Specialskolor återuppstår

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna återuppstår. Det är klart efter att vi alldeles nyss justerade betänkandet om Två nya specialskolor i utskottet.

Det var socialdemokraterna som, med benäget bistånd från miljöpartiet och vänstern, la ned dessa specialskolor i början av 2000-talet. Ekeskolan tar emot elever som är gravt synskadade och samtidigt döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda. Hällsboskolan är avsedd för elever med talskador, hörselskador, beteendestörningar etc. Alltså, de allra mest utsatta eleverna.

Vi var emot att de lades ned och lovade att starta dem på nytt. Nu genomför vi det och det känns SKÖNT!

Debatt och beslut i Kammaren blir 21 maj. Socialdemokraterna har nu ändrat sig och stödjer återstarten, men motiverar inte sin ändring. Det är i och för sig välkommet, men någon sorts förklaring hade ju varit klädsam. Blev det inte så bra som de trodde? Visste de inte vad de gjorde? Ska bli intressant att se hur dåvarande utbildningsministern Östros röstar...

Mjölkpolitik

Skolmjölk är storpolitik i Oskarshamn. Barometern rapporterar att frågan om vilken mjölk eleverna ska dricka (blå, röd, grön eller gul) i skolan nu diskuteras på bred front av politikerna i kommunen. Tekniska nämnden verkar vara ansvarig, men måltidsutskottet och barn- och utbildningsnämnden är också involverade. Frågan är om inte kommunfullmäktige ska diskutera det hela också.

Ska det aldrig ta slut på idiotierna? Varför kan inte skolorna få bestämma detta själva? Det är ju dom som ska dricka mjölken i slutändan... Men det kanske är för stor frihet. De klarar säkert inte av detta stora ansvar, om man får spekulera i de styrande sossarnas motiv till att göra detta till en politisk fråga.

En titt i betygsstatistiken i Oskarshamn visar att betygen nu raskt är på väg utför. De som gick ut nian förra våren gjorde det med de lägsta medelbetygen på 10 år. Men det är klart, lägger man kraften på att prata om mjölk i stället för kunskaper så blir det nog så.

Hur tror de på allvar att de ska kunna styra skolan mot målen om kunniga och ansvarstagande elever om de lägger sig i detaljer på det här sättet och misstror personalen och eleverna att fatta kloka beslut? Vart tog de stolta orden om elevinflytande vägen? Låt dem bestämma och ta ansvar i praktisk handling!

Fläskläpp i Skärholmen

Tillsammans med några andra moderata riksdagsledamöter besökte jag Stockholms Transport- och fordonstekniska gymnasium i Skärholmen igår.

Väldigt intressant besök och skön rektor. Han verkar ha helt rätt inställning. Eleverna måste vilja och vara motiverade, annars kan man lika gärna sluta. Han var tydlig med att det är hårt jobb och tydliga regler för närvaro och uppförande. Följer man det så får man också jobb direkt efter gymnasiet. Ett ganska enkelt koncept som eleverna verkade gilla.

Och det är ett rätt självklart förhållningssätt, som alla borde ta efter. Om eleverna ska ut på praktik i olika företag, bilverkstäder, bussgarage etc så måste han kunna garantera att de har rätt attityd till uppdraget. De klarar inte alla arbetsuppgifter på praktiken, men att komma i tid, inte smita på rast hela tiden, ta initiativ och visa intresse - det måste alla kunna.

Rektorn visade också att det går att skapa en bra utbildning i invandrartäta Skärholmen, att det går att tvätta bort ett dåligt rykte.

Föga förvånande gillar han den nya gymnasieutredningen. Det är rätt med tuffare krav för att komma in, rätt inriktning på utbildningarna med kärnämnen etc.

Fläskläppen, då? Hans svar när eleverna säger att de vill ha saker gratis, typ körkort eller så. Det enda gratis är en fläskläpp att suga på. De får en fantastisk utbildning som skattebetalarna satsar 400 000 - 500 000 kronor på, det är en förmån, men de måste anstränga sig.

Betygen behövs

"Regeringen struntar i vetenskapen" utropas i Aftonbladet apropå förslaget om ny betygsskala.

Så trött man blir. Som om vetenskapen skulle vara enig om detta. Eller något annat för den delen heller. Leta upp en forskare som säger si, så kan man snabbt hitta en forskare som säger så i stället. Varifrån kommer de här betygsmotståndsforskarna, då? Jo, de högskolor som fått omfattande kritik för sin lärarutbildning för att den inte håller tillräckligt hög akademisk kvalitet, för att den är för flummig. Kanske finns det något samband?

Sant är väl att Sverige är det land i världen som använder betyg och skriftliga omdömen minst. I takt med att de fått mindre betydelse, omdömen förbjudits och betyg tagits bort så har faktiskt elevernas resultat försämrats. Det gäller både i faktiska värden och i en internationell jämförelse.

Bevisbördan ligger på de som vill ta bort betygen, inte på oss som vill ha tydligare omdömen och betyg. Det är det normala i andra länder, lärare, elever och allmänhet vill ha det så och många forskare stödjer det, bl a hjärnforskaren Martin Ingvar.

Vad ska vi enas om?

Aftonbladet startar idag ett upprop för att vi ska enas om skolpolitiken.

Visst vore det suveränt om vi kan enas från höger till vänster om skolan. Bra för elever, lärare och arbetsmarknad. Men frågan är vad vi ska enas om för någonting.

Jag ser det som ett rop på att sossarna ska ändra sin hittillsvarande skolpolitik, men tyvärr händer inget på den fronten. Förra veckan röstade de emot nationella prov i lägre åldrar och mot att inrätta en ny skolinspektion som kan granska skolornas kvalitet lite tuffare. De signaler som Mona Sahlin sänt ut om att närma sig oss borgerliga har vi inte sett ett enda avtryck av i rena omröstningar i riksdagen.

Enandet får inte bli ett självändamål. Det viktiga måste ju vara vad vi enas om för något, eller hur?!

Vi moderater vill ha betyg - sossarna har varit emot och nu säger de inget. Vad ska vi enas om?

Vi vill ha nationella prov från trean och i fler ämnen. Sossarna röstade emot förra veckan. Vad ska vi enas om?

Vi gillar valfrihet och mångfald. Sossarna har aldrig väckt så många motioner med krav på att försämra för friskolorna som nu. Vad ska vi enas om?

Vi vill skapa en modern gymnasieskola som både bejakar yrkeslivets och högskolornas krav, vilket bl a innebär att alla yrkesprogram inte ger högskolebehörighet. Det säger sossarna nej till, för dem är det ett överordnat mål att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet och därmed också ha omfattande teoretiskt innehåll och ge mindre utrymme för yrkeskunskaper. Vad ska vi enas om?

Så här kan man hålla på hur länge som helst. Jag tycker att det är slutresultatet som är det viktigaste, inte hur många som står bakom det. Visst vore de önskvärt om vi blir eniga och det ska vi verkligen anstränga oss för, men inte till vilket pris som helst. Det är vare sig eleverna eller lärarna betjänta av.

Votering om sniglar och skolor

Kommer just från votering. Stora och små frågor - ny skolinspektion och sniglar. Vi vill kontrollera skolorna bättre, sossarna satsar på sniglarna i stället. Det är en märklig värld vi lever i.

Med 141 röster mot 134 så beslutade vi att inrätta en ny skolinspektion. Den ska få större muskler än vad Skolverket har idag att ingripa mot skolor där kvaliteten brister.

Äntligen! Det är något vi moderater kämpat för länge eftersom det ger förutsättningar för en bättre skola. Det är bättre att ha en särskild myndighet för inspektion och inte blanda in alla möjliga utvecklingsfrågor, kursplaneskrivande, fördelning av bidrag etc som man haft hittills. Nu blir det mer renodlat och dessutom sparar vi många miljoner på den nya myndighetsstrukturen, pengar som kan användas bättre på annat sätt.



Oppositionen röstade emot skolinspektionen. Lyssnar man på socialdemokraten Peter Hultkvist så undrar man om de över huvudtaget vill ha en inspektion värd namnet. Jag tror inte det, de har ju inte gjort något åt det tidigare i alla fall. Skolor som inte sköter sig får fortsätta i evighet utan att något händer. I Gällivare, Eslöv, Landskrona och Malmö finns skolexempel som aldrig skulle accepteras om de var friskolor, men är det kommunalt så bryr sig inte sossarna. Kommunalt är ju alltid bra i deras värld.

I stället för skolinspektionen så prioriterar sossarna snigelövervakning. Visst är det jobbigt med sniglar i trädgården, men lite av ett i-landsproblem är det väl ändå?! Men det visar nog ändå rätt väl hur olika vi prioriterar i våra partier. Vi moderater tycker att skolan är viktigare än sniglarna.

Dumt, Sandviken!

Sandviken planerar att lägga ned den kommunala Norrsätraskolan till hösten 2009, rapporterar Arbetarbladet. Sånt tvingas man till ibland, elevantalet varierar. Det är svåra beslut, men tyvärr en nödvändigt ibland och en realitet i många kommuner. Jag vet, jag har varit med om det.

Det jag reagerar mot är att kommunen vill hindra föräldrar att välja nya skolor för sina barn redan nu. En del föräldrar tycker att det är lika bra att byta skola med en gång om skolan ändå ska läggas ned. Jag kan förstå en den inställningen. Det är svårt att upprätthålla kvaliteten i ett år i en skola som ska stängas. Det blir lätt konstgjord andning eller långsam död.

Men så får inte föräldrarna göra, menar kommunen. Det kan riskera ”tjänsteunderlaget för lärarna”. De ska vara ”ytterst restriktiva” mot dem som vill byta, trots att det finns massor av plats i de andra skolorna.

Jag undrar om jag läser rätt. Är det lärarnas bästa som är det viktiga? Inte elevernas? Har de funderat på vem skolan är till för egentligen? En liten titt i betygsstatistiken visar att Sandviken raskt är på väg utför. Förra året var betygen de sämsta på 10 år i Sandviken och de ligger klart under rikssnittet. Men om fokus ligger på lärarnas tjänsteunderlag, i stället för på elevernas bästa, så kanske det inte är så konstigt.

Självklart ska eleverna få byta skola redan nu om de vill. Om kommunen stoppar eleverna från att byta så tycker jag att de ska hävda sin rätt så långt som möjligt.

I min värld är det alltid föräldrarna som ska välja skola för sina barn. De ska få byta när de vill, inte stå med mössan i hand och skrapa med foten för att beveka mäktiga tjänstemän eller politiker. Det leder till att varje skola måste förtjäna sina elever. För att göra det måste de möta elevernas önskemål och behov, annars får de inga elever. Det är rätt enkla marknadsekonomiska spelregler och det fungerar.

Trist skoldebatt

Inget nytt under solen. Så kan man väl sammanfatta dagens skoldebatt.

Vänstern (Rossana Dinamarca) pratar om allt annat än kunskaper i skolan - skolbibliotek, feministiskt självförsvar och fritidshemmen. Och så ägnar hon halva tiden åt att förtala friskolor. De verkar ha orsakat alla problem som hon eventuellt ser i skolan.

Marie Granlund (s) plockade fram sin utsträckta hand igen. Hon vill komma överens, men om vad är fortfarande oklart. Det är väl mest ett massmedialt trick för att ge intryck av att ligga nära oss borgerliga som har en populärare skolpolitik, utan att tvingas ta ställning i sakfrågorna. Det är rätt tradigt att höra samma anförande av henne ideligen. Hon vägrar konsekvent att tala om vad hon vill göra upp om. Vilken analys ligger bakom att de kan tänka sig betyg tidigare, som Mona Sahlin sagt?

Miljöpartiets Mats Pertoft lät nästan som en moderat när han pratade sig varm för friskolor, valfrihet, mångfald och lokala initiativ.

De borgerliga företrädarna var duktiga, som vanligt och de lyckades inte slå in någon kil mellan oss. Vi är fyra partier som är överens och vill regera ihop. De är tre partier som knappt är överens om något, mer än att de är emot oss. Hur skulle det alternativet kunna regera?

Röstsiffrorna var heller ingen överraskning. Sahlin röstade emot det hon sa för ett år sedan. Mot nationella prov tidigare och för kraftiga åtstramningar för friskolorna. Det är inte särskilt hederligt.

Upp till bevis, Mona

Idag ska vi rösta om grundskolan i riksdagen. Det gäller 270 yrkanden från allmänna motionstiden i höstas. Det finns 76 reservationer men bara 2 av dem är gemensamma för s-v-mp. Hur ska de kunna regera ihop? De är ju inte överens om något annat än behovet av fler genuspedagoger och möjlighet att överklaga betyg. Det förändrar nog inte skolan så där våldsamt och löser definitivt inte de stora problemen. Det finns inget trovärdigt alternativ till Alliansens skolpolitik.

Betänkandet, som vi tar ställning till, är annars mest intressant för att man inte ser något spår av socialdemokraternas påstådda förnyelse. Mona Sahlin konstaterade när hon blev partiledare för ett år sedan att skolpolitiken inte var deras starkaste gren och det skulle ändras nu. Det hon var tydligast med var en positivare syn på friskolor och behovet av uppföljning tidigare, dvs att man måste ha nationella prov tidigare.

Men det ser vi inget av. De reserverar sig på 7 punkter vad gäller friskolor och valfrihet. De vill ge kommunerna veto vid etableringar, förbjuda avknoppningar och vinster och skärpa tillsynen av friskolor men inte kommunala skolor. Vaddå omprövning? Det är ju ett rejält kliv vänsterut jämfört med vad som hände när de hade regeringsmakten. De vill klämma åt och försämra valfriheten, inte bejaka den.

Och nationella prov reserverar de sig emot också. Vi moderater vill ju ha sådana redan i trean i svenska och matematik och därefter göra dem obligatoriska i femman och ha prov i fler ämnen i nian. Det har Sahlin varit ganska positiv till, men det syns inte alls när vi beslutar om det idag.

När ska vi få se något av sossarnas påstådda förnyelse i skolpolitiken? Upp till bevis, Mona! Rösta med oss i stället för med dina partikamrater idag om proven och friskolorna om du menar allvar med vad du sa för ett år sedan.

VÅP:en - solsken eller åskmoln?

Fler i arbete är namnet på regeringens vårproposition. Jag lyssnade nyss på debatten i Kammaren. Finansministern var optimistisk, entusiastisk och full av tillförsikt precis som vanligt. Vi är på väg att nå full sysselsättning och arbetslösheten sjunker t o m mer än vad regeringen själv antagit. Statsskulden minskar dramatiskt och det är stora överskott. Solsken, alltså.

Det röda lagets Thomas Östros beskrev ekonomin i helt andra termer – a-kassan har raserats, regeringen är utbildningsfientlig och skattesänkningarna riktas mot höginkomsttagarna så att klyftorna ökar. Åskmoln, alltså. Demagogisk, visst. Men känner någon igen sig?

Hur kan man beskriva verkligheten på så olika sätt? Östros har ju förstås fel och sprider osanning. Det lät förresten nästan som om han beskrev den politik som den regering han satt i bedrev, i alla fall vad gäller skolan och ökade klyftor. Att han har mage att prata om utbildningsfientlighet, fast anfall kanske är bästa försvare? A-kassan finns i alla fall kvar, vi satsar enorma summor på att restaurera ett murket utbildningsväsende och skattesänkningarna riktas framför allt till de med låga eller medelstora inkomster. Så är det med det.

Som skolpolitiker är det roligt att konstatera att utbildningen har en central plats i vårpropositionen. Vi ska satsa mer på forskning för att Sverige ska fortsätta vara ett konkurrenskraftigt föregångsland. Vi ska satsa mer på pedagogik i förskolan så att man därmed fångar upp de små barnens lust att lära. Vi ska förbättra kvaliteten och effektiviteten i utbildningssystemet så att fler når målen inom avsedd tid. Vi ska bygga ut yrkesutbildningen och bättre anpassa den till arbetsmarknadens krav. Det blir nya satsningar på matematik och no. Det här är något helt annat än sossarnas förslag om fler högskoleplatser, när det redan står 20 000 tomma och att dölja arbetslöshet i komvux-studier eller sysselsättningsåtgärder.

Nya jobb med s?

Socialdemokraterna presenterar idag en rapport om arbetsmarknadspolitiken. En del om detta handlar om utbildning. Det finns en del klokskap - eller självklarheter kan man också säga - om behovet av ett vasst utbildningsväsende. Men det är så fruktansvärt okonkret. Vad vill de egentligen?

Det lanseras som 124 punkter för tillväxt och jobb. Men vad sägs om det här:

"Starkt fokus på goda och relevanta kunskper är en nödvädnig förutsättning för att utbildning ska leda till jobb." WOW, någon har verkligen tänkt!

Eller det här: "Bra jobb kräver breda grundkunskaper i kärnämnen som svenska, engelska och matematik." Ja, har någon ifrågasatt det???

Plattityder och svammel, men inte så mycket nytänkande i det här dokumentet heller. Och inte ett uns av självkritik. Ingen bär tydligen ansvar för att var fjärde elev slås ut från gymnasiet.

Jag hade hoppats att det skulle komma lite spännande tankar om en ny gymnasieskola. De har ju haft ett tag på sig att fundera, men det verkar som om förnyarfalangen förlorat. De står fast vid att det viktigaste för alla utbildningar på gymnasiet är att de ger behörighet till högskolan. Att yrkesprogrammen ger yrkesutbildning som ger anställning verkar inte lika viktigt. Riktigt, riktigt trist att de inte tar chansen att tänka om här.

Hur kan de påstå att det är en ambitionssänkning att de som vill ska få en gedigen yrkesutbildning i stället för mer teori, som är sossarnas förslag? Vad är det för ambition som leder till att var fjärde hoppar av? Är det bara teori som är "hög ambition"? Mer nedvärderande av yrkeskunskaper får man leta efter.

Det är lite kul att titta i det underlag som gymnasieutredningen tagit fram. 30 elever (1,3%) av eleverna på fordonsprogrammet i hela landet började högskolan inom tre år efter avslutat gymnasium. Är det inte bättre att anpassa fordonsprogrammet så att övriga 98,7% får en bra fordonsutbildning i stället för att slå vakt om höga teoretiska krav, som gör att många inte orkar och inte känner sig motiverade för?

Ny vägledning behövs

Vägledning är på var mans läppar numera. Statliga utredningar poängterar vikten av en fungerande studie- och yrkesvägledning, lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting instämmer. Men hur blir det då? Tvärtom!

Trots att dagens ungdomar ställs inför allt fler val så blir vägledningen sämre. 2005 fanns 1 456 studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasiet, visar Skolverkets statistik. I höstas var det 114 färre. Samtidigt har vi den största elevkullen på länge i gymnasiet just nu. Jag inser givetvis att antalet tjänster inte är synonymt med kvaliteten på vägledningen. Det finns nog dåliga vägledare, precis som det finns dåliga exempel inom alla yrken, och många ägnar sig dessutom åt ganska mycket administration. Men ändå, det går inte ihop.

Jag är rätt övertygad om att vi skulle kunna minska avhoppsfrekvensen i gymnasiet genom att se till att ungdomarna gör välgrundande val av både skola och program. Då borde vägledarna fylla en viktig roll. Rätt utformat skulle en satsning på vägledningen kunna betala sig flera gånger om.

Avhoppen är nämligen inte gratis. Att ungdomar går 4-5 år på gymnasiet i stället för 3, som det var tänkt, och därefter går vidare till komvux kostar multum. Vad skulle vi inte spara på att få eleverna att göra rätt från början i stället? Ett litet räkneexempel visar att det handlar om hundratals miljoner kronor. Av de 118 000 elever som började gymnasiet hösten 2004 så slutförde 68% skolan i våras och fick slutbetyg. Om man kan få bara var tionde av dem som byter/hoppar av att gå ut på 3 år i stället så skulle man spara över 300 miljoner kronor. Att lägga några kronor på att få eleverna att välja rätt från början verkar i det perspektivet rätt smart.

Nacka är en kommun som har fattat det här och sin vana trogen inte väntar på att statsmakten ska ta initiativ. Nästa måndag ska kommunfullmäktige ta ställning till ett förslag om Karriärutveckling för alla. Syftet är att få en större effektivitet i utbildningssystemet. Målet är att varje elev ska utveckla karriärkompetens för att kunna ta eget personligt ansvar för sin egen utveckling och framtid genom att erbjudas information, utbildning och vägledning i sina studier. Pengar skjuts till, en ny vägledningscheck införs och fler kommer att få erbjuda vägledning.

Jag tror att Nacka kommit något ytterligare på spåren, utan att själv sätta ljus på det. Det är ju faktiskt inte sagt att den enskilda skolan och kommunen har samma intressen i det här. Eftersom de flesta skolor numera får betalt för hur många elever man har så är det lönsamt att ha många elever. Att snabbt få eleverna att klara studierna innebär faktiskt minskade intäkter för skolan. Kanske motstridiga intressen? Och vägledarna har ju ibland lite dubbla roller, dels att stå på elevernas sida och dels ta arbetsgivarens parti och försöka få dem att välja den egna organisationen. Häromdagen hörde jag att vägledarnas chef i Södertälje också ansvarar för marknadsföringen av de kommunala skolorna. Hur neutral blir man då? Det är nog klokt att göra tydligare åtskillnad på vägledningen och "vanliga skolan".

Genomtänkt och bra initiativ av den moderata ledningen och det är roligt att få sitta ordförande när beslutet klubbas. Så klart att sossarna röstar emot det mest spännande som hänt på det här området på flera, flera år. Karriär, eget ansvar, checksystem - kan det bli mer fel med deras synsätt?

Jag hoppas att vi kan följa upp satsningen på vägledning i den nya skollagen och när den nya gymnasieskolan sjösätts.

Bara hälften för gratis förskola

Varannan svensk vill ha gratis förskola, rapporterar TV4 som låtit göra en undersökning i frågan.

Bara varannan? Det förvånar lite. Om det inte ställs mot något annat så borde väl alla vilja ha gratis förskola. Och lägre hyra och högre lön och lägre skatt och billigare mat. Det är just prioriteringarna som är de svåra. Pengarna räcker inte till allt.

Ska förskolan bli gratis så kräver det nya skattepengar in i verksamheten alternativt att förskolan får mindre pengar att röra sig med. Föräldraavgifterna ger 5,5 miljarder kronor i intäkter idag. Ska vi i stället höja skatten för föräldrarna så att de inte har råd med nya overaller till barnen längre? Eller ska vi dra in personal så att det blir större grupper? Ska vi höja tobaksskatten med 50% - för det är så mycket som krävs.

Bakgrunden verkar vara att 2 200 barn har stängts av från förskolan de senaste åren därför att föräldrarna inte betalat avgifterna. Eller ”kunnat betala” som TV4 väljer att skriva. Snarare handlar det nog om ”inte prioriterat” eller ”inte velat” betala dagisavgiften. Maxtaxan är ju så konstruerad att den är väldigt låg eller t o m gratis om man har låga inkomster. Dessutom måste man ta emot barnen oavsett om föräldrarna betalar eller inte, om det är så att barnen är i behov av särskilt stöd. Att endast 2 200 barn stängts av de senaste åren när det finns 750 000 barn som är inskrivna i barnomsorgen visar att det finns en väldigt stor betalningsvilja och att problemet är rätt litet.

Ändå väljer Barnombudsmannen att gå ut och kräva gratis förskola. Hon drev samma linje som socialdemokratisk statssekreterare och socialborgarråd också, så jag är inte så förvånad. Men varför riktar de sig inte i lika hög grad till föräldrarna som inte betalar? Varför inte kräva att de också ska prioritera sina barn, att föräldrar också har ett ansvar att se till barnens bästa? Att prioritera räkningar som har med barnen att göra och i stället dra in på något annat?

Bryter Lund mot lagen?

Lund ska införa skolpeng till de kommunala gymnasierna, rapporterar Sydsvenskan idag.

Jättebra! Jag är inte insatt i detaljerna om hur de ska konstruera sin skolpeng, men har egna goda erfarenheter av skolpengssystem. Jag tror att det är ett oerhört viktigt strategiskt beslut, både för skolornas frihet och självständighet och därmed möjlighet att konkurrera med friskolorna, och för att elevernas valfrihet ska fungera.

Skolledarförbundet varnar för effekterna och påstår att det medför en besparing på 15-20 miljoner för de kommunala skolorna om man ska ge kommunala skolor och friskolor lika stor skolpeng.

Det är ett väldigt intressant påstående. Det innebär nämligen att Lund bryter mot lagen idag.

Lagen föreskriver väldigt tydligt att bidraget till friskolan ska bestämmas ”efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna”. Syftet är att skapa så likvärdiga villkor som möjligt, att alla ska ges samma ekonomiska förutsättningar. Om det nu visar sig att Lund ger 15-20 miljoner kronor mer till de kommunala skolorna därför att de är just kommunala så strider detta helt mot lagen. Det är inte lika villkor, utan friskolorna missgynnas.

Då är det verkligen på tiden att man snabbt ändrar system så att man skapar lika villkor.

Lärarutbildningarna sågas

Deprimerande. Patetisk. För låga krav. IG. Allvarliga brister. Mycket stark kritik.

Omdömena om dagens lärarutbildning är inte nådiga. Efter Högskoleverkets granskning har många studenter vittnat om att de känner igen sig i den massiva kritik som nu levereras. En blivande lärare i matte och no i årskurs 1-7 säger att han lärt sig hur man bevisar Pythagoras sats, men inte hur man lär sjuåringarna 1+1. ”Läreriet” verkar helt ha kommit på undantag och det är ju helt bedrövligt. Lär man sig inte grunderna från början så står man inte särskilt stabilt längre upp i åldrarna.

Och det är ingen ny kritik heller. Redan förra granskningen 2004 visade på samma omfattande kvalitetsbrister. Frågan är hur det kunde bli så här? Varför ställer ingen den enkla frågan i Sverige? Och vem bär ansvaret? Jag tror inte att det är gjort med illvilja eller elakhet, men någonstans blev det väldigt fel. Varför då?

Moderaterna reserverade sig när riksdagen beslutade att införa den nya lärarutbildningen i oktober 2000 och det känns ju tryggt så här i efterhand. Vi varnade för just de effekter vi ser nu i form av allt för dåliga ämneskunskaper. Det går inte att göra alla utbildningar lika, oavsett vilken typ av lärare man ska bli. Att lära små barn läsa kräver sin kompetens, att lära gymnasister matematik kräver sin, men det tog den nya strukturen för liten hänsyn till.

Den ansvariga utbildningsministern hette Thomas Östros, han som nu är upphöjd till finanspolitisk talesman för sossarna. Bravo, sossar! Bevare oss om han får möjlighet att stuva om i Sveriges finanser.

Och vad säger de som var ansvariga för reformen nu? Inte ett ljud. Inte en kommentar på sossarnas websida. Konstigt, eller?

Prov och betyg

En moderat ordförande och en socialdemokratisk vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Haninge skriver idag på DN Debatt att kunskapstester i lågstadiet i skolan leder till bättre resultat. De konstaterar att prov och betyg spelar en viktig roll, inte minst därför att de påverkar undervisningen.

De har så rätt! Jag har precis samma erfarenheter från min tid i Nacka. Där införde vi kommunala prov i matematik och svenska i trean för 7-8 år sedan och idag ligger Nacka i den absoluta toppen av resultatligan i landet. Visst finns det ett klart samband. Och det är intressant vad de konstaterar i Haninge – det styr undervisningen. Det är lite tabubelagt, men ett viktigt konstaterande. Ofta är det just det som utvärderas som man också lägger mest fokus på. Därför är det viktigt att kunskapsmålen förtydligas och mätmetoderna mäter rätt saker. Här skulle staten kunna ta ett mycket större ansvar, hoppas att det blir så med nya utbildningsinspektionen.

Det som förvånar mest är dock varför inte socialdemokraterna på riksnivå tar mer intryck av vad sossarna i Haninge för fram. Haningesossarna vet ju hur illa det kan vara – Haninge var golvade tidigare, men har rest sig. Andra sossar kör med strutsmetoden.

Förra veckan justerade vi grundskolebetänkandet i utbildningsutskottet. 70-80 reservationer från s-v-mp (dock väldigt få gemensamma för alla tre). En reservation handlar om just proven. Vi har ju redan beslutat att nationella prov i trean ska införas i hela landet i svenska och matematik. Vi har skjutit till mer pengar för detta och nu pågår ett arbete för att ta fram både mål och prov. Vi ska också få prov i fler ämnen i nian, det blir i de naturvetenskapliga ämnena.

När vi konstaterar de behov som finns och det arbete som pågår så reserverar sig sossarna. Det här gillar de inte. Vart tog omprövningen vägen?

Heder åt Robert Noord. Hoppas att du lyckas omvända övriga sossar. Annars är du välkommen till oss som gillar kunskapskontroller!

Trelleborg och valfrihet

Sitter på Arlanda, ska besöka Trelleborg. Dels besöka en skola, dels inbjuden av Alliansen där för att prata om skolpeng och valfrihet. Planet trasigt och inställt och jag blir försenad. Sånt här tar så mycket kraft!!!

Men jag får tid att läsa tidningarna ordenligt. Läser i DN att sossarna återigen vill ställa hårdare krav på friskolorna. De verkar helt besatta av friskolor. Lika intresserade och kluvna som katolska kyrkan är av sex – det ska få finnas men helst inte användas.

Sossarna har inte lyckats hitta några faktiska problem som de vill lösa, inga särskilda missförhållanden som beror på bristande regleringar eller som gäller friskolor speciellt. Det är just friskolorna de vill åt. Igen.

Varenda vecka hör man sossar tala illa om friskolor, misstänkliggöra, förtala, sprida osanna rykten och krav på nya regleringar. Jag kunde förstå tonläget om det verkligen fanns något att ta på, men det gör det ju inte. De brister som finns i skolan är rätt jämnt fördelade mellan kommunala skolor och friskolor, möjligen något större på de kommunala skolorna. Där går dessutom 90 procent av eleverna. Ändå är det alltid bara friskolorna sossarna pratar om. Kvalitetsbrister i kommunala skolor tigs ihjäl. I brist på politik för den kommunala skolan väljer de att bara angripa friskolorna. Det känns inte riktigt seriöst. Vart tog förnyelsen vägen?

Jag vill gärna ta i med hårdhandskarna mot alla skolor som inte levererar hög kvalitet. Sossarnas förslag om inspektioner varje år skulle jag kunna köpa – om det gäller alla skolor. Nu går vi från vart sjätte år till vart tredje år och det är bra, men jag kan tänka mig ännu tätare om det finns behov och självklart oanmälda besök också. Men varför bara friskolor? Det finns en sådan naivitet, eller är det bara skygglappar?, hos sossarna att kommunala skolor per automatik är bra. När ska de komma ur den villfarelsen och inse att kvaliteten där också måste granskas?

Drogtester

Landskrona inför nu frivilliga drogtester i skolan, uppger Svenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad.

Det är trist att det ska behövas, men ändå nödvändigt att de gör det. Jag tror inte att det finns någon politiker som VILL ha drogtester, men om problemen är stora måste man vidta åtgärder även om det smärtar. Det handlar framför allt om att skydda andra i skolan, att elever och personal som sköter sig ska ha en trygg arbetsmiljö. Vilka av oss andra skulle acceptera arbetsplatser där droger säljs eller där kollegor är påverkade? Ska vi ställa lägre krav i skolan? Nej. Därför är det bra och välkommet att Alliansen i Landskrona reagerar resolut.

Jag skulle kunna tänka mig att vi ändrar lagen också så att det blir möjligt med drogtester även utan föräldrars medgivande, men givetvis omgärdat med vissa regler.

Jag tycker ofta att Skolverket har en så kluven hållning. De skolor som inte gör något för att komma till rätta med problem med oordning, mobbning, droger, attitydproblem, skolk får – med rätta – kritik för det. Men de skolor som gör något, ibland lite okonventionellt, får också kritik. Så även i det här fallet, men vi har tidigare sett det när det gäller klädregler, skolk och annat. Verket känns inte riktigt trovärdigt i sin roll. Hur skolorna än gör blir det fel och en sådan styrning kan man inte ha.

Förhoppningsvis blir det bättre när man delar myndigheten. I höst får vi en tydlig inspektions- och tillsynsmyndighet och en annan som mer ska syssla med kursplaner etc.

Sann entreprenörsanda

I morse var jag med och invigde en konferens om Innovativa Unga i Nacka, årets upplaga av SSA-konferens (samarbete skola-arbetsliv). Konferensen handlar om kreativitet, entreprenörskap och innovationer i skolan i bred mening. Inte om att starta företag främst, utan om att få eleverna att förverkliga sina idéer, att företa sig saker och bli huvudrollsinnehavare i sina egna liv.

Det är en föredömlig ansats från Nacka. Det är en kommun där det händer mycket. Annika Dopping, som håller ihop konferensen, frågade vad som krävs av politiken. Och det är väl mod att inte lägga sig i skolornas vardag, att våga släppa på kontrollbehovet. Visst, det kan bli fel, men nästan alltid blir det riktigt bra om människor får tänka själva. Det blir lite annorlunda än man själv tänkt sig ibland, men ändå bra. Det är väl så man får utveckling?

Jag har inte en chans i världen att veta vad som händer i de 100 förskolorna och 25 skolorna i kommunen, än mindre kunna styra hur man borde göra i alla skolor. Det kräver att man ger skolorna stor frihet att själva få organisera sin verksamhet, utifrån tydliga politiska mål. Det är ju lätt sagt, men svårare att leva efter. Och som riksdagsledamot möter jag varje vecka ett enormt misstro mot kommunerna och deras förmåga. Annika Dopping drog en parallell med ett amerikanskt ordspråk: if you want corn, grow corn! Har vi låg tilltro till skolornas förmåga att fatta kloka beslut, så blir det så. Och tvärtom, om vi tillsätter goda ledare och ger dem tydligt uppdrag och stor frihet så får vi det vi vill också. Det är solklart. Varför kan inte statsmakten lära sig lite av det här? Regleringsivern, i förhoppning om att därigenom undvika alla misstag och lägga livet tillrätta, är bedövande och lägger en blöt hand över utvecklingskraften.

Vid entrén till konferensen presenterade elever i olika grundskolor i Nacka sina egna idéer eller uppfinningar. Fantastiskt vilka bra idéer. En halkfri bricka med snyggt mönster. Ett munstycke till dammsugaren som sorterar ut tunga saker, typ örhängen, som man inte vill ska försvinna ner i dammpåsen av misstag. En sak man sätter på galgen så att linnen och annat inte glider av. Enkla, men oerhört praktiska saker. De här ungdomarna kommer det att gå bra för i livet.