Jag läser på LR:s websida om det seminarium om skolan de hade igår. De presenterade en bok som Gunnar Ohrlander skrivit om de senaste skolreformerna.
LR:s ordförande Metta Fjelkner är lyrisk över boken och ska sprida dess budskap. Låter lite nyfrälst nästan. Är det nya LR-Biblen, månne?
Nu har jag inte läst boken, men av LR:s eget referat så vet jag inte om det behövs längre.
Moderaterna "ville och vill fortfarande sälja ut skolan till lägstbjudande och hade fått för sig att själva driftformen, friskolan, med hjälp av marknaden automatiskt höjer kvaliteten". Vad är det för dravel? Om LR tror det eller sprider den uppfattningen som en sanning så har de tagit ett långt steg från seriositeten. Vi gillar valfrihet och att människor ska kunna pröva sina idéer om en bättre skola genom att starta friskolor. Faktiskt trodde jag att LR också stod för den uppfattningen, men det är uppenbarligen fel.
"Praktiskt taget ingen av de stora reformerna sedan 1989 och fram till nyligen har skett för att förbättra skolan eller elevernas villkor" står det vidare. Menar LR allvar med detta? Man kan tycka vad man vill om skolreformerna, men nog har de allra flesta haft elevernas bästa för ögonen. Valfrihetsreformen, exempelvis, är till för att alla elever bättre ska komma till sin rätt. Läroplanen från -94 syftade till att modernisera skolan. Gymnasiereformen i början på 90-talet hade nog också det syftet, även om strukturen är felaktig. Jag tror till och med att sossarna tycker att avskaffade betyg och nationella prov förbättrar elevernas villkor, även om vi inte gör det och det bevisligen inte varit få framgångsrikt.
Att ifrågasätta bevekelsegrunden för alla reformer på det här sättet är inte riktigt seriöst. Det kanske är tänkt att vara kul, men det blir bara skrikigt och ovederhäftigt. Det vore mer välgörande om han kritiserar reformerna i sak i stället, för det fins en hel del att kritisera. Han har överlevt sig själv, Doktor Gormander, tycker jag. Kanske har LR gjort det också?
29 juni, 2009
Bättre statligt?
Folkpartiet går nu hand i hand med LR och kräver förstatligande av den svenska skolan. Som om det skulle lösa de problem som finns. För mig är det en verklig ickefråga. Det är naivt att tro att det stora problemet är att 250 000 skolanställda har fel arbetsgivare och att det är detta som är orsaken till att alla elever inte lär sig det de ska eller är otrygga i skolan.
Blir det verkligen bättre om skolan förstatligas?
Varför inte titta på de skolor som redan är statliga – högskolorna. Är de ett under av likvärdighet och kvalitet och flödar pengarna där?
Nej. Tyvärr, kan man tillägga.
Högskoleverket granskar och jämför olika högskoleutbildningar, där ser man facit hur staten sköter sina egna skolor.
Den senaste granskningen, av alla högskolors undervisning i ämnet arkeologi från april 2009, visar på stora skillnader. Det som i grund- och gymnasieskolan kallas lärartäthet heter lärarkapacitet i högskolan och den skiljer sig åt ordentligt. I Lund är det 22,9 helårsstudenter per heltidstjänstgörande lärare i arkeologi, på Göteborgs Universitet 38,7. Lärarkompetensen skiljer sig också åt. Där skiljer sig måttet 74,3 på Högskolan Gotland till 24,5 på Högskolan i Kalmar. Prestationsgraden, som anger ett mått på genomströmning och hur många som klarar studierna varierar det mellan 60,0 på Gotlands högskola till 85 på Stockholms Universitet.
Tittar man på ett annat ämne som granskats nyligen, historia, som är större och finns på fler ställen än arkeologi så är skillnaderna ännu större. I Dalarnas högskola och Linköpings universitet har man t ex 20 helårsstudenter per heltidstjänstgörande lärare i historia, att jämföra med Uppsala som ligger på 60 och Stockholm på drygt 50. Prestationsgraden är sämst för Högskolan på Gotland med 0,48 och högst på Högskolan i Kristianstad med 1,08. (2008:47).
Listan kan göras lång. Kvalitetsskillnaderna är ett faktum i den statliga skolan. Det leder inte mig till slutsatsen att det är huvudmannaskapet det är fel på. Jag säger inte att staten inte klarar av att driva högskoleutbildning. Det är en för enkel och naiv lösning. Som om man med ett enda penndrag kunde förändra allt. Lika lite är det LÖSNINGEN på grund- och gymnasieskolans problem. Det är annat som måste till i stället – tidigare uppföljning av elevernas kunskaper, sanktioner mot de kommuner och skolor som brister, mer lärarfortbildning och tydligare självständighet för skolorna för att ta några exempel. Inte byte av huvudman.
Men ibland verkar gräset alltid vara grönare på andra sidan. Eller är det drömmar om en svunnen tid, när lärare hade högt anseende och skolan uppfattades som högstatusbransch, som styr? Men nostalgi kan aldrig vara en stabil grund för en framgångsrik politik. Klockan går inte att vrida tillbaka.
Expressen
Blir det verkligen bättre om skolan förstatligas?
Varför inte titta på de skolor som redan är statliga – högskolorna. Är de ett under av likvärdighet och kvalitet och flödar pengarna där?
Nej. Tyvärr, kan man tillägga.
Högskoleverket granskar och jämför olika högskoleutbildningar, där ser man facit hur staten sköter sina egna skolor.
Den senaste granskningen, av alla högskolors undervisning i ämnet arkeologi från april 2009, visar på stora skillnader. Det som i grund- och gymnasieskolan kallas lärartäthet heter lärarkapacitet i högskolan och den skiljer sig åt ordentligt. I Lund är det 22,9 helårsstudenter per heltidstjänstgörande lärare i arkeologi, på Göteborgs Universitet 38,7. Lärarkompetensen skiljer sig också åt. Där skiljer sig måttet 74,3 på Högskolan Gotland till 24,5 på Högskolan i Kalmar. Prestationsgraden, som anger ett mått på genomströmning och hur många som klarar studierna varierar det mellan 60,0 på Gotlands högskola till 85 på Stockholms Universitet.
Tittar man på ett annat ämne som granskats nyligen, historia, som är större och finns på fler ställen än arkeologi så är skillnaderna ännu större. I Dalarnas högskola och Linköpings universitet har man t ex 20 helårsstudenter per heltidstjänstgörande lärare i historia, att jämföra med Uppsala som ligger på 60 och Stockholm på drygt 50. Prestationsgraden är sämst för Högskolan på Gotland med 0,48 och högst på Högskolan i Kristianstad med 1,08. (2008:47).
Listan kan göras lång. Kvalitetsskillnaderna är ett faktum i den statliga skolan. Det leder inte mig till slutsatsen att det är huvudmannaskapet det är fel på. Jag säger inte att staten inte klarar av att driva högskoleutbildning. Det är en för enkel och naiv lösning. Som om man med ett enda penndrag kunde förändra allt. Lika lite är det LÖSNINGEN på grund- och gymnasieskolans problem. Det är annat som måste till i stället – tidigare uppföljning av elevernas kunskaper, sanktioner mot de kommuner och skolor som brister, mer lärarfortbildning och tydligare självständighet för skolorna för att ta några exempel. Inte byte av huvudman.
Men ibland verkar gräset alltid vara grönare på andra sidan. Eller är det drömmar om en svunnen tid, när lärare hade högt anseende och skolan uppfattades som högstatusbransch, som styr? Men nostalgi kan aldrig vara en stabil grund för en framgångsrik politik. Klockan går inte att vrida tillbaka.
Expressen
26 juni, 2009
Ska populära skolor läggas ned?
Kan en skola bli så populär att den måste stänga? Ja, i Sverige är det så och ett första fall prövas nu av Skolinspektionen.
Plusgymnasiet ska starta en friskola i Norrköping till hösten med tre utbildningar, bl a till stylist. Skolan tänkte ta in 32 elever på varje program, totalt 96 elever. Intresset för stylistutbildningen var dock mycket större än så. 87 ungdomar sökte dit i första hand och skolan bestämde sig för att möta efterfrågan och ta emot 72 elever i stället. Samtidigt minskade man ned på de andra utbildningarna, eftersom intresset var mindre där. Totalt skulle det bli 104 elever första året, ganska lika det man angivit i sin ansökan.
Det här har fått Norrköpings kommun att reagera och kräva att skolan ska tvingas slå igen. Kommunens socialdemokratiska ledning ogillar friskolor och valfrihet och begär nu att Skolinspektionen ska dra in tillståndet – därför att friskolan blivit för populär.
Det finns en paragraf i skollagen som öppnar för detta. Om en friskola får påtagliga negativa följder för den kommunala skolan i kommunen så kan man bli av med tillståndet. En skola som är duktig, där eleverna trivs och lär sig mycket, får inte utvidga sin verksamhet. I alla andra branscher vore helt naturligt, men inte i skolan.
Som moderater gillar jag valfrihet och tycker att alla elever ska få välja skola. Det måste också kunna få som konsekvens att vissa skolor får fler elever och andra färre och det gäller både kommunala skolor och friskolor. De skolor som uppfattas som bra kommer att få fler elever, så måste det fungera och det höjer kvaliteten. Eleverna kan välja bort skolor och utbildningar de inte tycker håller måttet.
I det här fallet har Plusgymnasiet gjort vad varje seriös aktör på en välfungerande marknad borde göra – anpassa antalet platser till det intresse som finns. Bra kommunala skolor kan växa, de förutsätts till och med göra det. I skollagen (5 kap, 5§) står att kommunerna ska anpassa antalet platser på de olika programmen med hänsyn till elevernas önskemål. Det borde ju gälla friskolorna också. En populär friskola borde också få växa och inte hotas. Nu vill sossekommunen använda sin makt att åsidosätta andemeningen i lagen – att elevernas val ska gälla – och få statens stöd för att stoppa en populär konkurrent. Det är en rent bisarr lagstiftning.
Plusgymnasiet och Norrköpings kommuns agerande visar att det är nödvändigt att ändra reglerna nu. Vi kan inte ha en lag som säger att populära skolor ska tvingas stänga för att rädda mindre populära skolor. Det är helt bakvänt och vore ödesdigert för kvaliteten om det får fortsätta så här.
Igår avgjorde skolinspektionen frågan till Plusgymnasiets fördel (NT). De får starta. På längre sikt medför det inte påtagligt negativa konsekvenser för kommunen, det räddade skolan. Men blotta företeelsen att detta ska prövas är absurd. Säkert blir det många sådana nya prövningar nu när elevantalet sjunker. Och kommunen har lyckats hälla ganska mycket grus i maskineriet och skapat tvivel om skolan verkligen startar vilket i sin tur säkert fått en och annan elev att välja om och affärskonktater att dra öronen åt sig.
Plusgymnasiet ska starta en friskola i Norrköping till hösten med tre utbildningar, bl a till stylist. Skolan tänkte ta in 32 elever på varje program, totalt 96 elever. Intresset för stylistutbildningen var dock mycket större än så. 87 ungdomar sökte dit i första hand och skolan bestämde sig för att möta efterfrågan och ta emot 72 elever i stället. Samtidigt minskade man ned på de andra utbildningarna, eftersom intresset var mindre där. Totalt skulle det bli 104 elever första året, ganska lika det man angivit i sin ansökan.
Det här har fått Norrköpings kommun att reagera och kräva att skolan ska tvingas slå igen. Kommunens socialdemokratiska ledning ogillar friskolor och valfrihet och begär nu att Skolinspektionen ska dra in tillståndet – därför att friskolan blivit för populär.
Det finns en paragraf i skollagen som öppnar för detta. Om en friskola får påtagliga negativa följder för den kommunala skolan i kommunen så kan man bli av med tillståndet. En skola som är duktig, där eleverna trivs och lär sig mycket, får inte utvidga sin verksamhet. I alla andra branscher vore helt naturligt, men inte i skolan.
Som moderater gillar jag valfrihet och tycker att alla elever ska få välja skola. Det måste också kunna få som konsekvens att vissa skolor får fler elever och andra färre och det gäller både kommunala skolor och friskolor. De skolor som uppfattas som bra kommer att få fler elever, så måste det fungera och det höjer kvaliteten. Eleverna kan välja bort skolor och utbildningar de inte tycker håller måttet.
I det här fallet har Plusgymnasiet gjort vad varje seriös aktör på en välfungerande marknad borde göra – anpassa antalet platser till det intresse som finns. Bra kommunala skolor kan växa, de förutsätts till och med göra det. I skollagen (5 kap, 5§) står att kommunerna ska anpassa antalet platser på de olika programmen med hänsyn till elevernas önskemål. Det borde ju gälla friskolorna också. En populär friskola borde också få växa och inte hotas. Nu vill sossekommunen använda sin makt att åsidosätta andemeningen i lagen – att elevernas val ska gälla – och få statens stöd för att stoppa en populär konkurrent. Det är en rent bisarr lagstiftning.
Plusgymnasiet och Norrköpings kommuns agerande visar att det är nödvändigt att ändra reglerna nu. Vi kan inte ha en lag som säger att populära skolor ska tvingas stänga för att rädda mindre populära skolor. Det är helt bakvänt och vore ödesdigert för kvaliteten om det får fortsätta så här.
Igår avgjorde skolinspektionen frågan till Plusgymnasiets fördel (NT). De får starta. På längre sikt medför det inte påtagligt negativa konsekvenser för kommunen, det räddade skolan. Men blotta företeelsen att detta ska prövas är absurd. Säkert blir det många sådana nya prövningar nu när elevantalet sjunker. Och kommunen har lyckats hälla ganska mycket grus i maskineriet och skapat tvivel om skolan verkligen startar vilket i sin tur säkert fått en och annan elev att välja om och affärskonktater att dra öronen åt sig.
25 juni, 2009
Elevenkäter förbättrar skolan
I de flesta branscher lyssnar man på sina kunder för att kunna höja kvaliteten. I skolan har det varit tunnsått med det, även om elevenkäter blir mer och mer vanliga. Men det får inte gå att identifiera enskilda lärare, då spjärnar Lärarnas Riksförund emot. Så var det i Malmö, men efter försöket i vintras så verkar protesterna ha lagt sig.
Annat är det i Tyskland. Där har en lärare som fått dåliga omdömen på en utvärderingssajt gått till domstol för att få sajten stängd, men den högsta instansen har nu avslagit hennes begäran (SvD). Att man ens kan komma på tanken att förbjuda internetsajter där elever talar om vad de tycker om sina lärare... Det säger rätt mycket om läraren, kanske var de dåliga omdömena rättvisande?! Nätet finns, det är ingen "fluga" som Ines Uusmann (s). Se till att göra något bra av det, utnyttja möjligheterna i stället för att bara se hoten. Skapa bra sajter för utvärdering, sajter som inte nedvärderar utan faktiskt tillför något. Som elev betyder skolan och lärarna oerhört mycket. Det är väl inte för mycket begärt att de ska få veta vad de kan förvänta sig av den skola de väljer? Eftersom jag inte kan tyska har jag inte läst den tyska sajten så jag kan inte kommentera den, men initiativet är utomordentligt. När får vi se en svensk efterföljare?
I DN står om en skola som fuskat med de elevenkäter som görs i Stockholm, Internationella skolan för fred och rättvisa i Sätra. Resultatet var så extremt goda att utbildningsförvaltningen granskade det lite ytterligare och tillfrågade elever och föräldrar kände inte igen sig. Det är bra att kommunen reagerar hårt mot detta. Den som fuskar ska åka dig. Samtidigt ska man vara medveten att elevenkäter inte säger allt. Det behövs fler utvärderingar, som tillsammans ger en sammansatt bild av hur skolan fungerar.
Malmö har också genomfört en elevenkät, vilket rapporteras om i Sydsvenskan. Friskolorna får generellt sett lite bättre omdömen, men det är en kommunal skola som toppar listan. Lite trist är kommentarerna från rektorn på skolan som intar bottenplatsen, Rönnens gymnasium. Han hävdar att friskolorna är mer generösa med betygen och därför får bättre elevomdömen. Ja, det är ju enklare att leta fel hos andra än sig själv... Det finns inga som helst belägg för att det är så, det är en enkel bortförklaring. Hur förklarar han att betygen på nationella prov är bättre på friskolorna? Jag är så himla trött på den "sanningen" som ständigt upprepas och journalister som okritiskt återger det. Med den attityden kommer Rönnen att gå under. Det är aldrig framgångsrikt att skylla egna tillkortakommanden på lögner om konkurrenten, bara dåligt sportmanship.
Annat är det i Tyskland. Där har en lärare som fått dåliga omdömen på en utvärderingssajt gått till domstol för att få sajten stängd, men den högsta instansen har nu avslagit hennes begäran (SvD). Att man ens kan komma på tanken att förbjuda internetsajter där elever talar om vad de tycker om sina lärare... Det säger rätt mycket om läraren, kanske var de dåliga omdömena rättvisande?! Nätet finns, det är ingen "fluga" som Ines Uusmann (s). Se till att göra något bra av det, utnyttja möjligheterna i stället för att bara se hoten. Skapa bra sajter för utvärdering, sajter som inte nedvärderar utan faktiskt tillför något. Som elev betyder skolan och lärarna oerhört mycket. Det är väl inte för mycket begärt att de ska få veta vad de kan förvänta sig av den skola de väljer? Eftersom jag inte kan tyska har jag inte läst den tyska sajten så jag kan inte kommentera den, men initiativet är utomordentligt. När får vi se en svensk efterföljare?
I DN står om en skola som fuskat med de elevenkäter som görs i Stockholm, Internationella skolan för fred och rättvisa i Sätra. Resultatet var så extremt goda att utbildningsförvaltningen granskade det lite ytterligare och tillfrågade elever och föräldrar kände inte igen sig. Det är bra att kommunen reagerar hårt mot detta. Den som fuskar ska åka dig. Samtidigt ska man vara medveten att elevenkäter inte säger allt. Det behövs fler utvärderingar, som tillsammans ger en sammansatt bild av hur skolan fungerar.
Malmö har också genomfört en elevenkät, vilket rapporteras om i Sydsvenskan. Friskolorna får generellt sett lite bättre omdömen, men det är en kommunal skola som toppar listan. Lite trist är kommentarerna från rektorn på skolan som intar bottenplatsen, Rönnens gymnasium. Han hävdar att friskolorna är mer generösa med betygen och därför får bättre elevomdömen. Ja, det är ju enklare att leta fel hos andra än sig själv... Det finns inga som helst belägg för att det är så, det är en enkel bortförklaring. Hur förklarar han att betygen på nationella prov är bättre på friskolorna? Jag är så himla trött på den "sanningen" som ständigt upprepas och journalister som okritiskt återger det. Med den attityden kommer Rönnen att gå under. Det är aldrig framgångsrikt att skylla egna tillkortakommanden på lögner om konkurrenten, bara dåligt sportmanship.
23 juni, 2009
Begåvat i Blekinge
I Blekinge läns tidning finns en artikel om begåvade elever. Bra att diskussionen börjar föras lite bredare nu. Detta är en fråga som vi absolut måste föra upp på dagordningen.
En stor eloge till Eva Pettersson på Blekinge Tekniska högskola för att hon driver detta. Hon har helt rätt i att det finns massor av elever som helt enkelt har tråkigt idag därför att skolan inte är tillräckligt utmanande och förväntningarna är för låga.
Frågan blir dock när det ger några avtryck i skolans vardag. Blekinge är tyvärr ett av de rödaste fästena i Sverige och skolresultaten bland de sämsta... Att låta fler lyckas och lyfta de begåvade är helt nödvändigt, men då måste nog ett klimatskifte till. Bort från det sossiga Jante-Sverige.
En stor eloge till Eva Pettersson på Blekinge Tekniska högskola för att hon driver detta. Hon har helt rätt i att det finns massor av elever som helt enkelt har tråkigt idag därför att skolan inte är tillräckligt utmanande och förväntningarna är för låga.
Frågan blir dock när det ger några avtryck i skolans vardag. Blekinge är tyvärr ett av de rödaste fästena i Sverige och skolresultaten bland de sämsta... Att låta fler lyckas och lyfta de begåvade är helt nödvändigt, men då måste nog ett klimatskifte till. Bort från det sossiga Jante-Sverige.
17 juni, 2009
Bokslut våren 2009
Idag har vi sista voteringarna i Kammaren. Jag städar undan och summerar våren. Det blev ganska mycket gjort den här terminen också. Ett axplock:- 35 skolbesök i Borås, Trollhättan, Luleå, Åseda, Haninge, Stockholm, Göteborg och en massa andra ställen. Tack alla som ställt upp och ordnat bra möten!
- Vi har infört en barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar, vilket ökar valfriheten och stärker lärandet för de små barnen.
- Vi har beslutat om nya mål och betygskriterier. De ska bli lättare att förstå och betygen mer rättvisande.
- Vi har beslutat om ett nytt betygssystem, 6-gradig skala från årskurs 6.
- Vi har avskaffat kårobligatoriet.
- Vi har ökat rättssäkerheten för en kvarts miljon barn och ungdomar som valt friskolor och garanterar dem nu lika villkor som elever som går i kommunala skolor.
- Vi har inrättat en ny yrkeshögskola.
- Vi har satsat mer pengar än någonsin tidigare - många miljarder mer - på forskning.
- Vi har byggt ut antalet yrkesinriktade platser på komvux.
- Och slutligen; två stora lagförslag har presenterats, dels en ny gymnasieskola och dels en ny skollag.
Nu blir det lite lugnare ett tag, med mer sporadiskt bloggande.
Trevlig sommar alla!
Självmål av Granlund om komvux
Sossarna rasar mot förändringarna inom komvux, att man inte ska få gå en kurs på komvux som man redan har godkänt betyg i. För mig rätt självklart. Varför ska du ta ytterligare körlektioner på skattebetalarnas bekostnad om du redan har körkort?
Förändringen har visserligen framställs konstigt i media, som om man inte ska få läsa på komvux alls, och det är ju helt fel. Men Marie Granlunds (s) raseri slår verkligen tillbaka på henne själv. Under rubriken "Nu stoppar vi komvux som gräddfil till högskolan" skrev dåvarande s-ministrarna Leif Pagrotzky och Lena Hallengren i DN Debatt 2006-06-21 att de skulle ändra reglerna för komvux. SvD skrev om detta igår också.
Ett praktfullt självmål av grälsjuka Granlund. Aldrig insatt i sakfrågorna, utan bara ryggmärgsmässigt vara emot. Aldrig tänka lite nytt eller ompröva. Aldrig vara varsam om skattebetalarnas pengar. Haha. Nu slog det tillbaka.
Förändringen har visserligen framställs konstigt i media, som om man inte ska få läsa på komvux alls, och det är ju helt fel. Men Marie Granlunds (s) raseri slår verkligen tillbaka på henne själv. Under rubriken "Nu stoppar vi komvux som gräddfil till högskolan" skrev dåvarande s-ministrarna Leif Pagrotzky och Lena Hallengren i DN Debatt 2006-06-21 att de skulle ändra reglerna för komvux. SvD skrev om detta igår också.
Ett praktfullt självmål av grälsjuka Granlund. Aldrig insatt i sakfrågorna, utan bara ryggmärgsmässigt vara emot. Aldrig tänka lite nytt eller ompröva. Aldrig vara varsam om skattebetalarnas pengar. Haha. Nu slog det tillbaka.
16 juni, 2009
Sveriges Egon Krenzare
Idag har jag inte ägnat mig åt skollagen, utan läst igenom oppositionens följdmotioner till regeringens gymnasieproposition. Jag hade väntat mig lite nytt, men blev som vanligt besviken. Varför ägnar de sig inte åt någon form av självrannsakan och omprövning under oppositionstiden?De verkar inte ha hängt med i att samhället förändrats, de håller krampaktigt fast i det gamla. Jag får en sån där omedelbar bild av Egon Krenz, någon som kommer ihåg honom? Han tog över efter Erich Honecker och blev den sista kommunistledaren i Östtyskland innan muren föll 1989. Han som inte förstod att något höll på att hända, att människor ville bestämma själva och befria sig från kommunismens förtryck. Och han försvarar fortfarande det gamla DDR-systemet.
Sossarna, miljöpartiet och vänsterpartiet är dagens Egon Krenzare. De hänger krampaktigt kvar i en bild som de byggt upp av en framgångsrik gymnasieskola där alla elever är lyckliga och kunniga. Men så ser ju inte verkligheten ut! När ska de våga bygga sin politik på en ärlig analys och erkänna att var fjärde elev hoppar av? Att det är stor mis-match mot arbetsmarknadens behov och att såväl högskolor som arbetsgivare klagar över bristande kunskaper.
De tre oppositionspartierna vill alla att det viktigaste målet på alla gymnasieprogram ska vara att eleverna blir behöriga till högskolan och därför vill de göra gymnasiet ännu mer teoretiskt. Att vi har just den modellen idag och tusentals ungdomar hoppar av idag, tillåts misslyckas och köra huvudet i väggen, bekommer dem inte. Stämmer inte karta och verklighet överens så gäller kartan i den röda världen.
Kunskaper i litteraturhistoria och derivator är i deras värld det viktigaste av allt, viktigare än kunskaper om växelström och livsmedelshygien. Med deras terminologi är "höga kunskapskrav" alltid teoretiska kunskaper, aldrig praktiska eller yrkesinriktade. Varför är det så viktigt att alla elever ska läsa om Stiernhielm och Kirkegaard? Eller rättare sagt, varför är det viktigare än växelström för blivande elektriker eller livsmedelshygien för blivande kockar? På vilket sätt sänker vi kunskapskraven när vi gör gymnasiet mer yrkesinriktat för dem som vill? Men samtidigt låter de som vill läsa litteraturhistoria? Det är andra kunskapskrav vi inför, inte sänkta krav. Man visar en ganska föraktfull syn på yrkeskunskaper när man säger att Stiernhielm är finare än växelström.
Mest hycklade är nästan miljöpartiet. Samtidigt som de slåss för högskolebehörigheten säger de att de tror att "ökade möjligheter till reducerat program från början skulle kunna vara ett alternativ för en del av de ungdomar som inte är tillräckligt motiverade för ett fullständigt gymnasieprogram. Att välja bort ett eller flera ämnen ger eleven möjlighet att studera i något lägre takt." Behåll en sak på pappret men gör något annat i verkligheten, alltså. Varför inte låta dem välja en utbildning som de vill ha redan från början i stället?
Socialdemokraterna är väldigt motsägelsefulla. Å ena sidan vill de avslå hela vårt förslag, å andra sidan hävdar de att det i väsentliga delar är rester från deras gamla förslag som vi rev upp hösten 2006. Å ena sidan säger de sig vilja ha "särskilda kursplaner som är anpassade för varje yrkesutbildning utifrån arbetslivets krav", t ex bygg-matte (mitt exempel). Å andra sidan ska "ändå målen vara gemensamma". Hur går det ihop? Olika men lika??? De vill ersätta dagens IV-program med ett "basår", men vad hjälper det att bara byta namn? Och så mörkar de förstås om viktiga frågor som ämnesbetyg, hur stor den gemensamma kärnan ska vara och vilka program som ska finnas.
Vänsterpartiet slutligen är extremast av alla. De tycker att det "ökar sorteringen" att höja förkunskapskraven (så att fler också kommer ut från gymnasiet och inte bara kommer in). Men hur kan de acceptera den "sortering" som dagens regler medför, där 10 000 elever inte blir behöriga varje år? Det bästa vore väl att ta bort dem helt i så fall? Vänsterpartiet vill också ha en helt ny programstruktur. De vill gå tillbaka till den gamla gymnasieutredningen Åtta vägar till kunskap och ha få breda ingångar, en modell som totalsågades för några år sedan av de flesta remissinstanser. De vill ju ha en 12-årig obligatorisk och sammanhållen skola.
Oppositionen verkar oense om det mesta, förutom att alla program ska leda till högskolan.
- Mp vill inte höja förkunskapskraven till gymnasiet, men det vill socialdemokraterna. Så länge det är identiska krav på alla program förstås. Vänstern verkar snarare vilja sänka kraven.
- V vill minska det individuella valet, det vill inte mp.
- Mp vill i praktiken ta bort gymnasiearbetet (dagen projektarbete) som självständigt moment. Det ska ingå i en vanlig kurs i stället. Det vill inte s och v.
- S vill att kärnämeskurserna ska ha samma mål, det tycker inte mp är nödvändigt.
- S vill behålla dagens specialutformade program, trots att de inte är kvalitetssäkrade. Mp och v accepterar däremot de förändringar vi gör.
- V vill införa ämnesbetyg, det säger s och mp inget om.
- V vill ha en helt ny struktur på gymnasiet med breda ingångar, det vill inte s eller mp.
15 juni, 2009
Konstig komvuxdiskussion
I helgen spreds nyheten att det inte ska gå att läsa upp betyg på komvux. Vilken konstig icke-nyhet! För det första är det redan idag så i de allra flesta kommuner att man inte får gå en kurs på komvux som man redan har godkänt betyg i. För det andra är det så att alla kan göra en särskild prövning (tenta upp) ett betyg om man vill det, men utan att behöva på en hel kurs för det.
När jag var kommunalråd i Nacka införde vi det här för sådär 7-8 år sedan. Det var 91 ungdomar som gick direkt från gymnasiet och läste exakt samma kurs som de redan hade godkänt betyg i på komvux till hösten. Det kostar ju både deras tid och pengar för skattebetalarna och studielån. Vi införde en "tentadag" direkt efter gymnasieavslutningen i stället. Då kunde alla som ville försöka höja sina betyg i exempelvis matematik A och engelska, steg 1 och dessutom få dem medräknade till högskoleintagningen till hösten. Det är ju en mycket bättre modell för alla parter.
Nu låter det som om vi tar bort möjligheten att läsa på komvux över huvudtaget och så är det verkligen inte. Tvärtom, vi utökar rätten att läsa på komvux. Men för att ha råd med det är det väl ändå seriöst att det är dom som inte har gått kursen som ska få gå?
Aftonbladet, SvD, SVT, Dagens Samhälle.
När jag var kommunalråd i Nacka införde vi det här för sådär 7-8 år sedan. Det var 91 ungdomar som gick direkt från gymnasiet och läste exakt samma kurs som de redan hade godkänt betyg i på komvux till hösten. Det kostar ju både deras tid och pengar för skattebetalarna och studielån. Vi införde en "tentadag" direkt efter gymnasieavslutningen i stället. Då kunde alla som ville försöka höja sina betyg i exempelvis matematik A och engelska, steg 1 och dessutom få dem medräknade till högskoleintagningen till hösten. Det är ju en mycket bättre modell för alla parter.
Nu låter det som om vi tar bort möjligheten att läsa på komvux över huvudtaget och så är det verkligen inte. Tvärtom, vi utökar rätten att läsa på komvux. Men för att ha råd med det är det väl ändå seriöst att det är dom som inte har gått kursen som ska få gå?
Aftonbladet, SvD, SVT, Dagens Samhälle.
Mer valfrihet och kvalitet med ny skollag
Jag har nyss varit på Jan Björklunds presentation av utbildningsdepartementets förslag till ny skollag. 1169 sidor och en sådär 600 lagparagrafer. Remisstid till i höst och därefter proposition i mars 2010 och riksdagsbeslut under våren. Vi vet vad vi har att göra nästa vår.
Mycket av innehållet har utbildningsministern läckt ut i förväg, och några sensationella nyheter presenterades inte. Nu var det mer att man ser allt i ett sammanhang med de undantag och överväganden som varit. De som hört av sig och undrar om det bara är repressalier, hinder, förbud och tvång kan se en annan helhet nu.
Det jag gärna skulle vilja lyfta fram som en stor nyhet är portalparagrafen och jag är förvånad över att ingen skrivit om det tidigare. Redan i 1 kap 1§ så står att "barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt". Detta är helt nytt, något sådant finns inte idag. Det förtydligas sedan i motivtexten där det står att "också de elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling". Ganska uppfordrande och bryter definitivt mot dagens sossiga Jantelag, där ingen får vara duktig. Seger!
Samtidigt ska elever som har svårigheter också få mer hjälp och stöd. Åtgärdsprogram ska kunna överklagas, elever med särskilda behov ska också kunna välja skola och kraven på elevhälsa och studie- och yrkesvägledning skärps för att ta några exempel. Seger här också!
Det innebär alltså att vi se alla elever, inte bara vissa. Alla elever ska få utvecklas maximalt och det är som ljuv musik i en individualists öron.
En annan viktig fråga för mig är valfriheten och friskolorna. Utbildningsministern uttryckte det rätt bra på presskonferensen. Han sa att friskolorna hittills har setts som "kompletterande" till det offentliga skolväsendet men i praktiken är "konkurrerande". Det måste lagen anpassas till. Nu är tanken att man i så stor utsträckning som möjligt ska ha lika villkor och det är i grunden bra. Sedan kan man fundera över hur de reglerna ska se ut. Jag tycker att det är bra avvägningar och undantag som gjorts, både för kommunala skolor och friskolor.
Alla skolor ska följa läro- och kursplanerna, men skolor kan ha egna pedagogiska inriktningar eller konfessionell grund. Alla skolor ska erbjuda en minsta garanterad undervisningstid och följa en nationell timplan, men det finns möjligheter till dispens från timplanen. Alla skolor ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning, skolbibliotek och elevhälsovård. Hur det ska ske lämnas däremot fritt till anordnaren själv att avgöra. Alla skolor ska ha behöriga lärare men det finns möjligheter till undantag för skolor med profiler där det inte finns utbildade (men väl kompetenta!) lärare. Alla skolor ska göra nationella prov och följa betygssystemet, men även här finns möjligheter till undantag.
Dessutom ska det finnas övergångsbestämmelser, så alla skolor som dragit andan av vad som stått i tidningarna de senaste veckorna kan lugnt andas ut nu.
Slutligen, en viktig del är att ge Skolinspektionen muskler. Göteborg ska inte längre kunna ha de köer till förskolan man haft i 15 år och Gällivare ska inte kunna åsidosätta elevernas rätt till undervisning utan att det får konsekvenser. Det är trist med sanktioner, men de behövs ibland. Det här är kanske det som får störst effekt för alla elever som går i dåliga skolor idag. Nu finns verktyg för att åtgärda detta.
Aftonbladet, Expressen, Sveriges radio, Dagens Nyheter, SvD, TV4, Sydsvenskan, SvD
Mycket av innehållet har utbildningsministern läckt ut i förväg, och några sensationella nyheter presenterades inte. Nu var det mer att man ser allt i ett sammanhang med de undantag och överväganden som varit. De som hört av sig och undrar om det bara är repressalier, hinder, förbud och tvång kan se en annan helhet nu.
Det jag gärna skulle vilja lyfta fram som en stor nyhet är portalparagrafen och jag är förvånad över att ingen skrivit om det tidigare. Redan i 1 kap 1§ så står att "barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt". Detta är helt nytt, något sådant finns inte idag. Det förtydligas sedan i motivtexten där det står att "också de elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling". Ganska uppfordrande och bryter definitivt mot dagens sossiga Jantelag, där ingen får vara duktig. Seger!
Samtidigt ska elever som har svårigheter också få mer hjälp och stöd. Åtgärdsprogram ska kunna överklagas, elever med särskilda behov ska också kunna välja skola och kraven på elevhälsa och studie- och yrkesvägledning skärps för att ta några exempel. Seger här också!
Det innebär alltså att vi se alla elever, inte bara vissa. Alla elever ska få utvecklas maximalt och det är som ljuv musik i en individualists öron.
En annan viktig fråga för mig är valfriheten och friskolorna. Utbildningsministern uttryckte det rätt bra på presskonferensen. Han sa att friskolorna hittills har setts som "kompletterande" till det offentliga skolväsendet men i praktiken är "konkurrerande". Det måste lagen anpassas till. Nu är tanken att man i så stor utsträckning som möjligt ska ha lika villkor och det är i grunden bra. Sedan kan man fundera över hur de reglerna ska se ut. Jag tycker att det är bra avvägningar och undantag som gjorts, både för kommunala skolor och friskolor.
Alla skolor ska följa läro- och kursplanerna, men skolor kan ha egna pedagogiska inriktningar eller konfessionell grund. Alla skolor ska erbjuda en minsta garanterad undervisningstid och följa en nationell timplan, men det finns möjligheter till dispens från timplanen. Alla skolor ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning, skolbibliotek och elevhälsovård. Hur det ska ske lämnas däremot fritt till anordnaren själv att avgöra. Alla skolor ska ha behöriga lärare men det finns möjligheter till undantag för skolor med profiler där det inte finns utbildade (men väl kompetenta!) lärare. Alla skolor ska göra nationella prov och följa betygssystemet, men även här finns möjligheter till undantag.
Dessutom ska det finnas övergångsbestämmelser, så alla skolor som dragit andan av vad som stått i tidningarna de senaste veckorna kan lugnt andas ut nu.
Slutligen, en viktig del är att ge Skolinspektionen muskler. Göteborg ska inte längre kunna ha de köer till förskolan man haft i 15 år och Gällivare ska inte kunna åsidosätta elevernas rätt till undervisning utan att det får konsekvenser. Det är trist med sanktioner, men de behövs ibland. Det här är kanske det som får störst effekt för alla elever som går i dåliga skolor idag. Nu finns verktyg för att åtgärda detta.
Aftonbladet, Expressen, Sveriges radio, Dagens Nyheter, SvD, TV4, Sydsvenskan, SvD
12 juni, 2009
Märklig kritik mot Haninge
Haninge utsågs till Sveriges sämsta skolkommun för några år sedan. Dåliga resultat, stök, protester och allmänt missnöje. Vid sin inspektion 2006 sa dock Skolverket att det var ok. Så här står bl a i rapporten:
"Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Haninge kommun övergripande har en god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen."
Då var resultaten bland de lägsta i landet. 36 procent av eleverna nådde inte målen i alla ämnen, vilket gjorde kommunen till den tionde sämsta i landet. Det är faktiskt inte ok och det konstaterade kommunen själv också. Gemensamt över partigränserna bestämde man sig för att ändra på detta och Haninges framgångssaga startade. Nu skulle det bli fokus på kunskaper och resultat i stället.
Och så har det blivit, med råge. Kommunen har exempelvis bestämt sig för att följa barnens kunskapsutveckling redan i förskolan. Det finns ett kunskapsuppdrag även där och att börja tidigt med att bygga en stabil grund är avgörande för att nå goda resultat senare. Rätt självklart. Därför använder man läsutvecklingsscheman (LUS) har har satt upp en nivå dit man vill att barnen ska ha nått.
Nu kritiserar Skolinspektionen Haninge kommun för att man följer upp kunskapsutvecklingen i förskolan (rapport). Lärarnas Tidning skriver om detta också.
Jag tycker att det känns helt bakvänt. I synnerhet som många andra kommuner får kritik för att de inte följer upp elevernas kunskapsutveckling tillräckligt väl så får en kommun nu kritik för att man gör för MYCKET och för TIDIGT. Det är väldigt märkliga signaler som skickas ut.
Ibland blir jag väldigt trött på statliga jurister. Det finns ett synsätt som säger att allt som inte uttryckligen är påbjudet är förbjudet. Jag har motsatt inställning, allt som inte är förbjudet är faktiskt tillåtet. Sedan kan man diskutera om det är lämpligt eller så, men det är en annan sak. Jag hade den argumentationen när vi införde skriftliga omdömen i Nacka 2000 och då resonerade Skolverket på just det sättet.
Det verkar vara samma argumentation här. Det är inte påbjudet, därför är det förbjudet. Kommunen får inte "fastställa mål som barnen ska ha utvecklat vid en viss ålder". Sen blir det lite snurrigt också. Det är å ena sidan jättebra att kommunen följer upp, men eftersom uppdraget är bredare än bara läsutveckling så duger det inte att bara följa upp läsutvecklingen. Men om man då följt upp massor av andra saker också - hade det varit bättre då?
Nej, här har Skolinspektionen skjutit sig i foten tycker jag. Jaga dem som inte följer kunskapsutevecklingen i stället!!!
"Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Haninge kommun övergripande har en god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen."
Då var resultaten bland de lägsta i landet. 36 procent av eleverna nådde inte målen i alla ämnen, vilket gjorde kommunen till den tionde sämsta i landet. Det är faktiskt inte ok och det konstaterade kommunen själv också. Gemensamt över partigränserna bestämde man sig för att ändra på detta och Haninges framgångssaga startade. Nu skulle det bli fokus på kunskaper och resultat i stället.
Och så har det blivit, med råge. Kommunen har exempelvis bestämt sig för att följa barnens kunskapsutveckling redan i förskolan. Det finns ett kunskapsuppdrag även där och att börja tidigt med att bygga en stabil grund är avgörande för att nå goda resultat senare. Rätt självklart. Därför använder man läsutvecklingsscheman (LUS) har har satt upp en nivå dit man vill att barnen ska ha nått.
Nu kritiserar Skolinspektionen Haninge kommun för att man följer upp kunskapsutvecklingen i förskolan (rapport). Lärarnas Tidning skriver om detta också.
Jag tycker att det känns helt bakvänt. I synnerhet som många andra kommuner får kritik för att de inte följer upp elevernas kunskapsutveckling tillräckligt väl så får en kommun nu kritik för att man gör för MYCKET och för TIDIGT. Det är väldigt märkliga signaler som skickas ut.
Ibland blir jag väldigt trött på statliga jurister. Det finns ett synsätt som säger att allt som inte uttryckligen är påbjudet är förbjudet. Jag har motsatt inställning, allt som inte är förbjudet är faktiskt tillåtet. Sedan kan man diskutera om det är lämpligt eller så, men det är en annan sak. Jag hade den argumentationen när vi införde skriftliga omdömen i Nacka 2000 och då resonerade Skolverket på just det sättet.
Det verkar vara samma argumentation här. Det är inte påbjudet, därför är det förbjudet. Kommunen får inte "fastställa mål som barnen ska ha utvecklat vid en viss ålder". Sen blir det lite snurrigt också. Det är å ena sidan jättebra att kommunen följer upp, men eftersom uppdraget är bredare än bara läsutveckling så duger det inte att bara följa upp läsutvecklingen. Men om man då följt upp massor av andra saker också - hade det varit bättre då?
Nej, här har Skolinspektionen skjutit sig i foten tycker jag. Jaga dem som inte följer kunskapsutevecklingen i stället!!!
11 juni, 2009
(S)plittring om betygen
Lärarnas Tidning har gjort en intressant undersökning av vad socialdemokraternas skolpolitiker i landet tycker om betygen.
Hälften av politikerna i de 100 största kommunerna vill inte ha betyg från sexan och inte nationella prov från trean. Stor strid på deras kongress i höst. De som trots allt är för betyg är det endast för att det "tvättar bort flumstämpeln" som Anders Tell i Kristianstad så talande uttrycker det.
Socialdemokraterna må försöka ändra sin skolpolitik, men det är ingen genuin kursändring utan bara en eftergift för den stora opinion som tycker som oss moderater.
Jag har nog inte hört en enda socialdemokrat tala om varför betyg behövs eller är bra, lika lite som jag hört någon socialdemokrat tala väl om valfrihet och friskolor. När det gäller betygen är det enbart opinionstrycket som avgör omsvängningen och det är inte trovärdigt. Jag tycker att man som politiker dels ska ha grundläggande värderingar som man bygger sin politik på, men också grunda sakpolitiska ställningstaganden på analyser och forskning. När man sedan utifrån detta kommer fram till en ståndpunkt så ska man ju våga stå fast där och inte hemfalla åt populism.
Om socialdemokraterna nu ogillar betyg så borde de väl orka stå för det?! Hur ska de annars orka stå upp för något när det är lite motigt i opinionen, eller ska de alltid ge vika när det blåser? Det är inte ansvarsfullt eller trovärdigt. Att bara säga att man efter fyra decennier helt plötsligt accepterar betyg för att väljarna vill ha det, utan att tala om varför det faktiskt är bra, går aldrig hem. Då är det en fråga som de snabbt säljer bort till vänstern och miljöpartiet och betygen försvinner.
Hälften av politikerna i de 100 största kommunerna vill inte ha betyg från sexan och inte nationella prov från trean. Stor strid på deras kongress i höst. De som trots allt är för betyg är det endast för att det "tvättar bort flumstämpeln" som Anders Tell i Kristianstad så talande uttrycker det.
Socialdemokraterna må försöka ändra sin skolpolitik, men det är ingen genuin kursändring utan bara en eftergift för den stora opinion som tycker som oss moderater.
Jag har nog inte hört en enda socialdemokrat tala om varför betyg behövs eller är bra, lika lite som jag hört någon socialdemokrat tala väl om valfrihet och friskolor. När det gäller betygen är det enbart opinionstrycket som avgör omsvängningen och det är inte trovärdigt. Jag tycker att man som politiker dels ska ha grundläggande värderingar som man bygger sin politik på, men också grunda sakpolitiska ställningstaganden på analyser och forskning. När man sedan utifrån detta kommer fram till en ståndpunkt så ska man ju våga stå fast där och inte hemfalla åt populism.
Om socialdemokraterna nu ogillar betyg så borde de väl orka stå för det?! Hur ska de annars orka stå upp för något när det är lite motigt i opinionen, eller ska de alltid ge vika när det blåser? Det är inte ansvarsfullt eller trovärdigt. Att bara säga att man efter fyra decennier helt plötsligt accepterar betyg för att väljarna vill ha det, utan att tala om varför det faktiskt är bra, går aldrig hem. Då är det en fråga som de snabbt säljer bort till vänstern och miljöpartiet och betygen försvinner.
Tråkigt att Leijonborg avgår
Jag tycker att det är tråkigt att Lars Leijonborg avgår. Han har varit en riktigt bra minister och samlande för hela Alliansen. Han har drivit frågor om forskning och innovationer, kårobligatoriet och friare ställning för högskolorna på ett väldigt framgångsrikt sätt. Med sitt sätt så utstrålar han kompetens och skapar förtroende för vår politik som går långt utanför våra egna led. Dessutom en oerhört skicklig debattör i Kammaren. Även om han inte är den minister som synts mest så blir det nog lite tomt efter honom.
10 juni, 2009
Timplanen inte helig
Tänk så olika man kan se på saker och ting. Skolvärlden rapporterar idag att timplanen i skolan blir kvar."Ett genombrott" säger utbildningsministern och det lanseras som att han vunnit en intern diskussion inom Alliansen.
Jag tycker tvärtom. Det är ingen hemlighet att vi har haft olika uppfattningar inom Alliansen i den här frågan. M, C och KD tror inte på timplanens undergörande verkan utan ser att det kan ta olika lång tid för eleverna att nå målen i olika ämnen. Då måste skolan vara lite flexibel och ha möjligheter att styra tiden i skolan. Den totala tiden i skolan ska verkligen garanteras, skolorna får inte spara bort tid för eleverna. Men man behöver ju olika många körlektioner när man lär sig köra bil, varför skulle det inte ta olika lång tid för oss att lära kemi eller engelska? Jag tycker att det är rimligt att man anpassar skolan efter eleverna. FP tycker i stället att timplanen är helig i varenda timme, inget avkall får göras.
Nu blir lösningen att de 900 skolor som inte följer timplanen sedan försöket startade för tio år sedan ska få fortsätta med det. Försöket med timplanelös undervisning permanentas. Dessutom öppnar vi för att fler skolor ska kunna få ingå. Folkpartiet ville skrota försöket och tvinga alla skolor att följa den centrala timplanen.
Så vem har vunnit? Jag ser det som ett genombrott att vi fått gehör för att skolorna inte slaviskt måste följa en central timplan och det blir mer individualiserat och att fler skolor får möjlighet att delta. Jag är väldigt nöjd med vår överenskommelse.
Kårobligatoriet avskaffat
Det var votering om att avskaffa kårobligatoriet idag också. Med 159 röster mot 136 så beslutade vi idag att detta förlegade medlemstvång upphör nästa år. En bit av Berlinmuren får symbolisera detta. Två frihetsreformer på samma dag! Vi har vind i seglen och levererar det vi gick till val på. Nu blir frågan om sossarna ska riva upp båda reformerna om de vinner... Varför inte fråga dem?
Nu blir det lika villkor
Nu har vi debatterat och röstat igenom propositionen om Lika villkor för friskolor. Det ger den kvarts miljonen barn och ungdomar som valt friskolor rätt till en likvärdig utbildning och rättvis ersättning. Äntligen! Det finns så många kommuner som fuskar med skolpengen och nu blir det möjlighet för domstolen att pröva detta i sak.
Sossarna och vänstern var givetvis emot. Jag hörde faktiskt inget positivt ord om valfrihet och friskolor alls, trots att jag verkligen ansträngde mig. Det var bara hot och agressiva påhopp. Lika villkor i ord, men ingen insikt i vilka problem de brottas med idag. Har Marie Granlund ens besökt en friskola? Förstår hon hur villkoren ser ut på sina håll?
Inför debatten har jag frågat 15 stora kommuner om de gör något skolpliktsavdrag och i så fall om det finns någon specifikation över hur kommunen använder de pengarna. Det blev väldigt intressanta svar. 6 av de 15 kommunerna gör ett sådant avdrag men ingen kan redogöra för hur de används. Stockholm drar av 3% men säger att det inte är "specificerat för olika ändamål i kronor och ören". Göteborg drar av 2% på grundskolan men kan inte ange hur de används. På gymnasiet drar man av sammanlagt ca 11 miljoner kronor för "6 månaders omställningskostnader" i den händelse någon skola skulle läggas ned. Malmö drar av hela 5% men säger att "det finns ingen speciell uppföljning på dessa pengar".
Ska det få vara så? Jag tycker inte det, men jag fick inget besked från Marie Granlund. Eftersom hon ville avslå hela förslaget så kan man inte tolka det på annat sätt än att hon tycker att det är ok att göra sådana här godtyckliga avdrag på miljontals kronor varje år. Det är diskriminering av barn och ungdomar som väljer friskolor som det nu förhoppningsvis blir stopp på.
Sossarna och vänstern var givetvis emot. Jag hörde faktiskt inget positivt ord om valfrihet och friskolor alls, trots att jag verkligen ansträngde mig. Det var bara hot och agressiva påhopp. Lika villkor i ord, men ingen insikt i vilka problem de brottas med idag. Har Marie Granlund ens besökt en friskola? Förstår hon hur villkoren ser ut på sina håll?
Inför debatten har jag frågat 15 stora kommuner om de gör något skolpliktsavdrag och i så fall om det finns någon specifikation över hur kommunen använder de pengarna. Det blev väldigt intressanta svar. 6 av de 15 kommunerna gör ett sådant avdrag men ingen kan redogöra för hur de används. Stockholm drar av 3% men säger att det inte är "specificerat för olika ändamål i kronor och ören". Göteborg drar av 2% på grundskolan men kan inte ange hur de används. På gymnasiet drar man av sammanlagt ca 11 miljoner kronor för "6 månaders omställningskostnader" i den händelse någon skola skulle läggas ned. Malmö drar av hela 5% men säger att "det finns ingen speciell uppföljning på dessa pengar".
Ska det få vara så? Jag tycker inte det, men jag fick inget besked från Marie Granlund. Eftersom hon ville avslå hela förslaget så kan man inte tolka det på annat sätt än att hon tycker att det är ok att göra sådana här godtyckliga avdrag på miljontals kronor varje år. Det är diskriminering av barn och ungdomar som väljer friskolor som det nu förhoppningsvis blir stopp på.
09 juni, 2009
S är med och privatiserar skola
Idag fattar Stockholms läns landsting beslut om att sälja Säbyholms naturbruksgymnasium. I landstingsstyrelsen var alla partier utan miljöpartiet med på denna "hemska utförsäljning" för att använda de rödas vanliga språkbruk. Men här låter det nog annorlunda, köpare är ju ABF Sollentuna där förra s-ministern Brita Lejon är ordförande...
Bakgrunden är att landstinget vill avveckla sitt engagemang i att driva skolor och jag förstår dem. Det är inte kärnverksamhet och det passar inte riktigt in i landstingets övriga verksamhet.
Om jag förstår det rätt så har man inte gjort som Skolinspektionen och Statskontoret vill vid en avknoppning/försäljning, nämligen bjudit ut hela verksamheten till högstbjudande. Ändå har de fått tillstånd. Tre intresseanmälningar om att få överta verksamheten kom in till landstinget men det har varit annat än ekonomi som avgjort vem man valt. Rimligt, tycker jag. Men hur ska sossarna argumentera när det gäller avknoppningar i Täby och på andra håll nu? Och LR, som i vanliga fall protesterar mot avknoppningar med samma frenesi som sossarna, har också gått med på detta enligt MBL-protokollet. De vill omförhandla läraravtalet, men har inget emot huvudmannaskapsförändringen.
Är det inte lite intressant hur olika man kan resonera? För inte kan det väl handla om att tystnaden beror på att det är ABF som tar över? Vi får se vad beslutet blir i slutändan idag.
Bakgrunden är att landstinget vill avveckla sitt engagemang i att driva skolor och jag förstår dem. Det är inte kärnverksamhet och det passar inte riktigt in i landstingets övriga verksamhet.
Om jag förstår det rätt så har man inte gjort som Skolinspektionen och Statskontoret vill vid en avknoppning/försäljning, nämligen bjudit ut hela verksamheten till högstbjudande. Ändå har de fått tillstånd. Tre intresseanmälningar om att få överta verksamheten kom in till landstinget men det har varit annat än ekonomi som avgjort vem man valt. Rimligt, tycker jag. Men hur ska sossarna argumentera när det gäller avknoppningar i Täby och på andra håll nu? Och LR, som i vanliga fall protesterar mot avknoppningar med samma frenesi som sossarna, har också gått med på detta enligt MBL-protokollet. De vill omförhandla läraravtalet, men har inget emot huvudmannaskapsförändringen.
Är det inte lite intressant hur olika man kan resonera? För inte kan det väl handla om att tystnaden beror på att det är ABF som tar över? Vi får se vad beslutet blir i slutändan idag.
Besök i Torsby
Igår var jag i värmländska Torsby vid norska gränsen. Litet plan med 4 passagerare tog mit dit på morgonen. 3 skolbesök och partimöte på kvällen, intensiv och lärorik dag. Det går naturligtvis inte att fånga verkligheten på denna korta tid, men en inblick i vad som diskuteras och vilka problem man står inför fick jag ändå.
Först var det en om- och nybyggd skola, Fryken. Blir verkligen fin, här finns alla yttre förutsättningar för riktigt goda studieresultat. Sen var det gymnasiet med många idrottsinriktningar och sist en låg- och mellanstadieskola.
Intrycken är, som vanligt, att det finns ett stort stöd för vår skolpolitik. Nationella prov, ny gymnasieskola och tydligare mål välkomnas av alla. Så var förstås ekonomin på tapeten. Jag blir förvånad och lite imponerad av moderaternas stora ansvarstagande. Trots att sossarna styr kommunen så medverkar moderaterna i flera tuffa beslut, så var det aldrig i Nacka där oppositionen är emot allt som kan uppfattas som obekvämt.
Ett annat intryck var att rektorsrollen inte kändes så tydlig. Det finns flera rektorer i vad jag uppfattade som samma verksamhet och samma skola och det skapar otydlighet. Här finns nog en del att göra. Alla vet ju att ledarskapet och skolornas självständighet är avgörande för om man ska bli framgångsrik.
Först var det en om- och nybyggd skola, Fryken. Blir verkligen fin, här finns alla yttre förutsättningar för riktigt goda studieresultat. Sen var det gymnasiet med många idrottsinriktningar och sist en låg- och mellanstadieskola.
Intrycken är, som vanligt, att det finns ett stort stöd för vår skolpolitik. Nationella prov, ny gymnasieskola och tydligare mål välkomnas av alla. Så var förstås ekonomin på tapeten. Jag blir förvånad och lite imponerad av moderaternas stora ansvarstagande. Trots att sossarna styr kommunen så medverkar moderaterna i flera tuffa beslut, så var det aldrig i Nacka där oppositionen är emot allt som kan uppfattas som obekvämt.
Ett annat intryck var att rektorsrollen inte kändes så tydlig. Det finns flera rektorer i vad jag uppfattade som samma verksamhet och samma skola och det skapar otydlighet. Här finns nog en del att göra. Alla vet ju att ledarskapet och skolornas självständighet är avgörande för om man ska bli framgångsrik.
05 juni, 2009
Kritik mot s-styrda Perstorp
Skolinspektionen kritiserar nu Perstorp kommun för planerna på att införa fyradagarsvecka på lågstadiet. Jag skrev om detta för någon månad sedan också.Det är precis sådant här som den nya myndigheten ska ägna sig åt. Uppenbarligen är det endast administrativa och ekonomiska skäl som ligger bakom kommunens beslut, inte några pedagogiska. Så det är bra att inspektionen uppmärksammat det hela och kommit med ett snabbt beslut. Jag riktigt väntar på att nya skollagen ska bli verklighet så att staten kan ingripa mot sådant här.
Perstorp ligger på plats 277 av 290 i SKL:s granskning, i det absoluta bottenskiktet alltså. Hur f-n tänker de i Perstotp egentligen? Tror de att det här tar det uppåt och ger eleverna bättre kunskaper?
Och, ja det är en s-styrd kommun. Jag undrar vad kommunstyrelsens ordförande Ulrika Thulin (s) har att säga till sitt försvar? Utbildningsnämndens ordförande Kent Holmer (s) vill inte kommentera det hela i HD eller ens om de kommer att följa Skolinspektionens beslut. Det visar att staten måste ha muskler.
Obstruktion mot omdömen i skolan?
Ekot har gjort en stor undersökning bland Sveriges rektorer om hur de ser på de skriftliga omdömen som alla elever ska få från och med detta läsår. Det finns mycket intressant att läsa ut av den undersökningen.
90% av rektorerna anser att de är bra för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Vilket ju också precis är syftet med dem.
Samtidigt säger bara 55% av rektorerna att alla elever fått skriftliga omdömen. När vi i lag slagit fast att ALLA ska få det, så säger 35% att ingen elev på skolan får det. Orsaken kan man ju bara spekulera i. Medvetet lagtrots? Obstruktion mot demokratiskt fattade beslut? Inte prioriterat? Försvunnit bland allt pappersarbete? Att skylla på att man inte haft tid duger ju verkligen inte. 55% har uppenbarligen hunnit med och beslutet fattades för över ett år sen...
Varför granskar inte Ekot detta mer och ställer på de rektorer som inte ser till att skolan ger omdömen?
Eftersom nästan alla rektorer tycker att omdömena är bra för att de förtydligare kunskapsuppdraget så undrar man onekligen varför de inte ser till att omdömen ges till alla. Har de inte förmågan? Är skolan så centralstyrd att de väntar på direktiv av sina skolchefer eller kommunalpolitiker? Eller är det så att de inte tycker att det ska vara mer fokus på kunskapsresultaten?
Rektor Jonas Askne på Nödingeskolan i Ale kommun utanför Göteborg (min gamla skola som jag gick i tvåan och trean i!) indikerar att det är så. Han tycker att det blir för mycket fokus på bedömning av resultat och kunskaper. Men hallå, Jonas: det är ju precis det som är tanken! Kunskapsuppföljningen måste bli bättre. Föga förvånande ligger resultaten i Ale kommun under genomsnittet i landet, 30% var underkända i något ämne när de slutade grundskolan förra året och 17% var inte behöriga till gymnasiet. Det placerar kommunen på plats 265 av 290 i landet. Kanske finns det ett samband med den syn som Nödingerektorn ger uttryck för i Eko-intervjun?
Det här ger verkligen anledning till fundering över rektorernas ansvar och roll. Om de vill ha ett större ansvar så måste de också ta det ansvar de faktiskt har. Jag inser att deras jobb är svårt, de kläms ofta mellan olika uppdrag och tuffa prioriteringar. Samtidigt är skolan en demokratiskt styrd organisation där demokratiskt fattade beslut ska få genomslag. Som skolledare eller lärare kan man inte välja sitt uppdrag själv.
90% av rektorerna anser att de är bra för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Vilket ju också precis är syftet med dem.
Samtidigt säger bara 55% av rektorerna att alla elever fått skriftliga omdömen. När vi i lag slagit fast att ALLA ska få det, så säger 35% att ingen elev på skolan får det. Orsaken kan man ju bara spekulera i. Medvetet lagtrots? Obstruktion mot demokratiskt fattade beslut? Inte prioriterat? Försvunnit bland allt pappersarbete? Att skylla på att man inte haft tid duger ju verkligen inte. 55% har uppenbarligen hunnit med och beslutet fattades för över ett år sen...
Varför granskar inte Ekot detta mer och ställer på de rektorer som inte ser till att skolan ger omdömen?
Eftersom nästan alla rektorer tycker att omdömena är bra för att de förtydligare kunskapsuppdraget så undrar man onekligen varför de inte ser till att omdömen ges till alla. Har de inte förmågan? Är skolan så centralstyrd att de väntar på direktiv av sina skolchefer eller kommunalpolitiker? Eller är det så att de inte tycker att det ska vara mer fokus på kunskapsresultaten?
Rektor Jonas Askne på Nödingeskolan i Ale kommun utanför Göteborg (min gamla skola som jag gick i tvåan och trean i!) indikerar att det är så. Han tycker att det blir för mycket fokus på bedömning av resultat och kunskaper. Men hallå, Jonas: det är ju precis det som är tanken! Kunskapsuppföljningen måste bli bättre. Föga förvånande ligger resultaten i Ale kommun under genomsnittet i landet, 30% var underkända i något ämne när de slutade grundskolan förra året och 17% var inte behöriga till gymnasiet. Det placerar kommunen på plats 265 av 290 i landet. Kanske finns det ett samband med den syn som Nödingerektorn ger uttryck för i Eko-intervjun?
Det här ger verkligen anledning till fundering över rektorernas ansvar och roll. Om de vill ha ett större ansvar så måste de också ta det ansvar de faktiskt har. Jag inser att deras jobb är svårt, de kläms ofta mellan olika uppdrag och tuffa prioriteringar. Samtidigt är skolan en demokratiskt styrd organisation där demokratiskt fattade beslut ska få genomslag. Som skolledare eller lärare kan man inte välja sitt uppdrag själv.
03 juni, 2009
Kampanj, IB, elitklasser, ESS och "lex Sara" för skolan
Kampanj, kampanj, kampanj inför Europaparlamentsvalet. Och studentmottagning för dottern som slutar gymnasiet i morgon torsdag. Hinner inte blogga längre, fast det finns så mycket att kommentera. Själv har jag varit i Uppvidinge i torsdags, Eskilstuna och Strängäs i fredags och Halmstad i måndags parallellt med allt annat.
IB-eleverna ska få söka in på högskolan i samma kvotgrupp som elever med svenska betyg, meddelade regeringen äntligen igår. SvD har uppmärksammat detta i ett flertal artiklar (här och här) och många har hört av sig och varit oroliga och vi moderater har drivit på för att få en lösning. Skönt att den kom nu. Bakgrunden är att den förra regeringen 2006 beslutade om ett system med meritpoäng som innebär att man kan få extra poäng om man läst vissa kurser. Det ändrades sedan av den nya riksdagen våren 2007, bl a så att fler språk ger poäng och att extrapoängen minskas från 3,0 till 2,5. S-regeringens förslag om meritpoäng innebar att utbildningar utanför den vanliga gymnasieskolan inte kan inräknas i samma system, därför hamnade IB i gruppen för sökande med utländska betyg. En liten men viktig grupp som glömdes bort, men som vi nu löser det hela för. Det blir lite märkligt när vi å ena sidan inför nya spetsutbildningar, samtidigt som effekten för de spetsutbildningar vi redan har är att deras chanser försämras. Självklart ska eleverna på det som ofta betraktas som en av de svåraste utbildningarna inte få sämre möjligheter att komma in på högskolan än andra.
Och då är vi inne på spetsutbildningarna. Få sökande, rapporterades det i veckan i DN bl a. För kort tid, sägs förklaringen vara. Så kan det nog vara till viss del. Men jag tror inte att alla vill flytta hemifrån för att gå i gymnasiet och det är fortfarande inte så kul att vara "annorlunda" i Sverige. Man ska inte sticka ut och tro att man är något. Jantelagen är nog en del av svaret också. Spetsutbildningarna är bra och behövs, men egentligen borde varje skola möta ungdomar med talanger och begåvningar "in house". De ska inte skickas bort och bli någon annans ansvar, precis lika lite som elever med svårigheter ska vara det. Visst finns behov av särskild kompetens och särskilda skolor här också, men på samma sätt som vi förutsätter att alla skolor ska erbjuda elever med svårigheter en bra utbildning så borde alla skolor också se till att talangfulla elever får en bra utbildning som tänjer deras gränser.
DN har också haft en artikelserie om elever som far illa i skolan. Det skär i hjärtat när man läser om det. En "lex Sara" eller "Maria" för skolan har kommit på tal och det kanske är en god idé om personal får en anmälningsskyldighet. Samtidigt upplever jag att kontrollen är så mycket starkare i skolan med uppgraderad inspektion och en annan öppenhet än sjukvården och äldreomsorgen. Att åtgärda sådana förhållanden som DN skriver om borde kunna vara ett bra exempel på vad nya sanktioner mot skolor som brister ska användas till. Det känns som ett allvarligare problem än några av de exempel som utbildningsministern tog upp.
Slutligen är det ju fantastiskt kul att Sverige vunnit kampen om den gigantiska forskningsanläggningen ESS. Med ledarskap och kompetens har vi fått stöd av flertalet länder och den hårdaste konkurrenten Spanien drar sig nu ur. Grattis Lund och grattis forskar-Sverige!
IB-eleverna ska få söka in på högskolan i samma kvotgrupp som elever med svenska betyg, meddelade regeringen äntligen igår. SvD har uppmärksammat detta i ett flertal artiklar (här och här) och många har hört av sig och varit oroliga och vi moderater har drivit på för att få en lösning. Skönt att den kom nu. Bakgrunden är att den förra regeringen 2006 beslutade om ett system med meritpoäng som innebär att man kan få extra poäng om man läst vissa kurser. Det ändrades sedan av den nya riksdagen våren 2007, bl a så att fler språk ger poäng och att extrapoängen minskas från 3,0 till 2,5. S-regeringens förslag om meritpoäng innebar att utbildningar utanför den vanliga gymnasieskolan inte kan inräknas i samma system, därför hamnade IB i gruppen för sökande med utländska betyg. En liten men viktig grupp som glömdes bort, men som vi nu löser det hela för. Det blir lite märkligt när vi å ena sidan inför nya spetsutbildningar, samtidigt som effekten för de spetsutbildningar vi redan har är att deras chanser försämras. Självklart ska eleverna på det som ofta betraktas som en av de svåraste utbildningarna inte få sämre möjligheter att komma in på högskolan än andra.
Och då är vi inne på spetsutbildningarna. Få sökande, rapporterades det i veckan i DN bl a. För kort tid, sägs förklaringen vara. Så kan det nog vara till viss del. Men jag tror inte att alla vill flytta hemifrån för att gå i gymnasiet och det är fortfarande inte så kul att vara "annorlunda" i Sverige. Man ska inte sticka ut och tro att man är något. Jantelagen är nog en del av svaret också. Spetsutbildningarna är bra och behövs, men egentligen borde varje skola möta ungdomar med talanger och begåvningar "in house". De ska inte skickas bort och bli någon annans ansvar, precis lika lite som elever med svårigheter ska vara det. Visst finns behov av särskild kompetens och särskilda skolor här också, men på samma sätt som vi förutsätter att alla skolor ska erbjuda elever med svårigheter en bra utbildning så borde alla skolor också se till att talangfulla elever får en bra utbildning som tänjer deras gränser.
DN har också haft en artikelserie om elever som far illa i skolan. Det skär i hjärtat när man läser om det. En "lex Sara" eller "Maria" för skolan har kommit på tal och det kanske är en god idé om personal får en anmälningsskyldighet. Samtidigt upplever jag att kontrollen är så mycket starkare i skolan med uppgraderad inspektion och en annan öppenhet än sjukvården och äldreomsorgen. Att åtgärda sådana förhållanden som DN skriver om borde kunna vara ett bra exempel på vad nya sanktioner mot skolor som brister ska användas till. Det känns som ett allvarligare problem än några av de exempel som utbildningsministern tog upp.
Slutligen är det ju fantastiskt kul att Sverige vunnit kampen om den gigantiska forskningsanläggningen ESS. Med ledarskap och kompetens har vi fått stöd av flertalet länder och den hårdaste konkurrenten Spanien drar sig nu ur. Grattis Lund och grattis forskar-Sverige!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)