25 maj, 2009

Sossarnas gymnasiereform ledde till fler avhopp

IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, har kommit med en ny rapport som ger svidande kritik åt den gymnasiereform som socialdemokraterna beslutade om 1991. Så här står det i sammanfattningen:

"Resultaten visar att förlängningen av yrkesutbildningarna medförde en ökad sannolikhet att hoppa av gymnasiet för elever med låga slutbetyg från grundskolan och från icke-akademiska hem. Resultaten visar inga tecken på att det extra gymnasieåret skulle ha medfört en ökad övergång till högskolestudier."

I kapitlet om slutsatser hittar jag följande mening:

"Att gå en 3-årig i stället för en 2-årig yrkeslinje beräknas ha ökat sannolikheten att hoppa av gymnasiet med 3,8 procentenheter."

Förlängningen av gymnasiets yrkesprogram innebar att det blev mer allmänna ämnen och mer teori. Alla är helt uppbenbart inte motiverade för eller intresserade av detta i just dessa år. Därför ser vi mycket stora avhopp från gymnasiet. Jag tror att EU konstaterade att Sverige har en av de högsta avhoppsfrekvenserna av alla medlemsländer. Föga förvånande har vi också en av de högsta ungdomsarbetslösheterna inom EU...

Varför vill sossarna aldrig diskutera detta? Dom är som strutsen och gömmer huvudet i marken och tror att problemen försvinner. Dom har inget svar på vad man ska göra åt detta. Deras gymnasiereform, Gy07, som vi stoppade direkt efter valet, handlade om att göra yrkesprogrammen ännu mer teoretiska och att ändra betygssystemet (från kursbetyg till ämnesbetyg), trots att de flesta remissinstanser var emot detta. Det är en gåta hur de kunde tro att det skulle leda till färre avhopp.

Nej, vår gymnasiereform har betydligt bättre förutsättningar att åtgärda avhoppen och ge ungdomarna kunskaper som de behöver. Vi möter eleverna där de är, utgår från deras förutsättningar och livsambitioner. Det blir mer tid för yrkesämnen om man går yrkesprogram, vilket sannolikt ökar både motivationen och möjligheten att få ett jobb efter utbildningen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

En synpunkt angående bildämnet och estetisk verksamhet,

Estetisk verksamhet är ett ämne som fått stryka på foten för det förslag som lagts fram. Synd tycker jag och många av mina lärarkollegor! Som jag uppfattat det har Estetisk verksamhet bytts ut mot historia i de ämnen alla programm ska läsa. Varför ska man ta bort ett praktiskt inslag och byta ut det mot ett teoretiskt när det förslag du pratar om handlar om att göra de yrkesförberedande programmet ännu mer sk "praktiska"?

Varför pratar man inte om nyttan med att alla ska läsa ex. bild på Naturvetenskapliga programmet, Sammhällsprogrammet och Barn och Fritid? Många blivande studenter på de programmen kommer att i framtiden bli arkitekter, webbsideutvecklare, förskollärare eller jobba inom olika kulurinstitutioner. Om de inte får obligatorisk estetisk verksamhet kommer de komma till högskolan med väldigt dåliga förkunskaper i skapande ämnen.

Vi kommer även få ett land med färre kulturkonsumenter. Färre kommer gå på ex. konstmuseer eftersom de inte fått det i gymnasieundervisningen.

Vaför ta bort bildämnet, som alltid funnits som obligatoriskt ämne på gymnasiet?

Bildlärare i Kalmar

Mats Gerdau sa...

Hej, en av våra utgångspunkter i nya gymnasiet är att individanpassa utbildningen mer. Idag är det för mycket som är samma för alla elever och det är en av orsakerna som vi ser till de stora avhoppen.

Nu blir det mindre gemensam kärna och tydligare fokus på karaktärsämnena. Så långt håller de flesta ofta med, men när det kommer till den svåra diskussionen om vad som ska bort från den gemensamma kärnan så slutar enigheten. Alla slåss för sitt ämne och det finns dom som tycker att nya ämnen borde in också, privatekonomi exempelvis.

Att ge utrymme för mer specialisering och karaktärsämnen fordrar faktiskt att något annat inte längre blir obligatoriskt. Vi har enat oss i Alliansen om att kärnan ska minska från 800 till 600 poäng och då blir estetisk verksamhet valbart och 100 poäng svenska försvinner.

Däremot håller jag inte riktigt med om att det leder till färre kulturkonsumenter. Det är väl inte bara på bildlektionerna man konsumerar konst idag?! Svenska, engelska och många andra ämnen har kulturella moment och så kommer det att forsätta vara. Jag tycker faktiskt att det är lite av en felsyn att det bara är bildlärarna som ska stå för elevernas kulturella bildning och estetiska inslag.