Helgutspel

Det kom två utspel om skolan i helgen.

Stockholmsmoderaterna diskuterade barngruppernas storlek i SvD och tvingades retirera dagen efter (SvD). Folkpartiet vill satsa 1 miljard kronor på att få 40 000 lärlingar.

Barnomsorgsutspelet blev väl inte så bra. I sak kan jag förstå hur de tänker, att det är fler faktorer än hur stor barngruppen är som avgör kvaliteten, men att sluta diskutera storleken går inte. Storleken har faktiskt betydelse också. Det kan inte vara hur många barn som helst i en barngrupp. Det viktiga är ju att komplettera med andra viktiga kvalitetsfaktorer och det är väl precis det som de landat i nu också.

Jag vet från min tid i Nacka att det inte fanns någon som helst korrelation mellan gruppstorlek och hur nöjda föräldrarna var med sin förskola. Mest samband fanns fanns det med förtroendet för ledningen och det stärkte mig i att vi måste jobba mer med att stärka förskolecheferna.

Lärlingsutspelet är intressant. Bra i sak, vi behöver fler lärlingsplatser. Vi har ju redan skapat 8 000, men fler är självklart välkomna. Också för dem som fyllt 20 skulle det behövas. Men att det ska behöva kosta 1 miljard kronor håller inte. Det går inte att köpa sig fler lärlingsplatser, eleverna måste söka också och det finns lite tomma platser här och där idag enligt de rapporter jag fått.

De nuvarande 8 000 platserna har vi gett ett extra statsbidrag på 25 000 kronor per plats för. Jag uppfattade det som smörjmedel för att komma igång, utveckling av nya kocept och utbildning av handledare på företagen. Det skulle också kunna gå som ersättning till företagen för att de tar emot lärlingen, men det är skolan som avgör.

Startskedet är ju över nu. Och det är inte dyrare att utbilda som lärling jämfört med traditionell skolförlagd yrkesutbildning. Om en vanlig plats på byggprogrammet kostar 90 000 kronor så ska det ju inte behöva kosta 115 000 kronor som bygglärling. Det finns väl inget skäl för staten att ta över kommunernas finansieringsansvar på det här sättet eller att säga att en viss utbildningsform ska kosta mer än en annan.

DN, SR, SVT,

Sverige kan bli bättre för ungdomar

Svenskt Näringsliv har tagit fram en intressant rapport om ungdomars möjligheter och hur det är att vara ung i Sverige kontra andra länder. I korthet kan man säga att våra ungdomar har bland de bästa förutsättningarna, men att de inte tas tillvara. Därför hamnar Sverige tyvärr på 14:e plats i rankingen av 22 EU-länder. Vi tillvaratar inte ungdomarnas potential helt enkelt.

Rapporten konstaterar att dagens unga är mer välutbildade, mer internationellt orienterade, mer företagsamma och mer it-kunniga än tidigare generationer. Men att möjligheterna på arbetsmarknaden är ganska begränsade. Indexet är en sammanvägning av faktorerna arbetslöshet, företagande, chefskap, utbildningsnivå, inkomst, köpkraft, attityder till unga och självupplevd hälsa.

Trist att vi ligger så dåligt till, men viktigt att lyfta fram och göra något åt. Att länder som Irland och Cypern ligger i topp är lite förvånande. Vi kanske inte alltid ska slå oss för bröstet och säga att vi är så himla bra. Ungdomar har det uppenbarligen bättre i flera andra länder. Det måste vi lära av.

Det är svenska ungdomars position på arbetsmarknaden som vi är svaga i. Vi hamnar långt ned när det gäller arbetslöshet, det vet vi redan. Det som var lite nytt för mig var att vi är så dåliga på företagade bland unga och att unga i Sverige har sämre karriärmöjligheter än andra. Vi är näst sämst när det gäller unga (under 39 år) chefer.

En hel del av detta kokar ned till vårt utbildningssystem och vad vi egentligen utbildar för. Det gäller att få in mer entreprenörsskap tidigt tror jag och att få tydligare kopplingar mellan skolan och arbetslivet. Ofta är det för vattentäta skott. Det har varit ett gigantiskt feltänk att alla gymnasieprogram i första hand ska förbereda för högskolan, i stället för att vissa ska förbereda för arbetslivet. Då får ungdomar så svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För mig är rapporten en bekräftelse på att vi är på rätt väg, men att en del fortfarande återstår när det gäller modernisering och attityder.

Skolplikten försvann i Borlänge

34 invandrarbarn i Borlänge har ingen skola att gå till (Dalarnas Tidning och Dalademokraten). De får inte den undervisning de har rätt till, och faktiskt också skyldighet att delta i. Kommunen har inte kunnat skaka fram skolplatser. Vissa har väntat i månader.

Det är inget annat än ren SKANDAL. Hur kan de misslyckas så kapitalt??? De skadar ju medvetet integrationen när de hindrar barnen från att lära sig svenska. De riskerar att hamna i ett permanent utanförskap och misströsta om Sverige som framtidsland. Heder åt min partikamrat Clas Jacobsson som reagerar ordentligt.

Elevantalet i Borlänges grundskolor har minskat med 1 000 under 2000-talet. Det borde alltså finnas någon liten lokal kvar att driva skola för invandrarbarn i. I det perspektivet blir den lokala s-ordföranden Nordlöfs uttalande helt obegripligt märkligt när hon skyller på lokalbrist. Borlänge är ju inte en så het stad att alla lokaler är helt upptagna.

Tydligen är det inte första gången heller, men något större ansvar för situationen verkar hon inte känna trots att det är just hon som är ansvarig. Hon är inte ens ny på posten så att hon kan skylla på företrädaren heller. Jag tror inte att viljan brister, men väl förmågan och ledarskapet i det här fallet.

Hur kan de bara komma på tanken att ställa skolpliktiga ungdomar utan undervisning? Hoppas att det inte finns en främlingsfientlig attityd som gör att det är just invandrarbarnen som inte får plats. Det finns ju massor av anställda i kommunen som är avlönade av skattebetalarna för att lösa sådana här saker. Och staten betalar massor av pengar till kommuner som tar emot flyktingar, bl a för att de ska få gå i skolan.

Borlänge är en socialdemokratisk mönsterkommun och borde väl kunna bättre. Den förre kommunstyrelseordföranden Peter Hultkvist sitter i riksdagen och utbildningsutskottet nu och har alltid ett högt och kritiskt tonläge. Vore intressant att höra vad han har att säga. Han sitter ju kvar i kommunen och är en av de ansvariga för dessa brister.

I sådana här fall önskar jag att vi redan infört det nya sanktionssystemet mot kommuner och skolor som brister. Då hade det kunnat bli svidande böter för Borlänge. Detta är helt oacceptabelt.

I Dalademokraten och DT läser jag att de nu, efter skriverierna, ska få börja skolan nästa vecka. När de andra eleverna packar ihop och har skolavslutning.

Parlez-vous francais?

Skolinspektionen presenterade idag en studie över språkundervisningen i skolan. De har gjort nedslag på 40 skolor. Återigen får man bekräftat att så mycket handlar om attityder, förväntningar och förhållningssätt och inte bara om resurser.

Eleverna och lärarna pratar för mycket svenska på lektionerna, konstateras i rapporten. Många elever hoppar och skolorna analyserar inte riktigt varför. Det finns t o m exempel på att elever uppmanas att hoppa av franskan och läsa mer svenska i stället. Så är det ju inte tänkt. Ofta kopplas avhoppen till elevernas vilja och förmåga, inte till skolans egna attityder och förväntningar på eleverna eller hur undervisningen bedrivs.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning är jättebra. Deras rapporter blir ögonöppnare för alla med ansvar i skolan.

I vårt förslag till ny skollag täpper vi till lite av de hål som finns om just språkundervisningen. Det är för lätt att hoppa av idag, samtidigt som vi alla vet att språk blir allt viktigare i globaliseringens tidevarv. Det är inte bara matte vi borde bli bättre på, utan även språk.

Fram för mer och fler språk i skolan. Gärna mandarin och arabiska som modernt språk också.

Det kallas att vara förälder

Miljöpartisten Helene Sigfridsson skriver på Newsmill om hur jobbigt det är att vara med sina barn i förskolan och skolan, att skolans krav på föräldranärvaro knäcker yrkeskvinnorna. Det är öppet hus, utvecklingssamtal, avslutning, vårfest mm och dessutom bullbakning och annat som förväntas.

Det kallas att vara förälder, Helene!

Barn tar tid och plats och måste få göra det. Förhoppningsvis skaffar man barn för att man vill se ett nytt liv växa och utvecklas, för att man älskar. Som mamma och pappa tar man ansvar för sina barn. Man är intresserad av vad de gör på dagarna i förskolan och skolan. Man förväntas göra det och lagen ålägger oss det dessutom.

Livet blir inte sig likt när man skaffar barn. De sena krogsvängarna kan man glömma. Den oplanerade kompisträffen direkt efter jobbet hinner man inte med. När man blir förälder så kommer alltid barnen först. Barn är inget man kan ta fram när det passar, utan ett livslångt engagemang.

Miljöpartiets lösning på stressig småbarnstid (jag har också varit där, så jag vet hur det är!)verkar vara att skolan ska sluta involvera föräldrarna i sin verksamhet. Jag har väldigt svårt för den synen. Alla vet ju att föräldrarna har en avgörande betydelse för hur väl barnen lyckas i skolan.

För mig har det aldrig varit plikten mot skolan som gjorde att jag deltog i skolavslutningar och utvecklingssamtal och bakade bullar, men så är det uppenbarligen för Helene Sigfridsson. För mig var det plikten mot mina barn. Föräldraansvaret. Barnen vill visa upp vad de gör och vad de lärt sig. De är stolta och vill se föräldrarna ge dem beröm. Luciatåget på dagis var faktiskt viktigt.

Självklart ska man hinna med jobb och annat som förälder också. Här tycker jag att politiken måste underlätta för föräldrarna att hinna vara just föräldrar. Utbyggnaden av förskolan är helt central i detta och här tycker jag att moderaternas förnyelse känns väldigt välkommen. Problemet är inte att skolan kräver för mycket, utan att samhället inte är ritkigt uppbyggt för att vi ska kunna vara föräldrar. Jag uppfattar att miljöpartiets förslag skulle leda åt rakt motsatt håll - det skulle bli ännu svårare. De vill begränsa föräldrarnas ansvar för sina barn och låta Stora Starka Staten ta över.

Att kvotera föräldraförsäkringen innebär att föräldrarna inte längre får bestämma själva hur man ska lösa den första tiden när barnet fötts. Att höja skatterna innebär att småbarnsföräldrarna måste jobba mer för att få lika mycket pengar kvar i plånboken för att kunna betala alla räkningar som kommer i brevlådan varje månad. Att avskaffa RUT och ROT gör det dyrare att anlita hjälp hemma, vilket får till följd att många inte längre kommer att ha råd och därmed i stället måste slita ännu mer. Att stänga igen vägar och höja bensinpriset gör det svårare, långsammare och dyrare att skjutsa till simningen eller fotbollsmatcherna.

På vilket sätt skulle den här rödgröna politiken förbättra uppväxtvillkoren för våra barn eller underlätta för föräldrarna? Alla de föräldrar som faktiskt vill vara aktiva i sina barns vardag skulle få det ännu stressigare för att livspusslet skulle gå ihop.

DN, Kent, Tokmoderaten, Aftonbladet,

V-profil stödjer M om gymnasiet

Jonas Sjöstedt är vänsterpartisten som tippas bli nästa partiledare. Idag skriver han primärt om betygen på sin blog, men kommer även in på gymnasiet. Så här skriver han:

"Det måste vara möjligt även för yrkeselever att gå på högskola och universitet. Men kanske behöver inte det innebära att alla yrkeselever måste läsa in högskolekompetensen på gymnasiet, idag misslyckas oroväckande många med det. Kanske vore det bättre om de eleverna fick en ännu bättre yrkesutbildning och bättre basfärdigheter i andra ämnen där de ligger efter. Bara de sedan också har en absolut rätt att läsa in högskolekompetensen senare via vuxenutbildning om de vill det. Samtidigt vill och kan många yrkeselever läsa in högskolekompetens på gymnasiet, det måste de ha rätt att göra."

Det är en bra beskrivning av vad vi moderater tycker och en bärande punkt i Alliansens gymnasiereform (Gy11). Exakt så kommer det att bli! Alla ska få möjligheten, men ingen ska tvingas. Och det är just detta som vänsterpartiet och socialdemokraterna kritiserar hårdast av de förändringar vi genomför. En rejäl snyting, alltså.

Jag vet ju att det långt i in i de röda leden finns just den tveksamhet som Sjöstedt ger uttryck för. Eftersom jag är en positiv person så tror jag naturligtvis att det är våra övertygande argument som fått Jonas Sjöstedt att överge sitt eget partis gymnasiepolitik. Men vad säger Ohly och Dinamarca?

Betyg viktig mätare på kunskaper

Två forskare, Christian Lundahl och Anders Jönsson, hävdar på DN Debatt idag att regeringen fuskar i betygsfrågan.

Hm. Håller naturligtvis inte med dem alls.

De skriver att betygen "är och har alltid primärt varit, ett urvalsinstrument". Nähä, så är det ju inte alls. Sammanlagt har jag fått 13 betyg i grundskolan och gymnasiet, från det första i 3:an på 70-talet till slutbetyget på gymnasiet 1983. Endast 2 av dem har använts i urvalsförfarande. Likadant var det för min pappa som fick betyg från första klass på 50-talet. De flesta betygen hade inte formen av urvalsinstrument, utan tjänade som information om min kunskapsutveckling. Här är forskarna helt ute och cyklar.

Sen är det skillnad på betyg och bedömning, det håller jag verkligen med om. Bedömning borde göras kontinuerligt och vara mer nyanserad. Betyg är mer komprimerade och blir en sammanfattning som ges vid enstaka tillfällen. Och kan naturligtvis också fungera som urvalsmetod, men också om allmän utvärdering av undervisningen och elevernas kunskaper på skolnivå, kommunnivå och i riket som helhet. Som förtroendevald av medborgarna vill jag naturligtvis veta hur det går för skolorna och vad vi får för de 185 miljarder kronor som skattebetalarna satsar på vårt utbildningsväsende. Betygen är ett sätt att mäta det och följa utvecklingen mellan åren.

Över huvudtaget har det varit för dåligt med bedömningar i svensk skola. Nästan tabubelagt i vårt land där socialdemokraterna upphöjt Jantelagen till grundlag. Forskning om betyg och bedömning är rudimentär, liksom tidigare innehållet på lärarutbildningarna. I Sverige har det blivit en så politisk fråga, lärarprofessionen har avlövats ett viktigt redskap på något sätt. Är det inte dags att man återerövrar detta nu?

Att forskare vill att man ska forska mer är kanske inte så konstigt. Gärna mer om betyg och bedömning också, det skulle verkligen behövas. Men att bestämma hur många steg ett betygssystem ska ha och när man ska börja ge betyg är ju ingen exakt vetenskap utan handlar om - just det - bedömningar av vad som är lämpligt. Självklart kan forskare och andra kunniga bidra i det arbetet och har också gjort det när vi lagt våra förslag. Men det går ju inte att forska fram bevis på om 6, 7 eller 8 steg är bäst, eller hur? Vi ser alla att dagens 3 steg är för litet och skapar orättvisa. Det åtgärdar vi nu.

Man skulle kunna säga att vi bygger vidare på det vi gjorde förra gången vi satt i regeringsställning. Då utreddes betygen och bedömningsfrågorna ordentligt, vilket också framgår av artikeln. Sen rev sossarna upp beslutet om betygssystemet. Och sen hände ingenting, förutom att betyg blev allt mindre accepterat.

Det finns formuleringar i den gällande läroplanen från 1994, som överlevde alla röda skolministrar, som handlar om att lärarna "fortlöpande ska informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov". När jag blev kommunalråd i Nacka lyfte vi den frågan och införde de beryktade skriftliga omdömena, som Ingegerd Wärnersson ville sätta oss i fängelse för.

Omdömena var tänkta att vara den form av kontinuerlig och nyanserad bedömning av kunskapsutvecklingen och lärandet som forskarna talar om. Det var en jätteviktig fråga för mig när jag kom in i riksdagen att införa i hela landet. Och det som vi också beslutade om 2007. Sen har det väl gått si och så med införandet eftersom det finns lärare och skolor som inte gillar det här tyvärr. Livligt påhejade av de rödgröna, som vill förbjuda omdömena igen om de vinner i höst.

Så utifrån detta kanske det inte är så konstigt att utredningarna inte berör frågan om hur bedömningarna av elevernas utveckling ska användas. Man måste se det i ett längre sammanhang.

Några rödgröna bloggare gillar förstås artikeln. Ywonne Ruwaida verkar dock inte ha läst artikeln hon kommenterar, när hon skriver att "ännu en gång bekräftar forskare att betyg från sexan inte alls uppmuntrar barns lärande, tvärtom. Betyg skapar stress." Det är ju en grov vantolkning av artikeln. Forskarna slutar ju med att säga att det inte finns något belägg för att det nuvarande betygssystemet vare sig främjar eller hämmar elevers kunskapsutveckling. Hafsigt, som vanligt Ruwaida!

Men det jag undrar över är var de rödgrönas gemensamma svar finns. Vad ska hända med betygen och omdömena om de får bestämma? Det är inte ens 100 dagar kvar innan man kan rösta. Politik handlar inte bara om att vara kritisk, utan också om att tala om vad man vill. Ge besked!

Pylad, Jonas Eriksson, Ruwaida, Jerker Nilsson,

Kunskapsmiljard

Kd vill ta över de positiva erfarenheterna från kömiljarden i vården och införa en skolmiljard för att bättra på resultaten i skolan (SR). Tanken är att skolor som förbättrar sina resultat avsevärt ska få del av pengarna. Centern har varit inne på samma linje tidigare och det låter intressant.

Även vår partisekreterare hade ett liknande resonemang i DN i helgen. Där handlade det lite mer om bonus för skolor, framför allt i segregerade områden, som höjer kvaliteten.

Jag tror på den här typen av morötter för att premiera förbättring och utveckling, även i skolan. Den nya inspektionen som får muskler i vårt förslag till ny skollag är viktig. Men piska får inte bli allt. Morötter är ännu bättre. Sen ska man komma ihåg att skolan kostar sådär 185 miljarder kronor redan, så det är inte primärt mer pengar man behöver utan en kraft som finns i en ansträngning att få lite mer pengar om man lyckas bra.

Bara det inte blir godtyckligt. Eller att man går på kriterier som inte har med kunskaper och skolans mål att göra. Jag glömmer aldrig de sk Wärnerssonpengarna. Det var statsbidrag för att anställa "fler vuxna" i skolan för 10 år sedan. I klassisk socialdemokratisk Janteanda så premierades inte kompetens och kvalitet, utan det var kvantitet som belönades. I deras värld var det liktydigt med fler vuxna, inte lärare med specialkompetens. Nacka gick miste om 30 miljoner därför att vi prioriterade välutbildade (och dyrare) lärare i stället för outbildade 20-åringar. Vilket höjer kvaliteten mest?

Belöna duktiga lärare och rektorer. Lyft fram framgångsrika skolor. Och duktiga elever ska självklart höjas till skyarna. I kväll hyllar vi i Nackas kommunfullmäktige den femteklass från Vilans skola som vann Vi i Femman för några veckor sedan. GRATTIS!

Orimligt, CSN

SvD skriver idag om studenter som drabbar på ett helt orimligt sätt av CSN:s nya sätt att tolka reglerna. Studenterna följer kursplanerna, men blir av med studiemedel därför att hösten är kortare än våren och kurserna.

Varför kan inte myndigheter drivas av lite sunt förnuft?

Självklart ska man komma åt fuskare och de som inte betalar tillbaka studielånen. Det finns ju tyvärr en del som studerar i Sverige och sen åker utomlands och inte betalar tillbaka. Där ska man vara tuff. Men studenter som gör rätt för sig, plugger och ligger i och klarar alla kurser ska verkligen inte jagas.

Tänk om myndigheter kunde se sig som servicegivare, som en organisation som har ett uppdrag att serva medborgarna i stället för att rida på höga hästar och säga att "vi har våra regler". Det är helt helt orimlig tolkning att det nu är eleverna och högskolorna som ska ändra sig för att passa regelverket. Det borde väl vara regelverket som ändras så att det passar utbildningen? Regelverket finns ju inte för sin egen skull, utan för att studenterna ska kunna plugga.

Sån´t här gör att man verkligen funderar på om CSN behövs eller om det vore bättre att lägga ned det hela och se till att bankväsendet sköter det i stället...

DN, Expressen, SvD,
Akademisk frihet, Fattiglappen, KTH studentkår,

Uppdaterat 2010-06-16: DN,

Klass 9A tillbaka

TV-programmet Klass 9A ska komma tillbaka. Ny klass och nya elever men samma koncept, spelas in i höst. Kul!

Jag gillade serien, men vet inte om den går att göra om. Visst är det lite tillrättalagt, men den visar ändå vilken oerhörd roll läraren och ledarskapet spelar för att skapa en bra lärmiljö och motiverade ungdomar. Det förtjänar att påpekas hur många gånger som helst. Den mänskliga faktorn - individer spelar roll! Och det är skönt att se i vårt kollektiviserade land.

Ofta blir det diskussion om klasstorlekar och pengar, när det i själva verket är ledarskap, organisation, kompetens och attityder till uppdraget som det handlar om. Det kom fram bra i TV-programmet. Därför ser jag fram mot den nya serien.

SvD, SVT,

Vi är konkurrenskraftigast i EU

Både Schweitziska IMD och World Economic Forum rankar nu Sverige som EU:s mest konkurrenskraftiga ekonomi. Fantastiskt! Vi kan inte få ett bättre betyg för vårt sätt att hantera finanskrisen. Näst intill Nobelpris till Anders Borg.

Vad är det som placerar oss här? Ansvarsfull ekonomisk politik, förstås. Men också för att vi är bra på innovation, information, hållbar utveckling och användning av teknik. Och det är alla saker som vi satsat mycket på.

Åhhhhh, vad det måste reta socialdemokraterna. Varför gläds de inte när det går bra för Sverige? Varför ska de alltid svartmåla och gnälla och bara leverera sura uppstötningar? De vill ge sken av att det går dåligt för Sverige, att vi missköter ekonomin. Men kan de peka på ett enda land där det går bättre? Nästan hela omvärlden diskuterar stora nedskärningar och skattehöjningar - vi diskuterar satsningar.

Vi har dessutom lägst statsskuld (drygt 40% som andel av BNP). De rödgröna säger nej till nya intäkter i form av försäljning av spritbolag men vill göra av med mer pengar på köp av bilfabriker. Och så vill de låna pengar för att höja a-kassan och andra bidrag. Det skulle vara ett effektivt sätt att rasera vår superstarka ekonomi på.

Ska vi nu ligga kvar på topp så måste vi skapa en skola för framtiden också. Ekonomierna blir alltmer kunskapsdrivna. Snart står det inte "made in China" på sakerna längre. Risken är att det står "created in China, made in Sweden" i stället. Här finns fortfarande en del att göra för att modernisera och se till att våra ungdomar får bästa möjliga chanser och utbildning. Få in mer forskning, modern teknik och pedagogik som engagerar eleverna så att de lär sig mer och framför allt rätt saker.

SvD, SvD,

Magnus Andersson, Jonas Pettersson,

Fortsatta IT-satsningar

I slutet på veckan går konferensen Framtidens lärande av stapeln i Nacka. Det är Datorn i utbildningen som arrangerar den tillsammans med andra. Det blir nog mycket fokus på teknikens möjligheter att utveckla skolan. Hoppas att det inte blir som på BETT-mässan bara, för mycket teknik och för lite pedagogisk utveckling. Tekniken ska ju vara möjliggörare, inte självändamål.

Inte desto mindre krävs teknik för att förnya undervisningen också. Den ger verkligen möjligheter som man ska ta tillvara. Det sker ju i hela omvärlden, inte minst vården, så varför inte skolan? Här finns fortfarande mycket att göra men det verkar som om proppen har gått ur nu för väldigt mycket händer i framsynta kommuner.

I förra veckan var jag i Uppsala och hörde lite mer om deras kloka planer. Idag läser jag om Kungälv och Karlskrona. Överallt verkar det vara moderatledda kommuner som driver på utvecklingen och tar initiativ för modernisering. Lund, Staffanstorp, Västerås, Sollentuna, Nacka, Fakenberg, Varberg, Kungsbacka, Stenungsund... Det är borgerliga kommuner som låter tala om sig. Men var är de röda mönsterkommunerna? Ok, de kanske finns men var är de? Hör gärna mer om det, ska också leta på Framtidens lärande-konferensen.

Nu gäller det att få med alla kommuner på tåget. Inga elever ska lämnas efter.

460 dagars rödgrönt tigande om betygen

Regeringen har idag presenterat förslaget om att betygen ska ges tidigare än idag. Alliansen har enats om att det blir från sjätte klass och att de ska börja ges höstterminen 2012. Då finns tid för utbildning av alla lärare i det nya, framför allt av alla lärare som aldrig satt betyg tidigare.

I lägre åldrar får man omdömen. Omdömena ska vara en tydlig information om hur det går för eleverna. När de blir äldre blir det regelrätta betyg, så att de första inte ska komma som en chock i åttan och då man knappt har någon tid att åtgärda eventuella luckor.

Det blir en ny betygsskala, men den har vi redan beslutat om. Det blir fem godkända steg och två underkända för att göra betygen mer rättvisa och rättvisande. Framför allt Godkänd-nivån är för bred idag, det blir inte likvärdigt.

Alla undersökningar visar att vi har ett mycket starkt stöd för betyg från sexan och fler steg i betygsskalan. Det brukar vara över 80% som håller med.

Nu levererar vi i Alliansen. Men vad säger oppositionen? Eftersom vi inte kommer att fatta beslut om betyg från sexan före valet, så blir det regeringen efter valet som ska hantera frågan. Därför är det ingen hypotetisk fråga, utan högst relevant. Om de ska bilda regering tillsammans så måste de ju lämna besked om när betyg ska ges i skolan. Gör man ingenting så blir det som idag - dvs från åttan. Hur hårt kommer socialdemokraterna att driva frågan om tidigare betyg gentemot vänstern och miljöpartiet, när det finns ett stort motstånd även internt inom socialdemokratin? Och vad skulle det kosta i form av nya skattehöjningar och borttagna vägar för att blidka vänstern och miljöpartiet?

Nu kritiserar de oss i stället för att inte ha genomfört detta redan. Hmmm. Komiskt. För att de själva ska slippa ett problem om de skulle få regera? Sanningen bakom att det tagit tid är att det vore lite oansvarigt att införa betyg från sexan utan att ge lärarna utbildning för att klara det för att sedan, året efter, ändra betygsskala. Förstår de inte att de olika delarna hänger ihop och att ansvar också kräver planering och eftertanke?

När vi beslutade om den nya betygsskalan i februari 2009 lovade de besked om betygen, fast inte just då. I god tid före valet, sa de. Nu har det gått 460 dagar sedan den debatten och fortfarande sägs inte ett knyst. Ska det ta ett halvår längre än en graviditet att värka fram en gemensam ståndpunkt om något så ganska simpelt som betygen?

Varför tiger de rödgröna om betygen? Vad är det de undanhåller väljarna?

Aftonbladet, Expressen, DN, radion, GP, Sydsvenskan, SvD, UNT, LärarnasNyheter, DN, SR,
Björndahl, Det vanliga folket, Rydfeldt, Christermagister,

Frihetsseger i England

Vill gratulera Michael Gove som utnämnts till ny brittisk utbildningsminister idag.

Jag träffade honom och partiledaren Cameron för ett drygt år. Det var ett seminarium i parlamentet för att lägga fast planerna på en skolvalsreform. Jag har också träffat honom i Sverige när han ville se mer av det svenska exemplet med skolpeng och friskolor. Han är stabil, påläst, intresserad, målmedveten och väldigt trevlig. Blir nog en bra utbildningsminister.

Nu har Tories och Liberaldemokraterna enats om att genomföra ett av Tories vallöften, att släppa in fler aktörer i skolsystemet. De ser det som ett sätt att bidra till ökad rättvisa, modernisera välfärden och återge makt till folket. Så himla bra! De ska också satsa mer pengar på att skapa bra skolor för ungdomar i segregerade områden.

Det känns roligt att vår framgångsrika valfrihetsmodell kan gå på export. Nu är det England. Om några veckor åker jag till Frankrike för att bidra med våra erfarenheter i den franska senaten. Samtidigt vill socialdemokraterna och vänstern stoppa friskolorna, skriver SvD. Så olika det kan vara.

DN, SvD, SvD, Aftonbladet,

André, Björndahl,

Gymnasiebesök i Kalmar och Torsås

Jag besökte två gymnasieskolor igår. Olika, men båda mycket intressanta och lärorika.

På morgonen var det SYAB:s transportgymnasium i Kalmar. Det är en ny friskola som endast har transportinriktningen på fordonsprogrammet. Man blir lastbilschaufför efter utbildningen. Sedan 90-talet driver bolaget utbildning på entreprenad i bl a Karlshamn och Hultsfred, i höstas tog man steget fullt ut och startade friskola.

Allt började bra med många intresserade elever. För bra kanske, för sen har kommunerna börjat krångla. Nybro kommun sänkte ersättningen vid årsskiftet, utan förvarning, från 164 000 kronor/elev till 102 771 kr. Det känns helt osannolikt att illröda Nybro betalat för mycket tidigare eller genomfört så gigantiska besparingar i sin egen verksamhet. Riksprislistan anger 131 200 kr/elev på transportinriktningen på fordonsprogrammet.

Med några dagars varsel sänktes ersättningen med drygt 60 000 kronor (40%). Börje Slättman är socialdemokratisk ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Nybro och han verkar hata friskolor. ”Med så låg ersättning som möjligt är chansen mindre att fler friskolor söker sig hit” säger han i tidningen Östra Småland. I klartext: svält ut dem!

Övriga kommuner i regionen har följt efter. Kalmar har bildat ett gymnasieförbund tillsammans med Ölandskommunerna och Torsås. Utbildningen finns inte inom förbundet, så det har avtal med Nybro och Oskarshamn. Förbundet betalar ca 150 000 kronor/elev till Oskarshamn men bara drygt 100 000 kronor till friskolan. Trots att det ska vara lika villkor. Hur går det ihop?

Och Oskarshamn verkar göra likadant. De får inte ta betalt mer än självkostnad av andra kommuner. Det är 149 000 kronor, säger Oskarshamn. Men friskolorna får 45 000 kronor mindre.

Ägarna till den lilla friskolan är förtvivlade. ”Vi vill inte bråka, vi vill bara driva en bra utbildning”, säger de och ber om ursäkt för att de tvingats överklaga kommunernas beslut till förvaltningsrätten. Det finns verkligen ingen anledning att be om ursäkt för att man står upp för sin rätt. För att eleverna ska få en likvärdig utbildning och för att kommunerna ska följa lagen.

Till alla som säger att friskolorna har det så bra och täljer guld med kniv säger jag bara - släng er i väggen! SYAB illustrerar hur det kan se ut i Sverige 2010.

Jag tycker att det är skämmigt av kommunerna att bete sig så här. Det är en djävulsk strategi för att bli av med friskolan. Sänk ersättningen och ta en domstolsförhandling. Under processen tar skolans pengar slut och skolan kan gå i konkurs. Även om friskolan vinner i slutänden så har man blivit av med den ändå. Det är den stores makt mot den lille.

Kontrasten mot Mjölnergymnasiet i Torsås var slående. Det var god stämning och föreföll vara bra kvalitet på båda skolorna. Men Mjölnergymnasiet är en kommunal skola, driven av gymnasieförbundet. Här satsas det friskt – och framgångsrikt. För 5 år sedan hade man 16 elever på industripogrammet. Nu är det näsmare 300 elever som går stage-, styling-, räddnings- och olika lärlingsutbildningar. En konkurrensfördel i att vara kommunal skola är att man kunnat gå med underskott de första åren. Vilken friskola kan det? Där måste varje månad gå ihop. Bara som en liten kommentar kring alla meningslösa diskussioner om vinst…

Jag fick höra eleverna göra en repris på förra veckans Melodifestival där de framförde egna låtar. Så himla duktiga! Lilla Torsås har lyckats locka elever utifrån till sina smala spetsutbildningar och planerna framöver var stora med bl a nytt entreprenörsprogram i nya gymnasiet. Återigen fick jag bekräftat att det finns ett stort stöd för vår gymnasiereform. Och numera också en oro för att de rödgröna ska riva upp den, vilket de nu hotar med.

Mjölnergymnasiet visar att också små kommuner utanför storstäderna kan erbjuda bra utbildning. Med rätt personer på rätt platser och stor frihet så lyckas man. Man måste tro på människor och inte motarbeta nya idéer. Kvalitet byggs underifrån, av duktiga och kreativa människor med tydligt uppdrag, stor frihet och ansvarskännande.

På Mjölnergymnasiet ligger karaktärsämnena på entreprenad. Privata företagare har investerat i en avancerad ljudstudio och har event tillsammans med eleverna, vilket visar att de tror på sin idé genom att göra något själv i stället för att tvinga allt på skattebetalarna. De har skapat en utbildning mitt i verkligheten. Varenda en inser vad man måste kunna. Fem veckor in på höstterminen i ettan ska de stå på scen inför betalande gäster.

Önskar båda skolorna lycka till. Vi behöver både musiker och lastbildschaufförer. Alla behöver inte bli akademiker.

Mp = Makthungriga Politiker

Miljöpartiet visar allt tydligare att man står klart till vänster i politiken. I synen på politikens kontra individens inflytande så tar de allt oftare parti för politikens rätt att blanda sig i människors eller företags vardag.

Idag syns det i miljöpartiets krav på ökad kvotering i föräldraförsäkringen. Politikerna ska betsämma om två tredjedelar och föräldrarna själva om en tredjedel, tycker de nu. Varför kan inte föräldrarna få bestämma det själva???

När ska de inse att varje familj måste få leva sitt eget liv utifrån sina egna värderingar och förutsättningar? Många familjer kommer att förlora tusentals kronor på miljöpartiets politik. Ensamstående föräldrar får bestämma själva, men inte tvåföräldrarsfamiljer. Lite cyniskt kan man säga att en mamma som vill vara hemma med sitt barn i ett år med föräldraförsäkring gör klokast i att ragga på krogen och skaffa en anonym pappa. Men ska det verkligen vara nödvändigt? Varför ge upp kärleken?

För någon vecka sedan sa de att de vill att politiken ska detaljstyra skolorna ännu mer. Varje skola ska ha en socialt och kulturellt blandad sammansättning av elever för att uppnå det de tycker är god jämlikhet. Föräldarna skulle få svårare att välja skola, om man väljer "fel".

Miljöpartisterna har gått från att vara ett gräsrotsparti med underifrånperspektiv till att bli ett verkligt överhetsparti som gör mer och mer anspråk på att styra Sveriges familjer och lägga livet till rätta. Vart tog de lite rebelliska uppstickande och frihetsälskande partiet vägen, det som jag kunde tilltalas lite av? Nu är det makthunger som gäller. Trist utveckling.

Uppdaterat 2010-05-14, Svenskans ledare är inne på samma linja idag. DN också.

Expressen, Kent,

Bra lagbrott, Marks kommun

En rektor i Marks kommun slogs igår medvetslös av en 13-årig sjätteklassare och fick föras till sjukhus. Nu är eleven avstängd resten av terminen.

Händelsen är så osannolik och fruktansvärd att man inte tror att det är sant. Andra elever och lärare har varit rädda för killen länge. Jag ska dock inte orda mer om det, i många andra inlägg här har jag påtalat vikten av att skolan ska kunna upprätthålla trygghet och arbetsro för alla.

Jag vill i stället bara konstatera att Marks kommun nu bryter mot lagen när de stänger av eleven för resten av terminen. Det får man nämligen inte göra i grundskolan. Än så länge. Den resten av sossarnas flumskola plockar vi bort i vårt förslag till ny skollag. Och det är ett av förslagen som det är politisk strid om.

Miljöpartiet och vänstern vill inte att man ska kunna stänga av grundskoleelever, socialdemokraterna är otydliga i frågan. "Det ska inte behövas" säger de. Nä, det borde inte behövas. Men verkligheten visar att det gör det, exempelvis i det här fallet.

För mig är det rätt självklart att detta är ett sådant fall när en grundskoleelev ska kunna stängas av. Det handlar om övrigas - elevers och personals - trygghet. Vi skärper rätten till trygghet, men vad skulle de rödgröna göra?

Jo, flumskolan skulle återkomma. S brinner inte för detta och miljöpartiet och vänstern kommer att få inflytande. En given punkt där det blir som de två partierna vill.

Slutligen - bra att Marks kommun agerar och reagerar, trots att de bryter mot lagen. Även om det innebär att de kanske får någon myndighet på sig. De visar att de står på andra elevers och personals sida. Det är det enda rätta i det här läget.


Aftonbladet, Borås Tidning, Skolfront, SR, DN, Hallands Nyheter,

Omöjlig styrning i Ronneby

Gick upp halv sex i morse för att ta mig ned till Ronneby för några skolbesök. Läser in mig lite på kommunens resultat. Rätt förskräckande läsning. 22,3% av eleverna nådde inte målen i de nationella proven i nian förra året. Genomsnittet i landet var 14,8%. Drygt 9% klarade inte engelskan, jämfört med drygt 4% i riket som helhet. Hela 17% klarade inte matten. Betygen var ännu sämre. 32% fick IG i något ämne när de lämnade grundskolan. Meritpoängen var 189 (snitt 210).

Klart att man blir lite nyfiken på vad det beror på. De hade ett starkt fokus på att höja måluppfyllelsen och flera åtgärder på gång. Men jag saknade en ordentlig analys av vad de dåliga resultaten beror på. Och utan analysen så vet man ju inte om åtgärderna är riktigt rätt.

Resultaten har försämrats den senaste mandatperioden, då folkpartiet tog över ordförandeskapet i utbildningsnämnden och styr tillsammans med socialdemokraterna.

Lunchdiskussionen visade att styrningen i kommunen är hopplöst omodern. Närmast antikvarisk eller bysantinsk. Rektorerna förefaller helt avlövade all form av befogenheter för sin budget och organisation. Det är kommandostyrning uppifrån som gäller. De får inte inrätta eller avveckla tjänster så att de får den typ av personal man behöver, t ex inom budgetramen anställa en halvtids IT-pedagog. Det gör kommunfullmäktige! Skolorna får inte styra över mat, lokaler eller städning heller. De får inte spara pengar över åren. Styr man inte över pengarna så styr man inte över organisationen heller.

Här tror jag att man kan hitta en avgörande anledning till de dåliga resultaten. Den politiska ledningen litar helt enkelt inte på medarbetarna. De lärare och rektorer jag träffade verkade duktiga, kompetenta och ansvarstagande men fruktansvärt bakbundna. Varför inte tro att de kan och vill göra ett bra jobb i stället för att detaljstyra dem? Det blir roligare om man får vara kreativ och får växa med uppgifterna i stället för att bli ifrågasatt. Jag är också övertygad om att man får mer värde för skattepengarna, att medarbetarna hittar mer effektiva sätt att lösa uppgifterna eftersom de är närmast verksamheten.

I stället var det nu ganska mycket diskussioner om de pengar man INTE hade.

Kontrasten mot friskolan Karl-Oskarskolan på eftermiddagen var ganska slående. Där fanns friheten och en påtalig positivism. Lika mycket pengar som de kommunala skolorna, men så mycket mer man fick för dem.

Varför skulle inte de kommunala skolorna kunna få samma frihet som de fristående? Som det är nu ger man de kommunala skolorna sämre förutsättningar att klara uppdraget och konkurrensen om eleverna. Vad har socialdemokraterna för nytta av det?

Tyvärr måste jag säga att Ronneby har den mest förlegade styrningsformen jag mött i någon kommun av den storleken. Den moderatledda oppositionen har ett guldläge att bryta en gammaldags styrning och ingjuta nytt hopp i en lite nedstämd personal. Lycka till i valet!

Trovärdig Fredrik lyfter skolan

Har just sett debatten mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin i Agenda. Lite förutsägbar kanske. Inga nya besked, men Reinfeldts löfte att han gärna deltar i SM i pensionärsskattesänkningar var lite fyndigt. Sahlin upprepar samma inlärda mantra hela tiden. "Den rikaste tiondelen ska betala." Tänk att deras pengar räcker till allt. Och att de rika är så himla många, trots att knappt någon har mött en så rik person...

Annars var det väl mest uppenbart att Reinfeldt var lugn och ganska saklig, medan Sahlin sluggrade på och visar sin brist på kunskap om ekonomi. Hon vill låna mer och tycker inte att man ska räkna in försäljningar av Vin&Sprit-försäljningen i Sveriges ekonomi. Kanske gå kurs hos killarna i Lyxfällan?

Hon tror att det är 7 miljoner i Sverige som jobbar så det gör inget att 3 miljoner får höjd skatt. Sanningen är att det bara är 4,5 miljoner som jobbar och att de allra flesta får höjd skatt, eftersom sossarna vill höja kommunal- och landstingsskatterna också. Bevare oss... Hon är för hafsig och slafsig och dåligt påläst.

Det räcker ju inte att säga att man ska värna statens finanser, man måste göra det i verkligheten också. Är det någon som tror att Sveriges ekonomi skulle bli bättre med Sahlin vid rodret och Ohly i regeringen? Synd att Sahlin inte fick trassla in sig mer i hur höjda bensinskatter ska skapa fler jobb. Hon känns inte statsmannamässig, utan mer konfrontatorisk och delande. Reinfeldt samlar Sverige bättre.

Ju mer jag ser av Sahlin och Östros, desto tydligare blir det att de inte förstått att Sverige är beroende av andra länder och att vi befinner oss i en internationell finanskris. Jag är sannerligen ingen finansexpert, men att blunda för vad som händer i omvärlden kan aldrig vara någon lösning. Det är ju precis den politik som Sahlin vill föra med större lån som fått Grekland på fall. Idag kom en rapport som visar att Sverige har EU:s bästa konkurrenskraft. Det måste ju bero på något. Kanske en ansvarsfull regering som inte slösar bort skattepengarna hur som helst?

Det var bra att Reinfeldt tog upp välfärden och det tydliga beskedet att det är kunskaperna i skolan som är viktiga nu. Tänk att vi i Sverige kan diskutera reformer och mer pengar till välfärden när andra länder diskuterar nedskärningar. Den tuffa betoningen av arbetslinjen har gett resultat, är det så vettigt att montera ned den?

DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, GP,
Magnus Andersson, Kent,

Vill S avskaffa friskolorna?

Idag skriver jag på Newsmill om en artikel jag läste i brittiska the Guardian i måndags.

Mona Sahlin varnar de engelska väljarna för vårt friskolesystem. Det har medfört "serious problems" i Sverige, skriver hon, utan att gå in på vilka. Och avslöjar att hon ska "put an end to" det hela i Sverige.

Undrar varför hon inte säger det till de svenska väljarna, utan till de engelska. Ska hon emigrera, precis som Bodström? Varningen var inte så framgångsrik i och för sig eftersom Labour förlorade stort. Men varför säger hon inte samma sak i Sverige? Här är den officiella s-versionen att friskolorna kommit för att stanna, inte att de medfört allvarliga problem och att omfattande åtgärder planeras.

Både jag och säkert den kvarts miljon familjer som har barn i friskolor och de tiotusentals anställda som jobbar där vill veta vad det är för planer Mona Sahlin inte vågar avslöja i Sverige. Vilka nedskärningar blir det? Hur mycket ska skolpengen sänkas? Vilka friskolor ska stängas?

Och slutligen. Vet miljöpartiet om det? Har de sålt ut barnen för höjd bensinskatt? Det finns ju tyvärr en del som tyder på det.

Sahlins artikel kräver att de rödgröna ger ett gemensamt besked om vad som gäller.

Ledarskapet lyfter skolan

SKL presenterade igår en skrift om vad det är som skapar en bra skola, vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska få bra resultat. De har djupstuderat 16 kommuner som antingen har haft väldig goda resultat över tid eller kraftigt förbättrat resultaten.

12 av de 16 kommunerna har moderat kommunledning. Slump eller samband?

SKL pekar ut 8 områden som framgångsfaktorer, jag tror att det ligger mycket i dem. Forskningen pekar i samma riktning också.

1. Ledarskapet, både politiskt och på rektorsnivå.
2. Kompetenta lärare.
3. Höga förväntningar på alla och höga ambitioner med skolan.
4. Uppföljning och utvärdering.
5. Goda relationer byggda på en gemensam värdegrund.
6. Tydlig rollfördelning.
7. Upptäcka och stödja elever i behov av särskilt stöd.
8. Samsyn om målen.

På flera av dessa områden kan jag se att det finns politiska skillnader mellan oss och s.

Socialdemokraterna har eempelvis aldrig prioriterat ledarskapet. De drog ned på och stoppade slutligen intagningen till rektorsutbildningen. De vill ofta hårdreglera vad rektorerna får göra och inte göra. Socialdemkratiska kommuner är påtagligt ointresserade av Lärarlyftet, utnyttjar inte ens hälften av de tillgängliga pengarna. Höga förväntningar - ja, det utmanar ju den socialdemokratiska grundlagen - Jante. Uppföljning brukar de vara livrädda för, nationella prov och omdömen hem till föräldrarna har de motarbetat länge. Rollfördelningen vill de gör mer otydlig genom ytterligare regleringar i sitt förslag till ny skollag.

Att det är flesta framgångkommunerna leds av moderater kanske trots allt inte är en slump?

När utbildningsutskottet ordnade ett seminarium om framgångsrika skolor för något år sedan så var det tyst från den röda bänken och intresset ganska svalt. Det känns som om de vill in och peta i detaljer i stället för att ta fasta på de stora och principiellt viktiga frågorna.

Det känns angeläget att hålla fast vid framgångsfaktorerna i stället.

Dagens samhälle, Dagens samhälle, SvD,

M räddade lärarnas sommarlov

Sveriges lärare har fått ett nytt avtal. 3,5 procent löneökning på två år, med möjlighet att teckna lokala avtal om högre löner och annan arbetstidsförläggning. Dessutom förbinder sig parterna att ta lokala initiativ för att förbättra skolans resultat. Förhoppningsvis följer löneökningar med om man lyckas förbättra resultaten också.

Vem är "vinnare" efter förhandlingen? Den stora stridsfrågan har ju handlat om arbetstiden och SKL:s lite dödsdömda försök att ta bort sommarlovet. Här vann lärarna. Däremot blev det inte de större löneökningar som jag anser hade behövts för att rekrytera de bästa till att bli lärare och lyfta statusen för läraryrket. Synd.

Förhoppningsvis kan man tolka avtalet som att arbetsgivare och fack är överens om att lönen på något sätt ska kopplas till resultaten, hur ska man annars se delen om att man ska ta gemensamma initiativ för att förbättra resultaten? Här kan kloka lokala parter komma överens om ännu bättre lösningar och då finns 2 000 ytterligare i löneökning. Då finns det kraft i avtalet som gagnar eleverna. Därför hoppas jag att eleverna blir de stora vinnarna.

Efter skriverierna för några veckor sedan om SKL:s förslag om avskaffande om sommarlovet fick jag en hel del mail och samtal om vad moderaterna drev för linje "mot" lärarna. Säkert ärlig oro och upprördhet, men en liten del sossepropaganda också. Hoppas att de upprörda lärarna är nöjda. Moderater lyssnar och tar argument. Folkpartiets avhopp från förhandlingarna gjorde ju att de ställde sig utanför allt inflytande och alla påverkansmöjligheter.

Socialdemokraterna vill ju höja skatten, mer för lärarna än för andra. Så de 875 kronorna, som en lärare med lön på 25 000 kronor får med det nya avtalet, skulle försvinna snabbt med Mona Sahlin.

Moderaterna ska vara lärarnas parti. Vi söker samförstånd, inte strid, för att gemensamt utveckla skolan och göra det mer lönande att vara lärare.

SvD, DN, Aftonbladet, GP, Sydsvenskan,

Nu tar man i mot skolvåld

Ett värderingsskifte verkar vara på gång. Våld och hot om våld i skolan är naturligvis helt oacceptabelt, det tycker alla. Men det har fått pågå utan att så mycket hänt. Skillnaden nu är att man reagerar och det känns befriande. Vi har tydligt signalerat att det inte bara är okej att reagera, utan att man faktiskt förväntas reagera i skolan.

Idag läser jag om att en pojke i Piteå åtalas nu för de dödshot mot lärare och skolkompisar som han levererat via internet (SvD).

Tidigare i veckan handlade det om en flicka i Munkfors (DN). Forsnässkolan hade kallat in väktare för att lugna ned en upprörd stämning i februari, men flickan gick till attack. Nu har hon dömts till ungdomstjänst och skadestånd.

Det är bra att skolorna visar fasthet, att de både får och vågar anmäla och stå för övriga elevers trygghet och säkerhet. Jag är verkligen ingen varm anhängare av kadaverdisciplin och bestraffningar. Men i vissa fall är det nödvändigt att ta i med hårdhandskarna. Man har för länge sett mellan fingrarna mot våld och stök på ett sätt som inte gagnar någon. Ungdomar som testar gränser behöver få klart för sig var gränsen går och övriga ungdomar har rätt till en lugn arbetsmiljö.

Skolverksrapporten från igår visar att stöket är ett fortsatt stort problem. Var fjärde högstadieelev känner sig störd av andra elever på de flesta lektionerna. 20% av högstadielärarna har utsatts för våld, hot eller trakasserier det senaste året, något färre än för tre år sedan, men ändå helt oförsvarligt. 3 procent av mellanstadieeleverna säger sig bli slagna varje vecka. Det är uppåt 10 000 elever!

Jag såg en debatt i TV mellan Maria Wetterstrand och Jan Björklund för några veckor sedan. De pratade just om arbetstro och trygghet. Wetterstrand och miljöpartiet är emot allt det vi gör nu för att öka tryggheten. "Det ska ju inte behövas", menar Wetterstrand om att flytta mobbare, tillfälligt stänga av elever eller ta drogtester vid misstanke om drogmissbruk. Nej, det borde inte behövas, men om det nu gör det? Med samma resonemang skulle man ju kunna säga att vi inte behöver straffa mördare, för mord är ju förbjudet och borde inte finnas.

Sannolikt kommer valrörelsen att handla en del om vi ska återgå till den kravlösa flumskolan eller inte. Socialdemokraternas lekkamrater inom vänstern och miljöpartiet står för den gamla flumskolan och socialdemokraternas track record är inte särskilt bra. De gjorde inget under sina år vid makten. Nu fordrar vi att skolorna tar sitt ansvar att skapa trygghet och en bra arbesmiljö för både lärare och elever och ger skolorna verktyg för att kunna ta det ansvaret. Vuxensamhället måste reagera, det visar inte minst Bjästafallet. Men de rödgröna vill plocka bort det ena verktyget efter det andra från lärarna och rektorerna. En bra valfråga.

Update 2010-05-07: I Malmö har en elev dödshotat rektor och lärare för att de vill hjäla honom när han inte sköter sina studier riktigt. Rådigt agerande från skolan. Sydsvenskan.

Rekordintresse för att starta friskola

Det finns ett enormt intresse av att vara med och förbättra den svenska skolan. Ett exempel på detta är att antalet ansökningar om att starta friskola slog rekord i år. 689 ansökningar kom in till Skolinspektionen före 1 april i år. Förra året var det "bara" 506 och år 2005 257 st.

Intresset har alltså ökat markant de senaste åren och det är överlag. Flest vill utöka en befintlig gymnasieskola med nya program, 232 stycken. Men hela 219 av ansökningarna avser nystart av en grundskola. 20% av ansökningarna gäller Stockholms län, så vanföreställningen att friskolor skulle vara ett Stockholmsfenomen avslöjas alltså.

I grunden är detta väldigt bra. Det är en bekräftelse på att vi skapat stabila och likväridga villkor för friskolorna så att många vågar ta chansen och förverkliga sin idé och att de lite tuffare krav som kommer med nya skollagen inte avskräckt.

Om fler får chansen att vara med och förbättra skolan så blir vi alla vinnare. Mångfalden av alternativ ökar för eleverna. Lärarna får möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare och olika typer av skolor som arbetar på olika sätt. Med en sund konkurrens om eleverna så kommer sämre alternativ att ge plats för nya och bättre, precis som på andra områden. Visst kan det vara en smärtsam process för en skola som levt i en monopolsituation att ställa om och helt plötsligt förtjäna varenda elev. Men alternativet är sämre. Då stannar utvecklingen.

Förra veckan debatterade jag med sossarnas Marie Granlund i TV och vi kom in på friskolor. Hon sa att det var High Chaparall, rena Vilda Västern, och menade att vem som helst kunde starta friskola, uppenbarligen helt utan kontroll idag. Hon vet ju inte vad hon pratar om.

Skolinspektionens statistik visar att endast 38% av ansökningarna godkänns och det blir allt tuffare. För två år sedan blev 49% godkända.

Oppositionen försöker sig på konststycket att vara både för och emot friskolor samtidigt, inte särskilt trovärdigt. Miljöpartiet säger sig vara för dem, men tvingas till reträtt. Vänstern säger bestämt nej. Socialdemokraterna tycker allt samtidigt, lite beroende på vem du frågar och i vilket sammanhang. Den officiella partiuppfattningen är nog att "friskolorna kommit för att stanna, men...". Och så kommer allt elände de ställt till med. Det här men-et kan innebära mycket. Att skolpengen ska sänkas så att friskolorna svälts ut. Att kommunerna ska få veto mot nya friskolor. Att verksamheten i friskolorna ska regleras mer, t ex vad gäller skolgård och bibliotek. Att man ska reglera vilka som får gå i friskola. Därför är det en läpparnas bekännelse.

När ska de rödgröna lämna ett gemensamt besked om friskolorna? Inte minst de 250 000 barn och ungdomar som går där idag är nog rätt intresserade.

Aftonbladet, SR,

Nordmaling får lite pisk

Skolinspektionen riktar ganska besk kritik mot Nordmalings kommuns sätt att sköta skolan. Rapporten presenterades i slutet av april och åtföljdes av en debattartikel i lokala tidningen.

Jag tycker att kritiken förefaller högst berättigad. 46% av eleverna slutar nian utan att vara godkänd i alla ämnen. 46%!!! I princip varannan elev har alltså underkänt. 25% av eleverna når inte godkänt på de nationella proven. Det finns knappt en enda elev som går i friskola och nästan inte någon som är berättigad till modersmål, så det kan vare sig vara valfrihetens eller invandrarnas fel. Det är annars något som många försöker skylla på. Kostnaderna 2008 var bland de högsta i landet, 107 000 kr/elev, så det kan inte vara brist på resurser heller. Det är hög lärartäthet och många behöriga lärare.

Så vad beror det på???

Så här säger Skolinspektionen:

"Skolan följer inte upp elevernas kunskaper på ett sätt som gör det möjligt att sätta in lämpliga stödåtgärder. Elever i behov av särskilt stöd får inte alltid det stöd de har rätt till. Rektorerna fungerar inte som de tydliga pedagogiska ledare de behöver och måste vara."

Det är struktur, organisation och politik det handlar om. Nu råkar nämndordföranden vara folkpartist men man anar ändå en unken kvarleva av socialdemokraternas flumskola, så det lär väl inte vara hans fel. Att följa upp kunskapsutvecklingen från början är helt nödvändigt. Är det konstigt på något sätt? Annars blir det just som i Nordmaling.

Nordmalings kommunchef gillar inte att Skolinspektionen är öppen med sin kritik, utan verkar helst att det ska hållas inom slutna rum. I debattartikeln kommenterar han inte med ett ord kritiken i sak - att eleverna inte får tillräckliga kunskaper - utan väljer att angripa öppenheten i kritiken i stället. Märkligt synsätt. Blir det lättare att lösa problemen om man försöker dölja dem och sopa dem under mattan? Nej, absolut inte. Upp med dem på bordet. Här krävs djupgående förändringar i kommunen och det kan inte gå omärkt förbi. Varför inte ta tjuren vid hornen och säga som det är i stället?

Det är helt enkelt inte acceptabelt att varannan elev inte får de kunskaper han eller hon behöver. Ingen ska behöva gå i en sådan skola. Det är ju inte så att de dåliga resultaten kommer som någon överraskning. 1998 var meritvärdet 175, i samma storleksklass som nu. Om det har hållits i det fördolda i 10 år så har det inte varit någon framgångsrik metod. Varför inte köra med öppenhet nu i stället?

Nu får han svar på tal av generaldirektören. Sakligt motiverar hon varför alla har rätt att få ta del av en ocensurerad och berättigad kritik.

Det är faktiskt så här Skolinspektionen ska fungera. Identifiera brister och se till att de åtgärdas. Snart får Skolinspektionen dessutom muskler att ingripa mot allvarliga brister. Att varannan elev underkäns i något ämne måste väl kallas allvarlig brist. Tur för Nordmaling att kritiken kom nu och inte om ett år. Då hade ett akut stängningshot vilat över kommunens skolor.

Ljusare bild av skolan

Skolverket har idag presenterat sin återkommande undersökning om elevernas och lärarnas attityder till skolan. Den första rapporten kom 1993 och sedan har det kommit en ny vart tredje år. Här finns mycket intressant att borra ned sig i, i synnerhet för oss statistiknördar.

Det är 4 500 elever och 2 000 lärare runt om i Sverige som svarat på mängder av frågor och det bör ge en ganska sanningsenlig bild alltså.

Generellt är attityden mer positiv nu än tidigare. Roligt för oss som jobbar med Alliansens skolpolitik och ännu mer för alla som jobbar i skolan. Det är viktigt att inte svartmåla - vem vill jobba i en organisation som alla skäller på?

Andelen elever som trivs bra i skolan har aldrig varit så hög som nu, mellan 80% och 90% beroende på stadium.

Klasstorlekarna brukar vara ett kärt diskussionsämne. Enligt lärarna så har det aldrig varit bättre än nu. År 2000 var 43% av lärarna nöjda med storleken på klassen och 39% missnöjda. 2009 var hela 62% nöjda och endast 21% missnöjda. Det är en rejäl förbättring. Även eleverna än nöjda med klasstorleken - 84% tycker att den är lagom.

Mitt under det värsta krisåret som någon kan minnas så var lärarna alltså mer nöjda än under högkonjunkturen. Lärarna är för övrigt på alla punkter mer nöjda med förutsättningarna för undervisningen än i någon mätning tidigare, bl a med lokalerna, den tekniska utrustningen och möjligheten till extra stöd. Rapporten ger onekligen en annan bild än de fackliga organisationerna och oppositionen.

Sett över tid så är möjligheten att få extra hjälp om man behöver ganska bra nu. På 90-talet var det under 70% av högstadieeleverna som höll med, nu är det över 80%. På gymnasiet har man gjort en ännu större resa. Då var det ca 50% som tyckte att möjligheten till extra stöd var bra, nu är det nästan 80% (6% håller inte med). Lärarna är inte lika positiva. Endast 47% anser att elevernas möjlighet att få extra stöd är bra och hela 33% tycker att de är dåliga.

Stressen har minskat något bland yngre elever, men ökat bland de äldre. Varje-dag-stressen handlar ofta om egna krav och ambitioner och om läxor. Det är viktigt att komma ihåg att det finns både positiv och negativ stress. Det är den negativa, att inte veta vad som förväntas och inte kunna påverka själv, som är den allvarliga.

Därför är det glädjande att fler elever nu anser sig kunna vara med och bestämma om viktiga frågor. Över lag har det skett en förbättring över tid. Samtidigt har elevernas intresse av att vara med och bestämma minskat på vissa områden, t ex att påverka vilka böcker man ska ha.

79% av eleverna tycker att lärarna undervisar bra, 8% håller inte med. Däremot är det lite sämre med lärarnas förmåga att skapa intresse. Det tycker bara 67%, medan 16% inte tycker det. 18% tycker inte att lärarna ger tillräckliga utmaningar så att man hela tiden utvecklas.

Det finns så klart några orosmoln i rapporten. Ett sådant är arbetsron. 20% av flickorna på högstadiet tycker att det är arbetsro endast på några få eller nästan inga lektioner. 22% av eleverna känner sig störda av andra elever på de flesta lektionerna. Bara 39% anger att de i princip inte blir störda på några lektioner alls. Det borde väl vara varenda en som får arbeta ostört. Klart illavarslande! Lärarna har ett ganska stort stöd för att de är bra på att skapa arbetsro, men 18% av eleverna tycker inte det. Något att fundera över.

Ett annat orosmoln handlar om att så många elever inte tycker att det känns så meningsfullt att gå till skolan. 27% av eleverna tycker att det känns meningsfullt då och då eller ännu mer sällan. Endast 59% av eleverna tycker alltid eller oftast att det är roligt att gå till skolan. Det borde vara betydligt fler.

Lite förvånad blir jag över att 12%-13% av lärarna anger att läroplanen och kursplanerna har liten eller ingen betydelse för deras arbete. Hm. Förstått att skolan är en politiskt styrd organisattion?

Ungefär lika många lärare tycker att man ger extra stimulans till särskilt duktiga elever som att man inte gör det, 34% för och 27% mot. Här höjer vi ambitionsnivån med nya skollagen. Alla elever ska ha rätt att utvecklas maximalt.

Rapporten slutar med några mer politiska frågor och här är lärarna djupt splittrade. Den första gäller synen på valfrihet och friskolor. 51% håller inte med om att rätten att välja skola leder till en konkurrens som främjar kvaliteten och 44% tycker inte att det är bra med friskolor som alternativ till de kommunala.

Lika kluvna är lärarna till betyg. 48% tycker att det är bra att ge betyg tidigare i grundskolan, 49% tycker att det är dåligt.

Sammantaget blir jag ändå glad över den allt ljusare bilden av svensk skola. Alliansen är på rätt väg!

DN,

Det är DU som är "den förmögne"

De röda presenterade idag sin första gemensamma vårbudgetmotion. Det ser ut att bli en valrörelse om skatterna. Bra! Vi har väljarna med oss här. Vi och väljarna vill sänka, de röda vill höja. Men det är ingen som drabbas av deras höjningar, märkligt nog. 34 miljarder kronor i skattehöjningar ska gå spårlöst förbi, förutom för "de förmögna" förstås. Det är nog ingen som känner en så rik person, så få är de. Men pengar har de och de ska räcka till allt. Någon som tror på det?

I slutänden är det alltid det arbetande folket som tvingas betala. Höjd gödselskatt måste bönderna ta in på höjda priser. Alltså: dyrare mjölk och bröd.

Höjd skatt med 10 miljarder på ungdomsjobb måste arbetsgivarna ta in på något annat. Det blir höjda priser på företagens varor och tjänster eller fler arbetslösa ungdomar. Alltså: Ica måste höja priserna för varenda matkasse.

Avskaffat RUT-avdrag innebär att det blir dyrare att anlita tjänsterna. Alltså: barnfamiljen eller pensionärsparet som får hjälp med städningen får dubbla kostnader. Eller börjar med svarta tjänster i stället.

Så här kan man hålla på i evinnerlighet. Sanningen är att i vänsterns värld så är vi alla "de förmögna", de som ska betala kalaset. Den här "förmögne" som vänstern pratar om är du och jag och grannen.

Tittar man på utbildningsavsnittet i de rödas budget så är det pengar till fler utbildningsplatser. De accepterar vår massiva utbyggnad, men vill ha ändå mer. Aldrig nog. Fast vi byggt ut så mycket det går med bibehållen kvalitet. Utbildning ska ju vara en investering i framtiden, inte en förvaring för stunden. Högskolorna säger sig inte kunna ta emot fler och de regionala samordnarna menar att komvux inte kan expandera mer. Därmed är det ett kraftfullt slag i luften.

Annars är det påfallande tunt om skolan. Ett skolmatslyft för 50 miljoner kronor. Ja ja, skolmaten kostar ju 5 miljarder kronor, så en procent mer gör säkert stor skillnad. 35 kronor per elev och år. Skolorna i min hemkommun Nacka skulle kanske få 10 000 kronor extra.

Eller ett skol-rot, dvs avdrag för renovering av skolor. Men 600 miljoner på två år räcker inte särskilt långt. Det blir 100 000 kronor per skola. Den som vet vad det kostar att renovera en skola inser att det här inte förslår alls. I Nacka har vi ett investeringsprogram för skolorna på över 250 miljoner kronor. Då förslår inte 2-3 miljoner från staten långt.

Hur mycket kostar det inte att administrera sån´t och är det verkligen statens uppgift?

Det riktigt intressanta är det som INTE står. Vad ska man göra med valfriheten och betygen? Hur ska man se till att fler elever når målen? Varför inget besked om vad man vill med gymnasiet? Ska reformen rivas upp eller bara justeras i kanten? Nej, i stället är det 35 kronor till skolmaten/elev och ett litet renoveringsprogram för skolor. Vad är det för fokus om man ska skapa världens bästa utbildning?

Aftonbladet, Aftonbladet, DN, DN, SvD, SvD,
Kent, Tokmoderaten, Mitt i steget, Ankersjö, Björndahl,