Jag läser att folkpartiet vill att man ska börja med engelska i ettan i skolan nu. Jättebra! Det diskuterades väl redan när nuvarande läroplanen skapades av den förra borgerliga regeringen i början på 90-talet, men frågan var väl inte mogen då?! Synd att det är så segt i skolpolitiken ibland. (Ekot, SvD, DN)
Nu är det ju tillåtet att starta med engelska i ettan och många skolor gör det också. Samtidigt borde man väl börja redan i förskolan?! Det är i den åldern som man är som mest läraktig och nya språk verkar tas in via porerna. Engelska finns överallt varje dag. Om inte skolan hänger med så lär sig barnen ändå, via TV, nätet och dataspel. Och då blir skolan än mer irrelevant, upplevs som något som inte riktigt berör.
Det vore väl ett bra förslag att Alliansen gemensamt går till val på. Samtidigt måste man se över hela läroplanen, vilka ämnen vi ska ha framöver. Privatekonomi känns rätt angeläget, det är något vi måste ta större personligt ansvar för framöver. Och fler olika språkval - arabiska och kinesiska som alternativ till tyska och franska och spanska. Och lite mer matte, tyvärr kanske en del säger, men det behövs.
Och för att det ska gå ihop så måste undervisningstiden ökas, det slog vi fast på vår stämma i augusti. Våra elever har nästan minst undervisning i hela EU. Det håller inte i längden. Bra att folkpartiet är inne på samma spår, vi är rätt överens i Alliansen. Hur många åsikter har oppositionen om detta?
6 kommentarer:
Hej, Mats.
Om undervisningstiden ska öka i skolan, vad ska den tiden komma ifrån? Alltså: vilken av lärarnas nuvarande arbetsuppgifter ska tas bort för att skapa den tid som krävs för att ålägga dem mer undervisningstid?
Hälsningar
Anders
Hej!
Jag är nybörjare här men diskuteras inom ditt parti (eller andra vad du vet) ett förändrat terminssystem - är det inte rätt föråldrat med 2 terminer och jättelångt sommarlov? Kanske idé med 4 terminer och bara långt sommarlov....?
Margareta
Hej, Anders - när jag skriver om ökad undervisningstid så menar jag för eleverna. De borde få rätt till fler lektioner, mer undervisning. Det innebär i sin tur att man måste skjuta till mer pengar till skolan från statens sida så att man kan anställa fler lärare.
Margareta - ja, treterminerssystem har diskuterats. Jag vet inte om det är så klokt på grundskolan, men kanske på gymnasiet och absolut på högksolan. Kanske borde skolorna få större frihet att pröva sig fram i detta? Samtidigt vet jag hur uppskattat ett långt sommarlov är - när det är ljust och varmt i Sverige och man bara får vara ledig.
Jag tycker att det bör öppnas för fler terminer och en annan, mindre hektisk rytm på skolåret, det känns föråldrat hela tänket, även för grundskolan. Jag tycker också att eleverna kan ha fler lektioner och att öka kraven på språk är viktigt(är engelsklärare) Glöm dock inte bort spanska, franska och tyska som i dag har väldigt låg status hos eleverna på grundskolan, det blir ett viktigt område i språksatsingen. Ska lärares undervisningstid ökas, (vilket blir fallet om eleverna skall ökas...) måste det till mer övrig administrativt stöd, vilket på det flesta skolor i dag består i en knappt bemannad expedition och kanske en halv IT-person samt en halv vaktmästare, detta fungerar INTE som det är nu. Finns detta kan jag slippa arbetsuppgifter som att klippa upp skåp, fylla på tvålar, toapapper, laga kopiatorer, stänga och låsa skolan mm mm. /Linda
Lobba hårt för att förändra lärares arbetssituation, det går om vi vågar förändra och vågar satsa.
Je, visst borde lärarna (och rektorerna) har mer administrativt stöd. Idag ska de göra allt, vilket faktiskt är slöseri med resurser. Det är samma sak som när polisen sparade på 90-talet och alla civilanställda åkte ut och resultatet blev att poliser lämnade ut pass i stället för att utreda brott. Lärare ska få tid att ägna sig åt det de är bäst på - att undervisa.
Men hur kommer vi dit? Idag finns det alltför mycket som driver utvecklingen åt annat håll i stället. Klasserna ska bli mindre (hur små de än är) och klasstorlek är det enda kvalitetsmåttet förutom betyg/provresultat som finns. Elevernas kvalitetstid med sin lärare mäts inte. Kommuner detaljstyr sina rektorer, vilket gör att utrymme för support inte finns. Det är mödosamt att vrida utvecklingen åt andra hållet, men det går om man vill. Frågan är om alla verkligen vill?
Re: Anders.
Svar: ta bort, eliminera, avtala bort eller vad man nu vill - "förtroendetiden".
Svar 2: genom att göra jobbet bättre. De som tror att lärarna redan idag gör ett perfekt arbete som icke kan göras bättre eller annorlunda har icke i skolan att göra.
Svar 3: Att lärare endast tillbringar UNDER 50 procent av sin tid med eleverna är ett tydligt bevis på att något har gått fel i kåren när man inte ens är hälften av tiden med eleverna. Det där med att tänka nytt, tänka annorlunda har aldrig varit lärarkårens starkaste gren - bland annat till följd av TIDIGARE väldigt styrande läro- och kursplaner som i princip utförde tänkandet åt lärarna. Idag finns utrymmet men det nyttjas dessvärre inte - och det är en brist som varje lärare, varje skolledare och varje huvudman måste fundera över hur man kan "komma över"/lösa.
Svar 4: fler utbildade, men framförallt bättre lärare.
Svar 5: Det handlar heller inte om något "åläggande". Om lärare inte förstår att tid med eleverna (i olika sammanhang) är faktiskt det man är satt att göra, är det dags att göra något annat. Men om du vill se det så, så är vi alla "ålagda" att göra det vi gör.
Svar 6: mindre detaljregler i regelverken. Allt som hindrar, försvårar och sätter stopp för utveckling i regelverken är av ondo. Exempelvis utgör 1800-talets (eller kanske till och med 1600-talets) terminsindelning är ett hinder.
Nu hinns inte mer, men om du funderar en stund så ser du snart att det finns mängder av lösningar utöver de jag i all hast sökt nedteckna. Det finns säkert 10 eller 100 lösningar till - bara man vill. Men finns inte viljan så finns det heller ingen lösning. Och så enkelt - eller svårt - är det.
Skicka en kommentar