Det är ju rätt ofarligt av dem att gå ut på det här sättet, för de har ju ingen makt att påverka. Som om jag skulle kräva 10 000 kronor mer i lön till lärarna. Det vore ett härligt utspel, ett viktigt förslag för skolans utveckling och lärarnas status. Men jag har ingen makt att genomföra det eftersom jag inte är avtalspart och därför skulle det vara ganska betydelselöst. På samma sätt som dagens s-utspel.
Så vad syftar artikeln till? Jag kan se tre anledningar.
1. Att plocka populistiska poäng och bli populär i vissa lärarkretsar. Kanske lyckas de dupera någon lärare, som sedan lär bli mäkta besviken. De nio sossarna har ju ingen makt att påverka detta.
2. Intern positionering inom socialdemokratin. En del i Rosornas Krig om skolan. Förnyarfalangen förlorade ju på kongressen i höstas och dit brukar ju både Noord och Stjernkvist räkna sig. Vad säger sossarna i SKL om detta utspel? Ilmar Reepalu, Helene Fritzon, Carin Jämtin, Marie-Louise Rönnmark - ut på banan nu och förklara/försvara er ståndpunkt i SKL!
3. Flytta fokus från egna tillkortakommanden. Kanske skulle Stjernkvist ägna mer tid åt att se till att behörigheten till gymnasiet i Norrköping ökar i ställer för minskar? 26% av eleverna var underkända i något ämne och resultaten på nationella prov är lika illa. Utvecklingen har gått utför den här mandatperioden. Och lärarlönerna i Norrköping ligger under rikssnittet, vilket kanske inte heller bidrar till att lyfta skolan.
Sakfrågan, då? Min personliga uppfattning är att vi på alla sätt nu måste locka de bästa att bli lärare. Det är lärarnas engagemang och kompetens som i stor utsträckning avgör om eleverna ska lära sig något. En viktig del för att nå dit är att se till att lärarna får konkurrenskraftiga löner. Och avtalsvillkor i övrigt, det går hand i hand för mig. Men det är definitivt inte en partipolitisk fråga och jag tycker inte att man ska försöka göra det till det heller.
Lite märkligt kan jag nog tycka att det är att arbetsgivarna styr tiden för förskollärare, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare och kuratorer men inte för lärare. Och att lärarfacken har andra avtal med friskolorna än med de kommunala, det ger inte lika villkor. Och att många lärare vittnar om dignande arbetsbörda redan idag borde ju leda till nya avtal där övertid betalar sig.
Ibland framställs nidbilder från båda sidorna - arbetsgivare som vill detaljreglera varenda minut för lärarna och lärare som är arbetsskygga och bara vill ha sommarlov. Inget stämmer ju. Och beskyllningarna gynnar inte skolans utveckling. Det är illa för skolan att det finns ett sådant djupt misstroende mellan parterna. Kanske borde båda parter ägna lite tid åt förtroendeskapande åtgärder?
8 kommentarer:
Varifrån kommer föresällningen att alla lärare på friskolor minsann har semesterjänst? Det är forfarande betydligt vanligare att lärare på friskolor har ferie- än semestertjänst och nånstans runt en av tio kommunalt anställda lärare har semestertjänst.
Sen är det inte samma sak, om än lika viktigt, att vara förskollärare eller fritidspedagog och lärare i grund- eller gymnasieskolan. Dels ser "arbetsåret" olika ut för barnen/eleverna dels är kravet på för- och efterarbete helt olika.
Nej, det är ju rätt att alla friskolor inte har semestertjänst. Men många friskolor har det, i alla fall några av de större koncernerna. Min poäng var väl att facken tecknar olika avtal med olika arbetsgivare och att en arbetsgivare (SKL) vill ha samma avtal som en annan. Undrar hur lärarfacken resonerar om det...
Håller också med om att kraven för de olika yrkeskategorierna ser olika ut. Liksom för kuratorer och vägledare, som väl också har ett likartat arbetsår som lärarna.
Synd att det är så låsta positioner.
"Det är illa för skolan att det finns ett sådant djupt misstroende mellan parterna. Kanske borde båda parter ägna lite tid åt förtroendeskapande åtgärder?"
Håller med dig i princip. Men, det är precis så vi lärare har resonerat avtalsperiod efter avtalsperiod. Vart har det fört oss?
Ska man vara självkritisk så har vi inte varit annat än duktiga idioter. Tyvärr har det varken hjälpt elever eller läraryrket. Oavsett partifärg så tenderar skolan präglas av ekonomibesparande åtgärder. Tro inte att SKL's krav är något annat heller (i gamal god tradition).
Oavsett om man jobbar på en kommunal skola eller ett kedjeskolföretag så går ekonomi före kvalité. Kolla bara på Kunskapsskolan som har under 5 lärare på 100 elever. Tro fasen att dess lärare måste ha en elevbunden tid på bortåt 30 timmar i veckan... Ekonomi före kvalité, återigen.
Kom igen Mats, håll rätt fokus. Bli inte så förnärmad av att sossarna råkar säga bra saker före dig, de är ändå inte trovärdiga om man kan sin historia. Lyssna på lärarna och slut upp istället. Kvalité kostar, både i tid och pengar. Hälsa din partikollega på SKL det.
Lycka till!
Bla bla bla. Som lärare tycker jag att det var fantastiskt att se någon offentligt stå på vår sida! Sen kan du vara sur för att sossarna hann före...
Hur ska du göra för att locka de bästa studenterna till yrket och höja lönerna Mats? Genom att dissa de som stöttar lärarna, på grund av att du ogillar deras övriga politik?
Men jag är inte förnärmad över att "sossarna hann före". Jag tar bara inte deras utspel på så stort allvar. De är ju inga tongivande sossar. Det är ett utspel som inte betyder något i verkligheten.
Ger gärna en ros åt andra partier om de kommer fram med goda idéer, prestigefull är jag inte.
Till skillnd från de nio sossarna idag så tror jag dock att formen också har betydelse. Därmed inte sagt att SKL:s förslag är bra, har faktiskt inte sett något konkret därifrån... Man kan ju uppfatta utspelet som ett bevarande av det rådande, att dagens system ska behållas. Men är det så bra? Jag hör många lärare beklaga sig över dagens verklighet - som nuvarande avtal fört med sig. Då måste man väl säga att formen behöver ändras?
Hur ska man annars råda bot på den tunga arbetsbördan många lärare känner?
Men så länge innehållet - vad en lärare förväntas göra under sin arbetstid - inte specificeras så spelar det ju ingen roll vad för arbetstid lärarna har.
Om bördan är tung nu när vi har förtroendetid så kommer den inte bli lättare av 40 timmars arbetsvecka om vi ändå förväntas göra samma jobb (och lite till om vi känner SKL rätt) fast på färre timmar i veckan. Dessutom ska flera arbetsveckor förläggas när det inte ens finns elever på skolan.
Hur får man ihop det?
Självklart tänker varje lärare att här kommer man att försöka pressa ännu mer gratis arbete ur lärarna, för de överger ju inte sina elever. De kommer att sitta kvar på skolan alla 8 timmar om dagen och "skolutveckla" enligt rektorns anvisningar och sedan jobba hemma, som de gjorde när de hade förtroendetid. För det finns ju fortfarande inte arbetsrum, datorer och annat som krävs för det fortlöpande arbetet i skolan. Det har vi ju hemma.
"Rätt ofarligt att gå ut" var det!! Detta sagt av den store skolpolitikern Mats Gerdau som minsann sitter på många tunga skolpolitiska uppdrag. Eller kanske ändå inte... Så vad syftar blogginlägget till? Att plocka populistiska poäng hos Reepalu kanske?
Lärares ferietjänst är ju helt enkelt en anpassning till att lärarjobbet har karaktären av säsongsarbete; dvs det pågår i huvudsak under den tiden eleverna befinner sig på skolan, inte på loven. Och vi lärare jobbar hellre mer när vi har elever att jobba med och mindre när de är hemma. Det tjänar alla på. Se bara på Gustvsberg där man gick ifrån semestertjänst för lärare pga att det blev mycket dyrare med alla övertid. Det går inte att göra ett lärarjobb på normala 40 timmar per vecka.
De andra yrkeskategorier som Du räknar upp i Ditt inlägg har arbetsuppgifter även under lovtid och det vore mycket märkligt om de skulle ha en ferietjänst.
Det finns idag möjlighet att ha olika arbetstidsavtal för lärare lokalt och det verkar ju klokt. Det som inte verkar klokt är att reglera det hela centralt.
SKL gör också en märklig koppling mellan elevernas kunskapsnivå i svensk skola och lärarnas arbetstidsorganisation. Om den kopplingen vore relevant så borde man istället göra precis tvärtom, gå mot mer fri arbetstid. På den tiden vi lärare hade endast 5 timmar per vecka bunden till skolan så låg svenska elever i topp på jämförande internationella undersökningar.
Nu tror jag inte att det finns så enkla samband. Det torde vara viktigare att göra något vettigt av de 35 timmar vi befinner oss på skolan. Som det är nu så är allt för stor del av den tiden bunden till annat än att förbereda och efterarbeta lektioner. Kvaliteten på undervisningen tar stryk och vi lärare ältar ett kvalitetsutvärderingsplanehelvetet om och om igen í något som de flesta av oss uppfattar som ett meningslöst ekorrhjul. Den fria arbetstiden är ju vår sista möjlighet att hålla uppe kvaliteten på det vi är anställda och utbildade för; undervisning.
Skicka en kommentar