LR hävdar idag att lärarna har fått upp till en månads extra arbetstid p g a våra reformer mer skriftliga omdömen och nationella prov (SvD).
Jag undrar hur lärarna gjort förut, för deras uppdrag har inte förändrats. Att följa elevernas kunskapsutveckling och rapportera detta till föräldrarna ingår ju sedan länge i läroplanen. Är det möjligen så att lärarna inte fullgjort dessa uppdrag tidigare? I så fall är det allvarligt, för då bryter de ju mot det viktigaste styrdokumentet.
Vad pratar man om på utvecklingssamtalen om man inte har skaffat sig ett ordentligt underlag om vad eleverna presterar? Tar det 70 timmar extra att strukturera och skriva ned detta insamlade material för en klass på 23 treor? Nästan 3 timmar för varje elev? Skriver de med gåspenna? Det kan inte vara seriöst menat.
Jag ifrågasätter verkligen inte att lärarna många gånger har en tuff arbetssituation och dåligt betalt. Men får man verkligen med sig allmänheten om man påstår att det tar 3 timmar att göra ett enda skriftligt omdöme? Jag tror inte att det är rätt sätt att höja lärarnas status eller öka attraktiviteten i utbildningen. Därför känns det som om Fjelkner gör lärarna en otjänst när hon agerar på det här sättet. Status förtjänar man, det handlar om andra personers aktning och respekt. Onyanserat gnäll som förlöjligar lärarna bidrar inte till det. De högre lönerna som lärarna är värda förtjänar man på annat sätt.
Våra reformer tvingar möjligen lärarna att vara tydligare och mer strukturerade nu. Men det behöver inte ta extra tid. Tvärtom kan det spara tid genom att snabbt upptäcka och åtgärda problem. Små problem kräver små insatser, men om man låter dem växa så kräver det stora resurser och lång tid för att råda bot på. Mina erfarenheter från Nacka, där vi införde både omdömen och kommungemensamma prov för 10 år sedan, är också att det inte kräver en månads extra arbete.
DN, Aftonbladet, Christermagister, Lilla O, Paul Lindquist, Lars Björndahl, Patricia
24 kommentarer:
Vad underbart det vore om man som lärare bara hade en klass på 23 elever att undervisa! Jag har fem klasser på mellan 27 och 32 elever. Sen så jobbar man ju alltid med mallen man skriver efter så att omdömena blir likvärdiga och rättvisa. Gudarna förbjude att skrivare eller annan teknik sen krånglar!
Anette Olofsson
En av mina närmaste vänner är relativt nyexad lärare. Han har cirka 120 gymnasieelever i historia och religion. Dessa elever lämnar in närmare 2-3 sidor var, minst två gånger i månaden, helst fler (eller hur). Det gör att han varje månad, förutom alla andra uppgifter i att planera lektioner, hitta källmaterial, skriva omdömen, följa ind. utvecklingen, boka datorsal, hantera problematiska elever, hålla kontakt med föräldrar, ha möte med arbetslaget, ha möte med utvecklingsgruppen, skriva ut dokument, få datorn att fungera även idag, boka sal som har projektor OCH ljud, har cirka 500-750 sidor uppsatser och dokumentation att rätta, relatera till tidigare inlämnade uppgifter i ämnet samt koppla detta till en framtida individuell utvecklingsplan. En normal arbetsfördelning kan se ut såhär:
14h undervisning
15h planering, kopiering och annat administrativt (typ närvaro, rapportering, enkäter)
3h boka salar som passar för ändamålet och få datorer att fungera samt boka datorsalar
5h måluppfyllelse och individuella arbetsplaner
4h möten med arbetslag och andra
2h kontakt direkt med elever och föräldrar utanför klassrumstiden
10h (minst) rättning av 300-400 sidor dokumentation varje vecka som dessutom skall kopplas till arbetsplaner och utvecklingsplaner.
Jag har säkert glömt en massa och hållit ner siffrorna lite men räkna åtminstone med 50-55h arbetsvecka och en lön på 26 000:-, i ett arbetsklimat på alla nivåer som varken du eller jag någonsin skulle acceptera på vår arbetsplats.
Det är en härlig miljö att jobba i helt enkelt.
Omdömen ska vara en knapptryckning bort. Att det tar tid förvånar mig inte. Eftersom skolan levt i en muntlig kultur länge. När det helt plötsligen ska skriva omdömen svär pennan, eller är det tangenterna som flyttar på sig när man ska skriva?
Och just att skriva omdömen kräver en formuleringskonst och stringens som mången saknar. Man skriver "nåt målen" och "är på väg". Man undrar vad är målet och vad är man på väg till från vart då?
Och det här med läroplanerna. Tyvärr har du nog rätt Mats. Lpo 94 och Lpf 94 är vita fläckar på kartan för många lärare. Din kollega Beatrice Ask eller var det Ylva Johansson skickade inte med pengar då för 16 år sedan för att lära sig dessa. Många sitter fortfarande fast i Lgr80.
Nog måste man väl som lärare dokumetera hur det går för varje elev - oavsett skriftliga omdömmen eller ej. Att sedan kommunicera dessa kan orimligtvis generera så mycket extratid som LR hävdar. Om det nu skulle vara så illa som LR säger så måste det vara något som är fundamentalt fel i hur man arbetar som lärare i dag.
Metta Fjelkners exempel i artikeln handlade om läraren med tredjeklassare som har fått en månads extra arbetstid, där omdömena tar 70 timmar. 23 elever i en tredjeklass torde vara rätt normalt. Den genomsnittliga lärartätheten ligger på knappt 12 elever/lärare.
Erik tar upp ett bra konkret exempel. Säkert ser det ut så för många lärare. Det man kan fundera över är ju varför MER tid (15 h)ska ägnas åt administrativt arbete än åt undervisning (14 h). Och att 3 timmar i veckan går åt till att boka salar. Det verkar ju inte vara särskilt värdeskapande arbete. Här måste det finnas utrymme för effektiviseringar. Tekniska hjälpmedel, standardiserade lösningar samt administrativ personal som kan avlasta lärarna sådant arbete borde underlätta avsevärt.
Ja, så är det Mats, när det gäller skolans förmåga till att effektivisera sin verksamhet. Det finns inte den mognad hos skolhuvudmännen att det finns annorlunda sätt att jobba.
Och jag hävdar med emfas att skriftliga omdömen är bara en knapptryckning bort. Men kommunerna tycker sig inte ha "råd" att investera i system som ger både effektivitet och överblick av de krav som ställs i regeringens nya skollag, som hamnat i ditt knä idag, och hur lärarnas tid ska disponeras.
Eftersom du bara läste administrering i det hela så kanske jag skall förtydliga vad planering innebär "15h planering, kopiering och annat administrativt". Ofta är denna typ av förberedande tid minst lika viktig som själva lektionen.
Planering innebär att man som lärare skall göra lektionen lustfylld, relevant, intresseväckande, tillgänglig och för att lyckas med det, samt de kriterier som ställs upp för en sådan lektion, så krävs t.ex. en dator med internetuppkoppling, att ha möjlighet att hitta såväl digitala som ickedigitala källor i form av böcker och artiklar, helst skall planeringen också finnas ute på intranätet så att eleverna kan förbereda sig och dessutom är det önskvärt om lektionen finns att ta del av såväl innan som efter i framförallt digital form. En lektion bör därför kunna göras genom en presentation, pdf eller annat format och läggas upp på en lämplig kurssida som läraren har skapat. Hur menar du att detta förberedelsearbete inför varje lektion (man har ju bara 6-7 stycken i veckan) skall standardiseras?
Plura, jag håller verkligen med om att en del kommuner tänker kortsiktigt och dumsnålt. De silar mygg och sväljer kameler. Inser de inte att ett effektivt arbete sparar tid och pengar och kraft? De flesta friskolor och en hel del kommuner inser det, men långt ifrån alla. Varför ska det vara så svårt att ta till sig det just i skolan?
Erik - jodå, jag läste hela meningen men missuppfattade tydligen. Planering av kommande lektioner är viktigt och definitivt inte detsamma som administration och kopiering för mig.
Jag håller ganska många föredrag och vet hur viktigt det är att göra dem intressanta, relavanta och anpassade till åhörarna. I början tar det längre tid att få i ordning det hela, men när man väl gjort det så kan mycket av materialet återanvändas vilket gör att planeringstiden förkortas. Så torde det sannolikt vara för lärare också.
Men varför ska lärare ägna sig åt omfattande kopiering? Eftersom det räknades upp så utgår jag från att minst 2-3 timmar i veckan ägnas åt det. Modern teknik gör ju att man kan skicka filer direkt till eleverna eller lägga upp dem på skolportaler i stället för att kopiera. Både miljövänligare och snabbare.
Standardisering tänkte jag väl inte närmast på undervisningen i sig, även om det nog finns en del att göra även där. Men när det gäller frånvarorapportering, enkäter etc måste det gå att förenkla. Det kan inte tillåtas ta så mycket tid.
Men Mats, det är den verklighet lärarna lever i. Varje dag kommer rapporter som talar om att teknik/datorer saknas, inte fungerar, är krånglig, saknar inloggning, nätverket nere med mera. Ni sitter i regeringsställning och har inte producerat en enda drivande IT-satsning, IT-vision eller praktisk handlingsplan för IT under 3,5 år. Ni i regeringen har på skilda håll skickat helt olika uppfattningar kring IT i skolan med alltifrån Björklunds uppfattning om att man måste göra riktiga saker i skolan och inte ligga sömnlös över bristen på datorer till ditt (ert) utspel om att det nog är rätt viktigt ändå. Om det inte finns datorer, projektorer och internet i en skola. Hur skall man då dela med sig av information? Hur skall man undvika kopiering? Och hur kan man underlätta återanvändning av tidigare skapat material?
Problemet är att detta tar tid och det känns inte som att svenska skola har tid att vänta längre.
Varför ska lärare syssla med kopiering? Ja, säg det! Det finns bra teknik men den är inte alltid implementerad i skolan. Är det lärarna som ska göra det arbetet också?
Jag tror inte att lärare är dummare än att de återanvänder det material de har skapat tidigare, att tro något annat är ju snarast en förolämpning. Självklart använder lärare all sin erfarenhet och sitt kunnande för att göra ett så bra arbete som möjligt. Att planera för lektioner är inte alls så enkelt och trivialt som Gerdau tycks tro. Ena året står engelskaläraren med en helt omotiverad klass elever, nästa år brister språkkunskaperna i svenskan, en annan klass består av högmotiverade och duktiga elever. Var klass kräver sin planering. Det är med andra ord inte så att all planering går att återanvända i varje klass.
Jag är inte lärare själv, men väl gift med en sådan. Jag ser alldeles för många tyckare som står vid sidan av och tror sig veta hur saker och ting fungerar och ska fungera i skolan. Tyvärr saknar de verklighetsförankring.
Jag ser min fru lastas på med den ena bördan efter den andra och till slut kommer inte bara hennes rygg att knäckas, utan även många av hennes duktiga kollegors. Eriks inlägg stämmer väl överens med den bild jag har av läraryrket. Lärarna ägnar sig alltmer åt uppgfiter som inte direkt har med undervisningen att göra. Att då ständigt få höra dessa oförskämda passningar från dessa viktigpettrar till politiker om hur man ska sköta sitt jobb är ingenting annat än demoraliserande.
JT
Jag skriver om hur jag anser att det borde vara. Jag försvarar verkligen inte dåligt tekniskt utrustade skolor eller kommuner som inte tar sitt ansvar. Det ansvaret får de ta själva. Och de kommer att få det allt tuffare med den nya skolinspektionen.
Konstigt att ingen tar upp frågan som det egentligen handlar om här. Tar det 70 timmar för en lärare i tredje klass att skriva omdömen??? Den som försvarar detta kan väl träda fram och förklara i så fall.
Tycks som om även Mats hör till de politiker som tror att lärare är osmarta, ineffektiva och bakåtsrävande.
Bra att han får lite motbilder och info från riktiga lärare. Kanske han på allvar skulle lyssna mer på sin fru som väl är lärare?
Det tycker jag var ett fult och helt ogrundat påhopp från en person som inte vågar ge sig till känna. FEGT!
Men jag är en positiv person och inser att du tyvärr inte har något annat att komma med.
Som jag läser artikeln påstås det inte att det tar 70 timmar att SKRIVA 23 omdömen, utan att utarbeta underlag för omdömen. Samt att det är en undersökning av Exquiro med resultatet av 1000 lärarintervjuer som redovisas.
Undrar hur vanligt det är med kanslipersonal som kan hjälpa lärarna kopiera. De senaste åren har ju besparingar gjorts på de flesta arbetsgrupper i skolan, med resultatet att lärare fått fler arbetsuppgifer. Vaktmästare, kurator, lokalvårdare...
Mats,
Kärnan i din blogg att Metta Fjelkner gör bort sig känns helt sann. Har också alltid undrat varför hon gör sig till talesman (obs man, inte taleskvinna eller talisman) för lågstadielärare eller andra som hon inte representerar.
Men när det gäller att ha serviceresurser som kopierar och annat måste du höra till en minoritet av 349 personer i Sveriges arbetsliv som inte vet att såna rationaliserades bort (för vardagskopiering) inte långt efter sekreterarna. Hur funkar det i riksdagen, kopierar ni aldrig själva? Ni kan ju bara begära att riksdagens upplysningstjänst utreder år er, har ni vaktmästare _en masse_ också?
Att tycka att 25 ungar ska logga på, hämta dagens material och skriva ut var och en inför en lektion är nog inte det klokaste förslaget.
Men att utarbeta underlag för omdömen är ju ingen NY uppgift. Det är väl exakt samma underlag man behöver inför ett utvecklingssamtal?! Det kan man ju inte räkna in.
Sen vet ju jag också att kopieringspersonal inte finns en masse i skolan. Men det jag skrev om var hur det borde fungera i skolan och hur det fungerar i en del skolor. Ingen kan väl tycka att det är okej att en kvalificerad lärare ägnar 3 timmar i veckan åt kopiering? Varför jobbar vi inte gemensamt för att underlätta för lärarna ska kunna ägna sig mer åt sitt huvuduppdrag och mindre åt administrativa uppgifter?
Det borde vara en angelägen uppgift för alla som är engagerade i skolan.
Anonym igen här. Håller med dig om kopiering men det är avdelning utopier. Snarare kan man tycka att lärarna är allt för pigga på att kopiera istf att använda läroböckerna. Men det kan "ni politiker" inte bry er om.
Sen missade du att jag helt höll med dig om de tre timmarna per unge.
Vilka lärare har klasser på 12 elever??
Det där är ytterligare en märklighet som går att få till med statistik.
Om man tar med idrottsläraren och slöjdläraren i beräkningen så kan man kanske komma fram till att det går 12 elever på varje lärare. Men det är ju inte så att eleverna fördelas jämnt på lärarna utan vi har ju fortfarande hela klassen på 25-30 elever nästan varje lektionstillfälle.
Jag håller med om att lärartätheten är ett trubbigt statistikinstrument, men det är ju det enda som finns idag.
När jag besöker skolor (vilket jag gör varje vecka) så tycker jag att det verkar vara 20-25 elever per klass på låg- och mellanstadierna. Ofta drygt 20. I gymnasiet är det oftare närmare 30 eller t o m däröver, åtminstone på de teoretiska programmen.
Visst är det olika förutsättningar och det påverkar självklart möjligheten att skriva bra omdömen. Samtidigt är de ju viktigast där man inte har betyg, alltså låg- och mellanstadiet och där är ju klassläraren fortfarande norm.
Mats!
Kan du inte inbjuda till ett studiebesök på Nackas skolor där vi får se perfekt fungerande datanät, träffa välutbildade IT-tekniker på varje skola som fixar allt och inledningsvis en dragning av dig av hur ni satsat på serviceresurser för kopiering och snabba kopiatorer (med färgmöjlighet och laminering) utan att gnälla om skattesatsen. Sen bör du inte ha några problem att få lärare och inflyttande barnföräldrar till detta drömland.
I väntan på inbjudan kan du väl ge några fakta om hur det funkar på de här områdena i Nacka.
Anonym - du är så välkommen till Nackas skolor. Men då måste du ju ge dig till känna först... :-)
Nacka har haft omfattande IT-utbildningar för lärarna sedan 2002, kallad eSmart. Jag tror att nästan alla lärare har bärbara datorer idag. Nästan alla skolor har Smart-boards, en del t o m i alla klassrum. I flera skolor har eleverna egna datorer. Inte så att allt fungerar perfekt, men Nacka tillhör nog en av de kommuner som kommit längst i det här avseendet tror jag.
Mats, du bad någon att förklara. Jag försöker. 70 timmar per år är 35 timmar per termin och omdömen ska skrivas varje termin. Eftersom de flesta lärarna på lågstadiet är klasslärare är det dessutom elevens kunnande i 10-12 ämnen som ska beskrivas. Och detta på ett så tydligt sätt att eleven, föräldrarna och andra lärare samt skolledare ska kunna läsa, förstå och ta till sig. Omdömena ska vara kopplade till de mål som ska nås i varje ämne för att kunna ligga till grund för utformningen av den individuella utvecklingsplanen.
Förr räckte det ofta att lärare "visste" vad eleven kunde. Nu ska det dokumenteras på ett helt annat, och viktigt, sätt. Det tar tid...
Jag har utvecklat en möjlig väg - att tillsammans med eleverna utveckla dokument - det synliggör mig i lärande processer med eleverna och tillsammans med dem. Det inkluderar såväl barnkonvention som kurs och läroplan. Det viktiga kommer på pränt - jag tror man kan göra på ofantligt många sätt i klassrummen - man måste visa hur man utvärderar, inkludera eleverna i hela processen - vad har vi lärt oss, vad har vi processat... ja, som sagt jag ser mest utmaningar i det här och hur vi kan gestalta det här på bästa sätt för eleverna. Om detta har jag skrivit ofantligt mycket. A-M
Jo, det är sant Anne-Marie, det finns många bra sätt att jobba med utvärdering och lärprocesser tillsammans med eleverna. Men till sist är ju ändå läraren ansvarig för att dokumentationen finns där. Det fungerar nog dessutom bäst om man är klasslärare eller åtminstone har eleverna i fler ämnen. Bildlärare på högstadiet som träffar sina elever 60 minuter per vecka har nog svårt att hitta utrymme för de processerna, och står sedan där med runt 500 omdömen att skriva.
Skicka en kommentar