30 januari, 2009

Det går visst sämre för Sverige, säger Skolverket

Efter höstens stormande debatt om Jan Björklunds användning av statistik så kom idag Skolverkets granskning av vad internationella undersökningar faktiskt säger. På det stora hela ger verket Björklund och regeringen rätt. Några citat:

"Den svenska trenden är i huvudsak negativ - Sveriges position i rangordningen har sjunkit jämfört med de länder som ingår i det mer restriktiva urvalet."

"Trenden är genomgående negativ även när elevresultaten i mer absolut mening står i fokus. "

Verket bekräftar helt enkelt den bild som tidigare getts och som sossarna inte velat erkänna. För att de är huvudansvariga...?

I höstas skåpade sossarns Marie Granlund ut Jan Björklund.

-Han har svartmålat svensk skola, sa hon i radion.

Och nu? Nä, inte tar hon tillbaka sina påståenden inte. Nu erkänner hon för första gången att det finns "allvarliga problem" men att man ska lägga blockpolitiken åt sidan och komma överens enligt ett pressmeddelande. Det säger hon jämt. Men vaddå lägga politiken åt sidan. Hon har ju ingen politik att lägga åt sidan... Det är tomt och innehållslöst där. Och då är det klart att man vill komma överens med oss. Skolan är ju ingen vinnarfråga för sossarna, som Mona Sahlin sa efter valnederlaget. Jag önskar att media granskar sossarna någon gång. Vad VILL DOM egentligen? Och vad vill DE RÖDGRÖNA med skolan?

Hurra för förskolan

Nu har regeringens förslag om allmän förskola för treåringar och barnomsorgspeng kommit. Hurra!

Allmänna förskolan är ett sätt att bättre ta tillvara de små barnens lust och förmåga att lära. Nu sänker vi åldern för när förskolan ska vara tillgänglig för alla barn från 4 års ålder till 3 år. Vi moderater har drivit denna fråga hårt, även om det funnits visst motstånd internt. Kanske är det en effekt av ”nya moderaterna”, jag vet inte. Det finns ett stort stöd i partiet för detta i alla fall och jag är jättenöjd.

Jag tycker att man kan knyta an till en gammal bra tradition i partiet. Tidigare slog vi vakt om deltidsförskolorna (”lekis”) som var mer pedagogiskt inriktad verksamhet ett antal timmar per dag. De försvann i och med utbyggnaden av dagis, och då försvann en hel del av pedagogiken tyvärr. Nu får man både och. Mer lärande och trygg omsorg när föräldrarna jobbar.

Barnomsorgspengen är till för att skapa mer valfrihet för barnfamiljerna. Nu ska man kunna välja friare hur man vill att barnen tas om hand. Det ska inte vara upp till kommunens nåder man får välja det ena eller andra alternativet. Eller kanske välja förskola i grannkommunen.

Föga förvånande är Lärarförbundet positivt till allmänna förskolan men negativ till barnomsorgspengen. De tror att förskolan kommer att dräneras på pengar. Varför denna rädsla? Tror de inte på förskolans förmåga attrahera barnfamiljerna? Det gör jag, verkligen! Införandet av vårdnadsbidraget, som SvD rapporterade om idag, ledde inte till en massflykt från förskolan. Lite löjlig vinkling att det är 90% mammor som tagit ut vårdnadsbidraget. Hade någon trott något annat? Det mest förvånande borde ju vara att det inte är fler som använder det. 1 429 familjer, 2% av det möjliga antalet, mot förmodade 15%. Jag är inte förvånad, jag såg samma sak i Nacka när vi införde vår modell av "familjedaghem för eget barn".

Det här visar det jag sagt hela tiden, att förskolan har en väldigt stark position. De fåtal familjer som vill ha något annat alternativ några månader måste väl kunna få det utan att världen går under? Sträck på ryggen i stället, Lärarförbundet! Tro på förskolan! Om inte ni gör det, utan tror att föräldrar måste tvingas dit genom att alla alternativ motas bort, hur ska då alla andra kunna göra det?

Radikalisering i Rosengård

I onsdags överlämnade Försvarshögskolan en rapport till regeringen om radikaliseringen och risken för våldsbejakande extremism bland vissa invandrargrupper i Rosengård i Malmö.

Integrationsminister Sabuni var snabbt ute och krävde större vaksamhet mot religiösa friskolor. Hon säger att det finns "mycket som är olämpligt ur demokratisynpunkt vid dessa muslimska skolor" till Lärarnas Tidning.

Efter att ha läst Försvarshögskolans rapport undrar jag vad hon syftar på. Det finns inget belägg för det påståendet i rapporten i alla fall. Det är lite trist att hon använder en sådan här intressant och lite alarmerande rapport till att torgföra sitt välkända motstånd mot religiösa friskolor.

Som jag läser rapporten riktas huvudkritiken mot Malmö kommun och polisen. Kommunen sköter inte sina skolor tillräckligt bra, följer inte upp bidrag till sk kulturföreningar (som i själva verket är extremistiska källarmoskéer). Bostadspolitiken döms ut helt. Polisen har inte tagit alla anmälningar om hot och våld på allvar och utrett. Lärarna i de kommunala skolorna har inte strategier för att hantera svåra frågor och kulturkrockar. Enligt rapporten verkar de kommunala skolorna medvetna om problemen men inte kan bemästra dem. Friskolorna är bara en liten del, där åsikterna dessutom går isär.

Jag funderar lite kring rapporten i sig också. Den är baserad på intervjuer med 30 personer, som alla är involverade i dagens arbete på något sätt – poliser, skolpersonal, socialtjänsten m fl. Det är inga andra undersökningar än deras utsagor och bilder av verkligheten. Är det sanningen?

Det finns en bild att många elever hoppar av de kommunala skolorna till friskolor och att de är svårare att kontrollera. När jag kontrollerar med Skolinspektionen hur många friskolor det finns i Malmö som har etisk/religiös inriktning mot islam så är det två, Al Salamah och Ögårdsskolan. Eftersom det finns 8 000 barn och ungdomar i Rosengård så kan inte dessa friskolor vara det stora problemet.

Rapporten hävdar att "musikundervisning ofta är förbjudet i dessa friskolor" och att pojkar och flickor inte får umgås på rasterna. Något belägg för detta finns inte. Kan det vara hörsägen som förmedlas? Förutfattade meningar? Kan det spegla en allmän motvilja mot friskolor, en värdering som säger att man inte gillar friskolor som princip?

När jag läser Skolverkets inspektion från 2005 över Ögårdsskolan så kan jag inte se något stöd för detta i alla fall. Den kritik som levereras mot skolan handlar om att alla elever som behöver stöd inte får det, att alla som har rätt till svenska som andraspråk inte får det och att åtgärdsprogram inte tas fram på rätt sätt. Så här står i den rapporten:

"Skolan arbetar aktivt för att ge eleverna goda kunskaper och en värdegrund
enligt läroplanens allmänna mål. Skolans lärare och ledning försöker på ett aktivt sätt få eleverna integrerade i det svenska samhället, språket och traditionerna för att underlätta deras förståelse för den omvärld de lever i."


Jag utesluter inte att Skolverkets inspektörer missat något vid sina besök. Och det är ett bra förslag att ha arabisktalande inspektörer som kan se och höra mer än vi vanliga svennar. Men det måste väl även gälla de kommunala skolorna? De behöver uppenbarligen granskas ännu hårdare än vad som skett hittills. Och framför allt måste sanktioner till mot de som har uppenbara kvalitetsbrister, både kommunala skolor och friskolor.

Och så ställer man detta i relation till den bevisade indoktrinering som sker via läroböckerna i svenska för invandrare. I de två friskolorna i Malmö kan det inte gå så många hundra elever. I Sfi gick 65 000 elever förra året…

Jag tycker att det är synd att Sabuni inte kritiserar socialdemokraterna i Malmö hårdare. De har ju ansvaret för kommunen sedan urminnes tider (förutom 3 år i början av 90-talet). Något litet ansvar för brister i de kommunala skolorna, i mottagandet, sfi-undervisningen, det förebyggande arbetet, bostadspolitiken, kulturbidragen etc måste de väl ha??? Det vore bättre att peka ut dem än två friskolor som knappast kan beskyllas för att ha skapat problemen. Om de kommunala skolorna fungerat tillfredsställande hade de aldrig startat.

29 januari, 2009

Indoktrinering i skolan

Jag fick ett nyhetsbrev om aktuell skolforskning från Skolporten idag. Där presenteras bl a en ny avhandling om innehållet i läroböcker i svenska för invandrare. Jörgen Mattlar på Uppsala Universitet har gått igenom ett antal läroböcker och hans bild är rent skrämmande. Titeln på avhandlingen heter Skolbokspropaganda och säger väl egentligen allt.

"Politisk indoktrinering på allra högsta nivå" säger forskaren själv. Socialdemokraterna hyllas, andra partier nämns inte. Man ska lära sig uttala socialdemokratiska ungdomsförbundet, som om det vore livsnödvändigt i vokabulären.

Visst har jag haft på känn att det är lite för mycket röd propaganda mot invandrarna från samhällets sida, men att få det bekräftat av forskare så här känns lite skrämmande. Är vi i Sverige år 2009?
Jag tycker att Skolinspektionen ska granska läromedlen - inte bara förekomsten utan också innehållet - när de inspekterar skolorna. Det finns faktiskt ett mycket tydligt uppdrag i läroplanen om allsidighet och saklighet. Vart tog det vägen i dessa böcker??? Och varför har inte inspektionen larmat om detta?
Det är lätt att jämföra med religiösa friskolor. Där pågår en ständig debatt om de indoktrinerar eleverna eller inte, Skolinspektionen har ögonen på dem hela tiden med regelbundna besök och granskningar av allsidigheten i undervisningen. I det stora hela har de haft rätt lite att anmärka på.
När det handlar om SFI och svenska för invandrade gymnasieelever så är det helt tyst. Jag tycker att det är minst lika viktigt att de också får en allsidig och saklig undervisning. De får en bild av Sverige som inte stämmer, vi gör dem en otjänst och påverkar dem otillbörligt om undervisningen byggs på sådana här läromedel.
Religiösa friskolor har knappt 8 000 elever, medan SFI har 65 000 deltagare. Kanske man skulle ägna lika mycket uppmärksamhet åt allsidigheten och sakligheten även här?

28 januari, 2009

Forskningsdebatt

Idag röstade vi igenom en unik forskningssatsning i Sverige. Vi ökar resurserna med 15 miljarder på fyra år! Det är mer än de socialdemokratiska forskningspropositionerna tillsammans under 12 år.

Mer pengar till fri forskning på universiteten, ingen får mindre pengar vilket en del försöker göra gällande. 1,8 miljarder till forskning på strategiska områden - klimat, medicin och teknik - där Sverige är och har ambitionen att vara världsledande.

Vad sa då oppositionen? För lite, vilket är patetiskt. Det är i majoritet som regeringsdugligheten prövas och då slår vi de rödgröna med hästlängder. De hade inget gemensamt förslag, inga gemensamma satsningar. De gjorde inget när de styrde, då är det lätt att gnälla nu.

Vi detaljstyr för mycket säger dom och hänvisar till de strategiska områdena. Men är det orimligt att staten på väldigt övergripande nivå anger vad en del av pengarna ska gå till? Är de emot forskning kring demenssjukdomar och insatser för att få bukt med klimatförändringarna? Samtidigt föreslår de alla oerhört detaljerade satsningar på bl a genusforskning. Jag tror t o m att vänstern föreslog att resurser skulle avsättas till professorer på olika universitet. Här handlar det inte om forskningskompetens och kvalitet längre eller att excellenta forskningsmiljöer ska främjas. Det handlar om att politisera forskningen i en utsträckning som vi aldrig skulle komma på tanken att göra.

Dagens kommentar stod Amine Kakabaveh (v) för. "Vi i vänsterpartiet är marxister...". Tack för det, Amine! Det är ju precis det vi alltid sagt och varnat för.

Mat på golvet

Dagens snackis är pastan på golvet i centralköket i Göteborg. Personal som tappat pasta på golvet plockar upp den (bl a från golvbrunnen) och serverar den till eleverna. (Expressen, GP, DN) Så jäkla äckligt!!!

Verksamhetschefen försvarar sina anställda med att det brister i rutinerna och att de nu mår dåligt. Inte katten har det med rutiner att göra, det är väl bara sunt förnuft. Det är helt obegripligt. Trots alla program om skolmat som går på TV och vikten av god och näringsrik mat så sker detta. Jobbar man i restauranger är hygien oerhört viktigt, en självklarhet. Så hur kan man? Hur tänker man? Man måste ha förlorat all form av yrkesstolthet.
Hade det varit en friskola det hela hänt på, så hade det framgått tydligt. Personer till vänster hade förfasat sig om hur hemskt det är i friskolor. Nu har det hänt i den kommunala verksamheten, det nämns inte ett dugg. Jag tror inte ett ögonblick att händelsen är medveten eller beror på att den än kommunal, det är helt enkelt ansvarslös och omdömeslös personal och den finns tyvärr både här och där.

23 januari, 2009

Bästa gymnasiet?

De senaste dagarna har flera tidningar (DN, SvD) skrivit en del om man nu med en ny söktjänst på SKL:s web där man kan hitta "bästa gymnasiet".

Det är bra med ranking mellan skolorna. Jämförelser stimulerar till förbättringar. Men det borde verkligen vara lite mer nyanserat än så här. Det är ju inga nya siffror än de som redan finns på skolverkets web och de säger verkligen inte allt.

Lite bestört blir jag av mediavinklingen. Är media så enfaldig? Är bästa skolan endast den där eleverna har högst slutbetyg, minst antal avhopp och störst behörighet till högskolan. Jag har åtminstone fyra grava invändningar mot detta.

För det första tar det ju ingen hänsyn alls till elevernas förkunskaper. Om det bara är elever med MVG från grundskolan som går till ett visst gymnasium och resultaten också där är på MVG-nivå så innebär ju inte det att den skolan är bäst i landet. Gymnasier som tar emot elever som knappt fått näsan ovanför vattenytan men får dem igenom gymnasiet med ett snitt på VG har kanske gjort en ännu större insats. Förutsättningarna är ju så olika. Det mäter inte kunskapsutvecklingen, sk "value added". För grundskolorna finns sk SALSA-värden som tar hänsyn till elevernas bakgrund och det är ett sätt att försöka korrigera, det borde man ta fram på gymnasienivå också.

För det andra så är ju inte behörighet till högskolan i sig ett mått på hög kvalitet. För ett gymnasium med många yrkesprogram kanske andelen som får jobb direkt efter gymnasiet är ett bättre mått? Högskola är ju inte det första man tänker på om man går fordonsprogrammet exempelvis.

För det tredje så finns det inget mått som talar om vad kunden - eleverna - tycker om sin skola. Skolan är faktiskt så mycket mer än bara undervisning. Trivs man? Är lärarna bra? Hur är stämningen, traditioner, kringaktiviteter etc? Det vet ju alla att det skiljer mellan Uppsalas rika nationsliv och Stockholms (obefintliga) studentliv. Så är det till viss del på gymnasiet också.

För det fjärde finns inget mått som talar om vad "avnämarna" tycker, dvs de som tar emot ungdomarna efteråt. Det kan vara arbetsplatser, högskolor etc. Är ungdomarna rätt utbildade?

Alltså: bra med rankning men fler mått behövs, mått som involverar både avnämare och elever. Då först kan det här bli riktigt bra. Dags att ta nästa steg, SKL.

22 januari, 2009

Skillnad mellan provresultat och betyg

Skolverket har i veckan presenterat en redovisning av sambandet mellan resultaten på nationella prov och elevernas slutbetyg. Det är en intressant läsning.

I hela landet får ungefär 8 av 10 elever samma slutbetyg i nian som provbetyg matte, svenska och engelska. Eftersom proven inte mäter allt och man inte får in alla betygskriterier där och betygen ska vara en sammanvägning också andra saker så är det resultatet egentligen inget jag stegrar mig inför.

Men det finns ju annat att reagera över. Skillnaderna i matematik är störst, för stora verkar det som. 16% får inte godkänt i provbetyg men bara 5% får IG i slutbetyget. Matte måste ju vara det enklaste ämnet att konstruera prov i och därmed blir övrigt underlag mindre och därmed borde det ju vara störst samvariation mellan provbetyg och slutbetyg, men så är det inte. Det har varit mycket fokus på matematik, dåliga resultat en längre tid. Kanske lärare sänkt kraven? Lite för många "snäll-G"?

Tittar man på skolnivå så finns det VÄLDIGT stora skillnader, åt båda hållen. Skolor som sätter många högre betyg än provresultaten och skolor som sätter många lägre betyg. Det finns skolor där 81% av eleverna fått ett högre betyg i matematik än vad proven indikerar att deras kunskaper motsvarar. Det finns skolor där 60% får högre engelskabetyg och skolor där 60% får längre engelskabetyg. Det känns inte tillfredsställande. Ytterligheterna måste granskas mer och betygskriterierna bli tydligare. Idag på mötet med utbildningsutskottet behandlar vi regeringens proposition om just detta, så det känns ju som bra tajming.

Det finns dom som påstår att det är lättare att få bra betyg på friskolor, att inflationen i betyg är större där. De får inget vatten på sin kvarn av den här rapporten. Tvärtom skriver skolverket att det inte finns några underlag som visar att det är större avvikelser mellan friskolor kontra kommunala skolor.

Ytterligare en liten reflektion också. När jag var kommunalråd så minns jag att Skolverkets dåvarande generaldirektör, Mats Ekholm, ville ta bort betygsstegen på de nationella proven. När vi reagerade mot detta skrev ha i ett brev att de nationella proven inte alls är till för att normera betygen utan för att implementera läroplanen. Så med den inställningen är det kanske inte så konstigt att det ser ut som det gör. Om högsta skolmyndigheten i landet haft den uppfattningen så förvånar det nästan att det inte ser värre ut. Tur att han inte är kvar!

21 januari, 2009

Matsäcksförbud i Jönköping

Nu ska den medhavda matsäcken på skolutflykten förbjudas i Jönköping, rapporterar SvD.

Har det inte gått lite förlångt i klåfingrighet om detta ska förbjudas? Är det en helt orimlig tanke att föräldrarna skickar med några mackor och lite juice vid utflykten någon enstaka gång? Ungarna tycker ju att det är kul! Det går lite till överdrift om man tror att detta på något sätt skulle segregera.

Jag gillar inte avgifter i skolan, men här är gränsen passerad. Jag tror att konsekvensen av detta bara blir en - man slutar gå till skogen. Då blir skolan mer sluten mot omvärlden och mycket tråkigare för eleverna. Vad blir nästa steg - att skolan ska stå för gympaskorna till idrotten?

20 januari, 2009

Begriper inte Reepalu?

Sossarnas skoltaleskvinna Marie Granlund svarar nu via TT på frågan om varför s-styrda kommuner inte deltar så engagerat i Lärarlyftet. Hon skyller på att regelverket är krångligt och inte har tillkommit i samförstånd med Sveriges Kommuner och Landsting.

Hur tänker hon nu? Det är ju exakt SAMMA regler i Malmö, Trelleborg och Vellinge. Hur kommer det sig att m-ledda Trelleborg och Vellinge lyckas delta fullt ut i Lärarlyftet, medan s-styrda Malmö bara använder 47% av pengarna och Burlöv inget alls? Är man inte tillräckligt insatt eller smart i Malmö och Burlöv så att man inte förstår hur man ska göra? Säger hon att Ilmar Reepalu inte riktigt fattar hur det går till att fortbilda lärare och därför tackar nej till statsbidrag på över 8 miljoner? Eller menar hon att socialdemokrater generellt inte fattar så fort? Om det är problemet, så är situationen värre än vad jag någonsin kunde föreställa mig...

Nej, naturligtvis handlar det om olika inställning. Eftersom m-ledda kommuner lyckas bättre än s-kommuner så kan man ju inte bara skylla på ett krångligt regelverk, det är inte seriöst.

Det är ingen slump att det är så stor skillnad. Sossarna är inte så intresserade helt enkelt, så enkelt är det. Någon annan förklaring finns inte.

Saboterar s Lärarlyftet?

2005 lanserade moderaterna det som senare skulle komma att bli Lärarlyftet, en rejäl förstärkning av lärarnas möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling. Vårt förslag blev regeringens politik och Lärarlyftet startade hösten 2007. Hittills har 3,2 miljarder kronor avsatts för åren 2007-2010, den största satsningen på fortbildning av lärare någonsin.

Nu har jag fått uppgifter från Skolverket om hur mycket – eller lite – varje kommun deltog i Lärarlyftet 2008. Fortfarande är det tyvärr så att 24 kommuner inte deltar i Lärarlyfter över huvudtaget. Endast 47 kommuner deltog i princip fullt ut. Av de 615 miljonerna som fanns avsatt för år 2008 användes bara 288, 63 procent.

Man kan fråga sig om socialdemokraterna medvetet saboterar den här satsningen på att förbättra skolan. Det går nämligen inte att se så många andra förklaringar till att deltagandet varierar så kraftigt mellan kommunerna. Det finns exempel på bra och dåliga kommuner i hela landet och grannkommuner som prioriterar helt olika trots likartade förutsättningar. Det handlar om intresse och engagemang och det förefaller påtagligt mycket svalare i de kommuner där era partikamrater styr. Moderatledda Boden utnyttjar exempelvis 99 procent av pengarna, medan grannen och socialdemokratiskt styrda Luleå bara utnyttjat 22 procent.

I genomsnitt har de moderatledda kommunerna använt nästan 70 procent av pengarna medan de som styrs av socialdemokrater bara utnyttjat hälften av vad som är möjligt. Av de 24 kommuner som inte deltar alls i Lärarlyftet är endast en moderatledd.

Lärarna i Malmö – och i förlängningen även eleverna i Malmö – gick miste om fortbildning för 8,3 miljoner kronor förra året. Om blåa Kristianstad, Simrishamn och Vellinge deltar fullt ut borde väl även röda Malmö kunna göra det? Med tanke på de särskilda utmaningar som finns i Malmö så kanske behovet av att delta dessutom är ännu större just där.

Borlänge, Katrineholm, Piteå, Södertälje och Östersund är exempel på andra s-kommuner där engagemanget förefaller lågt och som inte tar vara möjligheten att förbättra skolan och därmed går miste om mångmiljonbelopp.

De stora skillnaderna mellan moderata och socialdemokratiska kommuner är ett faktum. Undantag finns givetvis, en och annan blå kommun som inte är så bra och en och annan röd kommun som satsar rejält. Den dominerande bilden är ändå att moderatledda kommuner är mer engagerade i lärarnas kompetens än vad socialdemokratiska kommuner är.

Är det så att den pratiska politik som drivs i exempelvis Malmö speglar den attityd som råder bland socialdemokraterna, att det här med kompetens bland lärarna inte är så viktigt och därför tackar nej till statsbidrag för att förbättra skolan?

Jag har skrivit ett öppet brev till sossarnas Mona Sahlin och Marie Granlund om detta idag. Hoppas på svar, frågan är rätt intressant. Vad har de för förklaringar till att s-kommuner inte verkar så intresserade av lärarnas kompetens?

Obegripligt fp-förslag om friskolor

Folkpartiets skolpolitiska arbetsgrupp föreslår nu att friskolor som går med vinst men har dålig kvalitet på verksamheten ska kunna straffas med kännbara böter.

Jag undrar vad det är folkpartiet egentligen vill bekämpa - dålig kvalitet eller vinster? Om det vore dålig kvalitet så ska väl det bekämpas överallt och inte bara i vinstrika friskolor? Jag förstår inte varför man ska blanda in ekonomin med böterna. Är det ok med dålig kvalitet om man inte går med vinst? Är det ok med dålig kvalitet i kommunala skolor? Jag tycker inte det.

För mig hänger det inte ihop. Jag hoppas inte att folkpartiet nu backar från ambitionen att kommunala skolor och friskolor ska behandlas lika och att dålig kvalitet alltid ska leda till sanktioner, oavsett vem som driver dem och oavsett ägarens ekonomiska förhållanden.

18 januari, 2009

Arbetsgrupper utan skola

"De rödgröna" - kommunistkartellen - har nu tillsatt sina arbetsgrupper för att försöka prata ihop sig om en gemensam politik. Fem arbetsgrupper men ingen om skolan, ett av de områden som de är mest oense om. Inget om skatter heller för den delen.

En grupp ska hantera välfärdsfrågor, men det är bara folk från socialsvängen med där. Vart tog skolan vägen? Ska de inte prata ihop sig om skolpolitiken på vänsterkanten. Fast de kanske redan har gett upp...? Insett att det blir för svårt att ena vänsterns hat mot friskolor med miljöpartiets friskolevänliga linje för att ta ett exempel.

17 januari, 2009

Duktiga mår dåligt

Nio av tio extra begåvade elever mår dåligt i grundskolan, skriver DN idag. Det är Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi i Jönköping, som forskar om särbegåvningar och han menar att man ofta glömmer bort de mycket begåvade. Han har studerat 300 personer med hög IQ och konstaterat att de upplevde sin grundskoletid som mörk. 92 procent mådde fruktansvärt dåligt och bestraffades inte sällan av både klasskamrater och lärare. Det är dyster läsning. Är det så vi tar vara på våra bästa hjärnor i Sverige?

Nu finns det alltså belägg för det jag har haft på känn och velat göra något åt länge. Vi behöver särskilda insatser också för begåvade, men det är ofta så tabubelagt i Sverige. Här ska ingen få vara bra eller sticka upp. Sossig Jantelag är vad det är.

Spetsutbildningarna är bra, men helt otillräckliga. På varenda skola finns ungdomar, vars talang inte får blomma ut. De ska inte behöva flytta till särskilda skolor för att få tänja sina gränser, det är något som varje skola måste klara av.

Jag skulle önska att varenda skola, från ettan och uppåt, har särskilda program för särskilt begåvade och talangfulla elever så att de får utvecklas maximalt och att även dom känner att det är meningsfullt i skolan. Det kan handla om att träffa extra duktiga lärare några timmar i veckan, träffa elever från andra klasser och skolor någon gång i veckan och göra gemensamma övningar, särskilda uppgifter och annat som sporrar och motiverar.

Nu är det kris i världsekonomin. Har vi då råd att slänga bort de talanger som finns, de människor som kanske har idéer som på sikt gör oss alla rikare? Att se och ta vara på varenda begåvning som finns måste vara en av skolans viktigaste utmaningar.

16 januari, 2009

Friskolestart utan tillstånd

Med braskande rubriker skriver SvD idag att friskolor startar utan tillstånd och att elever kan råka illa ut. Av själva artikeln att döma förefaller det inte vara särskilt omfattande men väl allvarligt ändå.

Det är å ena sidan bra att det uppdagas och att Skolinspektionen är hård på den här punkten. Å andra sidan visar detta att hela processen med att starta friskola måste bli enklare och snabbas på. En av skolorna startade ett nytt program på en befintlig skola och visste inte att deras tillståndsbeslut överklagats och därför inte vunnit laga kraft.

Alltid där tillstånd krävs så finns det tyvärr en och annan överträdelse. Om kommunala skolor skulle behöva söka tillånd på samma sätt så skulle säkert en och annan också trilla dit.

Jag tycker att dagens tillståndsprocess måste förändras. Den har varit kvar sedan friskolestarten 1992, då det var ett fåtal varje år. Nu är det över 500 per år och man har fått mer kunskap och erfarenhet. Att det ska ta över 500 dagar från ansökningstillfälle till tidigast möjliga skolstart är nästan oanständigt. Att skolan får besked så sent, beslut som dessutom kan överklagas i ett sent datum då elever redan tagits in, duger inte heller. De skäl som ligger bakom tillstånd eller avslag verkar också väldigt märkliga. Omstart!


Snabbare och enklare hantering och

15 januari, 2009

Därför nätskola

Förra veckan släppte den moderata arbetsgrupp om Ungas villkor som jag leder en rapport om unga utanför. Vi har många resonemang, bl a om orimliga åldersgränser som gör att ungdomar ibland ”väntar på framtiden” och en del förslag om stödboenden, webakut, sekretess mellan myndigheter mm. Och om nätskola för ungdomar som inte ens kommer till skolan.

Nätskolan uppmärksammandes i flera medier (SvD, Aftonbladet, Rapport m fl) och det var länge sedan jag fick så många reaktioner från för mig okända personer. Förra gången var när jag i Nacka lanserade ”vårdnadsbidraget”. Av reaktionerna att döma finns det ett stort stöd och stort behov av detta.

Så här skriver Marcus och jag tror att han är rätt typisk:

”Detta låter som ett helt underbart bra förslag enligt mig, jag tror att många av dom som stannar hemma skulle uppskatta något som detta eftersom att dom då känner sig lite friare. Många som är skoltrötta (detta vet jag av egen och några vänners erfarenhet) är det pga att dom från början hamnade på kant med någon lärare, sedan fortsätter det bara, man får dåligt betyg i något ämne, tappar motivationen och då är det redan "kört".

Jag var själv skoltrött i halva åttan och nian, jag blev erbjuden en praktikplats istället för att gå i skola, vilket gjorde att jag inte fick betyg i många ämnen så jag fick sedan läsa IV. Jag tycker inte att IV i sig var en dålig erfarenhet dock, men jag hade ju sparat in ett år om jag istället hade blivit erbjuden detta, som garanterat hade fått mig att verkligen satsa på att komma in på det program som jag ville gå.”

Bakgrunden till vårt förslag är det faktum att det finns många elever som vänt skolan ryggen av ett eller annat skäl. Det handlar inte om ströskolk utan i princip total frånvaro. Jag tror att det finns sådana elever på varenda högstadie- och gymnasieskola. Bara i Malmö finns mellan 300 och 500 barn som sällan eller aldrig är i skolan, visar en ny rapport från kommunens arbetslivsenhet. I hela Sverige handlar det alltså om tusentals unga och det är inte acceptabelt. Dessa elever som inga bryr sig om idag vill vi lyfta fram och se till att de också får de kunskaper de behöver.

Några kanske erbjuds praktik (som oavlönat arbete kallas) som ofta inte är så utvecklande. Jag tror säkert att skolorna anstränger sig för att få tillbaka dessa elever till skolan, men de har ju tyvärr inte lyckats tillräckligt.

De här ungdomarna är ju inte dumma eller ointelligenta. De har, som Marcus, kommit på kant med skolan och förtroendet finns inte längre. Några kanske har utsatts för stor mobbning, har social fobi, neuropsykiatriska funktionshinder, trassel hemma, drogproblem eller något annat. Här behövs andra lösningar tror vi. I England och Nya Zeeland (där jag själv på plats studerat det) har de startat något som heter NotSchool, vilket vi inspirerats av. De unga ges möjlighet till dygnetruntkontakt med mentorer som stöttar och sporrar den unge, såväl socialt som kunskapsmässigt. De bygger på den unges förmågor i stället för att se problem och vad man inte kan. Resultaten är goda. Cirka 90 procent av de unga har nått allmän behörighet till gymnasiet.

Sakta men säkert dras eleverna tillbaka, men det sker på deras villkor. Jag förstår, ärligt talat, inte alla de som är emot detta. Det måste bygga på fördomar och misstroende.

Filippa Mannerheim skriver i Skolvärlden att det är en baklängesvolt, att snåla kommuner kan spara pengar på det här och ersätta lärare med datorer. Inget kunde vara mer fel. Snåla kommuner sparar redan idag, utan nätskola. Självklart fordras lärare med extra kompetens för att klara detta. Vem har sagt att de ska bort? Hon tar Sundbyberg som ett bättre exempel på hur man ska göra, anta en politisk ”nollvision mot otillåten frånvaro” i stället. Framgångsrikt, enligt Mannerheim, men elevernas resultat är rätt usla enligt Skolverkets statistik. 32 procent är underkända i något ämne när de lämnar grundskolan och salsa-värdena är klart negativa. Så vad är det som är så framgångsrikt? Inte Mannerheims modell i alla fall. Varför inte våga pröva något nytt i stället, något som bevisat är framgångsrikt på andra ställen? Bort med skygglapparna, bli lite modern!

Skolchefen Torbjörn Öhlund i Örnsköldsvik är inte heller så attraherad. Han tycker att skolans sociala roll försvinner. Också här lite fördomsfullt resonemang om att nätkontakter skulle vara osociala. Vet han hur ungdomar ser ut och fungerar idag? Nätet är OERHÖRT socialt. Det är ett sätt att umgås, som inte fanns förut. Nog finns det elever även i Övik som inte är i skolan, som kommuen har misslyckats med? Varför inte pröva något nytt?

Jag har fått några oroliga mail om detta också, några som tror att nätskola och distansundervisning är detsamma som att man ger eleven en bok och en dator och sedan får han klara sig själv. Men vem har sagt att det ska vara så? Det andas lite en gammaldags bild av gamla korrespondensskolor, som verkligen krävde hög studiemotivation. Ordet ”distans” leder tanken fel. Det här är ju något annat.

Nätskolan är ett sätt att fånga upp unga utsatta som av någon anledning struntat i skolan. Att erbjuda utbildning via Internet blir härmed en lösning bland flera. Förhoppningen är att de unga ska återfå en positiv syn på kunskaper och lärande och viljan att vara tillbaka i skolan, att vidareutbilda sig eller kanske skaffa sig en lärlingsplats. I en modern skola tycker vi att detta är ett bra alternativ – alla ska ges en möjlighet att bli välfungerande medborgare. Genom nätskolan ger man en möjlighet för alla att uppnå godkända resultat genom att man kan utnyttja teknikens hjälp – det viktiga är att man lär sig, inte var det sker någonstans.

I dagarna har GP skrivit om ett försök med Onlineskola i Göteborg som startade i höstas också med precis samma tankar. Och många lärare har hört av sig om beskrivit sina egna projekt för att utnyttja tekniken i undervisningen bättre. Roligt att skolan utvecklas och moderniseras så här, men mer måste till och en bättre struktur. Hoppas att vi får stöd av andra partier, de har varit märkligt tysta.

Några ledare på temat också: Folkbladet gillar idén, liksom i Västervikstidningen.

Spetutbildningen klar

DN avslöjar idag vilka tio skolor som får starta spetsutbildning på gymnasiet.

Många, över 100, lär ha sökt men få är utvalda. Besvikelsen är säkert stor på sina håll, men samtidigt kan man ju se att förberedelserna sannolikt också leder till höjd kvalitet på utbildningen.

Lite intressant är att se urvalet. Det verkar vara en total dominans av moderatledda kommuner som skolorna ligger i, 7 av 10. Lite nesligt för Malmö och Göteborg som inte fick någon alls. Men intresset kanske inte är så stort i de röda kommunera... ? Stort grattis till Lund som rodde hem två utbildningar!

Vänsterns kommentar om den nya spetsutbildningen är rätt talande. Eva Olofsson, v-riksdagsledamot, säger att de inte gillar detta för att det är bättre med sammanhållen undervisning. Då skulle man ju inte ha några olika program heller, för det är ju en uppdelning också, efter intresse och fallenhet. Fast det är ju så som vänstern ser på gymnasiet - en allmän förlängning av grundskolan där så mycket som möjligt ska vara lika för alla.

Äntligen får vi mer utbildning för begåvningar och talanger i Sverige. Det behövs i dessa krisens tider.

14 januari, 2009

Vem betalar?

Idag finns två artiklar på DN Debatt, en av alliansens företrädare och en av Mona Sahlin och Thomas Östros. Båda handlar om den ekonomiska krisen, men där stannar likheten. Innehållet är diametralt motsatt. När alliansen talar om vikten av stabila statsfinanser så vurmar sossarna för ekonomiskt lättsinne. När alliansen är enig så lyser sossarnas stödpartier med sin frånvaro, det är splittring i de röda leden.

Sossarna vill ha massor av fler utbildningsplatser. Inget ont i det, men lite överbud är det ju. Sanningen är att vi nu i år ökar antalet platser ganska mycket. Det blir mer statsbidrag till yrkesutbildning inom komvux, vi inrättar en ny yrkeshögskola med fler platser och vi ökar antalet platser på eftersökta universitetsutbildningar (t ex läkarutbildningarna). Varför det skulle behövas fler platser när det redan finns tomma platser för 1 miljard kronor på högskolorna verkar inte så klokt. Börja med att fyll de tomma platserna först, så kan man diskutera en utvidgning sedan.

Det stora problemet med sossarnas förslag är dock att de inte talar om hur det ska betalas och av vem. Att föreslå nya utgifter utan att tala om varifrån pengarna ska komma är inte seriöst. Det är alltid lätt att vara generös med andras pengar. Men man kan ju spekulera i vem som får betala. Höjd arbetsgivaravgifer för ungdomar? Det har de föreslagit länge och inte blir det lättare för ungdomar att få ett jobb då. Höjd fastighetsskatt? Det drev de tidigare. Inte lättar man på bostadskrisen på det sättet. Höjd inkomstskatt? Ja, då minskar motivationen att jobba. Och inte löser man den ekonomiska krisen genom att strama åt hushållens köpkraft. De behöver i stället stimulans att använda mer pengar så att man håller hjulen snurrande. Volvo säljer ju inte fler bilar om kunderna få mindre pengar att handla för. Listan över tänkbara skattehöjningar är säkert lång för sossarna, men de kan väl tala om vilka pengar de vill ta den här gången?

Elever betygsätter lärare i alla fall

SvD skriver idag att elever sätter betyg på sina lärare så att alla kan se vilka föreläsare som uppfattas som bäst. Det är sajten studentertyckertill.se som detta sker på.

Någon förvånad? Så här ser verkligheten ut. "Betygsättning" av lärare kommer att ske, oavsett vad skolan, lärarna, facket, politiken, kommunerna eller någon annan bestämmer. Ny teknik gör det enkelt och möjligt och i grund och botten är det väldigt bra att konsumenterna skaffar sig den information de vill ha och behöver för att göra medvetna val.

Min lilla undring är om det inte är bättre att det sker på ett kvalitetssäkrat sätt så att det ger den sammansatta bild man som student och elev är intresserad av? Då skulle man slippa avarter och förenklingar som fördummar. Därmed inte sagt att studentertyckertill.se gör det.

12 januari, 2009

Tillbaka igen

Jul, nyår, långfärdsskridskor, Floridastränder... Skönt med lång ledighet! Det var perfekt is på sjön utanför fönstret så jag kunde åka massor mellan jul och nyår. ¨Det är alldeles för glest mellan gångerna nu. Sedan blev det sand mellan tårna i Fort Myers. Florida är en rätt skön oas så här på vintern.

Men varför ska det bli så mycket media just när man är borta och i en annan tidszon? Har fått många väldigt positiva reaktioner på vår arbesgrupps förslag om nätskola. Kul!

Tillbaka igen ikväll, efter lång flygresa, laddad för ett nytt intensivt år med många kommentarer om skolpolitik.