Nya skollagen inom någon vecka

Alliansregeringens förslag till ny skollag skickas ut på bred remiss före midsommar. Väldigt mycket senare än tänkt från början, kan man väl tillägga. Det var en av de första frågorna vi tog tag i efter valet. Jag minns ett möte kring jul 2006, då departementstjänstemännen föredrog ärendet och sa att ett nytt förslag med Alliansens förslag inarbetade skulle kunna vara klart före jul 2007... Nu blev det ytterligare ett och ett halvt år senare.

Men vi lyckas där de rödgröna aldrig lyckades. Den parlamentariska skollagskommittén som tillsattes 1999 blev en lagrådsremiss som Baylan skickade ut 2005. Han lyckades aldrig samla det stöd som behövdes och s-regeringen la därför ingen proposition.

Skollagen lär vara en av Sveriges största lagar. Remissutgåvan lär vara på 1500 sidor... På något sätt förstår man att det tar tid. Det viktigaste måste ju dock vara vad som står i lagen och inte exakt när den kommer. Och då man man ju välja att lyfta ut olika delar. Jag hade väl inte riktigt valt de frågor och exempel som utbildningsministern gör. Ena dagen är det hårdgranskning och stängningshot mot religiösa friskolor, nästa dag obligatorisk sexundervisning (DN idag). Min bild är inte att detta är skolans två största problem. Befrielse från undervisning är inte så vanligt. Det är vanlig med olovlig frånvaro och det kommer man inte till rätta med med det här förslaget heller. Och inte med polishämtning heller. Det handlar om att motivera ungdomarna så att de vill lära sig och gå i skolan.

Jag hade hellre lyft frågor om mobbning, kunskapsluckor och hur skolan bättre ska följa med i samhällsutvecklingen. Men det kanske kommer.

Det finns ju så mycket mer att säga om skollagen, men jag väntar tills allt är presenterat. För egen del tycker jag i alla falla att skollagen ska vara ett modernt dokument där varje barns och ungdoms rätt till undervisning av hög kvalitet säkras och där var och en för rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Den bilden av valfrihet, kvalitet och likvärdighet i landet är viktig att ha med sig när alla detaljer kommer att stötas och blötas framöver.

Företagen sågar dagens gymnasium

DN har gjort en kartläggning av vad 28 branschförbund tycker om dagens gymnasieskola. Tummen ned på många håll. Eleverna är för dåligt förberedda för yrkeslivet när de avslutat gymnasiet är en ganska samfälld bild. Endast 4 av branschförbunden anser att gymnasiet lever upp till rimliga kvalitetskrav.

Utifrån detta är det inte så märkligt att vi har en av de högsta ungdomsarbetslöheterna i Europa. Många hoppar av och de kompetensen bland de som slutfört utbildningen är inte rätt. Varför vill sossarna aldrig diskutera detta? De pratar bara om att bilda samhällsmedborgare, inte om att också utbilda för ett yrkesliv.

Det är svidande kritik. Och det är ju precis detta vi ska åtgärda med vår gymnasiereform. Det blir tre avgörande skillnader mot idag. För det första ökar vi omfattningen av yrkesämnen på yrkesprogrammen. För det andra får branscherna större inflytande över innehållet genom att lokala och nationella branschråd inrättas. För det tredje blir det en ny examen, där branscherna ska vara med och utforma examenskraven. Det borgar för att de som slutar gymnasiet också har rätt kvalifikationer.

Märkligt att man inte hör några kommentarer kring detta från sossarna... Deras idéer om att göra yrkesprogrammen mer teoretiska lär ju inte falla i så god jord hos företagen i alla fall.

Skolbesök i Uppvidinge

Igår var jag i Uppvidinge kommun i Småland, trots allt intensivt valkampanjande i Stockholmstrakten. Åseda och Älghult närmare bestämt. Inbjuden av entusiastiska moderatordföranden i barn- och utbildningsnämnden Margareta Schlee. Hon har det inte så lätt. Uppvidinge är en kommun där sossarna styrt länge med låg utbildningsnivå, befolkningsminskning och kärv ekonomi. Margareta har höga ambitioner, men den centerpartistiska kommunledningen verkar mest ha fokus på pengar. Lite visionslöst.

Det blev tre skolbesök. Först Åseda gymnasium. Fin ganska nybyggd skola, men endast 200 elever. Sen Älghults friskola, en skola som kommunen lade ned 2006 och Älghultsborna tog över själva. 70 barn idag på låg- och mellanstadiet. Verkade vara en bra skola med rätt fokus. Sist Älghults högstadium, en kommunal skola brevid friskolan. Nedläggningshotad, trots 200 elever, ekonomi i balans och nytt bra pedagogiskt upplägg med en driftig rektor.

En intressant dag, bra att få detta perspektiv också med alla små och stora bekymmer. Den här vardagen glöms ofta bort i alla diskussioner om nationella prov och gymnasiereform. En liten fundering var ju den låga undervisningen som lärarna hade. 14 timmars schemalagd undervisning på gymnasiet - inte undra på om det blir dyrt. Vem annars har råd med det? Små kommuner har det inte så lätt att upprätthålla hög kompetens på alla områden. Här borde man samordna sig och utveckla kompetens gemensamt.

Fortsätt kämpa för kvalitet i skolan i Uppvidinge, Margareta!

Bra skolförslag från partistyrelsen

I augusti har vi moderater partistämma och då blir det fyra dagars politiksnack. Igår presenterade partistyrelsen en proposition som handlar om att värna välfärdens kärna och att föra en ansvarsfull ekonomisk politik för jobb och kunskaper.

Partistyrelsen har tagit till sig flera av de förslag vi fört fram från arbetsgruppen om Ungas villkor, bl a att eleverna bör ges mer tid med sina lärare i skolan. Det håller inte att svenska ungdomar ska ha mindre undervising än sina jämnåriga runt om i världen. Med mer undervisning kan svenska ungdomar nå den absoluta toppen i världen tror jag.

En annan riktigt bra del är att partistyrelsen är så tydlig i att de kommunala skolorna måste bli friare och självständigare och få en tydlig ledning. Här ligger en klar framgångsfaktor. Hur ska skolan kunna möta olika människor med olika behov och förutsättningar utan en frihet att organisera verksamheten?

Partistyrelsen föreslår också att förskoleklassen blir mer inriktad på lärande och blir en del av grundskolan. I praktiken blir grundskolan tioårig med normal start vid sex års ålder. Tidigt lärande, när barnen är som mest receptiva. Att lära barnen när de har som lättast för att lära måste ju vara melodin.

En sak saknar jag dock lite och det är IT och moderniseringen av skolan. Vi får se om stämman vill lägga till lite om detta, jag hoppas det.

Alla gillar lokalt friutrymme i gymnasiet numera

Nu har jag debatterat specialutformade program och det lokala friutrymmet i gymnasiet i Kammaren. En bra interpellation från miljöpartiets Mats Pertoft. Han tycker ofta som jag i de här frågorna. Jag undrar ju bara i mitt stilla sinne hur han ska kunna samarbeta med kommunisternas Dinamarca...

Debatten gav två konkreta besked. Dels sa utbildningsministern att besked om detaljreglerna för hur skolorna ska kunna konvertera dagens specialutformade program kommer i höst efter riksdagsbeslutet om ny gymnasieskola. Det förbereds redan nu på departementet, så det finns god framförhållning och det var precis vad jag ville höra. Dels sa Mats Pertoft att miljöpartiet är positivt överraskad av gymnasiepropositionen och gillar det som står om specialutformade program och att de nu ska kvalitetssäkras samt att miljöpartiet inte ställer upp på sossarnas förslag om att staten ska upphandla gymnasieutbildningen i olika regioner. Utmärkt! Och så var oenigheten inom oppositionen tydligt synlig igen.

Sossarnas gymnasiereform ledde till fler avhopp

IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, har kommit med en ny rapport som ger svidande kritik åt den gymnasiereform som socialdemokraterna beslutade om 1991. Så här står det i sammanfattningen:

"Resultaten visar att förlängningen av yrkesutbildningarna medförde en ökad sannolikhet att hoppa av gymnasiet för elever med låga slutbetyg från grundskolan och från icke-akademiska hem. Resultaten visar inga tecken på att det extra gymnasieåret skulle ha medfört en ökad övergång till högskolestudier."

I kapitlet om slutsatser hittar jag följande mening:

"Att gå en 3-årig i stället för en 2-årig yrkeslinje beräknas ha ökat sannolikheten att hoppa av gymnasiet med 3,8 procentenheter."

Förlängningen av gymnasiets yrkesprogram innebar att det blev mer allmänna ämnen och mer teori. Alla är helt uppbenbart inte motiverade för eller intresserade av detta i just dessa år. Därför ser vi mycket stora avhopp från gymnasiet. Jag tror att EU konstaterade att Sverige har en av de högsta avhoppsfrekvenserna av alla medlemsländer. Föga förvånande har vi också en av de högsta ungdomsarbetslösheterna inom EU...

Varför vill sossarna aldrig diskutera detta? Dom är som strutsen och gömmer huvudet i marken och tror att problemen försvinner. Dom har inget svar på vad man ska göra åt detta. Deras gymnasiereform, Gy07, som vi stoppade direkt efter valet, handlade om att göra yrkesprogrammen ännu mer teoretiska och att ändra betygssystemet (från kursbetyg till ämnesbetyg), trots att de flesta remissinstanser var emot detta. Det är en gåta hur de kunde tro att det skulle leda till färre avhopp.

Nej, vår gymnasiereform har betydligt bättre förutsättningar att åtgärda avhoppen och ge ungdomarna kunskaper som de behöver. Vi möter eleverna där de är, utgår från deras förutsättningar och livsambitioner. Det blir mer tid för yrkesämnen om man går yrkesprogram, vilket sannolikt ökar både motivationen och möjligheten att få ett jobb efter utbildningen.

Onödiga planer tas bort i skolan

Samtidigt som Skolinspektionen får kraftigare muskler så tar vi bort kraven på kommunala skolplaner och kvalitetsredovisningar (SR). Det blir ju inget förbud för en huvudman att arbeta fram olika styrdokument för sin verksamhet, men det statliga påbudet hur det ska se ut tas bort.

Jag tycker att det är bra. Det finns för många exempel där skolplanen blivit en kommunal läroplan, där de lokala politikerna och tjänstemännen överprövar den nationella läroplanen och gör egna tolkningar av vad som är viktigast. Hela läroplanen gäller, överallt, alltid och för alla. Skolplanerna har lett till otydlighet i styrningen och tagit ifrån rektorerna en del av ansvaret och befogenheterna. Och kvalitetsredovisningarna blev inte det som de var tänkta att vara. Lite för tandlöst och ljummet för att fungera som effektiv uppföljning eller konsumentinformation. Som grund för egen kvalitetsutveckling kan de fungera bra, om de görs på rätt sätt, men inte som utvärdering.

Borttagandet av skolplanerna och kvalitetsredovisningarna är två exempel på att vi nu förenklar styrningen av skolan.

Som vanligt är Marie Granlunds (s) kommentar helt malplacerad och hon visar återigen att hon inte vet vad hon pratar om. "Om man vill ha en likvärdig skola måste man nationella regler", säger hon. Men hallå - likvärdigheten sitter ju i den nationella läroplanen (och effektivare uppföljning) och inte i 290 skolplaner. Hur kan 290 olika kommunala skolplaner garantera en nationell likvärdighet? Det är ett helt obegripligt dumt argument.

Muskler mot dåliga skolor

Äntligen kommer nu förslaget som ska stoppa dåliga skolor (DN). Skolinspektionen ska få muskler att ingripa när det brister, något som jag efterlyst länge. Efter Skolinspektionens granskning av skolorna i Gällivare för ett och ett halvt år sedan blev det ganska uppenbart att staten måste ha sanktionsmöjligheter, det skrev jag om här. Nu får dom det.

Egentligen är det väl rätt märkligt att Bilbesiktningen kan belägga usla bilar med både ombesiktning och körförbud och att Finansinspektionen kan avsätta styrelser i misskötta banker? Men mot dåliga skolor finns hittills bara ett varnande pekfinger och det har ju bevisligen inte hjälpt tillräckligt. I sossarnas värld har det på något sätt varit självklart att en offentlig service per automatik är bra, och så är det ju inte. Höga kvalitetskrav ska ställas på alla, både kommunala skolor och friskolor. Där det brister ska åtgärder sättas in. Om de inte ger resultat så trappar man upp sanktionerna, där den yttersta konsekvensen kan bli omedelbar stängning. Äntligen lite muskler!

Däremot kan jag fundera lite över Jan Björklunds exempel på vilka problem som man ska komma till rätta med, med detta förslag. Glädjebetyg, religiös indoktrinering och obehöriga lärare, säger han. Ärligt talat tror jag inte att detta är skolans största problem, det finns mycket värre.

Professor Christina Cliffordson vid Göteborgs Universitet, som forskat om just betygen, hävdar t ex att betygsinflation förekom tidigare, när det inte fanns nationella betygskriterier för MVG. Sedan 2003 kan man inte se någon systematisk betygsinflation (rapport här). Korrekta betyg uppnår man nog bättre med nationella prov och tydligare betygskriterier och båda är ju på gång. Inspektionen kommer inte att ha resurser att leta efter enskilda elever som fått glädjebetyg.

Religiös indoktrinering vid konfessionella friskolor har Skolverket granskat på längden och tvären och inte funnit belägg för. Inte fler brister i konfessionella skolor, skriver de bland annat i en rapport. Jag har också sett att småländska Gislavet haft konfirmationsundervisning som tillval i den kommunala skolan, så att tro att det bara är de av vissa så förhatliga friskolorna som har konfessionella inslag är fel.

Och hur vanligt är det att skolor systematiskt anställer obehöriga lärare, när det finns behöriga att tillgå? Att det är många obehöriga lärare i skolorna beror nog mer på att det är små ämnen med få undervisningstimmar. Jag vet också en del skolor som anställer yrkesskickliga designers, IT-tekniker mm som lärare på yrkesprogram i gymnasiet helt enkelt därför att det är där den bästa kompetensen finns. Obehöriga lärare är ett oskick, visst. Men böter mot detta som generell metod är jag tveksam till.

Visst förekommer både glädjebetyg, indoktrinering och medveten anställning av obehöriga lärare när behöriga (och kompetenta) finns att tillgå. Men det finns större problem. Varför lyfter han fram dessa?

Bristerna i Gällivares skolväsende verkar exempelvis vara ganska omfattande och de är mer alarmerande. Elevernas undervisningstid går förlorad, oacceptabelt låga resultat, inga fungerande scheman under flera år, säger Skolverket. Det känns som påtagligt och allvarligt problem som måste åtgäras.

Eller en omfattande mobbning. Skadestånd för den som mobbats kan dömas ut om skolan inte gjort tillräcklig, men det är en snårig bevisföring. Ockelbo för någon månad sedan, exempelvis. Det påtalades vid inspektionen för över ett år sedan, men inget har hänt. Föräldrar anställde en livvakt för att sonen skulle våga gå till skolan, så ska det inte behöva vara.

Eller riktigt låga resultat, som i Vårgårda som nu ligger på jumboplatsen i landet. Det är inte okej att meritvärdet är så lågt (176). Eller att 42% av eleverna i Kalix inte når G i alla ämnen.

Jag hoppas verkligen att sanktionerna används mot dålig kvalitet och inte mot brister i regelefterlevnad. Skolor som inte är trygga och där eleverna inte lär sig tillräckligt ska få inspektionen på sig. Om man slarvat med att upprätta likabehandlingsplanen - men är en lugn och trygg skola utan mobbning, trakasserier och diskriminering - så bör det inte bli viten.

För det är ju just detta det handlar om. Fokus måste ligga på outcome, om man når målen. Bilbesiktningen slår ju ned på om bromsarna tar för dåligt, inte för att man saknar en plan för hur man ska serva dem och byta olja. Det är funktionaliteten och resultaten är det viktiga, tycker jag.

Det blir lite intressant att se oppositionens reaktion mot detta? För eller emot? Mitt tips: emot.

Konferens om Framtidens lärande

I förmiddags var jag på Factory i Nacka strand där en konferens under namnet Framtidens lärande 2009 går av stapeln. Det handlar om skolutveckling och IT, 450 deltagare. Synd bara att det inte är de som bäst skulle behöva detta som är här, utan mest eldsjälarna.

Lyssnade först på framtidsforskaren Thomas Fürth som alltid är rolig och intressant att lyssna på. Hans infallsvinklar och perspektiv är så himla spännande. Han vänder på begreppen på ett väldigt nyttigt sätt.

Jag tog med mig några saker om dagens unga som är viktiga att förhålla sig till när man skapar framtidens skola. Det ena är att valfriheten och kräsenheten tilltar och att ungdomar röstar med fötter och plånbok om de inte är nöjda. De sitter inte och väntar. Det andra är att kraven på personliga lösningar ökar. De vill ha skräddarsydda lösningar. Det tredje är att unga väljer framtidsmöjligheter framför ett specifikt yrke. Det fjärde är att hoten är att det inte finns några valmöjligheter och att göra felaktiga val.

Det här måsta naturligtvis påverka vår politik och hur vi bygger en modern skolpolitik. Något att fundera över.

För mig är IT en självklarhet i en modern skola. Det går inta att tänka bort. IT möjliggör ökad individualisering och nya lärstilar och att man kan välja både tid och plats och på vilket sätt man vill lära sig. Det utmanar skolans monopol på lärande vilket en del, både lärare och politiker, har svårt med. Jag tycker att det är bra.

Väldigt frimodiga och duktiga elever från kommunala gymnasiet YBC i Nacka deltog i en paneldiskussion med mig och två andra politiker och två näringslivsrepresentanter. Frånsett att jag fick hjärnsläpp i början så var det en bra diskussion, men som så ofta blir vi lätt för eniga när vi står på sådana här scener. Man vill ju inte polemisera med varandra, men när Mikael Damberg (s) säger att hans parti gjort ett stort omprövningsarbete så kan man ju bara önska att det vore sant. Eller i alla fall att vi får några konkreta bevis för att det är så. I den politiska vardagen har vi inte sett det. Idag när vi röstar om kårobligatoriets avskaffande så röstar de emot - ingen omprövning här inte.

Konstfack

Idag besökte utskottet Konstfack. Jag var på väg till Gärdet, men det Konstfack ligger ju numera vid Telefonplan.

Besöket sammanföll med deras vårutställning och examination av studenter. Förutom att träffa ledningen, några lärare och studentkårsordföranden så fick vi också möjlighet att se utställningen.

Vad säger man... Många intressanta verk. Några mycket smakfulla och välgjorda och vackra. Några kul och spännande men kanske inget jag skulle vilja ha hemma. Som "trädstolen" här brevid. Det är träd som växer in i en plaststol och tanken är att man sedan ska ta bort plasten och vips så har man en färdig (men inte flyttbar) stol. Andra verk undrar man ju lite över. En skjorta på en strykbräda med ett strykjärn brevid. Så ser det ut hemma hos mig, jag var inte riktigt medveten om att jag var konstskapande när jag stryker skjortan på morgonen. Anna Odells installation om besök på psykakuten föll väl inte riktigt mig i smaken kan man säga.

Mp överger friskolorna, del 2

Miljöpartiet verkar vara på väg i snabb takt in i Mona Sahlins famn. För någon månad sedan tyckte de att sossarnas förslag om ett kommunalt veto mot nya friskolor var "intressant". Nu anammar de också sossarnas förslag om att motarbeta vinst i friskolor (Skolvärlden). Eller som de själva säger: "förflyttar sig närmare socialdemokraterna".

Tidigare har de tillsammans med oss moderater kämpat för valfrihet och elevernas rätt att välja skola. Det är riktigt trist att de är på väg att överge den linjen och söker sig vänsterut.

När ledarskribenterna på SvD och Aftonbladet intervjuade Maria Wetterstrand i Korseld för någon månad sedan så tyckte hon inte att vinst skulle förbjudas i friskolor. Vad har hänt sedan dess som föranlett en ändring? Miljöpartiets krypande för Mona Sahlin är patetiskt. Friskolefrågan är bara en, det finns ju fler som säkert smärtar ännu mer. Kärnkraften och arbetsrätten exempelvis. Miljöpartiet säljer sin själ inför utsikten av några ministerposter.

Vinst är faktiskt något positivt. Det är inte fult att tjäna pengar, bara man gör det på ett schysst sätt och levererar en tjänst eller vara av hög kvalitet. Vi är nog många som är stolta över Ingvar Kamprad som startade IKEA och gjorde det till ett företag som finns över hela världen. Och jag blir i alla fall lite extra glad när jag hör en ABBA-låt när jag är utomlands. Varför ska entreprenörer inom skolvärlden motarbetas? Även här handlar det om människor med idéer som de arbetar stenhårt för att förverkliga och satsar egna pengar och tid och engagemang. Varför ska de inte senare kunna få skörda frukterna av detta. Det intressanta är ju i stället hur det kan bli vinster i friskolorna för kvaliteten är ju generellt sett högre än i kommunala skolor. I stället för att motarbeta framgången och vinsten så borde man vilja lära sig av detta. Vad för friskolorna för att kunna leverera både kvalitet och överskott? Inte minst i ekonomiskt kärva tider finns det stora skäl att se och lära.

Förstatliga skolan ingen universallösning

Folkpartiet vill förstatliga skolan och vill att vi i Alliansen ska gå till val på detta gemensamt och genomföra det under nästa mandatperiod (SR). Glöm det!

Jag tycker att det är ett gigantiskt feltänk bakom det förslaget. Analysen haltar betänkligt. Det är en enkel lösning på ett svårt problem. Visst finns det kommuner och skolor som inte sköter sig, jag har skrivit om en del sådana exempel här tidigare. Man ryser verkligen i vissa fall över hur bedrövligt det kan vara.

Men är lösningen att förstatliga? Blir allt bättre då? Nej, så är det självklart inte. Det räcker med att titta på hur staten sköter de verksamheter man redan ansvarar för, för att konstatera att det finns stora brister där också. Alltså: det är bristande ansvar som orsakar problemen, inte fel huvudman. För att gå till den mest likartade verksameten - högskolorna - kan man konstatera stora skillnader i likvärdighet och kvalitet. Ett statligt huvudmannaskap borgar inte för hög kvalitet eller likvärdighet. Utbildningar ifrågsätts, examensrättigheter dras in, studenter erbjuds bara några få timmars undervisning i veckan trots att det är heltidsstudier. Eller varför inte militären, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Bristande likvärdighet i bedömningar och kvalitet finns även här. Lika lite som lösningen där är att förändra huvudmannaskapet så kan det vara det när det gäller grund- och gymnasieskolan. Det är inte där problemet sitter.

Brister i likvärdighet och kvalitet rättar man bättre till på annat sätt. Det gäller att få alla nivåer att ta sitt ansvar. Jag hoppas t ex att möjligheten att stänga dåliga skolor och bötfälla kommuner som inte tar sitt ansvar kommer snart. Det skulle radikalt förbättra förutsättningarna och göra att dåliga alternativ försvinner.

Drömmen om en bättre skola förverkligas bäst med konktreta åtgärder än felriktade förändringar som flyttar makt och befogenheter från den enskilda skolan.

Bra att duktiga elever får utvecklas

Idag avslöjar Jan Björklund i SvD att den nya skollagen, som går ut på remiss någon gång före midsommar, innebär att förbudet att ha intagningsprov för vissa särskilda klasser i grundskolan tas bort. Idag får man till nöds ha tester och kräva viss färdighetsnivå när det gäller idrott och musik, inte för något annat. (DN)

Jag tycker att det är ett högst rimligt förslag. Om vi ska göra kunskaper och utbildning sexigt igen i vårt land så måste man också sända ut signaler att talangfulla ungdomar ska få utvecklas. Det finns många som har tråkigt idag, som inte får tänja sina gränser. Det här är ett sätt att ändra på det, men långt ifrån det enda. Ett fåtal "elitklasser" i landet kan aldrig täcka behovet att få utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar. Varje skola måste genomföra egna insatser inom ramen för den vanliga skolan.

Marie Granlunds (s) kommentar är så typiskt sossig och Jantelags-aktig. Ingen ska få sticka upp, ingen ska få vara duktigare än någon annan. Men så ser ju verkligheten ut! Vi har olika förmågor, begåvningar, intressen och ambitioner - varför ska de inte få utvecklas? Varför ska inte Sverige vara det land där var och en kan förverkliga sina drömmar, varför måste man åka till USA i stället? Det innebär ju inte att man är olika mycket värd eller att alla inte ska få tillgång till utbildning. Det innebär att man ser människan i stället för systemen, att individen får bestämma själv. Men det är väl en alltför revolutionerande tanke för de röda.

Det här förslaget går inte ut över en enda elev. Några får lite bättre möjligheter att utvecklas utifrån sina förmågor, men ingen får det sämre. Trots det är det alltid just detta som sosseretoriken utgår från. Saker ska fördelas, några ska få på andras bekostnad. De ställer alltid grupp mot grupp och skapar konflikter och motsättningar i stället för att försöka se konstruktiva lösningar och samarbete. I det här fallet menar de att det skapar ökade klyftor. Om vissa springer fortare fram så innebär det ju att avståndet till andra blir längre. Men är det inte bättre att hjälpa de som har svårt i stället för att hindra dem som har lätt för sig? Sossepolitiken i ett nötskal. De hatar rikedom mer än fattigdom, framgång mer än misslyckanden.

Bra att skattesmitande friskolor upptäcks

ABC uppger i kväll att två friskolor i Stockholm figurerar i en ekobrottshärva. Bra att vi har en vass ekobrottsmyndighet. Sånt här ska uppdagas och rensas ut omedelbart. Bara misstanken skadar och misstänkliggör alla andra friskolor, oavsett om det i slutänden visar sig vara sant eller inte.

Jag hoppas på en snabb process nu och att eleverna inte drabbas. Jag har funderat mycket på hur både tillståndsprocessen för att få starta friskola och uppföljningen/kontrollen ska fungera. Det mesta är sig likt sedan friskolereformens start 1992. Nu finns både erfarenheter och ett helt annat skollandskap. Det är dags för en ordentlig översyn av hela processen tycker jag. Kanske ska man ställa större krav på ekonomisk stabilitet?

Prao-elev hela veckan

Nu i veckan har jag en prao-elev från Lidingö. Han får följa och se vad en riksdagsledamot gör en väldigt vanlig vecka. Eller vad jag gör i alla fall... Och på dagarna, kvällsjobbet framför datorn slipper han.

Han har varit med på skolbesök i Nynäshamn och Stockholm, följt voteringar (om djurskydd, skärpt straff för mord, nya RUT- och ROT-avdraget mm), varit med på interna överläggningar om moderaternas framtida skolpolitik och diskussioner om det betänkande vi justerade i utskottet idag (Lika villkor) och nu på eftermiddagen ett seminarium om e-förvaltning. I morgon följer han med på debatt i Nyköping. Ska se om han vill skriva lite om sina intryck.

Roligt att ha med en elev i en vecka i alla fall och höra hur han och hans kompisar resonerar i olika frågor som vi ska bestämma om snart.

Lika villkor

Idag har vi slutjusterat betänkandet om Offentliga bidrag på lika villkor i utbildningsutskottet. Syftet är att skapa så likvärdiga villkor som möjligt mellan kommunala skolor och friskolor. Debatt och beslut blir 10 juni.

Två tydliga alternativ står emot varandra: Allianspartierna mot socialdemokraterna och vänstern. Miljöpartiet står någonstans mittemellan, gillar grundtanken men är emot några detaljer.

Det är intressant att socialdemokraterna väljer att göra upp med vänsterpartiet om friskolorna. Det är ett parti som avskyr friskolor och konsekvent motsätter sig att nya ska få starta. Det är lite illavarslande att sossarna söker sig vänsterut i den här frågan.

Med vårt förslag så talar vi tydligt om vad skolpengen ska innehålla (undervisning, böcker, mat, lokaler etc), det har varit upp till tolkning hittills och att vissa kommuner missköter sig gör nu att även de som sköter sig får acceptera en tydligare reglering. Förslaget innebär också att friskolorna ska få möjlighet att pröva skolpengen i domstol, det kan man inte idag. Det blir mer rättsäkert.

Det här motsätter sig socialdemokraterna, de vill avslå hela förslaget. Hur kan de med trovärdighet och någon heder kvar i kroppen säga att de vill ha lika villkor, när de inte lagt ett strå i kors för att åstadkomma det under sina 12 år vid makten och nu är emot de förslag vi avser genomföra? Ser de inte att flera kommuner fuskar och att en mängd friskolor tvingas leva på nåder? Jag har faktiskt aldrig hört en socialdemokrat säga något om detta, som visar att de ens förstått problemen och varför det är viktigt med en förändring.

Vad är rättvis moms till friskolor?

Friskolorna har inte rätt att dra av sina momskostnader, vilket de kommunala skolorna kan. I praktiken innebär det att pengarna räcker längre för de kommunala skolorna, om de får exakt lika mycket i kronor räknat. Därför får kommunerna söka extra statsbidrag på 6% av de belopp de betalar ut till friskolor och annan verksamhet som drivs i privat regi för att kunna kompensera dem.

Friskolorna får kompensation för sina merkostnader, kommunerna går skadeslösa och det blir lika villkor. Det vore rätt enkelt. Men varför ska saker och ting vara enkla?

Kommunerna gör på olika sätt idag. Alla söker 6% i statsbidrag, men betalar ut olika mycket till friskolorna. De flesta transporterar iväg 6%, men vissa behåller en del själva. Konkurrensrådet utredde hur det såg ut 2003 (Rapporten här). Där framgår att Uppsala betalar ut 3%, Höganäs 3-4% på mat och läromedel, Nacka 6% etc.

Varför är det så olika? Att en del kommuner behåller en del pengar själva gillar jag inte. Det är ju en form av statsbidragsbedrägeri. Pengarna ska gå till att kompensera friskolorna för deras merkostnader, inte gå in i kommunernas svarta hål. Det måste det bli slut på!

Men hur vet vi att vilken procentsats som är den rätta? 6%? 3%? 7%? I rapporten redovisar Konkurrensrådet bakgrunden. 6% härrör från beräkningar som gjordes 1991, när hela statsbidragssystemet gjordes om och kommunerna fick rätt att dra av sin ingående moms. Då beräknade man de privata aktörernas momskostnader tlil 6% - och voila! Det är det som fortfarande gäller.

Sossarna verkar inte ha ägnat frågan någon större uppmärksamhet under sina 12 år vid makten. När matmomsen sänkts till 12% och bokmomsen till 6%, en ny gymnasieskola införts och friskolorna vuxit till över 1 000 och 18 år gått, så kan man ju tycka att det är dags att se över nivån och friskolornas momskostnader. Tanken är ju att de ska kompenseras för sina merkostnader, vare sig mer eller mindre, och att kommunerna inte ska sko sig på kalaset. Jag hoppas att regeringen ser över detta.

Man kan tycka att någon liten procentenhet hit eller dit inte spelar så stor roll, men verkligheten är en annan. 1 procentenhet kan betyda 200 000 kronor för en vanlig friskola och uppåt 100 miljoner kronor för staten. Det känns alltså rätt viktigt för alla parter att kompensationen hamnar på rätt nivå.

Skolbesök 27 och 28 i år

Mina skolbesök fortsätter. Igår var det Nynäshamns gymnasium och nu på morgonen Dyslexiskolan i Stockholm. 27:e och 28:e skolan hittills i år. Man kan ju tycka att det blir tråkigt, men så är det verkligen inte. Jag gör de här besöken med stor entusiasm. Det finns så många engagerade människor med idéer och det är så roligt att se de verksamheter de är stolta över. Och att få så många olika intryck. Det blir som en mosaikbild, sten efter sten läggs till och bildar ett mönster.

Igår på gymnasiet fick vi bekräftelse på att gymnasiereformen ligger helt rätt. Det var en samstämmig uppfattning att lite skärpta behörighetskrav och tydligare uppdelning i yrkesprogram och högskoleförberedande program är efterlängtat och bra. De såg fram emot förändringarna överlag och hoppades att en eventuell annan regering inte river upp dem. Det är ju ett gott skäl att rösta på oss igen, kanske?!

Dyslexiskolan är en liten privat skola som erbjuder extra hjälp och stöd till elever - unga och vuxna - med läs- och skrivsvårigheter. Andra skolor och kommuner köper deras tjänster. De bekräftade också att vår politik ligger rätt. Nationella prov tidigare, återinförd speciallärarutbildning, tuffare skolinspektion. Däremot betonade de att det inte får räcka att upptäcka problem - de måste åtgärdas också. Håller helt med om det. Just i de tuffa tiderna som är nu så måste skolorna se över hur de använder pengarna. Är en elevassistent bästa lösningen eller en kvalificerad speciallärare? För ofta blir det punktmarkering i stället för pedagogiskt stöd. Här måste en synvända till på många skolor och i många kommuner.

I eftermiddag bär det iväg till Västerås. Nya skolbesök.

IG i Hofors

Skolinspektionen ger IG åt Hofors, skriver Gefle Dagblad.

Inspektionsrapporten är verkligen ingen rolig läsning. Några citat:

"Sett över tid, under perioden 2004-2008, har betygsresultaten försämrats markant. Vidare är det påfallande stora skillnader i resultat mellan flickor och pojkar och mellan nationella ämnesprov och slutbetyg i ämnet matematik. Med tanke på de låga kunskapsresultaten är det anmärkningsvärt att mer kraftfulla åtgärder inte har vidtagits för att garantera att alla elever får det särskilda stöd de bedöms vara i behov av."

"Skolinspektionen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att förbättra elevernas kun-skapsresultat för samtliga ämnen i årskurs 9 samt följa upp och utvärdera resultaten."

Samtidigt får jag inte det att gå ihop med följande citat:

"På flertalet skolor bedöms rektorerna vara väl förtrogna med verksamheten och tar som pedagogiska ledare ansvaret för att utveckla verksamheterna mot ökad måluppfyllelse."

"Skolinspektionen kan konstatera att kommunen i stort sett tar ett gott övergripande ansvar för att ett kvalitetsarbete bedrivs på ett tillfredsställande sätt inom kommunens förskolor och skolor."

Hur kan man vara väl förtrogen med verksamheten när man inte följer upp kunskapsresultaten? Hur kan man å ena sidan säga att man tar ansvar för att utveckla verksamheten, samtidigt som resultaten sjunker?

Jag förstår inte de här dubbla budskapen. Lite som att "operationen lyckades, men patienten dog". Det var ju det här vi ville bli av med när den nya inspektionsmyndigheten inrättades i höstas. Jag vill ha tydlighet och konsekvens och ärlighet, inte sopande under mattan.

Jag efterfrågar också lite mer kommentarer från Hofors ledning, denna genuint sossestyrda kommun. Inte en enda friskola eller privat förskola finns, så det kan de inte skylla på heller. Hur kan det ha blivit så här? Sossarna har ju styrt i decennier och borde ha fått igenom varenda förslag?! Någon borde träda fram och ta ansvar nu och inte gömma sig bakom tjänstemännen. Var är kommunstyrelsens eller barn- och ungdomsnämndens ordförande?

Elever ger lärare bra betyg

Malmö har kört igång sitt kritiserade försök med att eleverna skulle utvärdera sina lärare och sin skolgång, "betygsätta" sina lärare kallades det. LR gillade det inte, inte moderaterna i Malmö heller.

Nu har den första redovisningen av elevernas uppfattning kommit. Bra betyg, enligt radion.

Det kanske inte var så farligt, trots allt. Många överord i debatten. En seriös och väl gjord utvärdering av lärarnas insatser behövs och det är rätt viktigt att eleverna får vara med och tala om vad de tycker. Det är självklart ingen absolut sanning, men något kan de nog bidra med. Om man är beredd att lyssna så får man ofta bra svar, som kan leda till förbättringar. Och utan utvärdering - hur ska man då kunna värdera lärarnas insatser och göra en korrekt lönerevision?

Var är LR:s kommentarer nu?

Märkliga beslut om friskolor

I fredags såg jag en artikel om att Norrskenets friskola ska starta i Skellefteå. Kommunen överklagade, men skolan fick rätt och nu letar man lokaler för att kunna starta nästa höst.

Jag får två reflektioner av detta.

1. Vilken j-a tid det tar att få starta! Skolan sökte 30 mars 2007 för att kunna starta hösten 2008. Eftersom kommunen gjort allt för att sätta käppar i hjulet för skolan och rättvisans kvarnar mal så långsamt så kan skolan inte komma igång förrän hösten 2010. 3,5 år senare! Och så säger sossarna att skolor bara "dimper ner" och inte ger möjlighet att planera och anpassa sig. Hur lång tid behöver dom?

2. Norrskenets friskola fick tillstånd utan att lokalerna var klara. Så här står i beslutet: "Sökanden har uppgivit att möjlighet finns att hyra lämpliga lokaler som är anpassningsbara för skolverksamhet, kontakt har tagits med Stella Polaris Fastigheter AB." Varför räcker det inte för andra skolor att kontakter tagits med hyresvärdar? Fyrklöverns Montessoriskola i Helsingborg och Karlslunds friskola i Örebro har båda fått avslag p g a att de inte har lokalerna klara. Fyrklövern har kontakter med en bostadsrättsförening och kan utöka nuvarande förskolelokaler. Karlslunds friskola har också kontakter med både Örebro kommun och privata fastighetsägare, även om Örebro kommun är negativa till att hyra ut.

Varför ska lokalerna vara klara? Om de inte blir det så är det ju inget problem - då kommer ju inte skolan igång. Och skolan kan ju flytta omedelbart efter starten om man vill, utan att det prövas av Skolinspektionen.

Och varför är det olika i olika delar av landet? Varför räcker det med kontakter i Skellefteå men inte i Helsingborg och Örebro?

Duktiga elever ska också få lyckas

Nacka har startat ett verkligt intressant arbete. Alla elever ska få utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar. Det kan tyckas trivialt och självklart, men agerar skolan i vardagen utifrån detta? Ofta inte, är min bild. Eller i alla fall inte tillräckligt.

Nu handlar det om att begåvade och högpresterande ungdomar ska få utvecklas mer och det är närmast tabubelagt i vårt sk jämställda land, där alla ska stöpas i samma form och Jantelagen är naturlag. Det är ca 10% av ungdomarna. Eller 100 000 i vårt land. De eleverna har ju också rätt att utvecklas, eller hur?!

Nacka kommun har tagit fram en studie om detta och NVP skriver om det. Rapporten rekommenderas verkligen till läsning. Forskningsläget gås igenom och rektorer, lärare och elever har djupintervjuats för att klartlägga dagsläget och goda exempel på vad man kan göra presenteras. I princip obefintlig forskning i Sverige och det förvånar ju tyvärr inte.

En intressant slutsats om vilka hinder som finns för att alla elever ska nå sin potential är att det inte är några formella hinder, utan mer vardagligheter i form av förhållningssätt, brist på förståelse och kunskaper samt naturligtvis skolans interna organisation.

Det finns också en intressant genomgång av hur man känner igen de högpresterande och särbegåvade eleverna. Många är naturligtvis lätta att känna igen som framgångsrika och med flyt i skolarbetet. Men många andra försöker dölja sin potential eller håller sig för sig själva. Många har tråkigt och underpresterar.

Jag mötte nyss en lärare som fått höra att hon hade "för höga ambitioner" i Västervik. Sådana kontraster. Det är livsavgörande för Sverige med höga ambitioner, en ödesfråga att få ungdomar motiverade för lärande. Då måste man ha höga ambitioner.

Hur man använder pengarna viktigare än hur mycket pengar man har

Skolverket har just kommit med en omfattande rapport om hur kommunerna fördelar pengar till sina skolor. Det är en intressant och bitvis dyster bild. Många kommuner har inte har någon uttalad modell för hur resurserna fördelas och att man inte utvärderar resursfördelningen. Ofta sker fördelningen utifrån tidigare års budget och efter äskanden och förhandlingar.

Varför har man ingen medveten tanke bakom detta? Det förvånar mig högeligen.

Jag blir lite skeptisk till uppdelningen i kommuner som antingen har denna ”förhandlingsmodell” och de som bara utgår från elevantal. Det senare borde vara de som har skolpeng, men varenda en av dem som jag känner till som har skolpeng har också olika former av tilläggsresurser för t ex elever med särskilda behov och modersmål.

Det som verkligen förvånar är att verket kommit fram till att ”i stort sett i alla kommuner har skolor stor frihet att själva välja sin organisation och hur tilldelade resurser ska utnyttjas”. Det bygger på en enkät som visar att de flesta förvaltningar anser att deras skolor helt eller delvis kan göra det. Delvis, det är ju något helt annat. Det borde ju varenda kommun uppge! Mina många skolbesök ger nämligen en annan bild. Många skolor är hårt bakbundna av klåfingriga politiker och förvaltningar. De får inte alls bestämma om hur mycket man ska satsa på maten och vem som ska laga den, hur städningen ska skötas etc. Det är ju ett av skälen till att det finns ett aktivt nätverk för sk kommunala friskolor. Åk till Ronneby eller Borås och titta själva.

Skolverket lyfter också fram vad forskningen säger om resurser och resursfördelning.

"Sammanfattningsvis visar forskningen att:
- Resurser har betydelse för resultaten och då särskilt för yngre barn och elever och för barn och elever med en mindre gynnsam socioekonomisk familjebakgrund.
- Men hur resurserna används, dvs. omvandlas till verksamhet, är viktigast. Lärarkompetensen har störst betydelse för resultaten.
- Resursfördelningens konstruktion är styrande och har konsekvenser för verksamheten."

Trots att den andra punkten är viktigast handlar egentligen både rapporten och den politiska diskussionen om den första punkten, hur mycket pengar man har. Eller om de pengar man inte har. Resursanvändningen borde diskuteras mycket mer, det är hur de 90 000 000 000 kronor som finns i grundskolan används som är det verkligt viktiga. Och det är en bekräftelse på att vår satsning på Lärarlyftet är helt rätt. Märkligt att inte fler kommuner deltar fullt ut.

En intressant slutsats i rapporten tycker jag är resursfördelningen till friskolorna. 30% av kommunerna säger att de inte fördelar pengar till friskolorna på samma sätt som till de kommunala skolorna, trots att lagen säger att det ska vara så. Men eftersom många kommuner inte har någon uttalad modell för hur pengarna ska fördelas, så är det klart att det blir så. Skolverket skriver på sitt knastertorra sätt:

”Det kan sannolikt därför vara svårt i många kommuner för fristående och enskilda huvudmän att avgöra om de tilldelats resurser enligt samma grunder som de kommunala enheterna. Grunderna är inte alltid tydliga och i förväg klargjorda.”

Vilken tur att vi om en månad förtydligar lagen så att det klart framgår vad friskolorna ska ha betalt för och att de kan få bidraget prövat i domstol. Märkligt att socialdemokraterna är emot denna rättssäkerhet.

Mer om LR:s varselrapport

Nu har jag tittat mer på LR:s rapport om varsel och uppsägningar, som SvD rapporterade om idag. Enligt den så har 379 lärare sagts upp i år och 665 varslats. Det får LR att konstatera att "kommunerna klarar inte av att upprätthålla kvaliteten i skolan". Det är väl ändå att ta i?!

1044 lärare har sagts upp eller varslats i år och jag förnekar inte att det kan få negativa konsekvenser för de elever som drabbas. Men är det inte lite väl kategoriskt att döma ut alla kommuners förmåga på det här sättet?

Det är 63 kommuner som sagt upp eller varslat lärare. 63 av 290, dvs 22%. Det är bara 27 kommuner där 10 eller fler lärare berörs. I relation till antalet lärare i kommunerna är det rätt få. Läsåret 2007/08 fanns 89 122 lärare i grundskolan och 32 768 i gymnasiet, enligt Skolverkets statistik. Om alla nu varslade också sägs upp så blir det 1 044 färre, vilket är en minskning med 0,86 procent. Kan man på fulla allvar hävda att detta är en fullständig katastrof för skolan och eleverna och framtiden?

Visst blir det kännbart i Luelå och Sandviken där uppåt 100 lärare försvinner, inget tu tal om den saken. Men jag kan inte bli jätteupprörd över att 1 lärare sagts upp på Ekerö och ytterligare 2 varslats. 3 av 256. Eller 1 i Mjölby, 1 av 266.

Lite intressant blir det om man sätter partibeteckning efter de kommuner som nu varslar och säger upp lärare. 72 procent av lärarna som sagts upp har en socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen, 15 en moderat. Det säger kanske något om vilka prioriteringar som görs i kommunerna. Det verkar vara klassiska sossekommuner som drar ned mest - exempelvis Luleå (73), Gävle (43), Sandviken (101), Sundsvall (68) och Borlänge (40). Det är något helt annat än att påstå att kommunerna generellt inte tar sitt ansvar. Sossekommuner, skulle det kanske vara?!

Skolbesparingar igen

Idag trumpetar SvD ut att det är stora besparingar på gång i skolan (här och här). 380 kommunalt anställda lärare har sagts upp och ytterligare 665 har varslats.

Jag kan faktiskt inte bli jätteupprörd över detta. Det finns uppåt en kvarts miljon anställda i den svenska skolan. Nu sjunker elevantalet i de kommunala skolorna, både till följd av att det helt enkelt är färre elever i skolåldern och att friskolorna tar en större andel av eleverna. Självklart måste varje skola anpassa sig efter detta.

Ibland vore det nog bättre att fokusera på det man faktiskt har än det man inte har. Grundskolan kostar ungefär 90 miljarder kronor och alla pengar är inte på väg bort.

Uppgifterna i SvD bygger på en "ny" undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort. I mars gick de ut med en undersökning (som jag skrev om här) som sa samma sak, då var det 1 039 lärare som varslats eller blivit uppsagda, nu är det 1 045. Ytterligare 6 stycken under två månader alltså och det kan väl inte sägas vara hela världen.

Vad har LR egentligen för syfte med dessa braskande larmrapporter? Inte lär det attrahera fler att vilja bli lärare i alla fall. Och inte är det de duktigaste som kommer att söka sig till läraryrket heller. Och inte kommer det att leda till bättre löneutveckling eller mer fortbildning för lärarna heller.

Och så återkommer kravet på förstatligande, nu även av fp-ledaren. Men skulle han ha mer pengar till skolan bara för att den blir statlig? Titta på universiteten eller polisen. Där dignar det verkligen inte av pengar. Jag läste igår en artikel om att lärarstudenter på Uppsala Universitet har 3,8 lektioner i veckan. På ett STATLIGT universitet. Det visar att det inte hänger på huvudmananskapet, det är en illusion. En dröm om en bättre värld. Men det kan bli en mardröm, med statlig centralism och detaljreglering. Är det någon som älskar statliga verk???

Nej, det handlar om prioriteringar. De flesta kommuner prioriterar skolan, det är min klara bild. Men det finns några som inte gör det och av SvD:s lista att döma så är de flesta som nu drar ned mycket sossestyrda - Luleå, Sandviken, Sundsvall, Gävle, Alvesta, Olofström... Kanske finns det helt enkelt ett samband i vilket styret är och vilka prioriteringar man gör?

Kanske skulle Annelie Hulthén eller vem det nu är som styr sossarnas skolpolitik att kliva fram och ryta till mot sina partikamrater?

Mobbning i Ockelbo

Några föräldrar anställer nu en livvakt för att deras elvaårige son tryggt ska kunna gå i skolan. (Arbetarbladet, Aftonbladet, Expressen, SvD, TV4).

Jag förstår föräldrarna, men blir rasande över att det kan gå så långt. En skola som brister i att garantera alla elever - varenda en! - en trygg skolgång förtjänar hård kritik. Vi tvingar en miljon ungdomar till skolan med skolplikt och hot om böter och polishämtning om de inte kommer självmant. Det minsta man kan begära är att de kommer till en trygg skola, utan våld och mobbning. Nu får föräldrarna ta saken i egna händer, bedrövligt!

Skolan har instrument att agera och vi har t o m gett dem ökade möjligheter att göra det. Nu handlar det om ledarskap och vilja, om prioritering och att våga se och handla. I yttersta fall kan man faktiskt flytta på mobbare numera, tack vare den borgerliga regeringen. Att anställa en livvakt är inget man som förälder gör i första taget. Det har gått väldigt långt innan dess. En lång sträcka av samtal med lärare och rektor, som uppenbarligen i det här fallet inte gett tillfredsställande resultat. När vuxna inte reagerar tillräckligt så upplevs det som att mobbningen är okej och signalen är att vuxenvärlden inte bryr sig. Det är ett svek utan like.

Nu ska man inte döma allt på en tidningsartikel. Men att det stod illa till i Ockelbos skolor var uppenbart för omvärlden för åtminstone ett år sedan. Då skrev Skolverket i inspektionen över Ockelbos skolor att det "finns allvarliga brister i den obligatoriska särskolan och brister i grundskolan som är närmast genomgående."

Och vidare: "Det förekommer trakasserier eller annan kränkande behandling i nästan samtliga grundskolor och det har inte vidtagits tillräckliga åtgärder för att förebygga och förhindra detta. Kommunen måste omgående säkerställa att åtgärder vidtas för att komma till rätta med kränkningarna."

Bland brister som måste åtgärdas på just Gäverängeskolan står bl a följande:

"Rektorn har inte i tillräcklig utsträckning vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling (7-8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

Varför händer inget? Är de styrande sossarna i Ockelbo helt handlingsförlamade??? De borde skämmas i Ockelbo om de inte tagit krafttag mot detta. En skola som inte tar i med hårdhandskarna mot mobbning borde få statens hårda hand över sig.

Ockelbo är tyvärr inget undantag, tusentals barn har klumpar i magen varje dag de ska gå till skolan. Det finns framgångsrika metoder mot mobbning - använd dem!

Jag hoppas att vi i den nya skollagen ger möjlighet till tuffa sanktioner. Finansinspektionen kan stänga banker - varför ska inte Skolinspektionen kunna stänga skolor? Ellre döma ut saftiga böter mot kommuner och skolor med uppenbara kvalitetsbrister och där de trots påpekanden inte kommer till rätta med dem. Eller en möjlighet att avsätta ledningen. Det här duger verkligen inte.