18 mars, 2010

Touché, Jämtin!

Socialdemokraterna har väldigt svårt för friskolor. De går liksom inte ihop. Som eld och vatten.

Häromdagen försökte s-ledaren i Stockholm, Carin Jämtin, gjuta olja på vågorna (DN). Från att tidigare ha krävt vinstförbud för friskolor försöker hon nu vara positiv. Och det är en utmärkt intention, men hon lyckas inte särskilt bra. Det finns förtäckta hot och en allmän misstänksamhet i hela artikeln.

"Friskolor som diskriminerar eller skrämmer bort barn ska däremot inte kunna förvänta sig att ta del av vare sig min eller stadens samarbetsvilja", skriver hon bland annat. Självklart är det så. Jag förstår bara inte varför det står friskolor först. Gäller inte samma inställning om det är en kommunal skola? Varför skapa motsättningar och konflikter som inte finns? Det handlar bara om viljan att misstänkliggöra friskolor, inget annat.

När jag var kommunalråd i Nacka tog jag både kommunala skolor och friskolor i örat för att de inte tog emot alla elever. Inte ofta, men det hände. Det är bra att Jämtin kommit till samma slutsats som vi gjort för länge sedan. Men man måste ju också fråga sig varför en och annan skola inte tar emot sökande elever som har särskilda behov. Kan det möjligen vara för att skolan inte får extra pengar? Och hur ska man kunna ta emot en elev med omfattande stödbehov men med samma skolpeng som de som inte har samma behov? Det går liksom inte, det vore oschysst mot alla.

Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund, svarar klokt på detta idag (DN). Kommunerna avgör ju faktiskt själva om de ska betala extra pengar eller inte. Det hon däremot inte skriver är att vi nu ändrar detta. Från 1 januari är kommunen skyldig att betala ett tilläggsbelopp om eleven har omfattande behov av särskilt stöd. Den här ändringen röstade socialdemokraterna emot i våras i riksdagen. Touché, Jämtin!

Sanningen är också att det var den socialdemokratiska regeringen som, direkt efter valet 1994, tog bort skyldigheten för kommunen att betala tilläggsbidrag för elever med särskilda behov (prop 1995/96:200 och betänkande 1996/97: UbU4). Sen gjorde de inget på 10 år, utan lät det vara så. Och massor av elever förvägrades rätten att välja, därför att deras hemkommuner inte ville betala.

Jämtins track record i frågan är alltså riktigt uselt. Det går att snacka nu, men vad gjorde hon i den regering hon själv satt i? Svar: ingenting!

Jämtin efterlyser också ett gemensamt söksystem för alla skolor, kommunala och fristående. Det är enkelt för föräldrarna och fungerar utmärkt i andra kommuner. I Nacka införde vi det 2002 eller 2003 tror jag. Men om friskolorna ska vilja vara med så måste de ha förtroende för kommunen. Det sätt som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i Stockholm behandlat friskolorna på inger inte direkt den respekt och förtroende som krävs.

Som man bäddar får man ligga, säger ordspråket. Och det stämmer så väl. Jämtin och hennes kompisar har bäddat dåligt och får därför sova dåligt nu. Hon har säkert läst samma opinionssiffror som jag och de visar ett överväldigande stöd för valfrihet och friskolor bland Stockholmarna. Därför försöker hon framställa sig som valfrihetsvän, men det känns inte ärligt menat när hon inte gör upp med den smutsiga historien.

Lars Hansson,

3 kommentarer:

B-O Gavne, Vasteras sa...

TROVÄRDIGHET, OCKSÅ!! Och kan man lita på denna sossen Carin Jämtin, som struntar i överenskommelser, som sätter stövelklack på lagd lag. Ni vet som vi svenska folk har kommit överens om, lagtecknat, att våra lokala politiska samhällen ...alltså våra kommuner Sverige runt, benämns just KOMMUN. I förhållandet att ju våra kommuner innefattar, både stadsboende människor och landsbygdsboende. Och med att man ju inte kan benämna landsbygd för stad. –Och med att benämna kommunen för stad, utesluter man ju de invånarna som bor på landsbygden.

Som Carin Jämtin benämner Stockholms STAD. Att vi med denna så kallade kommunreformen 1969 vill ytterligare hävda demokratin att alla människor är lika värda.
Och visst finns också städerna, med deras gator, höga hus och dålig luft, där kommunen är samhällsgemenskapen av invånarna i kommunområdet.

Anonym sa...

Hej

Intressanta tankar som du har kring frågan om att ta emot elever med särskilda behov och extra ersättning för det. Jag har ett par frågor.

Hur kunde du som kommunalråd ta friskolor i örat? Vilka reella påtryckningsmedel hade du om en elev rekommenderas att söka sig till en annan skola. (dvs inte tvingas utan övertalas?)

Hur är det tänkt att extra tilldelning för elever i behov av stöd ska fördelas? Jag "känner" ett enormt behov av ökad tilldelning till min skola, som nyutbildad specialpedagog kan jag skriva en lång konsekvensbeskrivning och säkert bevisa det också. Är det bara att lämna in en räkning på dubbel skolpeng för "svåra" elever då?

Eller är det tänkt att den ska komma sig av diagnostiseringar? ADHD, ADD mm är flytande diagnoser. Vem ska avgöra hjälp behovet? Jag som specialpedagog? Rektor, föräldrarna, barnet eller du? Om vi på skolan tycker att det ska till en personlig assistent är det bara att anställa den då?

Om detta stämmer som du säger kring krav på ersättning är det superduper=) Vi kommer att skära guld med täljkniv... förutsatt att det även gäller kommunala skolor.. Samt att den övriga elevpengen inte minskas..

//Erik

larsilund sa...

Kloka tankar kring detta skamliga utspel.