Björklund trovärdig?

Drevet mot utbildningsministern fortsätter. Idag skriver fd generaldirektören på Skolvket Mats Ekholm i SvD att Björlund "blundar och tror". Det är han som var högsta skolbyråkrat i landet när elevernas resultat sjönk. Han som ville ta bort betygen på nationella prov och inte gillar sådana alls. Han jag krigade mot när vi införde våra skriftliga omdömen i Nacka 2000 och då han på alla sätt försökte förbjuda dessa. Hans syndaregister är långt.

Är någon förvånad över att en person som så tydligt förknippas med flumskolan är kritisk till vad vi i Alliansen nu genomför?

Det kan han ju få vara, men han gör självmål när han skriver att "Björklund ­uppfattar verkligheten som om Sverige har ett av de sämsta skolsystemen i världen". Om tesen är att sanningshalten i Björklunds uttalanden ska ifrågasättas , så bör väl den som är kritisk själv hålla sig till sanningen? Det finns faktiskt ingen, mig veterligt, som hävdat detta. Inte heller Björklund. Mycket är bra i vår skola, men vi halkar utför. Det vill inte Ekholm&co inse.

Tur att han inte är kvar på Skolverket.

Heja Engelska skolan

Mycket intressanta besök idag, både på gymnasieförvaltningen och Engelska gymnasiet i Gävle.

Det har stärkt mig i att reglerna för att starta friskola måste göras om. Det går inte att kommunerna kan stoppa och fördröja starten. Och så tycker man så synd om alla elever som valt skolan, men inte får gå där och lärarna som skulle börja men nu inte behövs. Merkostnaden som kommunen förorsakat skolan är flera miljoner. De har ju lokaler, men får inte ta emot elever och därmed inga intäkter.

Vi möttes trots detta av en entusiastisk rektor, Steven Hunter, i fantastiska nyrenoverade lokaler mitt i Gävle. Nu är niondeklassarna flyttade hit, men några gymnasieelever kan de inte ta emot än.


När man på plats ser och hör hur verksamheten ska läggas upp så ser man att det är något annat än vad den kommunala skolan erbjuder. Jag vet inte om det är bättre eller sämre, men det är något annat. Det går inte att jämföra en gammal anrik stor skola med 1 000 elever och traditioner, massor av program med en helt ny liten friskola med bara två starkt nischade program där nästan allt är på engelska. Det kanske heter naturvetenskap och samhällsvetenskap med internationell profil på båda ställena, men det är helt olika saker. Därför blir de lokala sossarnas argument att "det redan finns", att de "inte behövs" och att det "tomma platser" i den kommunala skolan så befängda. Låt eleverna bestämma det! Några föredrar det ena, några det andra. Att bara räkna platser är så enfaldigt.

Jag fick en positiv bild av de kommunala gymnasierna. Resultaten verkar bra och många spännande utbildningar finns. Så ska det vara. Men varför måste detta skyddas från konkurrens? De borde ju vara väl rustade i tävlan om eleverna. Skulle Urain Bolt slagit världsrekord om de andra inte fått starta? Aldrig.

Mot Gävle!

Sitter på tåget till Gävle nu. Ska besöka Engelska skolan, den som de lokala sossarna stoppade från att starta gymnasium nu i höst med argumentet att den inte behövs och att det finns tomma platser i de kommunala skolorna.

Beskedet kom så sent (augusti) att skolan nu står med tomma lokaler. Till saken hör att Engelska skolan har de högsta betygen i Gävle och är en populär skola. Har Gävle verkligen råd att tacka nej när en sådan skola vill expandera???

Blir intressant atthöra mer om deras öden och äventyr.

Forskning för miljarder

Igår presenterade regeringen huvuddragen i den kommande forskningspropositionen. 15 miljarder ytterligare till forskningen, främst för teknik, medicin och miljö. En permanent nivåhöjning med 5 miljarder per år. Suveränt och efterlängtat. Det är en framtidssatsning värd namnet.

Lena Melin på Aftonbladet hade en intressant kommentar kring detta. Viktigt och rätt, men tråkigt och ofolkligt. Kanske ganska träffande. Och det är väl just en sådan regering vi vill ha?! En som faktiskt gör rätt saker, så var det inte förut. Då var det publikfrieri och vindflöjelpolitik. Långsiktighet fanns inte ens i deras ordförråd, det var kortsiktiga poäng som gällde. Därför känns det så skönt att ha en regering som vågar tänka längre än nästa opinionsmätning. Även om det ser dåligt ut nu så kan mycket ändra sig och i längden tror jag att folk uppskattar detta.

Sossarnas kommentar är skrattretande. "Äntligen", säger Marie Granlund till DN. Ja, äntligen efter 12 års socialdemokratiskt mer eller mindre ointresse för forskningsfrågorna. De hade ju 12 år på sig. Hur kan man vara så fullständigt okunnig om (eller ovillig att se?) om historien? Världen skapades inte vid regeringsskiftet 2006, det fanns några tusen röda dagar dessförrinnan då sossarna hade kunnat satsa på forskning. Det gjorde de inte.

Drevet mot Björklund

Statsradions granskning av Jan Björklunds artiklar och anföranden har lockat fram ett drev mot honom på ledar- och kultursidor runt om i landet (t ex här och här). Det finns ett uppdämt behov av att sätta åt honom i vissa kretsar. Kan man inte komma åt de förslag som vi borgerliga nu driver igenom (betygsreform, omdömen, nationella prov, mer ordning, ny gymnasieskola, tuffare inspektion, ny lärarutbildning etc) eftersom de har stort folkligt stöd, så ska han beslås med att grunden för hela politiken är fel.

Är den det, då? Nej, sanningen är att kvaliteten i svensk skola sjunker och att andra länder springer förbi oss. Varför vill inte vänstern se detta? Ska motståndet mot den borgerliga skolpolitiken bygga på skygglappar mot verkligheten? De som nu kritiserar Björklund vill i själva verket slå vakt om det bestående, de vill inte se en ny skolpolitik.

Man ska ha koll på vilka siffror man använder och inte slira på sanningen. Det här har jag hämtat från några av de senaste internationella och nationella undersökningarna.

PISA 2006, naturvetenskap, 15-åringar
"Sverige placerar sig mitt bland OECD-länderna, med 12 länder som visar ett signifikant bättre och lika många med ett signifikant sämre resultat." (s 54)
"Som nämnts kan direkta jämförelser med tidigare PISA-mätningar inte göras. Dock kan man konstatera att den inbördes ordningen mellan länderna är förhållandevis stabil över tid. Man kan emellertid konstatera att Sveriges relativa position försämrats något." (s 55)

PISA 2006, läsförståelse, 15-åringar
"Sydkorea, Finland, Kanada, Nya Zeeland och Irland är de enda OECD-länderna vars elever presterar signifikant bättre än de svenska eleverna på lässkalan." (s 82)
"Stabiliteten i de svenska resultaten förstärks ytterligare av att Sverige tillhör de 15 OECD-länder där medelvärdet i PISA 2006 inte skiljer sig signifikant från det i PISA 2000. Spridningen i resultat på lässkalan för de svenska eleverna är dock signifikant större 2006 än 2000 och ligger nu strax under OECD:s spridning." (s 90)

PISA 2006, matematik, 15-åringar
"Resultaten från 2003 liksom från 2000 visar att Sveriges resultat var signifikant bättre än OECD-genomsnittet. År 2006 finns inte någon sådan skillnad." (s 108)
"De högpresterande eleverna i Sverige har blivit signifikant sämre sedan 2003." (s 109)

PIRLS 2006, läsförmåga hos elever i årskurs 4
"I undersökningen 2001 låg Sverige på en odelad förstaplatsmed det genomsnittliga resultatet 561 poäng. Sverige har nu i PIRLS 2006 tagit ett steg tillbaka från tätpositionen. Det genomsnittliga resultatet 2006 är också signifikant sämre än resultatet 2001. (s 45)
"För Sveriges del kunde en negativ trend identifieras redan mellan 1991 och 2001 inom ramen för studien Reading Literacy (RL)." (s 45)
"Även om Sverige lyckas väl i ett internationellt perspektiv kan en signifikant tillbakagång mellan åren 2001 och 2006 om 12 poäng identifieras. Det är en tillbakagång som ingår i en över tid betydligt mer utsträckt neåtgående trend." (s 45)
"Det har skett en minskning av andelen elever i Sverige som når en läsfärdighet på avancerad nivå, hög nivå samt mellannivå." (s 57)

TIMMS 2003, matematik hos elever i årskurs 8
"Sveriges resultat i matematik är lägre än i TIMSS 1995. Minskningen uppgår till 41 skalpoäng vilket är den största försämring som uppmätts för något av de 16 länder som deltog i undersökningen både 1995 och 2003. Resultatet för eleverna i skolår 8 i TIMSS 2003 är signifikant sämre än det som uppnåddes av eleverna i skolår 7 i TIMSS 1995." (s 10)

TIMMS 2003, enkätstudie om förhållandena i skolan
"En annan enkätfråga gällde elevers uppförande och svaren presenteras i tabell 4.1. Bedömningen har gjorts av skolledare och gäller hur ofta ett visst beteende förekommer på skolan, inte hur omfattande problemen är. Jämfört med de andra länderna är sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever." (s 67)

Studieresultat i gymnasieskolan, Skolverket 2008
"Födelsekullarna 1980 – 1985 gick som normalåriga ut gymnasieskolan åren 1999 – 2004. I vart och ett av dessa år lämnade fl er än 30 000 ungdomar gymnasieskolan utan grundläggande behörighet. Detta innebär att nära nog var tredje ung person saknade slutbetyg eller hade ett slutbetyg utan behörighet från gymnasieskolan. Flera av de undersökningar som nämns i avsnitt 1 vittnar om att många av dessa ungdomar får en svår start i livet som unga vuxna." (s 17)

Skolverkets lägesbedömning 2005
"I grundskolan fortsätter det genomsnittliga meritvärdet att öka men fortfarande når en fjärdedel av eleverna inte målen i alla ämnen. Det finns tydliga signaler om resultatförsämringar över tid vad gäller elevers prestationer i naturvetenskapliga ämnen och matematik både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Däremot uppnår svenska elever goda resultat i läsfärdighet och engelska jämfört med andra länder. Nationellt sett har dock läsfärdigheten hos svenska elever försämrats över en tio-årsperiod. Den nationella utvärderingen av elevers kunskaper i grundskolans ämnen visar även på tydliga kunskapsluckor i de samhällsorienterande ämnena." (s 8)

Early school leavers, EU-rapport 2007
Sverige ligger 2006 på plats 9 i andel 18-24-åringar med endast grundskola och som inte befinner sig i utbildning (gäller alla EU-länder). 2000 låg vi bäst till och är ett av få länder som försämrat resultaten. (s 30-31)

Jag säger inte att svensk skola är dålig, för det är den absolut inte. Men vi halkar efter och borde kunna bättre med alla fantastiska förutsättningar vi har. Man får inte blunda för sanningen.

Korkat, Reepalu

Socialdemokraterna i Malmö säger nej till alla nya friskolor som vill starta. Det finns platser kvar, är det enfaldiga argumentet från stans starke man Ilmar Reepalu.

Skolkommunalrådet Agneta Eriksson (s) försöker ge sken av att de säger nej av kvalitetsskäl också:

"Den professionella bedömning stadskontoret gör visar att även de i fråga om kvalitet, lokaler och elevunderlag inte fyller måttet... Det är det främsta skälet, vi ska inte ha skolor som inte håller måttet." (Sydsvenskan 2008-08-23)

Låter ju klockrent. Men varför har de så många kommunala skolor som inte håller måttet då? Eller är det bara friskolorna som ska vara bra? Varför ska man ställa lägre kvalitetskrav på de kommunala skolorna, för det är ju i klartext vad som sker. 22% av eleverna som slutar nian i de kommunala skolorna är inte behöriga till gymnasiet. Det är bara tre kommuner av 290 som är sämre. Kan man säga att dessa skolor "håller måttet" för att tala med Erikssons ord?

Nä, inte alls. Varför skyddar sossarna dåliga skolor, det är för mig obegripligt. Om de tycker att människor ska gå i kommunala skolor så borde de ju också se till att de är riktigt bra så att man inte behöver välja något annat. Men att ställa lägre krav på de kommunala skolorna än på friskolorna är bara att gräva den kommunala skolans grav.

Malmö borde vara glad över sina friskolor och se till att fler bra skolor startar. Om detta skriver jag i Sydsvenskan idag.

Styrnäs friskola i Kramfors

En del tror att friskolor är ett storstadsfenomen och rycker därför lite på axlarna när vi pratar om behovet av bättre friskoleregler. De tror inte att det berör dem. Så fel de har.

Runt om i hela landet förekommer övergrepp på friskolorna, kommuner som utnyttjar sin storlek och sitt mentala och juridiska övertag för att köra över människor som vill skapa en bra framtid för sina barn. Jag har skrivit om Torsbys kamp mot Transtrands friskola. Fortfarande driver kommunen en rättsprocess för att stoppa skolan, trots att skolan fick tillstånd av Skolverket 2006. Det är en utnötningskamp som kommunen inte har något att förlora på, mer än sitt rykte. Skolan drivs av engagerade föräldrar och andra som gör detta på sin fritid, som inte är så insatta i all juridik (men snabbt blir det).

Torsby är bara ett av många exempel. Det finns hur många som helst.

Forsärlans skola i Bjuv kämpar för rättvisa bidrag och vinner i domstolarna. Nora kommun har fällts i domstol tre gånger för att de gett Borns friskola för lite pengar. Nu senast har jag läst om Styrnäs friskola i Kramfors. Kommunen har motarbetat skolan redan från starten. De ville inte att skolan skulle få starta. När skolan, på många föräldrars anmodan, också vill starta förskola säger kommunen nej. När skolan vill starta högstadium, säger kommunen nej. När skolan nu gör en ny framställan om att få starta förskola väntas kommunen säga nej igen. Och det är inte av kvalitetsskäl, utan helt av konkurrensskäl. Kommunen räknar platser i stället för att se till vad barn och föräldrar vill.

Det måste bli slut på det här oskicket nu. Det finns så många exempel på kommuner som motarbetar friskolorna att regelverket måste ändras. De långa rättsprocesserna som kommunerna driver tär oerhört på friskolorna. Att månad efter månad leva med för lite pengar och att inte veta om tillståndet ska försvinna i någon rättslig instans måste vara jättepåfrestande. Det skapar dessutom osäkerhet om framtiden. Man vågar inte göra investeringar och sata långsiktigt. Det blir svårt att anställa medarbetare, eftersom man inte vet om skolan får fortsätta. Skolan svälts ut.

Jag undrar hur någon kan försvara allt detta? Varför vågar inte socialdemokraterna ta den här debatten? Tycker de att det är ok att bete sig som Torsby, Bjuv, Kramfors, Nora...?

Idiotstopp mot avgifter?

Rädda Barnen skriver idag på DN Debatt om avgifter i skolan. De uppfattar att det är ett stort problem. Det gör faktiskt inte jag. Visst förekommer det att man får betala femtio eller hundra kronor någon gång för bio- eller teaterbesök, för lägerskola eller så. Lite mer för att kunna åka skidor på en idrottsdag. Men hur vanligt är det? Och hur stor är problemet i verkligheten?

De stora problemen i skolan är att eleverna lär sig för lite och att för många känner otrygghet. I fredags rapporterade Skolverket om att fler elever är obehöriga till gymnasiet nu i höst jämfört med förra hösten. Det är ett stort problem. Det är fler som lider av otrygghet, som går med klump i magen till skolan varje morgon, än av att få betala några kronor någon enstaka gång.

För att inte förringa problemet så vill jag också markera att det ska vara obetydliga avgifter vid enstaka tillfällen, som lagen säger. Jag tycker att det är tillräckligt. Skolverket är ganska tuff i sin kritik mot skolor och kommuner som överskrider detta. Med den nya inspektionsmyndigheten som startar i höst så hoppas jag att man också kan ingripa mot kommuner som inte sköter sig på detta område.

Men att införa totalförbud mot en enda krona någon endaste gång, vilket Rädda Barnen och Makalösa Föräldrar och en del andra vill, det tror jag inte på. Det skulle lägga en död hand över mycket av utveckling och kreaktivitet i skolan. Skolan skulle bli mycket tråkigare. Kultur skulle försvinna, internationellt utbyte avstanna, idrottsaktiviteter tas bort. Är det så vi skapar en bättre skola? Eleverna skulle tillbringa ännu mer tid innanför skolans väggar och mindre i samhället utanför. Är det en önskvärd utveckling? Nej, det tycker inte jag.

Ett bra, ett dåligt domslut

Idag kom två domslut som berör valfriheten för Sveriges familjer. Det glädjande är att den lilla friskoleföreningen i Transtrands friskola i Torsby i Värmland fått rätt mot kommunen av länsrätten. Kommunen har bråkat med friskolan på alla tänkbara sätt - överklagat, vägrat betala ut skolpeng, länsat lokalerna på material etc - men friskolan har målmedvetet hållit ut och slagits för sin rätt. Stor heder åt dem som drivit detta! Hoppas att kommunen gräver ned stridsyxan nu och inte driver frågan vidare till Kammarrätten.

Det andra domstolsbeslutet kom från regeringsrätten och handlar om "Nackamodellen", den valfrihetsmodell som gör det möjligt för barnfamiljer att driva barnomsorg i hemmet för de egna barnen och som jag var med om att införa 1 januari 2006. Regeringsrätten beviljar inte prövningstillstånd, vilket innebär att kammarrättens beslut står sig och kommunens beslut alltså upphävs. Riktigt trist. Som tur är finns ju möjligheten att införa riktigt vårdnadsbidrag i alla fall, även om det inte är lika bra. Samtidigt tycker jag att det var rätt att vi tog striden för de över 100 familjer som valt ett barnomsorgsalternativ som de själva tycker passat dem bra, men som nu försvinner. Det var värt att pröva var gränsen går, det måste man göra ibland för att driva fram utvecklingen.

1-1 i kampen för valfrihet alltså.

Färre behöriga till gymnasiet

Skolverket rapporterar idag att behörigheten till gymnasiet forstätter att sjunka. Det är en svagt sjunkade trend. 88,8% av niondeklassarna var behöriga till gymnasiet i våras. För tio år sedan, 1998, var 91,5% behöriga. 2,7 procentenheter kan ju tyckas lite... Men i antal elever är det ganska många, sådär 3 000 ytterligare som inte är behöriga.

Eleverna som slutade nian i våras har gått hela sin grundskoletid under socialdemokratisk skolminister, förutom sista året. Sanningen är att sossarna fått igenom varedna skolpolitiskt förslag de presenterat (förutom skollagen 2006) under sin regeringstid. Wärnerssonpengar, genuspedagoger, borttagna betyg, ny lärarutbildning... När ska vi se resultatet av allt detta?

Eller är det kanske just det vi gör? Sossarnas skolpolitik ledde inte till bättre kunskaper hos eleverna. Det var för mycket kvantitet och fokus på fel saker. Trist att de inte lärt sig något av detta. Den omtalade förnyelsen låter vänta på sig, hittills har vi inte sett något av den.

DN skriver lite om det.

Skola på dagen, fotboja på natten

Idag har vi släppt en delrapport med några förslag om Ungas villkor, som jag leder.

Huvudförslaget handlar om bättre karriärvägledning för att minska avhoppen på gymnasiet och få fler att välja rätt från början. Ett annat, litet, förslag handlar om att vi kan tänka oss GPS-sändare eller fotboja som påföljd för unga kriminella. Då kan man gå kvar i skolan och slipper skickas iväg på sluten ungdomsvård. "Skola på dagen, fotboja på natten", blev TT:s rubrik. Lite fyndigt. Men lite fel samtidigt. Fotbojan ska ju vara på hela tiden.

Idén med GPS:en är hämtad från England. Tanken är att den unga brottslingen ska kunna vara kvar i ett socialt sammanhang men ändå ha koll på var han eller hon befinner sig. Rörelsefriheten blir lite kringskuren, men så blir det om man begår brott. Ungdomsvård är inte det bästa för alla, det behövs fler möjliga sanktioner. Jag kan tänka mig ungdomar som dömts för mindre brott typ snatterier, småinbrott. Eller för medlemmar i olika gäng som har som syfte att slåss med andra gäng. Då skulle fotboja/GPS kunna vara en verkningsfull påföljd.

Det viktiga, om karriärvägledningen, ska jag utveckla lite mer i morgon.

Risiga lokaler

SvD har inlett en artikelserie om arbetsmiljön i skolan. Skolorna behöver rustas för miljarder, är rubriken. Jättebra att det speglar detta. Däremot är lite tveksam till den väldigt mörka bilden. Jag besöker skolor nästan varje vecka och inte har jag fått det svarta intryck som beskrivs. Men det är klart, det finns ju 6 000 skolor i Sverige och en del är förstås inte så bra. I antal blir det många även om det är en liten andel. Och självklart ska det åtgärdas. Eleverna har rätt till en bra arbetsmiljö.

En reflektion kring detta: Friskolorna lägger ofta stora resurser på att arbetsmiljön i skolan ska vara attraktiv, ibland får de t o m kritik för att det är för glassigt. Nu är det de kommunala skolorna som får kritiken, för att de är sjaskiga. Om en friskola startar i protest mot detta så skriker kommun-sossar om "överetablering" och att det finns plats i den kommunala skolan. Just det, den som är så risig. Det visar att man inte statiskt kan räkna elevplatser, det är skillnad i kvalitet. Jag tycker att det är utomordentligt bra att nya skolor utmanar de befintliga också vad gäller lokalerna. Det är ett sätt att bli av med de stora bristerna och friskolorna har ofta en fantastisk förmåga att skapa bra lärmiljöer.

En annan reflektion gäller Nässjö kommun, som lyfts fram i en artikel och säger sig inte "ha råd" med renovering. Med förlov sagt - det är trams. Jag har själv varit kommunalråd och vet att det handlar om prioriteringar. En titt i Nässjös bokslut visar att den politiska verksamheten får dra över budgeten med 1 miljon kronor. Det har man råd med. Omsorgsnämndens administration kostar 28 miljoner. Det är mer än vad motsvarande administration kostar i min hemkommun Nacka, som är tre gånger så stort som Nässjö. Det handlar om prioriteringar, helt enkelt. I Nässjö verkar inte de styrande sossarna prioritera skolorna helt enkelt.

En tredje reflektion gäller kommunernas ansvar. Det står i artikeln att den nationella styrningen försvann när staten lämnade ifrån sig ansvaret till kommunerna 1991. Men hur såg det ut tidigare då? Den skolan jag gick i på 80-talet var inte den bästa. Äckliga toaletter, mögliga idrottsutrymmen, ungefär det som beskrivs i artikeln. När jag jobbade i Stadshuset i början av 90-talet genomfördes gigantiska upprustningsprojekt i flermiljardersklassen när kommunen tog över efter bristande statligt ansvar. Ibland verkar minnet vara väldigt kort.

Hur som helt är det bra att frågorna lyfts upp. Bara man inte glömmer bort den psykosociala arbetemiljön och stirrar sig blind på den fysiska. Utan att förringa de fysiska problemen tror jag ändå att de psykosociala är ett större problem, att elever och anställda mår dåligt och inte trivs. Mobbningen syns inte lika lätt som en trasig toalett, men det innebär inte att det är oviktigare. De medarbetarenkäter som görs i Nacka visar att det man som anställd har synpunkter på är just den psykosociala miljön, på vissa chefer och arbetskamrater. Inte den fysiska miljön. Så ser det säkert ut på många håll.

Ska människor må bättre, så ska man prioritera det som gör störst nytta.

Förstagligandet igen

LR:s Metta Fjelkner lierar sig idag i SvD med den yttersta vänstern i kraven på förstatligande av skolan. Den här gången är det kulturen som brister i den kommunala skolan och de skräder inte orden:

"Vi menar att kommunerna inte klarar ansvaret för skolan och därmed för en viktig del av kulturpolitiken. På så vis kan man säga att hela grunden för det demokratiska samhället slås sönder."

Riktigt starka ord. Kommunerna slår sönder grunden för ett demokratiskt samhälle. De skåpar ut tusentals lärare som gör ett fantastiskt arbete. De anser uppenberligen att varenda kommun är helt värdelös. "Slå sönder demokratin" - smaka på det. Är det verkligen så man ska beskriva den svenska skolan?

Undrar vad lärarna tycker om utspelet? Borde inte ett seriöst fackförbund vara lite noggrannare i valet av vänner? America Vera Zavala var med och startade Attac-rörelsen och är aktiv vänsterpartist. Susanne Osten och Arenagruppen står långt till vänster... De tillhör den kulturvänster som vill ta bort betygen och strunta i kunskapsmålen. Blir det kanske nästa utspel från LR och deras nya vänner? I Almedalen var inte en enda moderat politiker inbjuden att delta i LR:s seminarier, däremot var det två vänsterpartister på ett av dem. Slagsidan vänsterut blir allt mer påtaglig.

Finns det någon som känner igen sig i LR:s beskrivning av skolan? Inte jag i alla fall. Visst finns det skolor och kommuner som inte sköter sig, men den stora majoriteten gör det faktiskt. Snarare är det staten som brustit under lång tid, framför allt i lärarutbildningen och uppföljningen och utvärderingen av skolan och det måste vi ändra snabbt nu.

Och vad har de för underlag för sitt påstående att det är så uselt? Inget, mer än att teaterbesöken i Stockholm minskat de senaste två åren. Hur såg det ut på den statliga tiden, då? Kommer teatern närmare Eslöv om skolan förstatligas?

Jag debatterade detta i TV4:s morgonsoffa nyss. Då lät det lite annorlunda från Fjelkners sida, det är inte alls ett totalt förstatligande som gäller trots att det är precis vad hon skriver. Lite konsekvens kan man väl kräva.

LR verkar inte ha tänkt igenom vad de egentligen vill. De drömmer om en svunnen tid och tror att det går att vrida klockan tillbaka. Deras konfrontatoriska och fientliga attityd leder inte till en bättre skola. Att hela tiden baktala arbetsgivaren gör inte att eleverna lär sig mer. Vad de egentligen vill i stället är väldigt grumligt. Ena gången säger de att staten ska ta ett större ansvar och det kan jag hålla med om och det är ju det som pågår nu. Men en annan gång (som nu) "klarar inte kommunerna ansvaret" alls utan staten måste ta över. Då är det ju ett totalt förstatligande det handlar om, eller hur? Då ska 250 000 lärare byta arbetsgivare och någon ny stor statlig byråkrati inrättas som styr ska detaljstyra skolans vardag.

Kanske handlar det om att LR tror att skolan får mer pengar om staten tar över, men då borde de ju lägga kraften i argumentationen där. Fast det kanske är så uppenbart att det argumentet inte håller att de undviker just det. Staten är absolut ingen garant för mycket pengar. Titta på högskolorna. Där finns det utbildningar där man bara får 3-4 timmars föreläsning/undervisning i veckan på heltidsstudier, resten är eget arbete. Var tredje lärarhögskola får så svidande kritik att examensrättigheterna hotas och det är staten som sköter dessa helt och hållet själva. Försäkringskassan, försvaret och polisen är andra exempel på statliga verksamheter som inte direkt badar i pengar. Varför skulle grundskolan och gymnasiet vara ett undantag? Gräset är inte alltid grönare på andra sidan...

I slutändan är det vilken politik som förs som avgör, inte om staten eller kommunerna driver skolorna.

Jag tycker också att det är viktigt med kultur i skolan. Vår moderata kulturministern insatser för att få in mer kultur i skolan i form av Skapande skola är berömvärd. Mer sånt i stället för förstatligande. Friare skolor som kan satsa på kultur i bred mening i stället för statlig detaljstyrning.

Norrskenet i Kalix

Nu i höst startar Norrskenets friskola i Kalix, trots kommunens intensiva arbete för att stoppa skolan. De lyckades skjuta på starten ett år, men inte längre. Nu är skolan mycket populär och av olika föräldrakommentarer att döma är missnöjet med den kommunala skolan rätt utbrett.

Kalix är inte direkt kända för sina bra skolor. Utifrån sina förutsättningar faktiskt en av de sämsta i landet. Förra våren var det 37 procent som lämnade skolan med underkänt i minst ett ämne. Det är bara två kommuner som är sämre, Bjuv och Perstorp.

Det borde vara rätt självklart att det är bra att den kommunala skolan i Kalix får utmaningar. Inga elever ska behöva gå i dåliga skolor. Men det är just dåliga skolor i Kalix som sossar och andra till vänster vill skydda när de föreslår att kommunerna ska få bestämma om en friskola ska få starta eller inte. Då hade Norrskenet aldrig någonsin fått starta i Kalix. Eleverna hade varit hänvisade till den kommunala skolan "eftersom det finns plats där". Så otroligt korkat resonerat.

Kalix är ett är ett illustrativt och aktuellt exempel från verkligheten hur det skulle bli om sossarna får som de vill.

Många kommentarer om frihet

Vårt rapport om mer frihet i skolan verkar ha väckt debattlusten till liv. Har fått och läst många kommentarer i tidningar. Många förutsägbara. Varenda sosse som uttalar sig tycker att det är fel. Så förvånad jag blir. Inte.

För Peter Hasch (s), utbildningsnämndsordförande i Gävle, är det viktigare att det kommunala självstyret inte naggas i kanten enligt Gefle Dagblad. Medborgarnas självstyre, då? Vart tog diskussionen om egenmakt vägen inom sossarna? Den var både hälsosam och lite spännande.

Att LR-ordföranden Metta Fjelkner är inne på samma motståndslinje förvånar ju inte heller det minsta. Hon tycker t o m att det är för lätt att starta friskola idag. LR har svängt långt till vänster i sin syn på friskolor. Synd. De har ju mycket att tjäna på att det finns flera arbetsgivare för lärarna.

Några lyfter fram att det är kommunernas pengar det handlar om. Nej det gör det inte. Det handlar om elevernas framtid. Medborgarna har tvingats avstå från sin lön för att få bra service och välfärd. De ska faktiskt också ha ett ord med i laget och kunna välja en skola som passar dem.

Jag kan ärligt talat inte förstå varför de vill skydda dåliga skolor, för det är precis vad deras argument innebär i praktiken. De vill skydda dåliga skolor från konkurrens. De bra kommer alltid att klara sig, det är de skolor som inte är fullt så bra som hotas om det kommer nya skolor.

Och finns det verkligen någon som tror att alla bra idéer om hur man driver en skola redan är uttänkta, att vi inte behöver nytänkande och utveckling även på detta område? För det är också en innebörd av argumentet om överetablering. Om det finns tomma platser så behövs inget nytt. Men om det befintliga inte är så bra då? Om alla kanske inte passar i den stora kommunala skolan utan vill gå i en liten där man blir sedd? Skolpolitik är inte att statiskt räkna platsantal, utan att utveckla kvaliteten i våra barns utbildning.

Det enda rimliga är väl att de som uppfyller grundläggande kvalitetskrav också ska få rätt att starta skola. Allt annat blir ju godtycke, rättsosäkert och dödar kreativitet.

Rapporten Mer valfrihet i skolan

Här är en sammanfattning av vårt rapport om valfrihet i skolan. Hela rapporten finns att läsa på moderaternas websida.

Bilden är Kristofferskolan i Bromma, som jag besökte i juni. En av våra äldsta friskolor med hög kvalitet.

Friskolereformen har varit en vitamininjektion för den svenska skolan. Över en kvarts miljon barn och ungdomar går idag i enskilt drivna förskolor och skolor. Föräldrarna är över lag nöjda och resultaten är goda. För oss moderater är det inget självändamål att elever går i friskola, utan det viktigaste är att kvaliteten i undervisningen är hög. Eftersom varje människa är unik behövs olika skolor, en mångfald av alternativ så att alla kan hitta en skola som passar. Därför är valfriheten så viktig.

Kampen för valfrihet är ännu inte över. Fortfarande finns tendenser till statliga åtstramningar och socialdemokraternas motstånd har hårdnat. De vill stoppa och försvåra för friskolorna, hindra människor från att förverkliga sina idéer om en bättre skola. Vi vill tvärtom uppmuntra nya pedagogiska idéer och ser det rekordstora intresset att starta friskolor som något positivt.

Vi moderater är den starkaste rösten för frihet i Sverige och tar därför nya initiativ för att trygga valfriheten. Dagens regler tillkom i början av 1990-talet och nu behöver de anpassas till dagens samhälle. Följande sju punkter är angelägna att genomföra för att öka valfriheten för medborgarna och få mer likvärdiga spelregler mellan kommunala skolor och friskolor.

1. Befria de kommunala skolorna. Den översyn av skollagen som pågår bör ha som mål att göra de kommunala skolorna friare. Statligt och kommunalt detaljstyre måste bort. Skolorna bör också tillåtas samarbeta och köpa tjänster av varandra.
2. Frisök stärker de kommunala gymnasierna. Alla gymnasieskolor bör vara öppna att söka för alla elever, oavsett vilken kommun de bor i. Därmed jämställs de kommunala gymnasierna med vad som gäller för friskolorna och valfriheten ökar.
3. Enklare att starta friskola. Processen för att få starta en friskola måste göras om från grunden. Det är orimligt att man måste ansöka 500 dagar innan man vill starta. Principen ska vara att de som uppfyller grundläggande kvalitetskrav också ska få rätt att
starta.
4. Skärpt kontroll och snabbare sanktioner. Samtidigt som det blir enklare att starta en friskola så behöver uppföljningen skärpas. Nya skolor bör inspekteras redan första året och skolor som inte håller hög kvalitet ska snabbt kunna stängas eller få böter.
5. Rättvis skolpeng. Kommuners fusk med skolpengen måste stoppas. Friskolorna ska kunna gå till domstol för att få sin rätt till likvärdig ersättning prövad. Kommunerna ska inte få göra skolpliktsavdrag och momskompensation ska ges till alla friskolor.
6. Underlätta avknoppningar. Lagen behöver förtydligas så att det tydligt framgår att personalen ska ha möjlighet – och eventuellt också rätt – att ta över sin skola och under vilka förutsättningar det ska ske.
7. Inför valfrihet för vuxenstuderande, Frivux. Det är ologiskt och oförsvarbart att vuxna inte har samma valfrihet som yngre att välja skola. Frivuxsystemet bör införas snarast möjligt.

Lättare att starta skola

Tillsammans med min m-kollega i utbildningsutskottet, Margareta Pålsson, har jag tagit fram en rapport om valfrihet i skolan, vilket Svenska Dagbladet rapporterar om idag.

Varje vecka skriver olika tidningar om kommuner som rent ut sagt jävlas med friskolorna och snedvrider konkurrensen om eleverna. Senaste exemplet är Gävle, som nu överklagar till kammarrätten för att stoppa en skola från att starta och lokalerna står tomma. Men listan över trilskande s-kommuner kan göras lång: Göteborg, Luleå, Nora, Ronneby...

Det var en av orsakerna till rapporten. Och att det nu är dags att modernisera regelverket för att starta friskolor och öka valfriheten i skolan. Det är 16 år sedan friskolereformen genomfördes och idag går över en kvarts miljon barn i friskolor, nu finns erfarenheter och läget är ett annat.

Att det ska ta 500 dagar från ansökan till skolstart är rätt orimligt, liksom att en av aktörerna (den kommunala) ska få ha inflytande över om några konkurrenter ska få starta.

Som väntat gillar inte sossarna det här. Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu kommenterar det hela med oansvarigt och "flåshurtig nyliberalism". Så kan man ju säga om man inte har något annat att komma med. Har man ingen hållbar invändning i sak blir det invektiv i stället. Lite trist att en sån som Reepalu beter sig på det sättet. Han, om någon, borde vara mån om att få bättre skolor till sin kommun. Malmö, där han är ansvarig, har bland de sämsta skolresultaten i hela landet, även om man tar hänsyn till att de har många invandrarelever. 35 procent är underkända i något ämne.

Reepalu försvarar dåliga kommunala skolor, helt obegripligt. De bra kommunala skolorna kommer att klara konkurrensen men de dåliga gör det inte. Varför skyddar han de dåliga skolorna? Han, om någon, borde vara mån om att få fler bra skolor till sin kommun och inte motarbeta dem.