Sämst verkar ungdomar från Somalia klara sig, där blir bara 25% behöriga till gymnasiet när de slutar grundskolan. Bland finska elever är det i princip lika många som bland svenskfödda. Bland de stora grupperna från arabisktalande länder och Turkiet är det ungefär 50% som blir behöriga till gymnasiet.
Så här kan vi ju inta ha det. Hur länge ungdomarna varit i Sverige påverkar självklart resultaten. Kan man inte svenska tillräckligt så är det svårt att bli behörig till gymnasiet. Kommer man från krigsdrabbade länder och kanske inte gått i skolan alls så är det inte heller förvånande. Även föräldrarnas utbildningsnivå påverkar.
Jag läser också en annan intressant artikel i samma ämne. Vetenskapsrådet konstaterar att det är mycket klent med forskning på området. Forskaren Nihad Bunar menar att "det är en gåta hur ansvariga myndigheter i nästan 40 år kunnat sätta barn i förberedelseklasser på så klent kunskapsunderlag".
Jag vill inte kasta bort förberedelseklasserna helt och hållet. Det måste ju lite bero på när eleverna kommer och det får inte bli en standardlösning - in ett-två år i förberedelseklass. Men en särskild grupp när man är nyanländ för specialgnuggning i svenska, men ändå tillhöra en vanlig klass som man sedan slussas in i allteftersom man lär sig svenska bättre.
Det handlar också om förväntningar och attityder från skolans sida. Jag vet ju att det finns skolor som lyckas bra också med somaliska och arabisktalande elever, skolor som inte sänker kraven och lägger huvudet på sned och tycker synd om, om jag ska vara lite provokativ. Återigen blir forskningen om framgångsrika skolor aktuell. Både Martina Mossberg och Maria Stockhaus är inne på samma linje.
I SvD:s uppföljningsartikel läser jag att moderaterna inte vill att utlandsfödda elever ska kunna läsa kärnämnen på sitt modersmål. Det känner jag inte igen alls. Folkpartiet föreslog ju i februari förra året att man skulle förbjuda matematik på arabiska och det skrev jag om här. Jag har inget problem med det upplägget alls. Nog kan det vara bra att läsa delar av ämnena på modersmålet, bara det inte går ut över svenskan. Om man inte har de svenska begreppen i matematik, biologi och religion så är det svårt att nå målen i de ämnena. Det måste ju gå att kombinera.
Däremot kan jag fundera över om man ska ha kvar ämnet svenska som andraspråk. Det tenderar att bli lite av "light-svenska" där ribban sätts lägre. Mer stöd och mer tid för svenska, men vanlig svenska, kanske vore bättre?
DN,
4 kommentarer:
På "min" skola där så gott som alla elever har utomeuropeiskt ursprung och 80 procent av eleverna är av somaliskt ursprung har alla elever med somaliskt ursprung, under de fem år jag jobbat där, haft godkänt i kärnämnena och därmed varit behöriga till gymnasiets nationella program. Och just i vår är faktiskt alla elever i årskurs nio behöriga till gymnasiets nationella program!
För de som kommer från områden där utbildningsförståelsen är låg så behöver inte förmågan att lära sig vara sämre men behovet av att få tydliga besked och tydlig instruktion kring vad som behöver läras in och hur det ska läras in kan vara mycket stort.
Inlägget från Gunnel visar att det går att möta dessa elever på ett bra sätt. Klart att det kan vara bra med mer pengar men utan tydlighet så blir det som att slänga pengarna i sjön.
Intressant, Gunnel. Det handlar om attityder, organisation och ledarskap.
Gunnel är ett Troll. Lämna referens på fakta tack.
Skicka en kommentar