Det finns en föreställning att alla elever går i sin närmaste kommunala skola. Så var det när jag och många jämnåriga och äldre gick i skolan. En del lever kvar i den föreställningen fortfarande och utgår från det i sitt tänkande och politiska handlande. Men det är en föråldrad föreställning. Definitivt stendöd.
Jag tittar på gymnasieintagningen i Stockholms län. Nu inför hösten har 30 000 ungdomar i 23 kommuner har valt mellan 215 skolor (80 kommunala och 135 fristående) och över 1 000 olika utbildningar. Vilken otrolig mångfald!!! Säkert svårt val men samtidigt roligt. Nu kan man få sina egna intressen och behov tillgodosedda och slippa bli placerad där någon annan tycker att man ska gå. Man får möjlighet att bli huvudrollsinnehavare i sitt eget liv.
Resultatet av ungdomarnas val är intressant. 41% har tagits in i den kommunala gymnasieskolan i hemkommunen, 36% i en friskola och 22% i en kommunal skola i en grannkommun. (KSL)
Den valfrihet som vi bara fantiserade om på 80-talet är en verklighet idag. Nu väljer eleverna skola fritt i Stockholms län och en del andra län också för den delen. Det är bara en minoritet som valt den "egna" kommunala skolan, en ganska stor majoritet väljer något annat. Detta är fakta som politiken måste anpassas efter. Det går inte att se till snäva kommungränser längre, ungdomar ser längre än så.
Det här visar att verkligheten går att förändra, att politik spelar roll. Det är vi moderater som drivit utvecklingen hela tiden, bit för bit mot i första hand protektionistiska socialdemokrater. När ska de inse att verkligheten har förändrats och att eleverna vill välja själva?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar