Nu levereras en del i den matematiksatsning som vi tidigare utlovat. 87 miljoner fördelas till kommuner och skolor för diverse olika projekt för att förbättra matematikundervisningen (Skolverket, DN, SR).
Det här behövs verkligen. Man kan tycka att det inte är så mycket pengar i det stora hela, men det är välkomna stimulansmedel för att göra ett ordentligt ryck nu. Olika internationella studier har visat att svenska elever halkar efter i matematik. Nu blir det satsningar på kompetensutveckling av lärare, metodutveckling, pröva lite alternativa pedgogiska modeller med IT och utomhuspedagogik mm.
Jag minns mycket väl mina år i lågstadiet i början av 70-talet då vi alla ingick i ett gigantiskt experiment med mängdlära. Delmängder hit och dit och ringar runt apelsiner och bananer. Någonstans där tror jag att matematiken sänktes för att aldrig riktigt återhämta sig. Mitt besök i Lilla Edet för något år sedan, där jag bl a träffade matematikprofessor PO Bentley, visade klart och tydligt hur illa det fortfarande kan vara med matematikundervisningen. Lärarutbildning där blivande lågstadielärare inte behöver lära sig matematik i kombination med dåliga läroböcker är naturligtvis helt förödande. Det vanligaste svaret bland tredjeklassare (tror jag) på talet 51-49 blev 18, men det kunde finnas fler svar trodde eleverna också.
Därför tror jag att vår mattesatsning kommer att bli ett ordentligt lyft. Synd bara att de kommuner som har haft riktigt usla resultat på nationella prov (sämst var Hällefors, Fagersta och Skinnskatteberg, där nästan 4 av 10 elever inte klarade målen för godkänt senast) inte får nåra penar. Men de kanske inte skickade in någon ansökan heller, eller så var den kanske så undermålig? Men det blir fler omgångar och nya pengar att söka, så det kanske kommer.
4 kommentarer:
Synd att du inte är så bevandrad i matematikens ädla konst nu när du försöker ha åsikter om hur den ska läras ut. "Experimentet" -- som du kallar det -- med mängdlära var helt rätt då mängder är fundamentalt för all matematik. Problemet var att grundskolelärarna, då som nu, hade obefintliga kunskaper så de förstod inte själva vad de skulle lära ut.
Räddningen för Sverige vore att lämna den tramsiga räkneläran bakom sig och återgå till riktig matematik och dess kärna (bl.a. mängdlära). Man måste satsa på förståelse framför mekaniskt räknande. Vidare måste man inse att matematik är ett språk som är till för att beskriva ett problem på en hög abstraktionsnivå och därmed lämna krampaktiga försök att hela tiden vara konkret i sina exempel bakom sig.
Jag vet inte om du läst igenom ansökningarna, men det har jag och jag är inte imponerad. Jag håller med om att 87 miljoner egentligen är väldigt lite, men så som anslagen utfallit är det väldigt mycket pengar -- i sjön.
De lärare som författat ansökningsunderlagen är uppenbart inte kompetenta att leda matematikundervisning; så långt alla överens eftersom de vill lägga pengarna på sin egen kompetenshöjning. Uppenbart är då också att de inte är kompetenta att avgöra hur denna kompetenshöjning ska gå till och därmed inte lämpade att författa ansökningarna.
Skolverket borde istället bjuda in den riktiga akademiska världen (institutioner för pedagogik diskvalificeras således) samt näringslivet att inkomma med seriösa förslag till hur skolan i Sverige ska bli bättre på matematikundervisning.
Ett förslag som med visshet skulle tillföra oerhört mycket mer än gällande satsning på 87 miljoner vore att avsätta 10 miljoner på att ta fram ett datorbaserat läromedel i matematik (öppen källkod en självklarhet) som täcker alla matematikkurser i grundskolan och gymnasiet. Detta läromedel skulle sedan vara fritt att använda för alla. Denna engångssatsning på totalt 10 miljoner kronor skulle vara tämligen oansenlig i jämförelse med vad skolor och elevernas föräldrar årligen spenderar på mer eller mindre användbara matematikprogram till sina datorer.
Frågan jag ställer mig är varför Skolverket inte fattar vad som behövs utan frågar den som inget kan hur den ska bli bättre.
Tack för intressanta inlägg!
Säkert finns något bra med mängdläran också, men som du skriver så fattade inte lärarna, de som skulle lära ut den, det hela heller. Lite var det likadant i skolorna i Lilla Edet (och på många andra håll), de kan inte och läroböckerna håller inte heller måttet. Det är en förödande kombination och resultaten ser vi ju...
Jag har inte läst igenom ansökningarna, bara ögnat några stycken för att få en liten bild av hur det ser ut. Förslaget att ta fram ett riktigt bra datorbaserat läromedel gillar jag! Å andra sidan ska staten inte ta över läromedelsproducenternas uppgift...
Nu kommer jag in sent i debatten, men varför ska inte staten "ta över läromedelsproducenternas uppgift..."?
Som jag uppfattar det har läromedelsproducenter ett huvudsyfte och det är att producera vinst till ägarna. Om vinsten ska bli mer än några korvören räcker 10 miljoner inte till speciellt många aktörer. Ett komplett matematikprogram som täcker grund- och gymnasieskola är förmodligen en lysande idé. Vad skulle bli bättre med detta om en mängd läromedelsproducenter ska ha sin del av denna kaka?!
Skicka en kommentar