Radikalisering i Rosengård

I onsdags överlämnade Försvarshögskolan en rapport till regeringen om radikaliseringen och risken för våldsbejakande extremism bland vissa invandrargrupper i Rosengård i Malmö.

Integrationsminister Sabuni var snabbt ute och krävde större vaksamhet mot religiösa friskolor. Hon säger att det finns "mycket som är olämpligt ur demokratisynpunkt vid dessa muslimska skolor" till Lärarnas Tidning.

Efter att ha läst Försvarshögskolans rapport undrar jag vad hon syftar på. Det finns inget belägg för det påståendet i rapporten i alla fall. Det är lite trist att hon använder en sådan här intressant och lite alarmerande rapport till att torgföra sitt välkända motstånd mot religiösa friskolor.

Som jag läser rapporten riktas huvudkritiken mot Malmö kommun och polisen. Kommunen sköter inte sina skolor tillräckligt bra, följer inte upp bidrag till sk kulturföreningar (som i själva verket är extremistiska källarmoskéer). Bostadspolitiken döms ut helt. Polisen har inte tagit alla anmälningar om hot och våld på allvar och utrett. Lärarna i de kommunala skolorna har inte strategier för att hantera svåra frågor och kulturkrockar. Enligt rapporten verkar de kommunala skolorna medvetna om problemen men inte kan bemästra dem. Friskolorna är bara en liten del, där åsikterna dessutom går isär.

Jag funderar lite kring rapporten i sig också. Den är baserad på intervjuer med 30 personer, som alla är involverade i dagens arbete på något sätt – poliser, skolpersonal, socialtjänsten m fl. Det är inga andra undersökningar än deras utsagor och bilder av verkligheten. Är det sanningen?

Det finns en bild att många elever hoppar av de kommunala skolorna till friskolor och att de är svårare att kontrollera. När jag kontrollerar med Skolinspektionen hur många friskolor det finns i Malmö som har etisk/religiös inriktning mot islam så är det två, Al Salamah och Ögårdsskolan. Eftersom det finns 8 000 barn och ungdomar i Rosengård så kan inte dessa friskolor vara det stora problemet.

Rapporten hävdar att "musikundervisning ofta är förbjudet i dessa friskolor" och att pojkar och flickor inte får umgås på rasterna. Något belägg för detta finns inte. Kan det vara hörsägen som förmedlas? Förutfattade meningar? Kan det spegla en allmän motvilja mot friskolor, en värdering som säger att man inte gillar friskolor som princip?

När jag läser Skolverkets inspektion från 2005 över Ögårdsskolan så kan jag inte se något stöd för detta i alla fall. Den kritik som levereras mot skolan handlar om att alla elever som behöver stöd inte får det, att alla som har rätt till svenska som andraspråk inte får det och att åtgärdsprogram inte tas fram på rätt sätt. Så här står i den rapporten:

"Skolan arbetar aktivt för att ge eleverna goda kunskaper och en värdegrund
enligt läroplanens allmänna mål. Skolans lärare och ledning försöker på ett aktivt sätt få eleverna integrerade i det svenska samhället, språket och traditionerna för att underlätta deras förståelse för den omvärld de lever i."

Jag utesluter inte att Skolverkets inspektörer missat något vid sina besök. Och det är ett bra förslag att ha arabisktalande inspektörer som kan se och höra mer än vi vanliga svennar. Men det måste väl även gälla de kommunala skolorna? De behöver uppenbarligen granskas ännu hårdare än vad som skett hittills. Och framför allt måste sanktioner till mot de som har uppenbara kvalitetsbrister, både kommunala skolor och friskolor.

Och så ställer man detta i relation till den bevisade indoktrinering som sker via läroböckerna i svenska för invandrare. I de två friskolorna i Malmö kan det inte gå så många hundra elever. I Sfi gick 65 000 elever förra året…

Jag tycker att det är synd att Sabuni inte kritiserar socialdemokraterna i Malmö hårdare. De har ju ansvaret för kommunen sedan urminnes tider (förutom 3 år i början av 90-talet). Något litet ansvar för brister i de kommunala skolorna, i mottagandet, sfi-undervisningen, det förebyggande arbetet, bostadspolitiken, kulturbidragen etc måste de väl ha??? Det vore bättre att peka ut dem än två friskolor som knappast kan beskyllas för att ha skapat problemen. Om de kommunala skolorna fungerat tillfredsställande hade de aldrig startat.