Idag skriver LR-ordföranden igen att skolan borde förstatligas (Brännpunkt). För vilken gång i ordningen?
Det "nya" idag är att hon avslöjar LR:s idé om hur det ska gå till. En nationell skolpeng ska införas och Skolverket ska ta över skolor med dålig undervisning.
Fast den nationella skolpengen verkar inte täcka alla kostnader, utan ska bara räcka till undervisning och läromedel. Lokaler, mat, fortbildning, skolledning, utvecklingsinsatser, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och administration då? Vem ska stå för det? Eller är det inte viktigt i LR:s värld?
Jag tror att det skulle bli ännu mer otydligt ansvar om man gör på LR:s sätt. Då kommer alla verkligen att skylla på varandra och ingen ta helhetsansvar. Dessutom bakbinder man rektorn som driver skolan genom att resurserna låses fast och kommer från olika håll. Skolan borde själv få bestämma om hur pengarna bäst används, om man ska satsa mer på studie- och yrkesvägledning och dra ned på en lärartjänst exempelvis. Eller om man vill ha mer fortbildning och dra ned på bokinköpen, det är ju trots allt lärarnas kompetens som är det viktigaste... Det försvåras avsevärt i LR:s modell.
Den riktigt svåra frågan som LR inte skriver något om är dock hur det hela ska betalas. Syftet sägs vara att garantera att alla elever får de förutsättningar de har rätt till för att klara skolans mål. Med det kan man anta att LR menar att det är för snål tilldelning till vissa skolor idag och att en statlig finansiering ska ändra på det. Samtidigt andas LR inte med en stavelse om att nya pengar ska in i systemet, det är omfördelning av nuvarande pengar. Det innebär att LR skapar många förlorare med sin modell.
Kostnaderna för grundskolan varierar från 65 500 kr/elev (Kävlinge) till 111 700 kr/elev(Vilhelmina) med ett rikssnitt på 81 300 kr. Trots de höga kostnaderna i Vilhelmina så är resultaten bland de sämsta i landet, med ett meritvärde på 183 och 37,5% av eleverna som inte når målen i alla ämnen. SALSA-värdena är bedrövligt låga. Kävlinge klarar sig bättre, men har inga särskilt lysande resultat.
Tittar man bara på kostnaderna för undervisning så är skillnaderna lika stora. Själva undervisningen kostar 66 500 kr i Arjeplog men bara 32 300 kr i Lessebo med ett rikssnitt på 42 100 kr.
LR borde berätta hur skolan i Vilhelmina och Arjeplog blir bättre av en nationell skolpeng som med alla rimliga mått innebär att de får mindre pengar där än idag. De tvingas betala till bl a Kävlinge. I hela landet kommer det att finnas förlorare med LR:s förslag, men det talar de tyst om. Nacka har satsat mycket på gymnasiet och skulle bli av med miljontals kronor om LR:s förslag blir verklighet. Om modellen inte ska leda till omfördelningar, utan bevara läget som är det är idag, så behöver man ju inte genomföra den, eller hur?!
Eller om det är så att nya pengar ska in i systemet, så kan man ju göra det i alla fall utan att förvirra hela ansvarsfördelningen med ett nytt finansieringssystem.
Nej, det verkar ogenomtänkt och LR har satt sig själva i klistret. Ökat statligt ansvar har vi moderater pratat om länge och det är precis det som genomförs nu med bättre statlig utvärdering (prov och betyg bl a), skärpt inspektion, möjligheter att bötfälla och t o m stänga dåliga skolor, matte-satsning, ny skollag, ny lärarutbildning mm.
10 kommentarer:
Det är bra Gerdau. Driva skolpolitik ihop med Reepalu skapar väl bara vinnare? Eller?
Vet inte om du missat att jag just kritiserat Reepalu och sossarna för att sabotera Lärarlyftet? Jag driver verkligen inget genemsamt med honom.
Att ingen av oss vill förstatliga skolan innebär ju inte har vi driver skolpolitik ihop.Lite lite som jag driver skolpolitik ihop med kommunisterna eller sverigedemokraterna, som inte heller vill förstatliga skolan...
Du har en poäng med det du skriver, men du avfärdar förslaget lite väl lättvindigt. Den kommunala administrationen kostar, och det är pengar som skulle göra mer nytta om de gick direkt till skolan. Dessutom är den kommunala klåfingrigheten ett stort problem i skolan.
När det gäller det du skriver i övrigt är, tyvärr, varken meritvärde eller SALSA-värde någon bra indikator på hur bra en skola är. I och med att betygskriterierna är såpass vaga säger betygen egentligen väldigt lite. Faktum är att de paradoxalt nog kan vara så att kompetenta lärare sätter lägre betyg.Men detta problem försöker ni förhoppningsvis åtgärdar nu? Jag arbetar som gymnasielärare och får år efter år elever med höga betyg men med väldigt begränsade förkunskaper. Påfallande ofta är eleverna från kunskapsskolan som uppvisar fina meritvärden och höga SALSA-värden. Visserligen finns möjligheten att just den skola jag får elever från är ett undantag. Men det visar ändå på att det finns ett problem med att använda meritvärde som en kvalitetsindikator.
M v h
Johan
Johan - att jag avfärdar förslaget "lättvindigt" kan bero på att jag själv försökt konstruera en sådan modell för moderaterna för snart 10 år sedan. Jag har trängt in i materialet och ser alla svårigheter. Idén i sig kan låta tilltalande, men när man går in i ett konkret förslag och ser detaljerna och konsekvenserna så inser man hur fel det blir.
Då blir min lösning att åtgärda det vi ser som problem idag och jag håller med om att kommunal byråkrati är för stor och att skolorna är för bakbundna. Däremot håller jag inte alls med om att de delarna skulle bli bättre av ett statligt huvudmannaskap. Den statliga byråkratin är ju rätt omfattande, den också. Och inte är statliga myndigheter, som ju en skola skulle bli, särskilt fria och målstyrda utan tvärtom oerhört regelstyrda.
Jag håller däremot med om att betygen och SALSA-värdena inte säger allt. Förhoppningsvis blir det bättre framöver. Man kan också titta på resultat på nationella prov, de är ju svårare att manipulera. De bekräftar bilden av usla resultat i Vilhelmina. 27,5% av eleverna nådde inte målen på proven i alla tre ämnen. Rikssnittet ligger på 18,2%. Kävlinge ligger på 17,5%.
Den kommun som har sämst resultat på de nationella proven är Hällefors (47% klarade inte målen i de tre ämnena!). Där är kostnaderna för undervisningen 53 400 kr/elev, 13 000 kr mer än rikssnittet. Även här borde man kunna konstatera att en nationell skolpeng innebär mindre pengar till Hällefors. Hur blir skolan bättre av det där?
Roligt i artikeln är också hur Metta Fjelkner låter som en biträdande utbildningsminister. "Idag kan vi avslöja..." Kan du inte berätta Mats vad ni moderata utbildningspolitiker och vad Jan B. tycker om lärarfacken?
Statligt finansierad skola skulle innebära en återgång till det årliga grälet mellan länsskolnämnderna och kommunerna om klasstilldelningen, men å andra sidan är det inte helt lyckat att kommuner med enorma sociala ungdomsproblem inte satsar i tid. Hur mycket statlig finansiering finns det idag, är det bara lite projekt på marginalen?
Oj, det finns mer att kommentera i din artikel. LR säger inte, här i alla fall, att de vill ha omfördelning. Det är klart att de vill ha mer pengar till skolan och ser förslaget som ett sätt att garantera det.
Vilhelminas ungdomars usla resultat är lite taskigt att dra upp, liksom att kontrastera mot deras höga kostnad/satsning per elev. Skolverket och andra har konstaterat det sorgliga att det finns en gruppnorm mot att plugga i vissa miljöer utan utbildningstradition. SALSA har visserligen korrigeringsfaktorer för andel pojkar och föräldrarnas utbildningsnivå, och för andel invandrarbarn som är lågt i Vilhelmina, men knappast för grupptryck.
Göran - mer pengar kan man ju tillföra i systemet ändå om man vill, utan att förstatliga skolan. Det är liksom en annan fråga. Det tillkommer ju inga nya pengar bara för att staten tar över ansvaret. Det är ju inte så att försvaret, polisen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan vadar i pengar direkt...
Grundskola och gymnasiet kostar ungefär 110 miljarder kronor. Statens direkta bidrag till verksamheten är väldigt litet (kanske 3 miljarder) men staten skjuter också till massor av miljarder till kommunerna generellt, pengar som kommunerna fördelar själva.
Jag tycker inte att det är taskigt att dra upp Vilhelmina. Det är väl dagens sanning att det ser ut så? Det är lätt att skylla på en särskild kultur, men den verkar ju inte finnas överallt, inte ens överallt i Vilhelminas grannkommuner. Det är en trist attityd som vi måste råda bot på. Min poäng var dock dels att mycket pengar inte automatisktleder till goda resultat, dels att en statlig skolpeng leder till att de som har den dyraste skolan kommer att tvingas till neddragningar. Det borde LR erkänna som en konsekvens av deras förslag.
Hej Mats!
Tack för ditt klargörande svar. Jag håller i stort sett med dig i det du skriver, med ett undantag. Som det ser ut idag fungerar inte målstyrningen speciellt bra. I färdighetsämnen fungerar det hyggligt, men i andra ämnen fungerar det mindre bra. Mer regelstyrning skulle alltså inte nödvändigtvis vara av ondo, förutsatt att den inte blev allt för omfattande.
Ett av otaliga problem som finns idag är styrningen av undervisningstimmar. Eftersom det inte är reglerat ligger ofta en 100 poängskurs på mellan 80 och 90 timmar. Undantagen är, normalt sett, kurser som har nationella prov eftersom det blir så uppenbart om det slarvas med undervisningstiden. Om vi tar exempelvis historia A är det i princip omöjligt att nå alla kursmål på den tilldelade undervisningstiden (om den är runt 80h). Detta oavsett hur duktiga eleverna är. Egentligen skulle alltså betyget bli IG för samtliga elever i kursen. Men det finns nog inte en lärare som sätter ett IG pga. att de yttre förutsättningarna saknas.
M v h
Johan
Johan, undervisningstiden är ju ganska reglerad idag. Eleverna har rätt till 2 180 timmars lärarledd undervisning på de teoretiska programmen och 2 430 timmar på de yrkesförberedande. Jag tycker att det är bra att detta regleras. Tyvärr så följer man ju inte upp det från statens sida. Om man gjorde det så skulle nog en del skolor få sina fiskar varma...
Sen tror jag inte att det skulle bli mer undervisningstid för eleverna om skolan förstatligas. Vi kan ju bara titta på de statliga högskolorna. Där finns exempel där heltidsstudier är två föreläsningar i veckan. Jag kan också nämna min egen gymnasietid, som inföll under det statliga huvudmannaskapet. Då hade vi lärarlösa lektioner (!) på schemat. Inte särskilt begåvat. Men inget ont som inte har något gott med sig - det var en av orsakerna till att jag engagerade mig i moderaterna. :-)
Re Anonym 2/Johan.
1. Så statlig administration av 6.000 skolor skulle inte kosta mer än 290 huvudmäns administration av detsamma - där man dessutom har effektivitetsvinster av att exempelvis komvux och förskolan finns i samma hägn? Får inte ihop ditt "effektivitetstänkande". Du får gärna utveckla hur du menar att MER administration skulle leda till MINSKADE kostnader?
2. Dessutom är den statliga klåfingrigheten i skolan långt större än kommunernas, som inte har något mandat, medan staten går in och *exempelvis* reglerar HUR rektor skall göra saker. Är inte det exempel på statlig klåfingrighet när man inte ger professionen förtroendet att lösa hur-frågorna?
Re: Anonym 3/Johan.
Mål- och resultatstyrningen fungerar inte eftersom systemet inte ens på pappret styrs med mål- och resultatstyrning som principer utan med regler och resurser. Regelstyrning är av ondo om man tror på ett mål- och resultatstyrt system. Gör man inte det är det en annan femma. Och detta gäller oavsett om skolan är kommunal, statlig eller styrs av påven.
Skicka en kommentar