27 oktober, 2009

Utvecklingskraft i nya gymnasiet

DN skriver om den nya gymnasieskolan idag, den vi klubbade förra veckan i riksdagen.

Det finns uppenbarligen en tro i skolan att allt ska likriktas, att lokala initiativ rensas bort och att kreativa framtidslösningar icke göre sig besvär framöver. Inget kunde vara mer fel! Det mesta i gymnasieutredningen var ganska bra, men det jag och vi moderater verkligen saknade var det lokala inflytandet och möjligheten att utifrån egna förutsättningar skapa nya utbildningar.

Just den delen har också ändrats avsevärt i förhållande till utredningsförslaget. Nu öppnar vi för nya och lokala lösningar, men kvaliteten i dem ska säkerställas. Hela kapitel 8 i propositionen handlar om "Ett flexiblet system" och rekommenderas till läsning. Där framgår tydligt att det ska finnas goda möjligheter till lokala anpassningar och att man ska kunna göra avvikelser från de nationella programmen i form av sk särskilda varianter.

Det ska finnas utrymme för förändring och förnyelse, inte minst mot bakgrund av arbetsmarknadens snabba förändringstakt. Sanningen är ju den att många av de populäraste jobben om 10-15 år kanske inte ens finns idag. Här gäller det att gymnasiet hänger med i utvecklingen och att strukturen inte är gjuten i cement.

3 kommentarer:

socialkonservativ sa...

Tack för kommentaren på min blogg och lite insikt i vad förslaget innebär på ett litet djupare plan. Att innehållet är relevant samt att behov av utbildningen finns är kärnan i vad min kritik var. Men även en fråga om utvärderingar. Om man har, såsom ditt exempel, en "Drinkblandningskurs", har denna specifika kurs på Gymnasie A gett utslag ? Jobbar de som studerade med detta, fick de jobb p.g.a detta ? Eller var det bara en "kul grej" ? :)

Rimligt att kolla vad som hänt med elever efter några år kanske eller något, att ha uppföljning.

Mats Gerdau sa...

Håller med om att användbarhet vore en bra dimension att utvärdera, men det är himla svårt att genomföra. Just nu hr vi fokus på att försöka en sådan del när det gäller högre utbildning. Har man ett kvalificerat jobb där utbildningen har relevans efter man tagit examen? En motsvarighet på gymnasiet vore naturligtvis också bra, men det tar nog tyvärr tid att komma dithän...

socialkonservativ sa...

Jovisst vägen dit är lång, men de första stegen mot en bättre utbildningspolitik har tagits nu under nuvarande regering. Låt oss hoppas att den får förnyat förtroende av väljarna och kan fortsätta sitt arbete - tillslut kanske vi har en skola som är en del av samhället, och inte står utanför och lever i sin egen lilla bubbla :)

Jag har själv varit så förvånad över att det inte finns NÅGON koppling (kan jag tycka) mellan antalet studieplatser på Högskolor/universitet och arbetsmarknadens behov. Det glädjer mig att det finns försök att i alla fall få någon form av koppling.