Jeopardy eller Sveriges riksdag?

Så, nu är gymnasiedebatten avklarad. Beslut blir senare i eftermiddag.

Debatten gav inte så många svar. Från Allianspartiernas sida försökte vi pressa oppositionen om ett gemensamt alternativ och om de ska riva upp vår reform eller inte. Agneta Lundberg (s) sa att det är "hon som ställer frågorna" och vi "som ska svara". Är det Jeopardy eller Sveriges riksdag? I ett replikskifte måste man väl kunna lyssna och svara på varandras frågor? Eller är det så svårt att ge besked om reformen ska rivas upp eller inte?

Jag tror att Sveriges lärare, vägledare, rektorer, föräldrar och arbetsgivare är rätt intresserade av att få veta det. De rödgröna har ju haft hur lång tid på sig som helst för att komma med ett svar på den rätt självklara frågan. Men de stod svarslösa. Är det inte rätt häpnadsväckande att talespersonen för Sveriges största parti inte kan ge något besked?

Nåja, vi ska inte ge dem chansen, så det kanske inte är så viktigt ändå...

Jag pratade om det som varit viktiga utgångspunkter för oss moderater inför det nya gymnasiet. Att eleverna måste möta något nytt i gymnasiet och inte en förlängning av grundskolan. Att slå vakt om elevernas valfrihet, inflytande och rätt att bestämma själv. Att gymnasiet ständigt måste utvecklas, några av de populäraste jobben om 10 år känner vi idag inte ens till. Och att de som kommer in på gymnasiet också har förutsättningar att klara av sin utbildning. Det är omänskligt att kasta ut de som inte kan simma på djupt vatten, men så är det idag.

Frågan om högskolebehörighet ska vara det övergripande målet för alla gymnasieprogram var väl det som det mesta kretsade kring. Här har vi helt olika uppfattning och jag har väldigt svårt för de rödas kunskapssyn. Det är bara akademiska kunskaper som räknas och är "fina" nog. När vi stärker yrkeskunskaperna på yrkesprogram så menar de att vi sänker kvaliteten. Det säger ganska mycket om synen på yrkeskunskaper. Hur kan de kalla sig för arbetarparti när man föraktar gedigna yrkeskunskaper på det sättet? Varför är litteraturkunskap finare och viktigare än byggteknik och omvårdnad?

Det finns också ett enormt lurendrejeri från oppositionen. De säger att man ska kunna gå direkt till högskolan från vilket program som helst på gymnasiet, när sanningen är att de flesta högskoleutbildningar kräver mer än grundläggande behörighet. En elev som går fordonsprogrammet men kommer på att han (för det är det väl oftast) vill bli högskoleingenjör i maskinteknik måste komplettera med 500 poäng i matematik, kemi och fysik för att kunna komma in redan med dagens regler. Om man nu ska kunna gå direkt - vad ska då bort från fordonsprogrammet? Kursen i fordonsel? 100 poäng bromssystem? 200 poäng maskinservice? Här blev oppositionen helt svaret skyldigt. Antingen vet de inte hur det fungerar eller så luras de medvetet.

Visst är det en god ambition att alla ska bli högskolebehöriga, men om det sker till priset av enorma avhopp och utslagning så måste man rucka på principerna. Vi kan aldrig acceptera att var tredje elev går in i vuxenlivet utan de kunskaper de behöver (källa: Skolverket).

Nej, nu får vi en modern och rättvis gymnasieskola som öppnar dörrar och ger alla ungdomar en ärlig chans och som leder till jobb. (DN)