Facken spretar lite i sin inställning till vad som är viktigast - många lärare eller bättre betalada lärare.
Runt om i landet varslas nu lärare. Sjunkande elevantal och minskande skatteintäkter gör det nödvändigt om man ska klara ekonomin. De båda lärarfacken är kritiska och kämpar med näbbar och klor för att behålla alla lärare. Jag förstår dem förvisso. Samtidigt pågår en debatt om att lärarna halkar efter lönemässigt och LR rustar för strid. Varje problem i skolan möts också med krav på fler lärare.
Ekvationen går inte riktigt ihop. Alla måste ju inse att pengarna är begränsade och då blir frågan vad som är viktigast - fler lärare eller högre lön. Jag brukar ställa den frågan till fackliga företrädare och ofta får de något svårartat i blicken. Jag tror att de flesta tycker att högre lön är viktigast och den åsikten har jag också. Ska man långsiktigt höja läraryrket så måste löneläget upp.
Samtidigt hamnar de ofta i en situation där motarbetar varenda varsel. I valet mellan högre lön och fler lärare så väljer många "både och". Så kanske man kan tycka som fackförening, men inte som ansvarstagande i en kommun. Där måste ekonomin gå ihop också, man kan inte bara styras av känslor. Jag tycker att facken skulle bestämma sig för att det är lönerna som är det viktiga och också stå upp för det, även om konsekvensen blir något färre lärare. Kanske finns det ett samband mellan högre löner i privata näringslivet och att facken där inte alltid driver kraven på fler anställda?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar