Socialdemokraterna presenterade idag några tankar om ett kvalitetslyft för skolan. De sa själv att det var nytt, men det kunde inte jag se. De accepterar en del av det vi gör (och som de motarbetat med kraft, t ex betyg från sexan, nationella prov och skärpt inspektion) och skjuter till 1 miljard kronor extra. Inte så kreativt, utan mest en fortsättning på vad de alltid gjort - öst pengar över verksamheten.
För sossarna verkar det mest vara kvantitet som gäller, inte kvalitet. De har inga direkta idéer om vad de nya pengarna ska användas till - det får skolorna avgöra, men de säger att de räcker till 2 500 nya lärare. Det andas Wärnerssonpengar igen och det var ju ingen hit direkt. Skolan kostar 185 miljarder och 1 hit eller dit är ju inte så avgörande. Det avgörande tycker jag i stället är vilken inriktning man vill ha och här saknar sossarna idéer. Ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, mer fortbildning så att alla lärare blir riktigt bra lärare, ny attityd med höga förväntningar på alla elever - här ekar det tomt.
2500 nya lärare för 1 miljard, det blir knappt 24 000 kronor i månadslön. Snittlönen för lärarna ligger idag högre och hur de får ihop det med att de nya lärarna ska vara erfarna, skickliga och engagerade á la Klass 9A förstår jag inte. Ska de nya stjärnskotten tjäna mindre än övriga? Det visar lite att det inte tänkt så mycket, det viktiga är att blåsa iväg pengar och blåsa upp volymen, inte att det ska ha någon effekt på elevernas lärande. Betala riktigt duktiga lärare betydligt mer i stället, då skulle vi få se fler som går in i läraryrket och höjer kvaliteten. Men i Jante(s)verige är väl inte det möjligt...
29 september, 2008
22 september, 2008
Intressanta helgnyheter
Aftonbladets Lotta Gröning har en oväntad krönika i helgen. "Jag gillar friskolor" - man häpnar av förvåning över inledningen. Men så fortsätter det igenom hela artikeln. Hon gillar friskolor, gillar föräldrar som tar saken i egna händer när kommunen brister, men ogillar kommuner som vill vara överförmyndare. Hade inte kunnat säga det bättre själv. Rolig klarsyn, rätt långt från Aftonbladets ledarsidas häxjakt på friskolor i övrigt. Även med en vänsterutgångspunkt, som hon måste sägas ha, så kan man komma fram till samma slutsats som vi moderater. Välkommen i gänget, Lotta!
Ett gäng professorer från olika disciplier kritiserar den kravlösa skolan i DN i söndags. Det sågar flumskoleförespråkarna jäms med fotknölarna utifrån vetenskapliga utgångspunkter. Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp får sig en rejäl omgång som icke konstruktiva och otidsenliga. Professorerna har ju helt rätt i slutsatsen att det inte finns någon anledning till lugn när det gäller svenska skolan. Det finns åtskilliga utmaningar som inte får döljas. Och de berömmer den politik som vi moderater länge stått för - kompetensutveckling för lärarna kombinerat med skärpt utvärdering. Välkomna i gänget, professorer!
Ett gäng professorer från olika disciplier kritiserar den kravlösa skolan i DN i söndags. Det sågar flumskoleförespråkarna jäms med fotknölarna utifrån vetenskapliga utgångspunkter. Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp får sig en rejäl omgång som icke konstruktiva och otidsenliga. Professorerna har ju helt rätt i slutsatsen att det inte finns någon anledning till lugn när det gäller svenska skolan. Det finns åtskilliga utmaningar som inte får döljas. Och de berömmer den politik som vi moderater länge stått för - kompetensutveckling för lärarna kombinerat med skärpt utvärdering. Välkomna i gänget, professorer!
Nya pengar till skolan
Så var det dags för budgetpresentation igen. Anders Borg målade upp svensk ekonomi som ganska stark och väl rustad att stå emot internationell finansoro. Thomas Östros menade att det i praktiken är Alliansregeringens fel att banker i USA kraschat och målade ut framtiden i verkligt mörka färger. Bevare oss för en sådan mörkerfurste som finansminister i framtiden med så ohederlig argumentation.
Skolan får sin beskärda del av regeringens miljardregn. Tack vare alla tuffa besparingar vi genomfört under gångna två åren (omläggning av a-kassan och försäkringskassan mm) så är det nu fler som jobbar och betalar skatt i stället för att leva på bidrag. Det gör att vi har råd att satsa på välfärden. Sossarna har ju sagt nej till alla de förslagen och hade därför inte haft samma mångmiljardutrymme att satsa på välfärden. De satsar ju på bidrag för att inte jobba i stället. Det är det som är den stora skillnaden mellan oss.
Så till skolan. Bra satsningar:
En annan reflektion efter dagens tidningsrubriker. Många skriver om "vinnare och förlorare". Ingen är ju faktiskt förlorare på budgeten. En del tjänar mer än andra, men jag har svårt att hitta någon enda som förlorar på budgeten. De som jobbar tjänar mer än de som inte gör det, men arbetslösa förlorar inget. De tjänar faktiskt också på att fler jobbar eftersom vi då har råd att satsa mer på utbildning, sjukvård, tandvård etc. Så vilka förlorar???
Skolan får sin beskärda del av regeringens miljardregn. Tack vare alla tuffa besparingar vi genomfört under gångna två åren (omläggning av a-kassan och försäkringskassan mm) så är det nu fler som jobbar och betalar skatt i stället för att leva på bidrag. Det gör att vi har råd att satsa på välfärden. Sossarna har ju sagt nej till alla de förslagen och hade därför inte haft samma mångmiljardutrymme att satsa på välfärden. De satsar ju på bidrag för att inte jobba i stället. Det är det som är den stora skillnaden mellan oss.
Så till skolan. Bra satsningar:
- Ny yrkeshögskola startar nästa år
- Fler platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning
- Ny satsning på fortbildning av förskollärare
- Allmän förskola för 3-åringar
- Massiv matte-no-satsning
- Mer pengar till kommunerna att satsa på t ex skolan
- Strategi för entreprenörskap i skolan
- Forskningssatsningen som är gigantisk
- Sänkt skatt för lärare
En annan reflektion efter dagens tidningsrubriker. Många skriver om "vinnare och förlorare". Ingen är ju faktiskt förlorare på budgeten. En del tjänar mer än andra, men jag har svårt att hitta någon enda som förlorar på budgeten. De som jobbar tjänar mer än de som inte gör det, men arbetslösa förlorar inget. De tjänar faktiskt också på att fler jobbar eftersom vi då har råd att satsa mer på utbildning, sjukvård, tandvård etc. Så vilka förlorar???
18 september, 2008
Vad får lärare säga?
Helsingborgs Dagblad har gjort en undersökning av vad förskolorna skriver i de individuella utvecklingsplanerna om barnen. Aftonbladet rapporterar om detta också.
"Retas", "har problem med gränssättning", "måste lära sig tolerera nya kompisar" och "dreglar" är något av det som står och som fått Skolverket att flyga i taket. Ohhh, så får man absolut inte säga, enligt verket. Allt ska bara vara positivt och framåtsyftande. Dölja och skyla över kan man också säga.
Visst är det en konst att skriva begripligt och sanningsenligt utan att såra eller kränka. Men ibland tycker jag att vi är för känsliga i Sverige. Man måste få tala klartext. Man hjälper inte en enda unge av att inte vara ärlig mot föräldrarna och tala om hur det verkligen är. Anna Book lyfte det beträffande Idol 2008 idag apropå alla de verkar vara helt utan självinsikt i sin sångförmåga. Men om man sopar sanningen under mattan när barnen är små, hur ska det då bli när de är vuxna? Föräldrarna måste se sanningen om sina egna barn, även om det är smärtsamt. Som förälder hade jag varit glad att få en ärlig beskrivning av hur mitt barn är på dagis. Jag är ju inte där, så jag vet ju inte. Att bara få höra att han är så gullig duger ju inte.
Nej, säg som det är i stället. Älta inte och skuldbelägg inte, men var ärlig! Sedan är det ur världen. Syftet är ju gott, att lyfta det som kan vara problem så att man ska kunna göra något åt det.
Jag hoppas att Skolverkets attityd är en rest av den gamla flummigheten. Vi har ju ändrat lagen och infört omdömen och förbudet mot att vara bakåtblickande - som avstamp för eventuella insatser - är borta.
"Retas", "har problem med gränssättning", "måste lära sig tolerera nya kompisar" och "dreglar" är något av det som står och som fått Skolverket att flyga i taket. Ohhh, så får man absolut inte säga, enligt verket. Allt ska bara vara positivt och framåtsyftande. Dölja och skyla över kan man också säga.
Visst är det en konst att skriva begripligt och sanningsenligt utan att såra eller kränka. Men ibland tycker jag att vi är för känsliga i Sverige. Man måste få tala klartext. Man hjälper inte en enda unge av att inte vara ärlig mot föräldrarna och tala om hur det verkligen är. Anna Book lyfte det beträffande Idol 2008 idag apropå alla de verkar vara helt utan självinsikt i sin sångförmåga. Men om man sopar sanningen under mattan när barnen är små, hur ska det då bli när de är vuxna? Föräldrarna måste se sanningen om sina egna barn, även om det är smärtsamt. Som förälder hade jag varit glad att få en ärlig beskrivning av hur mitt barn är på dagis. Jag är ju inte där, så jag vet ju inte. Att bara få höra att han är så gullig duger ju inte.
Nej, säg som det är i stället. Älta inte och skuldbelägg inte, men var ärlig! Sedan är det ur världen. Syftet är ju gott, att lyfta det som kan vara problem så att man ska kunna göra något åt det.
Jag hoppas att Skolverkets attityd är en rest av den gamla flummigheten. Vi har ju ändrat lagen och infört omdömen och förbudet mot att vara bakåtblickande - som avstamp för eventuella insatser - är borta.
7 901 fall av könsdiskriminering
Duktiga kvinnor diskrimineras vid antagningen till högskolan, konstaterar Centrum för Rättvisa, som har skrivit en rapport om detta. 7 901 fall har de konstaterat de senaste åren. SvD skriver lite om det idag också.
Det är precis sådant här som ger mig energi att fortsätta med politiken! Jag blir så förbannad. Vi vill ju att människor ska belönas för att de kämpar lite extra. I skolan jobbar vi för att eleverna ska lära sig mer, prestera ytterligare lite bättre. Drivkraften att hela tiden skapa något som är bättre är det som för mänskligheten framåt.
Hur kan staten då ha regler som verkar i rakt motsatt riktning??? Eftersom kvinnor numera klarar sig bättre i skolan och får bättre betyg så blir det naturligtvis så att de tar de mest åtråvärda platserna på högskolorna. Nu ska de straffas för det och män kvoteras in för att det ska bli mer jämlikt. Usch, som man vänder det sig i magen på mig. Vi män får väl anstränga oss mer om vi vill bli läkare eller arkitekter, bli lika duktiga som tjejerna. Vi har inga sämre förutsättningar som gör att vi särskilt ska gynnas.
Nej, konkurrens på lika villkor är det som ska gälla.
Det är precis sådant här som ger mig energi att fortsätta med politiken! Jag blir så förbannad. Vi vill ju att människor ska belönas för att de kämpar lite extra. I skolan jobbar vi för att eleverna ska lära sig mer, prestera ytterligare lite bättre. Drivkraften att hela tiden skapa något som är bättre är det som för mänskligheten framåt.
Hur kan staten då ha regler som verkar i rakt motsatt riktning??? Eftersom kvinnor numera klarar sig bättre i skolan och får bättre betyg så blir det naturligtvis så att de tar de mest åtråvärda platserna på högskolorna. Nu ska de straffas för det och män kvoteras in för att det ska bli mer jämlikt. Usch, som man vänder det sig i magen på mig. Vi män får väl anstränga oss mer om vi vill bli läkare eller arkitekter, bli lika duktiga som tjejerna. Vi har inga sämre förutsättningar som gör att vi särskilt ska gynnas.
Nej, konkurrens på lika villkor är det som ska gälla.
17 september, 2008
Bara 9 av 55 elever kom till friskolan
Det finns en lång historia bakom starten av Alnour International School i Luleå. Kommunen ville inte att de skulle starta. Efter många om och men startade skolan ändå nu i höst, med tillstånd från Skolverket.
I augusti angav skolan att 55 elever sökt om att få gå där, rapporterade NSD. Nu skriver Piteå-tidningen att bara 9 elever faktiskt går där. Skolan har fått förskott som man nu kanske måste betala tillbaka. Det hela verkar rätt bedrövligt hanterat, både från kommunerna och skolan.
Jag tycker att det hela visar på behovet av två saker.
1. Processen för att ge tillstånd för friskolor fungerar inte som det var tänkt. Man säkrar inte god kvalitet genom den byråkrtiska hanteringen man har idag. Det måste till en förändring. Skolornas prognoser på kommande elevantal är inget värt, det går inte att göra säkra analyser och bedömningar på grundval av det. Och det är väl ganska självklart, vem kan ange hur många kunder man ska ha 17 månader i förväg, innan man ens startat sin verksamhet? Det är helt andra faktorer som måste avgöra om man ska få starta eller inte, saker som har med faktisk kvalitet att göra. Besluten måste komma snabbare så att skolan tidigt vet om man får starta.
2. Kommunerna måste ha bättre övervakning av valfriheten och skapa system så att man vet var eleverna faktiskt är. Inte för att styra, utan för att veta och kunna planera. Uppenbarligen har flera skolor räknat med att ta emot samma elever och det går ju inte i slutändan, några blir besvikna. Det bästa vore ju om kommunen administrerar ett skolvalsystem där alla skolor ingår, kommunala som fristående. Alla söker skola och man kan bara tas emot i en skola åt gången. Och kommunen betalar bara ut pengar för de elever som faktiskt är inskrivna, varje månad. Det här bygger förstås på att det finns ett gott samarbete mellan kommun och friskolor och att kommunen inte gör allt för att motarbeta dem som det verkar vara i Luleå. Då skulle man undvikit stora delar av den situation som nu uppstått i Luleå.
Man kan tycka att friskolan misskött sig och så är det nog. Jag vill inte försvara dem. Samtidigt är inte kommunen utan skuld heller. De kunde ha skapat bättre samarbetsklimat och överblick. I slutändan är det elever som drabbas när alla inte sköter sig.
I augusti angav skolan att 55 elever sökt om att få gå där, rapporterade NSD. Nu skriver Piteå-tidningen att bara 9 elever faktiskt går där. Skolan har fått förskott som man nu kanske måste betala tillbaka. Det hela verkar rätt bedrövligt hanterat, både från kommunerna och skolan.
Jag tycker att det hela visar på behovet av två saker.
1. Processen för att ge tillstånd för friskolor fungerar inte som det var tänkt. Man säkrar inte god kvalitet genom den byråkrtiska hanteringen man har idag. Det måste till en förändring. Skolornas prognoser på kommande elevantal är inget värt, det går inte att göra säkra analyser och bedömningar på grundval av det. Och det är väl ganska självklart, vem kan ange hur många kunder man ska ha 17 månader i förväg, innan man ens startat sin verksamhet? Det är helt andra faktorer som måste avgöra om man ska få starta eller inte, saker som har med faktisk kvalitet att göra. Besluten måste komma snabbare så att skolan tidigt vet om man får starta.
2. Kommunerna måste ha bättre övervakning av valfriheten och skapa system så att man vet var eleverna faktiskt är. Inte för att styra, utan för att veta och kunna planera. Uppenbarligen har flera skolor räknat med att ta emot samma elever och det går ju inte i slutändan, några blir besvikna. Det bästa vore ju om kommunen administrerar ett skolvalsystem där alla skolor ingår, kommunala som fristående. Alla söker skola och man kan bara tas emot i en skola åt gången. Och kommunen betalar bara ut pengar för de elever som faktiskt är inskrivna, varje månad. Det här bygger förstås på att det finns ett gott samarbete mellan kommun och friskolor och att kommunen inte gör allt för att motarbeta dem som det verkar vara i Luleå. Då skulle man undvikit stora delar av den situation som nu uppstått i Luleå.
Man kan tycka att friskolan misskött sig och så är det nog. Jag vill inte försvara dem. Samtidigt är inte kommunen utan skuld heller. De kunde ha skapat bättre samarbetsklimat och överblick. I slutändan är det elever som drabbas när alla inte sköter sig.
185 miljarder till skolan
Skolverket presenterade idag statistik över kostnaderna för skolan förra året. 185 miljarder kronor för grundskolan, förskolan, gymnasiet, särskolan, komvux etc. Det är 3,8 miljarder mer än året innan, trots att staten dragit ned 600 miljoner på komvux.
LR:s och vänsterns beskrivningar av kraftiga besparingar stämmer alltså inte. Den skola som alltid omtalas ha resursbrist har i alla fall 185 miljarder kronor, mer än någonsin tidigare...
Man ska också komma ihåg att detta är före de olika statliga satsningarna, t ex Lärarlyftet och läsa-skriva-räkna-satsningen, kommit igång på allvar. I sammanhanget så verkar ju en del statliga satsningar lite futtiga. 10 miljoner för anti-mobbningsarbete är ju som en spott i Missisippi. Utan det totala perspektivet blir också debatten lite futtig. Som om allt gott alltid ska komma från staten och kommunernas satsningar inte finns. Sant är väl att alla kommuner inte sköter sig, men många gör det faktiskt.
Visst är de statliga satsningarna välkomna, de behövs som smörjmedel och igångsättare. Men de blir ändå bara promille av vad kommunerna satsar själva. Och LR:s krav på statliga specialdestinerade bidrag klingar lite falskt. Den stora resursökningen står kommunerna för, inte staten. Staten är ingen garant för mer pengar.
Av rapporten framgår också att kostnaden per elev i grundskolan ökat med 25% mellan 1991 (då kommunerna tog över ansvaret) och 2007, räknat i fasta priser. Lokalkostnaderna har bara ökat med 16%, det är alltså mat, böcker och annat som man satsar mer på. Den allmänna föreställningen att lokalkostnaderna är som en gökunge som äter upp alla pengar stämmer alltså inte alls. Det var så i början av 90-talet men inte längre. De som hävdar detta borde uppdatera sig lite.
LR:s och vänsterns beskrivningar av kraftiga besparingar stämmer alltså inte. Den skola som alltid omtalas ha resursbrist har i alla fall 185 miljarder kronor, mer än någonsin tidigare...
Man ska också komma ihåg att detta är före de olika statliga satsningarna, t ex Lärarlyftet och läsa-skriva-räkna-satsningen, kommit igång på allvar. I sammanhanget så verkar ju en del statliga satsningar lite futtiga. 10 miljoner för anti-mobbningsarbete är ju som en spott i Missisippi. Utan det totala perspektivet blir också debatten lite futtig. Som om allt gott alltid ska komma från staten och kommunernas satsningar inte finns. Sant är väl att alla kommuner inte sköter sig, men många gör det faktiskt.
Visst är de statliga satsningarna välkomna, de behövs som smörjmedel och igångsättare. Men de blir ändå bara promille av vad kommunerna satsar själva. Och LR:s krav på statliga specialdestinerade bidrag klingar lite falskt. Den stora resursökningen står kommunerna för, inte staten. Staten är ingen garant för mer pengar.
Av rapporten framgår också att kostnaden per elev i grundskolan ökat med 25% mellan 1991 (då kommunerna tog över ansvaret) och 2007, räknat i fasta priser. Lokalkostnaderna har bara ökat med 16%, det är alltså mat, böcker och annat som man satsar mer på. Den allmänna föreställningen att lokalkostnaderna är som en gökunge som äter upp alla pengar stämmer alltså inte alls. Det var så i början av 90-talet men inte längre. De som hävdar detta borde uppdatera sig lite.
16 september, 2008
LO gillar nya gymnasiet
Tre tunga företrädare gör i Sydsvenskan tummen upp för förslaget till ny gymnasieskola. LO:s Irene Wennemo är en av undertecknarna och utdelar riktigt svidande örfilar åt socialdemokraterna.
"Vi menar att utgångspunkten för en gymnasiereform bör vara dagens tillkortakommanden, och de är avsevärda."
Just det, den gymnasieskola som de rödgröna lämnade efter sig har avsevärda problem. Det var vi moderater sagt länge. Roligt att LO äntligen vågar ta bladet från munnen och säga som det är.
"Det finns de som väljer att kritisera förslaget till ny gymnasieskola. Det nya gymnasiet anses bygga in återvändsgränder och sortera eleverna. När man lägger så stort fokus på detta väljer man att blunda för de stora problem som gymnasiet har."
Tydlig adress till socialdemokraterna. De vägrar se att var fjärde gymnasist inte slutför sin utbildning. De blundar för verkligheten. Skolverket säger att 30 000 ungdomar träder in i vuxenlivet varje år utan tillräckliga kunskaper med sig. När ska socialdemokraterna vakna?
Slutklämmen är rätt bra också:
"Att nästan en fjärdedel av gymnasisterna misslyckas med sin utbildning, det förpliktigar. Det som nu föreslås bli en ny gymnasieskola tror ni på många sätt skulle förbättra läget."
Det är långt från sossarnas kommentarer när gymnasieutredningen presenterades i våras. Då pratade de just om sortering och återvändsgränder och utslagning och hemsk högerpolitik. Tänk att LO omfattas av detta nu...
Vad ska sossarna säga nu när de inte kan hålla LO i handen längre? De blir allt mer isolerade i sin skolpolitik, verkar utan förmåga att tänka nytt eller bilda allianser. Mona Sahlin har faktiskt helt misslyckats med sina föresatser att förnya den röda skolpolitiken. De klafsar bara på i det gamla.
"Vi menar att utgångspunkten för en gymnasiereform bör vara dagens tillkortakommanden, och de är avsevärda."
Just det, den gymnasieskola som de rödgröna lämnade efter sig har avsevärda problem. Det var vi moderater sagt länge. Roligt att LO äntligen vågar ta bladet från munnen och säga som det är.
"Det finns de som väljer att kritisera förslaget till ny gymnasieskola. Det nya gymnasiet anses bygga in återvändsgränder och sortera eleverna. När man lägger så stort fokus på detta väljer man att blunda för de stora problem som gymnasiet har."
Tydlig adress till socialdemokraterna. De vägrar se att var fjärde gymnasist inte slutför sin utbildning. De blundar för verkligheten. Skolverket säger att 30 000 ungdomar träder in i vuxenlivet varje år utan tillräckliga kunskaper med sig. När ska socialdemokraterna vakna?
Slutklämmen är rätt bra också:
"Att nästan en fjärdedel av gymnasisterna misslyckas med sin utbildning, det förpliktigar. Det som nu föreslås bli en ny gymnasieskola tror ni på många sätt skulle förbättra läget."
Det är långt från sossarnas kommentarer när gymnasieutredningen presenterades i våras. Då pratade de just om sortering och återvändsgränder och utslagning och hemsk högerpolitik. Tänk att LO omfattas av detta nu...
Vad ska sossarna säga nu när de inte kan hålla LO i handen längre? De blir allt mer isolerade i sin skolpolitik, verkar utan förmåga att tänka nytt eller bilda allianser. Mona Sahlin har faktiskt helt misslyckats med sina föresatser att förnya den röda skolpolitiken. De klafsar bara på i det gamla.
12 september, 2008
Tomma högskolor
Det är ingen kö till högskolorna direkt. Massor av platser står tomma nu i höst, rapporterar Högskoleverket. De skulle kunna ta emot studenter för över 1 miljard kronor ytterligare utan att överskrida sina budgetar.Mittuniversitetet, Luleå Tekniska högskola och Mälardalens högskola verkar ligga sämst till med 19, 18 och 17 procent under vad man får ta emot. Detta är då trots att det är fler utländska studenter än någonsin tidigare.
Vart har alla studenter tagit vägen? Kanske fått jobb i Alliansens Sverige?
Och varför gör sossarna fler högskoleplatser till ett av sina huvudnummer? Ska vi inte börja med att fylla de som redan finns och vars stolar gapar tomma? Det blir bara slagordspolitik från sossarna, innehållslöst och irrelevant och obegripligt.
Överskotten borde ge utrymme för att höja ersättningen per student så att högskolorna därigenom kan erbjuda mer undervisning. Det är lite för lite av den varan på vissa utbildningar. Men i sossarnas Sverige satsar man ju mer på kvantitet och inte kvalitet... Det borde vi kunna börja ändra på nu.
Waldorf igen
Nu har jag fått svar på min fråga till högskoleministern om vilka åtgärder han ska vidta för att säkra utbildningen av Waldorflärare.
Jag måste väl säga att jag hade hoppats på lite mer. Du kan bättre än så här, Leijonborg! Jag är i och för sig glad över att vi verkar ha samma uppfattning om vikten av pedagogisk mångfald och kvalitet i lärarutbildningarna och att det är angeläget att Waldorflärarfrågan får en lösning. Min fråga var ju dock HUR den lösningen ser ut och vilka initiativ ministern ska ta för att förverkliga detta.
Där uteblev svaret tyvärr. Leijonborg sitter ju på en exekutiv funktion med makt att förändra och ta initiativ. Jag hade hoppats att få höra lite mer om departementets arbete med att förverkliga det vi båda vill se - en stabil och högkvalitativ Waldorflärarutbildning.
Jag måste väl säga att jag hade hoppats på lite mer. Du kan bättre än så här, Leijonborg! Jag är i och för sig glad över att vi verkar ha samma uppfattning om vikten av pedagogisk mångfald och kvalitet i lärarutbildningarna och att det är angeläget att Waldorflärarfrågan får en lösning. Min fråga var ju dock HUR den lösningen ser ut och vilka initiativ ministern ska ta för att förverkliga detta.
Där uteblev svaret tyvärr. Leijonborg sitter ju på en exekutiv funktion med makt att förändra och ta initiativ. Jag hade hoppats att få höra lite mer om departementets arbete med att förverkliga det vi båda vill se - en stabil och högkvalitativ Waldorflärarutbildning.
11 september, 2008
Besök i London
Är i London nu på ett två dagars besök för att dels höra mer om den brittiska Labourregeringens planer på att privatisera skolor och dels få del av deras erfarenheter av gps-fotbjoa för unga brottslingar.
Det är ju lite intressant att det är Mona Sahlins partikompisar i England som vill "sälja ut skolor", "skänka bort statlig egendom" eller hur man vill uttrycka det. De ser det som ett sätt att höja kvaliteten. De kallar det School Academy och innebär att kommunala högstadier/gymnasier som har låga resultat antingen rivs eller byggs om helt och en ny stiftelse kommer in och driver skolan. De får dessutom de nyupprustade skollokalerna och marken. Svenska Kunskapsskolan ska gå in och ta över några skolor, som första utländska skolanordnare. Om man jämför med Tibble gymnasium som avknoppades förra året ser man stora skillnader. Tibble hyr fortfarande sina lokaler av kommunen och den avknoppade skolan "fick" inget startkapital eller så av vare sig staten eller kommunen utan är hänvisad till att man kan attrahera elever för att därmed få skolpeng. Då var det ett himla liv på både sossar och folkpartister. I England går sossarna mycket längre än så...
Vi fick också veta att de stora partierna i England nu tävlar om att vara mest "svenska" vad gäller skolpolitiken. Alla tilltalas av vårt friskolesystem och om Tories tar över, vilket alla mätningar indikerar, så kommer ett likartat system att införas i England. Men även Labour tittar på oss i Sverige. När jag var kommunalråd träffade vi företrädare för Blairs kansli för att förklara mer om hur det fungerar och det är väl så att de gärna ser att fler kan välja skola än bara dem med riktigt stora plånböcker.
Idag blir det YJB, Youth Justice Board. Här har vi nog mycket at lära av England. Vårt system för hantering av unga kriminella är inte särskilt framgångsrikt.
Det är ju lite intressant att det är Mona Sahlins partikompisar i England som vill "sälja ut skolor", "skänka bort statlig egendom" eller hur man vill uttrycka det. De ser det som ett sätt att höja kvaliteten. De kallar det School Academy och innebär att kommunala högstadier/gymnasier som har låga resultat antingen rivs eller byggs om helt och en ny stiftelse kommer in och driver skolan. De får dessutom de nyupprustade skollokalerna och marken. Svenska Kunskapsskolan ska gå in och ta över några skolor, som första utländska skolanordnare. Om man jämför med Tibble gymnasium som avknoppades förra året ser man stora skillnader. Tibble hyr fortfarande sina lokaler av kommunen och den avknoppade skolan "fick" inget startkapital eller så av vare sig staten eller kommunen utan är hänvisad till att man kan attrahera elever för att därmed få skolpeng. Då var det ett himla liv på både sossar och folkpartister. I England går sossarna mycket längre än så...
Vi fick också veta att de stora partierna i England nu tävlar om att vara mest "svenska" vad gäller skolpolitiken. Alla tilltalas av vårt friskolesystem och om Tories tar över, vilket alla mätningar indikerar, så kommer ett likartat system att införas i England. Men även Labour tittar på oss i Sverige. När jag var kommunalråd träffade vi företrädare för Blairs kansli för att förklara mer om hur det fungerar och det är väl så att de gärna ser att fler kan välja skola än bara dem med riktigt stora plånböcker.
Idag blir det YJB, Youth Justice Board. Här har vi nog mycket at lära av England. Vårt system för hantering av unga kriminella är inte särskilt framgångsrikt.
09 september, 2008
Barnomsorgsgaranti...?
Skolverket avslöjar idag att 14 kommuner inte uppfyller barnomsorgsgarantin. Den infördes av den förra borgerliga regeringen 1995, men 13 år senare är det fortfarande långa köer i barnomsorgen.S-skyltfönstren Malmö och Göteborg är värst av alla. Där beräknas köerna inte vara borta förrän 2010. Göteborg har aldrig uppfyllt garantin. Helt obegripligt.
Märkligt skyltfönster som sossarna själva vill lyfta fram. De kan knappast skylla på större inflyttning eller barnantalsökning än andra storstadskommuner, så det måste vara något annat som brister. Kompetensen? Intresset? Idiotisk stadsdelsnämndsorganisation?
När jag var kommunalråd i Nacka, en av de mest snabbväxande och barnrika kommunerna i landet, så brottades vi också med kraftigt ökande efterfrågan och risk för köer, men vi lyckades alltid lösa situationen och uppfylla garantin. För mig är det en anständighetsfråga. Medborgarna har rätt att få valuta för sina skattepengar. Vi drev igenom en massiv utbyggnad och tog hjälp av alla goda krafter. Utan en stor andel privat barnomsorg hade det aldrig gått. De är dessutom väldigt populära.
Av de 14 kommunerna som nu får kritik är 8 s-styrda, 3 har centern som dominerande parti och 3 leds av moderater (Stockholm, Huddinge och Mullsjö) men där moderaterna tog över rodret vid senaste valet och där effekterna kanske inte hunnit synas än.
Göteborg och Malmö har haft samma politiska (s)tyre under hela tiden, men får ständigt kritik för köer. I skolan gör de allt de kan för att motarbeta privata alternativ och skyller på att det "finns tomma platser". Vad skyller de på i barnomsorgen? De har ju verkligen inte lyckats i barnomsorgen att räkna platser i alla fall. Varför inte omvandla tomma skolplatser till försokleplatser i stället? Varför inte bejaka alternativ? I flera av kommunerna finns knappt någon privat driven verksamhet alls. Borlänge är ett sådant exempel. Det verkar vara viktigare att allt drivs i kommunal regi där än att barnen får en förkoleplats i tid.
Nu är det viktigt att vi snabbt får fram sanktioner mot kommer som Göteborg och Malmö och ständigt bryter mot lagen. Jag skulle vilja se riktigt kännbara böter så att Reepalu och Johansson fattar att det är allvar. Och jag skulle vilja att föräldrarna, som inte får barnomsorg, också får pengar så att de klarar sig under väntetiden och kanske kan lösa det på något annat sätt så länge. En garanti måste vara värd något, idag är det uppenbarligen bara ett innehållslöst ord.
Men det är inte Marie Granlund så intresserad av, enligt DN. Vare sig garantier eller fler fria förskolor. Vad har hon för lösning, då? Hennes regering styrde i 12 år och sossarna har styrt i Göteborg och Malmö ännu längre, ändå är det stora problem. Inser hon inte att något nytt måste till, att man inte kan fortsätta i samma hjulspår som tidigare?
02 september, 2008
Rädda Waldorflärarutbildningen
I våras avbröt Stockholms Universitet samarbetet med Rudolf Steinerhögskolan om utbildning av Waldorflärare. När jag besökte Kristofferskolan i juni så trodde man att det skulle gå att lösa, men så blev det uppenbarligen inte. Inga studenter tas in i höst och nu hotas högskolan av nedläggning. Flera namnkunniga personer uppmärksammade detta på Brännpunkt för någon vecka sedan.
Det vore en förlust för Sverige och för skolan. Vi behöver pedagogiska alternativ, och därmed också lärarutbildningar som tillgodoser behovet av lärare med olika inriktningar. Om det inte utbildas Waldorflärare så hotas på sikt också alla Waldorfskolor.
Jag har sedan i somras försökt att få besked från utbildningsdepartementet om vad som görs för att rädda Waldorflärarutbildningen, men efter att bara ha fått lite svävande svar ställde jag en skriftlig fråga igår.
I bakgrunden finns ett tydligt uttalande från riksdagen, som alla utom socialdemokraterna instämde i. Riksdagen har sagt att man vill ha en lösning med Rudolf Steinerhögskolan om lärarutbildningen. Om nuvarande samarbete avbryts måste något nytt fram.
Stockholms Universitet uppger att skälet till det avbrutna samarbetet är ovetenskaplig kurslitteratur. Det borde ju vara rätt lätt att åtgärda. Högskoleverket kritiserade i och för sig inte detta när man gjorde en granskning av alla lärarutbildningar i landet i vintras, men det är bra att Stockholms Universitet har höga kvalitetskrav. Men att kasta ut barnet med badvattnet och strypa mångfalden verkar inte vara någon bra lösning.
Det vore en förlust för Sverige och för skolan. Vi behöver pedagogiska alternativ, och därmed också lärarutbildningar som tillgodoser behovet av lärare med olika inriktningar. Om det inte utbildas Waldorflärare så hotas på sikt också alla Waldorfskolor.
Jag har sedan i somras försökt att få besked från utbildningsdepartementet om vad som görs för att rädda Waldorflärarutbildningen, men efter att bara ha fått lite svävande svar ställde jag en skriftlig fråga igår.
I bakgrunden finns ett tydligt uttalande från riksdagen, som alla utom socialdemokraterna instämde i. Riksdagen har sagt att man vill ha en lösning med Rudolf Steinerhögskolan om lärarutbildningen. Om nuvarande samarbete avbryts måste något nytt fram.
Stockholms Universitet uppger att skälet till det avbrutna samarbetet är ovetenskaplig kurslitteratur. Det borde ju vara rätt lätt att åtgärda. Högskoleverket kritiserade i och för sig inte detta när man gjorde en granskning av alla lärarutbildningar i landet i vintras, men det är bra att Stockholms Universitet har höga kvalitetskrav. Men att kasta ut barnet med badvattnet och strypa mångfalden verkar inte vara någon bra lösning.
01 september, 2008
Varför ljuger Marie Granlund?
Jan Björklund har kritiserats för att inte återge fakta korrekt. En av de ilsknaste kritikerna är Marie Granlund, sossarnas skoltaleskvinna, i radion i helgen. Själv skyr hon inga medel alls, hon ljuger hejdlöst om det inte är så att hon felciterats av TT.
På TT:s fråga om det varit för mycket fokus på det teoretiska inom skolan svarar hon så här:
– Man måste satsa på både och. Men det man gör nu från den borgerliga regeringen är att man säger att de som ska bli busschaufförer eller undersköterskor inte behöver läsa svenska och engelska. (SvD)
Vem f-n har sagt att man inte behöver läsa svenska och engelska? Svar: ingen. Eftersom sossarna inte har någon egen skolpolitik att lansera så börjar de ljuga om vår. Är det så här debatten ska föras? Genom att ljuga medborgarna rätt i ansiktet?
Fakta är att vi inom borgerligheten verkligen inser att både svenska och engelska ska finnas för alla i gymnasiet. Men till skillnad från sossarna så tycker vi inte att all gymnasieutbildning ska syfta till högskolan, utan att vissa utbildningar ska inriktas mot olika yrken i stället. Det leder till att man läser olika engelska och olika svenska, beroende på vad man som elev själv vill. Det tror vi leder till större motivation och färre avhopp. Och det är något helt annat än att man inte "behöver läsa svenska och engelska".
På TT:s fråga om det varit för mycket fokus på det teoretiska inom skolan svarar hon så här:
– Man måste satsa på både och. Men det man gör nu från den borgerliga regeringen är att man säger att de som ska bli busschaufförer eller undersköterskor inte behöver läsa svenska och engelska. (SvD)
Vem f-n har sagt att man inte behöver läsa svenska och engelska? Svar: ingen. Eftersom sossarna inte har någon egen skolpolitik att lansera så börjar de ljuga om vår. Är det så här debatten ska föras? Genom att ljuga medborgarna rätt i ansiktet?
Fakta är att vi inom borgerligheten verkligen inser att både svenska och engelska ska finnas för alla i gymnasiet. Men till skillnad från sossarna så tycker vi inte att all gymnasieutbildning ska syfta till högskolan, utan att vissa utbildningar ska inriktas mot olika yrken i stället. Det leder till att man läser olika engelska och olika svenska, beroende på vad man som elev själv vill. Det tror vi leder till större motivation och färre avhopp. Och det är något helt annat än att man inte "behöver läsa svenska och engelska".
Yrkesutbildning uppvärderas
Idag skriver Fredrik&co i DN om en stor satsning på yrkesutbildning som regeringen ska göra. 1,8 miljarder mer ska satsas på fler lärlingsplatser, en ny yrkeshögskola och inte minst mer yrkesutbildning inom komvux. En efterlängtad satsning och uppvärdering av yrkesutbildningen.Det är lite märkligt i politiken ibland. Föreställningen är ju att borgerligheten slår vakt om akademisk och teoretisk utbildning, medan vänstern mer slåss för yrkesutbildningar. Så är det dock inte i verkligheten. Under lång tid har sossarnas politik byggt på att alla ska in i högskolan. De teoretiserade gymnasiet, drog in yrkesutbildningar och gynnade teoretiska studier inom komvux. De vill ha fler platser på högskolan, trots att det finns tomma platser för över 1 miljard kronor. Nu med en borgerlig regering är det tvärtom. Nu satsar man på yrkesutbildningar och inser behovet av gedigna yrkeskunskaper också. Allt kan inte vara akademiskt.
Det märks att det nya arbetarpartiet fått genomslag i utbildningspolitiken.
Behovet av mer yrkesutbildning inom komvux var något jag lyfte fram i Frivuxutredningen. Jag tror att det är helt rätt för att få en bättre lokal matchning av vad arbetsmarknaden efterfrågar än vad som varit fallet inom AMS. Dessutom är det helt rätt i tid, nu när konjunkturen mattas av. Att, som sossarna vill, blåsa på med massutbildningar i glödande högkonjunktur, skulle ju inte leda till annat än en överhettad ekonomi. Kanske är dagens förslag första steget på samordning av AMS-utbildningar och komvux?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)