16 mars, 2010

Ekonomstudenter nästan utan undervisning

Förra veckan ordnade min kollega Betty Malmberg ett seminarium i riksdagen om ekonomutbildningarna på högskolorna. Vi var inte så många där, men det var lärorikt och intressant. Och det gav en väldigt påtaglig inblick i hur illa det ser ut för ekonomstudenterna.

Den bild vi fick presenterad (av Civilekonomerna, Föreningen Företagsekonomi i Sverige och olika högekolemänniskor) var rätt dyster. Studentpengen för ekonomer är lägst i Sverige i hela västvärlden. I praktiken innebär det att en ekonomstudent får 4-6 timmars lärarledd undervising i veckan. För heltidsstudier! Det känns inget bra. I många europeiska länder är det 4-5 timmar - per dag. Vilket arv sossarna har lämnat efter sig, när de ensidigt prioriterade kvantitet framför kvalitet.

Även om resursinsatsen är liten i Sverige och vi verkligen måste höja den, så är det också en intern fråga på högskolorna hur de 20 miljarder kronorna som finns används. Mycket satsas på internationalisering, bibliotek, vägledning och annat som behövs och det blir en kamp mellan fakulteterna. Här behövs nog en stark rektor som förmår bryta revirgränserna.

Man kan ju också fundera lite över hur resursfördelningen fungerar. En ekonomstudent (som tar alla sina poäng) tillför högskolan 40 494 kronor på ett år. En ingenjör får med sig 91 303 kronor. Visst är det mer laborationer och behov av teknisk utrustning på ingenjörsutbildningen. Men när ingenjörsstudenterna läser företagsekonomi så får de det dubbla mot ekonomstudenterna...

Och någonstans måste man väl inse att även ekonomer behöver teknik och laborationer. Man behöver inte bara kunna teorier bakom nationalekonomiska tankar, utan även kunna göra finansiella analyser och annat med datorer. Varför är ersättningen för utbildningen i industriell ekonomi dubbelt så hög som för företagsekonomi?

Sen kan jag bli lite förvånad över hur lite lärarna på högskolan faktiskt undervisar. 400-450 lektoiner per år. I klocktimmar blir det 300-350 timmar av en årsarbetstid på ca 1 800 timmar. Det är inte ens 20 procent av tiden.

Mer pengar behövs för att få mer undervisning, framför allt i samhällskunskap och humaniora, och det kommer förhoppningsvis i kvalitetspropositionen om någon vecka. Men högskolorna måste också fundera över hur de använder de pengar som redan finns. Är de optimalt utnyttjade utifrån ett studentperspektiv? Riksrevisionens granskning, som jag skrev om här, visar att det finns mycket att göra.

1 kommentar: