andra kommuner, en utmaning till andra att ta efter?! Om alla kommuner satsade en endaste promille av sin skolbudget på forskning skulle skolforskningen mångdubblas, det skulle bli 177 miljoner kronor årligen. En framsynt satsning.

Priset vid avknoppningar

Jag har funderat lite mer efter programmet Uppdrag Granskning om avknoppningen av Tibble gymnasium. Anders Hultin, fd VD för Kunskapsskolan, sa att skolan borde betinga ett värde på 35-50 miljoner kronor och han var därför lite kritisk till att kommunen inte tagit betalt för mer än böcker, bänkar och annan utrustning.

Visst finns ett värde utöver det rent materiella i alla skolor. Men det kan ju vara både positiva och negativa värden. En skola med mångåriga underskott, sviktande elevunderlag, ohälsa i personalstyrkan och dåligt rykte har ju ett helt annat värde än en skola med sund ekonomi, välmotiverad lärarkår, stor elevtillströmning och goda resultat. Och hur värderar man det här?

Om det nu vore så att avknoppningen av Tibble gymnasium, och alla andra avknoppningar som pågår, sker till ett kraftigt underpris – varför lägger inte Kunskapsskolan och andra bud på att få ta över kommunala skolor? Varför låter de dessa stekta sparvar flyga förbi? Att köpa en skola som är värd 35-50 miljoner för låt säga 10 miljoner skulle ju vara ett dunderklipp.

Hittills har jag inte hört om ett enda sådant initiativ. Jag har själv under min kommunalrådstid i Nacka frågat olika skolbolag om de skulle vara intresserade av att ta över kommunala skolor eller förskolor, men samtliga har svarat att de hellre bygger upp en skola från grunden i stället. Det kanske inte är så lukrativt, trots allt.

Regeringens budget

Och så kom regeringen med sitt budgetförslag i fredags. Många bra förslag för elever, föräldrar och skolan. Man blir rätt imponerad över allt som är på gång. Efter 12 år med handlingsförlamade sossar så ska allt ske nu. 2008 blir ett intensivt år för utbildningsdepartementet, det är mängder av utredningar som ska remitteras, beredas och bli propositioner. Det är verkligen högtryck på skolfronten – ny skollag, nytt betygssystem (förslaget kommer inom någon vecka), ny gymnasieskola, ny rektorsutbildning, ny lärarutbildning, bättre villkor för friskolor, bättre utvärdering med fler nationella prov och vassare utbildningsinspektion, tydligare pedagogiskt uppdrag i förskolan…

Till detta ska läggas de stora statliga initiativen att höja lärarkompetensen och en läsa-skriva-räkna-satsning. Det blir några miljarder extra till skolan. Nu när sossarna kör sin vänsterretorik och är emot alla besparingar i bidragssystemen så säger de ju faktiskt också nej till alla de nya intäkter som går till bl a skolan. Jag tycker att det är bättre att satsa skattepengar på att ungarna lär sig läsa ordentligt än att låta människor gå på a-kassa i flera år. Det är verkligen en satsning på framtiden.

Det blir intressant att se om sossarna lyckas sy ihop en alternativbudget tillsammans med sina stödpartier. Är de överens om vad de vill med skolan? Stalltips: NÄ!

Fy, fy Täby, eller?

Nu är det dags för en ”Lex Tibble” säger socialdemokraterna efter Uppdrag Gransknings inslag igår kväll om avknoppningen av ett gymnasium i Täby. Nej, det behövs ingen ny lag. Att sossarna inte gillar friskolor är ingen nyhet. Att personal tar över verksamheten i egen regi gillar de ännu mindre. Och att någon kan gå med vinst i skolan eller vården är ett rött skynke. Självklart ska det förbjudas!

Det är ok att de inte gillar det här, de är ju socialister, men måste man alltid förbjuda allt man inte gillar? Finns det ingen gräns för statens långa arm i sossarnas värld? Måste staten klampa in överallt och förbjuda, reglera och peka? Låt väljarna i Täby döma de styrande i nästa val i stället.

Man kan säkert ha synpunkter på hur avknoppningen gått till i Täby och det verkade mest vara tillvägagångssättet som de intervjuade var irriterade över, inte över idén med friskola. TV-inslaget var dock inte helt objektivt. Det finns fakta som inte kom fram. 84% av personalen och 76% av eleverna var emot privatiseringen, sa reportern. Nu i höst var det endast 18 av de anställda (av ca 130) som inte följde med över. De återstående gick i pension eller fick tjänster på det andra kommunala gymnasiet som ligger nästgårds och ingen av dem trängde ut någon som redan var anställd där. Endast 2 elever bytte skola. Motståndet verkar inte ha varit så där våldsamt stort.

Oväntad klarsyn om gymnasiet

Morgan Johansson, fd folkhälominister (s), gör upp med sossarnas gymnasiepolitik på DN Debatt idag. Han signalerar en välkommen kursändring och det är lite oväntat att det kommer från en så tydlig vänstersosse. Dessvärre brukar ju Johanssons utspel vara en bra indikator på i vilken riktning sossarna inte går.

Det finns inget i deras rådslagsmaterial om skolan som andas en grundläggande omprövning av gymnasiepolitiken. Den centrala frågan – om man ska behålla kravet på högskolebehörighet på samtliga program – ställs inte. Där handlar det mer om att bryta könsbundna val, hur regional samverkan kan fördjupas och hur man ska förbättra resultaten i de teoretiska ämnena på yrkesprogrammen. Viktiga frågor förvisso, men inte det som är gymnasiets stora problem. Det är väl ingen som tror att det är bristande regional samverkan som orsakar massavhopp och tusentals utslagna varje år?

Inte desto mindre vore det bra om sossarna ger upp sitt krav på att gymnasiet i första hand ska förbereda samtliga elever för högskolan. Tänk om det nya och det gamla arbetarpartiet kan göra upp om riktigt bra yrkesutbildningar på gymnasiet? Med den inriktning som vi moderater la upp för flera år sedan så ska man få en bra yrkesutbildning i gymnasiet och sedan, om man vill, en rätt att läsa in högskolebehörighet på komvux. Det har också blivit regeringens politik. Det blir en borgerlig regering som ökar rätten till komvuxstudier, nota bene.

Varför jagar LR friskolorna?

En del verkar tro att vem som helst kan starta en friskola, att det inte finns några spärrar alls. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, tillhör dem. Självklart vet hon bättre, men hon deltar ändå i jakten på friskolorna. Varför detta medvetna vilseledande?

Igår applåderade hon Jan Guillous påhopp på friskolorna i Aftonbladet och håller med honom om att friskolor inte ska få gå med vinst. Det är ju en helt okej uppfattning, socialistisk förstås och jag delar den inte alls. Det känns ju rätt bekant att ett fackförbund för fram socialistiska ståndpunkter. Jag väntar bara på att få höra henne föreslå att lärare inte ska få tjäna pengar och gå med vinst när de skriver läroböcker.

Men varför nöjer hon sig med att föra fram denna illröda uppfattning om det nu är hennes medlemmars uppfattning? Varför insinuerar hon att det inte finns någon kontroll alls på friskolorna? Så här skriver hon på LR:s egen websida, så hon kan inte vara felciterad:

-Kan skolor läggas ut på entreprenad och skänkas bort till privata intressen utan insyn och kontroll? Kan vem som helst få driva en skola?

Hon vet ju bättre!

Nej, vem som helst kan inte starta och driva friskola. För att få tillstånd måste man genomgå en ganska omfattande prövning av Skolverket. Man måste visa att man har tillräckligt kompetens och hur man ska genomföra läroplanen. Och nej, skolor kan inte läggas ut på entreprenad. Det har funnits sådana utredningsförslag som hon har avstyrkt på LR:s vägnar, så hon vet att det inte är tillåtet. Och jo, det är visst insyn och kontroll i friskolorna. Skolverket granskar dem mer än de kommunala skolorna. Inspektionsrapporterna finns på Skolverkets websida. Utöver detta har kommunerna rätt till både insyn och uppföljning. Man kan tycka att det är för lite, det gör jag, men ”utan insyn”? Hur får hon ihop det?

Varför tar du inte en saklig debatt i stället, Metta Fjelkner? Är argumenten emot friskolor så dåliga att de måste kryddas med osanningar?

Mona örfilar upp Marita

Vad tycker sossarna om religiösa skolor egentligen? I Ekots lördagsintervju säger Mona Sahlin att hon inte har något emot religiösa skolor så länge de uppfyller allt som står i läroplanen. Det är en välbehövlig örfil åt Marita Ulvskog, som förra veckan jämställde religiösa skolor med barnfängelser. Men vem talar för socialdemokraterna, partiledaren eller partisekreteraren?

Varför granskar inte medierna sossarna på samma sätt som Alliansen? När Allianspartierna har nyansskillander i sina åsikter så utmålas det som djup splittring, när de två högsta sossarna har så diametralt olika åsikter att det kan liknas vid inbördeskrig så noteras det inte ens. Skärpning!

Mona Sahlin säger också i lördagsintervjun att Plymouthbröderna inte följer läroplanen i sin skola (Laboraskolan). Det är ju ett oerhört intressant påstående. Skolan har varit igång en knapp månad och utan att vare sig hon eller Skolverket varit där så vet hon ”med bestämdhet” att undervisningen där inte bedrivs på ett vetenskapligt korrekt sätt. Hur kan hon veta det, vad har hon för belägg för sitt påstående? Fram med underlaget i ljuset så kan vi alla få ta del av det! Varför pressar inte journalisterna henne på det?

Jag har besökt skolan men vill verkligen inte ge mig ut för att vara expert, utan kan bara konstatera vad jag själv ser. Och jag såg inget som ger anledning till oro.

Ovärderliga rektorer

Äntligen kom besked från regeringen om att rektorsutbildningen ska göras om och få fler platser. Jag tror inte att det finns någon enskild åtgärd som är viktigare än detta. Alla andra skolreformer blir ju inte vatten värda om det inte finns en duglig rektor som tar emot dem.

Ledarskapet är avgörande för skolans resultat, det betonar alla. Men det har varit ett sorgligt eftersatt kapitel av den förra regeringen. Nackas stadsdirektör Lennart Jonasson fick förvisso i uppdrag av s-regeringen att utreda skolans ledningsstruktur (SOU 2004:116), men hans analys och åtgärdsförslag lämnades helt utan åtgärd.

Utredningen ger en ganska skrämmande bild av hur det ser ut i skol-Sverige. 1 000 rektorer anser inte att de kan bestämma om sin egen organisation. Hur ska man då kunna ta ansvar? Var tredje rektor saknar tydlighet i kommunens styrning och ledning och lika många saknar fungerande uppföljningssystem. Hälften av rektorerna uppger att det finns alldeles för många planer, uppdrag och skrivelser från kommunens sida som försvårar deras uppdrag. Var femte rektor uppger att överordnade går in i frågor där rektor ska bestämma. Om man inser att rektorerna har en avgörande betydelse för skolans utveckling och elevernas resultat så kan man inte acceptera det här.

Det behöver ju inte vara kommunerna det är fel på, det kan ju lika gärna vara bristande kompetens hos rektorerna som ligger bakom. Men ansvaret för det vilar ju i så fall på huvudmannen, kommunen. Det är ju ingen annan som anställt rektorn. Samtidigt vet vi ju att många rektorer inte gått den statliga rektorsutbildningen och väntetiden i Stockholm sägs vara flera år, så staten kan inte heller svära sig helt fri från ansvar.

När rektorsutbildningen nu görs om så förutsätter jag att man satsar på rektorerna som ledare och att kommunerna släpper rektorerna fria. De måste få vara den VD i ett mellanstort kunskapsföretag som de faktiskt är. De måste få utrymme att styra utvecklingen på det sätt de själva vill, naturligtvis med tydliga mål och krav på resultat annars ska de sitta löst.

Det har diskuterats en hel del om rektorerna måste ha lärarbakgrund och det finns en paragraf i skollagen som säger att de ska ha förvärvat pedagogisk insikt, vad nu det är för något. Jag har inte så mycket till övers för det. Den duktiga ledaren har förmåga att knyta till sig den kompetens som behövs. IKEA:s VD är inte den bästa möbelsnickaren eller designern. Scan:s VD är inte den bästa slaktaren. Givetvis måste rektorn veta och förstå vilken komplex typ av verksamhet man är satt att sköta, men varför skulle endast lärare besitta tillräcklig kompetens för detta? Jag tror att det är ett av problemen idag, att för många lärare befordrats över sin kompetensnivå. Det blir dessutom lite bakvänt när karriärstegen för duktiga lärare blir att undervisa mindre. In med fler rektorer utifrån!

Tuffa krav behövs mot mobbning

Malmö kan tvingas betala 150 000 kronor i skadestånd till en 14-årig pojke som mobbats i kommunala Sundsbroskolan, skriver DN. Barn- och elevombudsman Lars Ahrrenius anser inte skolan gjort tillräckligt för att stoppa mobbningen.

Det är riktigt, riktigt bra att man nu tar i med hårdhandskarna mot mobbningen. Skadestånden behöver svida, så att det blir en förändring. Vi tvingar faktiskt eleverna till grundskolan med pliktlagstiftning, då är väl det minsta man kan begära att de ska känna sig trygga där?! De ska inte gå till skolan med en klump i magen. Skolverkets Attityder till Skolan 2006 visade att mobbningen verkar minska och det är ju utmärkt. Men fortfarande är det tusentals som mobbas på ett eller annat sätt. Vi har beviljat 40 miljoner till Skolverket för att lansera framgångsrika anti-mobbningsprogram i skolorna.

En annan reflektion är att det är bra med valfriheten också ur detta perspektiv. Sossarna säger ju att de kommunala skolorna ska vara bra skolor allihop och därför behövs egentligen inga friskolor. Men om nu alla skolor inte är så bra, då måste det ju finnas ventiler och då behövs friskolorna. Att 21 nya friskolor vill starta just i Malmö är kanske inte så konstigt? Naturligtvis säger den styrande vänsterkartellen i Malmö nej, eftersom de ”inte behövs”. Undrar vad eleverna som inte trivs i den kommunala skolan säger?

En organisation där varenda skola måste förtjäna sina elever, såväl friskolor som kommunala skolor, och där man kan byta skola om man inte är nöjd är bra för tryggheten. Det finns väl inte en enda förälder som skickar sina barn till en skola de inte känner sig trygg i? Möjligheten att byta skola behövs för att öka motivationen för skolorna att ta tag i trygghetsfrågorna, de är så grundläggande för föräldrarna.

Bojor åt Ulvskog i stället

Så fort man lämnar landet så händer något, men vem kunde drömma att partisekreteraren i Sveriges största parti och en fd minister uttrycker sig så fördomsfullt och diskriminerande om friskolor som Marita Ulvskog i Svenska Dagbladet idag? Konfessionella friskolor = barnfängelser??? Man baxnar.

Visst finns det ett och annat problem på några friskolor, precis som det gör på en del kommunala skolor också. Men att dra alla över en kam och säga att det liknar barnfängelser? Syftet kan ju bara vara ett – att jaga livet ur friskolorna.

Som jag skrivit tidigare så har jag besökt ett antal friskolor med religiös och etnisk koppling men ännu inte sett något ”barnfängelse”. Jag vet inte om Ulvskog själv besökt någon sådan skola eller om hon bara sprider sina förutfattade meningar i akt och mening att svärta ned varenda friskola. Nu måste hon tala ur Marxist-skägget: vilka skolor du syftar på, Ulvskog?

Om hon inte har något att komma med så är det ju bara förtal. Kan man inte få fängelsestraff för det…?

Grattis, föräldrar i Torsby

Friskolan i Transtrand har rätt att få skolpeng från kommunen, slog regeringsrätten fast idag. Regeringsrätten kommer också att ta upp kommunens överklagande till prövning, eftersom det begåtts ett gravt rättegångsfel i ärendet rapporterar Nya Wermlands Tidningen.

Grattis! Nu slipper föräldrarna betala för sina barns skolgång två gånger, dels via skatten och dels direkt ur den egna fickan. Så var det förut på sossarnas tid innan friskolereformen. Skönt att den tiden är förbi, men trist att det fortfarande ska behöva diskuteras.

Jag har följt debatten i Värmlandstidningarna där jag blir påhoppad av olika kommunpampar för att jag stödjer friskolan. Det kan jag leva med. Däremot blir jag lite besviken på den låga debattnivån. Jag, som kommer från Stockholm, vet inte hur det ser ut och förstår ingenting och ska inte lägga mig i tycker motståndarna. Rätt muggig attityd, tycker jag. Men, när argumenten tryter så...

För mig är föräldrarnas rätt att välja viktigare än kommunens rätt att flytta runt elever.

Mot det dejlige landet

Nu åker jag i till Danmark med utbildningsutskottet för att studera ”Frit skolevalg-systemet”. Den borgerliga regeringen har lanserat valfrihetsreformer som ett sätt att förnya verksamheten och göra medborgarna mer delaktiga.

Jag var på politikerveckan i Almedalen för några år sedan och pratade om våra erfarenheter med fritt skolval i Nacka och träffade då en tjänsteman på undervisningsministeriet som ansvarade för att genomföra valfrihetsreformen där. Deras utgångspunkt var att ”går det i Nacka så går det i Danmark”. Lite roligt. Samtidigt är det oerhört trist att vi verkar ta ett steg tillbaka i Sverige nu. När Danmark gasar så bromsar vi. Massor av kommuner säger nu nej till nya friskolor som vill starta – Norrköping, Göteborg, Karlskrona, Gävle, Umeå, Nyköping, Laholm…

Rädslan för konkurrens har blivit påtaglig, men jag förstår den inte riktigt. Den kommunala skolan är ju ofta rätt ok, så rädslan känns inte riktigt befogad. Och man blir rätt matt när man läser hur Umeå kommun reagerar. De skulle bli tvungna att göra sig av med 300 anställda om friskolorna startar. Tror de själva på denna skrämselpropaganda?

Jag undrar ibland vad det är för människor som vill starta nya skolor. Trots minskande elevkullar, kommuner som spjärnar emot och en tuff medial debatt så startar de ändå. Bundransvärt! De har idéer som de tror så stenhårt på och vill förverkliga. Det är beundransvärt. Sverige vore fattigare utan dessa människor. Skäms alla politiker som vill stoppa alternativen, ni kväver engagemang och framtidstro.

Dyr skola = bra skola?

Dyra skolor är inte liktydigt med bra skolor. Det konstaterar Svenskt Näringsliv och Handelns Utredningsinstitut som i en rapport visar på de bristande sambanden mellan resurser och resultat. Kommunförbundet har visat på samma sak tidigare och GöteborgsPosten skriver om det idag.

Jag var på seminariet när rapporten presenterades i tisdags. Det är bra att utomstående organisationer granskar skola och vänder upp och ned på allmänna ”sanningar”. Nu var det egentligen inga nya fakta som presenterades, utan ett annat sätt att beskriva samband.

Egentligen rätt självklart, men ändå är det alltid resursfrågan som diskuteras. Lärarfacken och vänstern ser ständigt mer pengar som lösningen på alla problem i skolan. Jag tycker att det är mycket mer fruktbart att diskutera output än input, dvs resultaten av alla skattepengar vi pumpar in i skolan. Visst kan mer pengar hjälpa, men man får inte slarva bort vad pengarna används till eller om alla kronor man redan har används på bästa möjliga sätt.

Överlag var behållningen av seminariet att alla verkar överens om att det behövs mer utvärdering av skolan. Information som skolresultat är viktigt för att skolmarknaden ska fungera väl. Eleverna och deras föräldrar behöver bra underlag när de väljer. Bristfällig information blir bristande konsumentsäkerhet.

Olika socialdemokratiska skolministrar har framfört behov av ökat utvärdering av skolan sedan slutet av 90-talet. Då ville Ylva Johansson införa sanktioner mot skolor och kommuner som inte levererar utbildning av god kvalitet. Något år senare sa Ingegärd Wärnersson att staten måste bli bättre på att mäta också komplexa frågor i skolan som exempelvis samarbetsförmåga, att se sammanhang etc och att få bättre avstämningspunkter i skolan. Jättebra! Men varför har inget hänt? Det var ju bara tomma ord. 10 år senare finns fortfarande inga sanktioner mot de som missköter sig och ingen vet något om hur det ser ut med elevernas samarbetsförmåga.

Nu är vi många som har stora förväntningar på den borgerliga regeringen. Utvärderingen av skolan är verkligen ett förbättringsområde. Tyvärr gav inte skolministerns statssekreterare Bertil Östberg de tydliga besked som jag hade förväntat mig. Det blir en vassare utbildningsinspektion och nationella prov redan från trean, men det räcker inte riktigt. En viktig del för att få valfriheten att fungera är ju att sammanställa allt det som samlas in på ett begripligt sätt, skola för skola. Då först blir informationen tillgänglig för föräldrar som ska välja. Och då får vi en verklig kraft i utvecklingen tror jag. För vem väljer en skola där resultaten är dåliga?

Varför finns alla förbud?

Man förstår inte alltid varför det finns så många förbud. Onödiga förbud. Idag rapporterar Östgöta Correspondenten om något helt bakvänt. Det är Idrottsgymnasiet i Motala som fått avslag på sin ansökan att starta friskola därför att de vill köpa den teoretiska undervisningen av Motala kommun. Så kan man naturligtvis inte göra i Sverige år 2007.

Idag är det förbjudet för en skola att upphandla hela eller delar av undervisningen på entreprenad. Undantag finns för komvux samt yrkeskurser och estetiska kurser på gymnasiet. En skola kan alltså inte köpa sig kompetens om man inte har den själv. Är det bättre att man saknar kompetensen i så fall??? På vilket sätt blir skolan eller skolväsendet bättre av att man inte kan knyta de bästa till sig, annat än att anställa dem själva?

För mig känns det helt mossigt omodernt och bakvänt. Tyvärr stödjer Lärarnas Riksförbund detta. Med Metta Fjelkners språkbruk handlar det om att sälja ut undervisningen till lägstbjudande och det är hon starkt emot. Så sa hon i alla fall på ett seminarium som Svenskt Näringsliv ordnade igår om skolan som utbildningsbransch. Hon verkar inte riktigt greppa skillnaden på ”sälja ut” och ”köpa in”. Entreprenader handlar ju om det sistnämna och jag tror att rektorerna är kapabla att bedöma detta. Att LR inte tilltror sina medlemmar som är rektorer denna förmåga är däremot lite anmärkningsvärt.

Nej, bort med detta. Jag hoppas att vi kan enas i Alliansen om att ta bort sådana här onödiga förbud när vi ser över skollagen i höst.

Vårdnadsbidraget igen

Vårdnadsbidraget är ett kärt diskussionsämne. Visst kan man ha olika uppfattning om detta, men några argument förstår jag inte alls.

Marie Granlund, sossarnas skolpolitiska taleskvinna, säger i en kommentar att det kommer att urholka förskolan. Men skattepengarna följer ju med barnen till det alternativ som föräldrarna väljer! Om antalet barn i förskolan minskar så är det väl rimligt att kostnaderna för förskolan också minskar. Motsatsen vore däremot ganska onaturlig. På samma sätt är det om antalet barn i förskolan ökar – då är det ju rimligt att kostnaderna också ökar. Skillnaden är att det är föräldrar och inte politiker som avgör vart pengarna ska gå.

Thomas Eneroth, sossarnas ledare i socialförsäkringsutskottet, tycker att det är ett omodernt och att det inte behövs för ingen kommer ändå att utnyttja det eftersom ingen vill vara hemma många år med barnen. Men vad är då problemet? Då behöver han ju inte oroa sig.

Hur får Granlund och Eneroth sina åsikter att gå ihop? Är det så många som kommer att utnyttja det att massor av förskolor måste läggas ned (Granlund) eller är det knappt någon alls (Eneroth)? Det blir ju lite svårt föra båda argumenten samtidigt, men inget tycks bekymra sossarna så länge de får vara emot. Vad är de för egentligen?

Min enkla tro är att det är ett litet fåtal som vill utnyttja vårdnadsbidraget väldigt länge, det säger våra erfarenheter från Nacka väldigt tydligt. De allra flesta tycker att förskola är ett utmärkt alternativ men några tycker att den egna telningen är för liten att börja på ettårsdagen. Ett halvår eller ett år ytterligare hemma med mamma eller pappa skulle nog många föredra. Det handlar inte om att föräldrarna ska vara hemma tills deras barn tar studenten, utan om några månader mer än vad föräldraförsäkringen medger. Det borde väl inte vara så kontroversiellt.

Kostnaderna då? I Nacka kostade det 3,8 miljoner kronor första året och det utnyttjades av 92 familjer med 102 barn. Om dessa barn hade gått i förskola i stället hade kostnaderna varit ungefär 1 miljon högre. Sannolikt hade några valt att stanna hemma utan ersättning ändå, så det hela går nog ganska jämnt ut. För att få perspektiv så ska man veta att barnomsorgen i Nacka kostade 521 miljoner kronor, det är alltså nålpengar det handlar om i det stora hela.

Så jag kan lugna de som är oroliga över ekonomin. Oroa er inte! Skyll inte på pengarna om ni inte vill eller våga införa vårdnadsbidraget.

Välkommet besked om vårdnadsbidraget

Vårdnadsbidraget införs 1 juli nästa år, rapporterar DN idag. Utmärkt! Det är en viktig valfrihetsreform som utgår från att människor är olika men kompetenta att fatta kloka beslut om sig själva och sin familj.

När jag var kommunalråd i Nacka införde vi, som första kommun i landet, en form av kommunalt vårdnadsbidrag 2006. Det blev uppskattat och omskrivet. Det finns ett oerhört folkligt stöd för detta. Även om man inte vill utnyttja det själv, så vill de flesta kunna få bestämma själv.

Nu pågår en juridisk process i frågan i Nacka, initierad av en folkpartist, och kommunen väntar på prövningstillstånd i regeringsrätten. Tänk att man kan vara så fanatisk motståndare mot denna valfrihetsmodell att man går till domstol för att stoppa den. Hur tänker man som borgerlig individualist då?

Jag pratade med statssekreterare Heljä Misukka från Finland igår om vårdnadsbidraget. Hon förstod inte att det skulle vara kontroversiellt alls. I Finland tycker även socialdemokraterna att det är bra. Där har ni lite att lära, kära svenska sossar!

Finland lär av Sverige

Idag träffade jag den finska undervisningsministerns statssekreterare Heljä Misukka. Det är samlingspartiet som sköter skolfrågorna i den borgerliga regeringen numera och ambitionerna är höga, även om Finland toppar alla internationella undersökningar. För dem gäller det att vässa sig ännu mer, för oss att se till att inte halka efter ännu mer. Perspektiven är lite olika.

Lärarnas status och långa utbildning är säkert två viktiga faktorer till varför Finland klarar sig så bra. Samtidigt betonade finnarna att de är bra på den breda utbildningen, men i takt med allt fler invandrare så möte de nya utmaningar. De vågar också ta i frågan om de begåvade eleverna och deras utmaningar. I sosse-Sverige är ju det helt tabubelagt. Här ska ingen sticka upp, inte. Så Jantelagsaktigt! Här har vi en lång mental väg att gå. Självklart måste vi ta hand om våra talanger, inte bara på idrottsplanen. Finnarna är också lite avundsjuka på den mångfald vi har, den finns inte alls i Finland. Kanske har de något att lära av oss också?!

Stöd Transtrands friskola

Föräldrarna i Transtrand i Torsby är beundransvärda. De startar sin skola helt utan kommunala pengar. De har fått alla tillstånd, men kommunen driver rättsprocess för att försöka trötta ut dem och få beslutet upphävt. Nu behöver de allt stöd de kan få.

Den som vill stödja dem kan sätta in pengar på Transtrands friskola i Nordea, kontonr: 1170 30 22 882.

Forskare: stäng dåliga skolor

Äntligen!

En forskare (Anders Lindbom) vid Uppsala Universitet har kommit fram till den föga förvånande slutsatsen att det är stor spännvidd mellan skolorna i Stockholmsområdet, rapporterar TT och DN. Det finns skolor där alla elever klarar godkänt i alla ämnen och det finns skolor där endast en tredjedel av eleverna gör det. Det är ju inget nytt. Det nya är hans motförslag: lägg ned de dåliga skolorna och bussa eleverna till de bästa i stället.

Han konstaterar att friskolorna (fast sannolikt mer rätten att välja skola) bidrar lite till segregationen men att boendesegregationen är betydligt viktigare för att förklara skillnaderna. Jag är benägen att hålla med. Valfriheten kan fungera som ett medel för de som vill välja bort de dåliga skolorna, men han konstaterar nog så riktigt att Medelsvensson aldrig skickar sina barn till de segregerade förortsskolorna. Det finns ibland ett önsketänkande om att det vore så, men det är mest drömmar. Ibland förverkligas ju dock drömmar, ISN i Nacka är en sådan. Det var en sliten förortsskola i Fisksätra som lyckats vända trenden. Idag är det en kommunal internationell skola där halva skolan drivs på engelska. Det har faktiskt inneburit ett uppsving, både i elevantal, status och inte minst kunskapsresultat.

Hittills har man nog endast stängt skolor av två skäl: brist på elever och för att spara pengar. Aldrig av kvalitetsskäl. Det är hög tid för det nu.

Slutsatsen att man ska börja bussa eleverna, då? Steg ett måste ju i alla fall vara att stänga de dåliga skolorna, vart eleverna sedan ska ta vägen tål att fundera på.