17 augusti, 2009

Konkurrens leder till betygsinflation?

Professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlachos skriver idag på DN Debatt om betygsinflation på gymnasierna. Rubriksättaren fokuserar på att det är konkurrensen om eleverna som eldar på betygen och det är säkert en delförklaring. Men den viktigaste förklaringen tror jag snarare är bristande kontroll och uppföljning av betygsättningen. Den saknas nästan helt och det är bedrövligt. Rubriken borde kanske varit: "Obefintlig kontroll ger orättvisa betyg". Men det är förstås inte så laddat...

När det är svårt att ta sig in på ett antal universitetsutbildningar är det klart att betygen tenderar att pressas uppåt. Elever strävar högre, lärare vill vara snälla och kanske hellre ger ett högre betyg när det står och väger. Hittills har ingen riktigt granskat betygssättningen. Och eftersom målen och betygskriterierna är så luddiga blir det väldigt mycket upp till respektive lärare att avgöra.

Min poäng är att konkurrens om eleverna är bra, men det behövs kontrollerande krafter i skolan för att säkra kvaliteten. Så är det väl i all verksamhet? Min bestämda uppfattning är att konkurrensen om eleverna i Stockholmsregionen har bidragit till att kvaliteten har höjts. Resultaten på nationella prov, som inte är godtyckliga på samma sätt som betyg kan sägas vara, är högre i Stockholmsregionen än andra delar av landet. Här har vi länge bejakat valfriheten men samtidigt försökt kontrollera kvaliteten. Jag tror inte att man gjort så på andra håll, där är det ofta ett vi-och-dom-förhållande mellan kommunen och friskolorna och valfriheten ses som jobbig.

Under vårterminen vidtog vi flera åtgärder för att strama upp betygssättningen och göra kunskapsmätningarna mer likvärdiga. För det första införde vi nationella prov tidigare. För det andra beslutade vi om ett nytt betygssystem, med fler steg och tydligare kriterier. För det tredje har vi beslutat om nya mål som tydligare talar om vad som förväntas. För det fjärde ska skolinspektionen granska betygssättningen mer. Och för det femte så skärps kraven i nya skollagen och skolinspektionen får muskler att ingripa där det brister.

För mig är en likvärdig och rättvis betygssättning avgörande för tilltron till skolsystemet. Därför är det viktigt att med emfas markera mot orättvisor och glädjebetyg.

3 kommentarer:

christermagister sa...

"den viktigaste förklaringen tror jag snarare är bristande kontroll och uppföljning av betygsättningen"

Så länge vi inte endast betygssätter de kunskaper som visar sig i några få skriftliga prov så måste ju kontrollen och uppföljningen snarast ligga hos den enskilda skolan, eller möjligtvis i samarbete med den mottagande skolan i utbildningssteget över. Jag håller med om att skolorna måste bli bättre på detta; att diskutera betygssättning, samarbeta och se till att ledningen finns ute i verksamheten för att vara tillräckligt insatta för att kunna vara en del av kvalitetssäkringen.

De nationella proven är inte godtyckliga på samma sätt som betyg, men de är godtyckliga på andra sätt (t ex urvalet av uppgifter och dagsformen); och mäter de verkligen det väsentliga?

Mats Gerdau sa...

Jag håller med om det. Det är inte så lätt det här, men mer kontroll, diskussioner och uppföljningar av hur betygsättningen går till tror jag absolut behovs.

När jag sedan läser Skolverkets kommentarer om Henreksons artikel i DN idag att det inte skett någon dramatisk betygsinflation sedan 2001, ger upphov till lite funderingar om i vilket syfte debattartikeln skrevs. Man kan skriva att antalet med högsta betyg ökat 28 gånger och det låter oerhört beslående. När Skolverket konstaterar att det är 700 personer i hela landet så kommer saken i ett annat läge. Efter inledande oklarheter och försiktighet med det då nya betygsstemet i slutet av 90-talet så utnyttjar man nu hela betygsskalan. Kloka kommentarer från Skolverket.

Johan sa...

Som jag ser det finns den en stor risk med den starka fokuseringen på prov. Många lärare jag har pratat med uppger samtliga att fokus ligger på att skriva bra på prov och då givetvis även de nationella proven. Dessutom är det ju så att man ganska enkelt kan få en väldigt bra bild över hur dessa prov är upplagda och vad som kommer att testas. Jag tror inte heller att det har skett någon direkt betygsinflation, däremot tror jag att eleverna och lärarna har lärt sig tekniker för att skriva bra på proven. Vi blir helt enkelt bättre på att skriva prov, precis som man på universitetet efter ett tag "knäcker koden för att skriva bra" - följdfrågan blir då givetvis om man då med proven mäter det man avser mäta. Och om det gör det - räcker det då med kontroll, diskussioner och uppföljning för att lösa detta?