Skam över 42 kommuner

Skolverket presenterar idag hur platstillgången i förskolan ser ut i alla kommuner. 42 kommuner klarar inte platsgarantin. 13 av kommunerna uppger att de endast kan erbjuda plats till ungefär hälften eller färre än hälften av de barn som stått i kö sedan november 2008.

I höstas var det 14 kommuner som inte klarade platsgarantin. Nu är det 42, trots att barnantalet sägs minska. Det är faktiskt helt jäkla obegripligt. Och riktigt skämmigt.

Göteborg har ALDRIG klarat platsgarantin sedan 1995, då lagen trädde i kraft. Och sossarna har styrt under hela denna tid. Ett enstaka år kan jag möjligen förstå, men ALDRIG på 14 år... Hur lyckas dom???

Och det är helt uppenbart att dagens regelverk inte är tillräckligt. Det räcker inte med en skyldighet för kommunen att ordna förskola, föräldrar måste kunna utkräva sin rätt också. Jag vill ha hårda sanktioner mot kommuner som upprepat bryter mot lagen. Varför inte ge föräldrarna pengar om kommunen inte sköter sig? I alla andra sammanhang innebär en garanti att man kan utkräva någon form av kompensation, att varan eller tjänsten reklameras och åtgärdas och skadestånd kan utdömas. Barnomsorgslagen är i det avseendet helt tandlös.

Göteborg m fl kan inte skylla ifrån sig. Visst är det svårt att planera, men så mycket har inte barnantalet ökat att det är helt oöverstigligt. Och varför säger kommunen nej när privata aktörer vill etablera sig?

Jag vill se en lag som gör det möjligt med saftiga böter mot sossarnas skyltfönster nu. Jag hoppas att utbildningsdepartementet lägger in detta i nya skollagen.

(City Stockholm)

Ny lärarutbildning

Idag har jag träffat ledningen för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor. De vill starta en ny modern och högkvalitativ lärarutbildning i Sverige, i samarbete med Åbo Akademi.

Det vore helt suveränt, tycker jag. Vi har mycket att lära av Finland, inte minst deras lärarutbildning. Där går det tio sökande på varje plats på lärarutbildningen och lärarna har en hög status. Kanske har utbildningen till att bli lärare en del i detta? Om vi dessutom får in några privata aktörer inom lärarutbildningen så att de statliga lärarutbildarna får konkurrens så gör det inte saken sämre. Ett tredje plus är att få lite mer internationellt utbyte på lärarutbildningarna. Den har varit alldeles för sluten och inåtvänd.

Nu hänger det på att de kan få en snabb behandling av sin ansökan av regeringen, så att det hela inte försenas. Deras ansökan borde inte påverkas av propositionen om en ny lärarutbildning, som väntas i höst. De måste ju kunna prövas utifrån dagens modell, all utveckling kan ju inte avstanna i avvaktan på Den Stora Förändringen.

Sanningens minut närmar sig

På onsdag går motionstiden ut på två intressanta propositioner - kårobligatoriet och skolpengen till friskolorna. Vad ska de tre till vänster tycka? Något gemensamt på någon punkt kanske? Nej, tror inte det.

Nu är det upp till bevis för hur de ser på frihet. För det är precis det som det handlar om, frihet att själv välja om man vill vara med i en organisation eller inte och frihet att välja skola och få med sig en rättvis skolpeng.

Miljöpartiet borde ju tycka att båda propositionerna är bra och välkomna mer frihet. Vänstern borde lika självklart vara emot båda, frihet går liksom inte ihop med vänsterpolitik. Men vad säger sossarna? Håller de tidigare positiva signalerna om avveckling av kårobligatoriet? Och hur är det med omsvängningen om valfrihet och friskolor? Tomma ord eller vågar de ge friskolorna rättssäkerhet och likvärdiga villkor? Mitt stalltips är att det blir nej på båda frågorna, men hoppet är ju det sista som överger människan och jag hoppas fortfarande.

Vad väntar skolan efter 2010?

LR:s Metta Fjelkner ställer idag i SvD den intressanta frågan vad som väntar skolan efter valet 2010. Vad vill Alliansen och vad vill de rödgröna? Vill de ens något tillsammans?

Mitt svar till LR är att en regering efter valet 2010 måste sjösätta alla de reformer som nu är på gång. Gymnasiepropositionen kommer om några veckor och den nya strukturen införs med eleverna som börjar 2011. Då införs också det nya betygssystemet. I höst kommer en lärarproposition med ny lärarutbildning och åtgärder för att stärka lärarnas status och kompetens. Det är enorma reformer som måste genomföras seriöst och inte så hafsigt som skolreformerna i mitten på 90-talet. Hela skolan berörs av detta och då måste skolan också få tid och resurser att genomföra dem.

Men vi måste också tänka lite längre - vad vill vi med skolan på längre sikt? Den mest centrala frågan är vad vi vill att eleverna ska lära sig tycker jag. Hur skapar vi en skola som verkligen ger våra ungdomar bästa möjliga livschanser i en globaliserad värld? Innehåll och tid måste diskuteras och jag tycker att vi måste våga ifrågasätta dagens ämnen. Vi skulle nog behöva en ny läroplan. Och vi måste skaffa resurser till skolan för att ge eleverna mer undervisningstid.

Den röda oppositionen måste deklarera vad man vill. Ska det bli massor av återställare på skolområdet vid ett eventuellt maktskifte? Gymnasiereformen rivs upp? Betygssystemet ändras? Nationella prov tas bort?

Om man tycker att det finns spänningar inom Alliansen i synen på skolornas frihet och statens styrning så är det intet mot vad som finns på vänsterkanten. Vänstern och miljöpartiet står hur långt från varandra som helst i den frågan, som är rätt central och påverkar de förslag man senare kommer med.

Extra högskoleprov löser inga problem

Sossarnas Marie Granlund föreslår idag att man ska ha ett extra högskoleprov i senare i vår för att "fler kunna inleda högskolestudier" i höst. (SvD, Sydsvenskan)

Hur tänker hon nu? Högskoleprovet ger inte behörighet till högskolan, det är bara till för urval om fler söker än vad högskolan kan ta emot. Så på vilket sätt skulle ett extra provtillfälle bereda fler möjlighet att plugga vidare? Enda effekten blir att många kommer att göra om provet i förhoppning om att få högre poäng och därigenom komma före någon annan.

Det leder inte alls till att fler får chans att plugga vidare i höst. Om det vore så enkelt skulle vi ju kunna ha prov varje vecka...

Det är rätt bekymmersamt att skoltaleskvinnan i landets största parti inte vet vad hon pratar om. Återigen visar sossarna att de inte hänger med, utan bara är ute efter enkla lösningar. Som även denna gång visar sig helt verkningslösa.

Läplighetstesta rektorer?

Folkpartiet tycker att man ska lämplighetstesta rektorer, skriver Lärarnas Tidning.

Jag håller verkligen med om behovet av duktiga rektorer, det kan inte nog betonas. Lite synd att förslaget om obligatorisk rektorsutbildning dröjer så länge från departementet. Jag tror att det skulle vara värdefullt.

Sen undrar jag lite hur folkpartiet tänker om lämplighetstesten. Varje seriös arbetsgivare har ju ett noggrant urvalsförfarande när man anställer strategiska chefer, som rektorer ju är. Det är väl där lämpligheten prövas. Är man inte lämplig eller rätt kvinna/man på rätt plats så ska man inte bli anställd.

Att jämföra med lämplighetstest för lärare blir lite fel. Då sker ju testen, i alla fall enligt Franckes utredningsförslag, innan man börjar lärarutbildningen. Det finns ju ingen sådan standardiserad test som passar för rektorer, eftersom varje skola passar kräver sin speciella profil på rektorn. Och att staten ska testa rektorer känns också fel, det måste ju vara upp till varje arbetsgivare vilken typ av person och ledarskap man vill ha.

Skynda på med den obligatoriska utbildningen i ledarskap, organisation, skoljuridik mm som rektorerna behöver i stället!

Jensen Västra

Igår var jag på Jensen Västra gymnasium på Kungsholmen i Stockholm.

Jag fick ett bra intryck av skolan. Klart genomtänkt och konsekvent upplägg. Viktigt med mental träning, stresshantering etc. Det kändes professionellt och lite "företagsaktigt". Här har de infört skoluniform - för personalen! Dresscode med kavaj gäller. Trevliga ljusa och öppna lokaler.

Eleverna har undervisning halva dagar, förmiddag ena veckan och eftermiddag nästa. Det passar säkert en del, men inte alla. En del friskolor beskylls ju för att ha plockat bort alla kringresurser, men så var det inte här. Lablokaler fanns, liksom skolvärdar, studie- och yrkesvägledare, kurator och skolsköterska. Lärarna verkade inte undervisa mer än på andra skolor heller, vilket förvånade mig. Det fanns dock inget kollektivavtal.

Eleverna utvärderar sin lärare och kurser regelbundet, minst två gånger per termin. Lite scary i början för ovana lärare, sa de, men man vänjer sig och lär sig se det positiva. Och de utvecklas enormt av detta, var deras bild.

Förskoledebatt i Kammaren

I eftermiddag har det varit förskoledebatt i riksdagen. Min kollega Patrik Forslund tog debatten för moderaterna och gjorde det med den äran. Väl påläst, engagerad och goda argument om allt som görs från Alliansregeringen. Det är ett Förskolelyft (fortbildningssatsning på 600 miljoner för förskolepersonal) och vi ska förtydliga förskolans mål och se till att de pedagogiskt utbildade förskollärarna ansvarar för den pedagogiska verksamheten. Det kommer verkligen att höja kvaliteten och det är viktigt för mig. Vi inför också barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag som ökar valfriheten för föräldrarna.

Vad står emot detta? Inte mycket. Sossen Peter Hultkvist pratade enbart om pengar. Mer pengar, mer pengar, mer pengar. Han sa att det inte finns några pengar, men vart tar alla 45 miljarder som förskolan vägen då...?

Han hade ingen idé om verksamheten eller hur god kvalitet skulle uppnås eller föräldrarnas valfrihet eller möjlighet att påverka skulle bli bättre. Bara mer pengar. Förskolelyft och barnomsorgspeng avfärdade han som "obetydligheter". Det kan ju vara bra att komma ihåg för alla förskollärare och barnskötare som får del av den fortbildningen. Det är inget som sossarna gillar.

Sponsrade läromedel

Läromedlen ägnas för lite uppmärksamhet tycker jag. Därför är det bra att Lärarförbundet gjort en underökning om det nu. Sponsrade böcker ökar tydligen och en del ifrågasätter det.

Själv har jag inget problem med det, så länge det är en tydlig avsändare, lärarna gör en professionell bedömning av innehållet och avväggning mot andra läromedel och ser till att man får en saklig och allsidig balans.

Nätet utnyttjas dessutom så väldigt mycket mer idag än för 10 år sedan som källa för eleverna. Läroböckerna har inte längre ensamrätt på kunskapsförmedling eller urval av stoff.

Det finns tyvärr exempel på dåliga och indoktrinerande läromedel (bl a SFI-böcker). Det finns exempel där man inte har läromedel alls, "teoretisk matlagning" i Svenstaviks skola i Bergs kommun. Och lärarförbundets undersökning visar att läromedelsanslagen minskar. Det är värre än att någon bok kommer från Scan, SAS eller något organisation.

Jag tycker att Skolinspektionen ska granska detta lite hårdare än vad man gjort hittills. Läromedlen är en väsentlig del av undervisningen och den måste hålla hög kvalitet.

Som man frågar...

"Ropen skalla, mer pengar åt alla."

Lite låter det så från facken och sossarna nu. Facken kan jag i och för sig förstå, de slåss för sina intressen och sina medlemmar. Men som politiker måste man ta ansvar och våga göra prioriteringar. Det gör inte sossarna, de är sanna populister. Skulle man räkna ihop allt som sossarna velat lägga nya skattepengar på så blir det gigantiska skattehöjningar, men det "glömmer" de förstås att säga.

Lärarförbundet har idag redovisat en undersökning som visar att 9 av 10 föräldrar vill ha mer pengar och statliga bidrag till skolan. Nähä?! Så förvånande...

Det är alltid lätt att enas om nya utgifter, svårare att enas om varifrån pengarna ska tas och vem som ska betala. Jag tycker också att skolans resurser ska säkras. Men det innebär inte att kostymen måste anpassas efter elevantalet. Det gäller både när elevantalet ökar och minskar. Frågade Lärarförbundet om det? Frågade Lärarförbundet om vad man tycker om lärarnas arbetstider? Om långa sommarlov, tiden med eleverna...?

Man får ta sådana här undersökningar med en nypa salt. Som man frågar, får man svar.

Skolriksdag, del 2

Nu sitter hundratals borgerliga skolpolitiker och diskuterar framtidens skola. Härligt!

Läste DN lite noggrannare på bussen hit och måste nyansera mig lite. Säkert en intressant undersökning, men svaren beror ju lite på hur frågorna ställs. Jag har sett andra mätningar som t ex visar att lärarna borde undervisa mer...

Sen förstår jag inte polemiseringen om ökat statligt ansvar. Det är ju precis det vi står för och nu genomför. Men det är inte samma sak som förståtligande. Att få 290 kommuner att gå åt samma håll går inte, enligt LR. Det går ju inte att få 28 (statliga) lärarhögskolor att gå åt samma håll. Hur ska man få 5 000 skolor eller 250 000 anställda i skolan att göra det? Tydligare mål och bättre uppföljning tror jag på.

Dåliga skolor stör mer än vinst i friskolor

LR fortsätter på sin väg mot hägringen i öknen i dagens DN.

Visst, det finns kommuner som inte sköter sitt uppdrag med skolan. Men de flesta tar faktiskt sitt ansvar. Det är inte skäl att förstatliga skolan. Det finns också skolor, rektorer och lärare som inte sköter sitt uppdrag. Det är inte skäl nog att säga att alla rektorer eller alla lärare missköter sig. Åtgärda det som brister i stället för att kräva en gigantisk omorganisation.

Och förbjuda vinster i friskolor. Sååååå populistiskt. Jag blir jäkligt störd av höga vd-bonusar, Wanjas bortförklaringar och ohemula vinster. Men det som stör mig ännu mer är att så många elever lämnar skolan utan tillrckliga kunskaper. Förbjud dåliga skolor i stället för vinstrika skolor, det måste vara ett mycket större problem i Sverige. Som av en händelse så är statens eget utbildningsbolag, Lernia, det mest vinstrika och delar ut en sådär 100 miljoner till sin ägare staten varje år.

Vi har inte för många framgångsrika företag, vare sig i skolbranschen eller andra. De få som finns ska inte brännmärkas, utan lyftas fram som föredömen. Det är bra att det finns människor som vill satsa pengar på att utveckla en bra skola som lär eleverna det de behöver kunna för framtiden. Och de som satsar måste också kunna få ut rimlig avkastning, annars går det aldrig.

Så LR biter sig i svansen. Eller är det så att de egentligen vill bli av med valfriheten och friskolorna...? Tanken har slagit mig en eller annan gång.

Skolriksdagen

Idag samlades 1500 personer i Älvsjö på Skolriksdag. Tema är resultat, för första gången. Många intressanta seminarier och diskussioner. Jag lyssnade bl a på Trevor Dolan som pratade om utvärdering av skolan, av lärarna och av eleverna. Mycket intressant.

Och så medverkade jag också i ett seminarium om kommunens roll i skolsystemet. Vi var mest oeniga mellar partierna i synen på friskolor. De verkar vara roten till allt ont i socialdemokraternas värld. Agneta Eriksson, s-kommunalråd i Malmö, vill sätta stopp för nya friskolor nu. Som om alla goda skolidéer redan är uttänkta. Vore jag kommunalråd i Malmö skulle jag vara glad att det finns många andra skolor än de kommunala att välja mellan. 35% av eleverna lämnar grundskolan utan att vara godkända i alla ämnen. Det kanske är bra att det finns något annat att välja på också.

Annars var vi ganska eniga i våra resonemang. Mer forskning, även om de flesta inte gjort något än för att få ut mer forskning i skolan. Mer makt till skolorna, även om de flesta inte gjort så mycket på den fronten heller. Sagda Eriksson sa sig vilja ge mer av sin makt till skolorna. Men vad hindrar henne? Sätt igång nu!

Förvånansvärt så blev det ingen diskussion om förstatligande, det hade jag väntat mig. Frågeställningen var relationen stat-kommun, men den intressanta diskussionen tycker jag är skolan-nivåerna ovanför (eller skola-politik/tjänstemän om man så vill). Här finns fortfarande väldigt mycket at göra.

Teoretisk matlagning

Vad säger ni om detta? I Svenstaviks skola i Bergs kommun har eleverna teoretisk hemkunskap, rapporterar radion. Laga mat på låtsas. Torrsim. Var är det för något?

Inköpsstopp skyller kommunen på. Men då får man väl lösa det på något annat sätt, då. Varför kan inte eleverna vara med i skolköket i stället? Där lagas det ju sannolikt mat varje dag.

Det är när jag läser om sådana här exempel som jag förstår kraven på förstatligande. Sånt här ska inte få hända. Bergs kommun drar alla andra kommuner, som oftast sköter sig bra, i smutsen. De får lida för att en liten kommun inte gör det. Skolinspektionen borde rycka ut omedelbart och granska undervisningen. Det här skärper också kraven på att inspektionen måste kunna ingripa mot bristande kvalitet. Då blir det bara att välja - böter eller hemkunskap värd namnet.

Skolstrejk mm

I det socialdemokratiska skyltfönstret strejkar eleverna i Sjumilaskolan i protest mot stora besparingar. Lärarförbundet centralt varnar för att skolbesparingarna i landet i år blir 1 miljard kronor och att det leder till större klasser och bristande stöd.

Samtidigt är det färre elever, så att man anpassar kostymen lite till detta är nog oundgänligt. Men vissa kommuner tar i mycket mer än så och prioriterar inte sin skola. Jag läste idag att Hagfors köper en pulkabacke för 2 miljoner kronor. Det är också en prioritering... Luleå ska bygga en dyr spa-anläggning... Det är en anna prioritering.

Jag tycker att moderater i kommunerna nu ska prioritera sina kärnuppgifter, bl a skolan. Och våga låta annat stå tillbaka, för det behövs.

Våren i Trollhättan är iskyla för friskolor

Idag är jag på besök i Trollhättan. Från snön hemma i Älta till vårsol i Trollhättan. Men relationen mellan kommunen och friskolorna är frostiga, för att inte säga helt nedkylda.

Jag minns i valrörelsen då Aftonbladet jämförde två "skyltfönster" - röda Trollhättan mot blåa Nacka. Och vad hittade jag i skyltfönstret nu?

Tyävärr ligger Trollhättan i landets bottenskikt rent resultatmässigt. Säkert många engagerade och duktiga lärare och kompetenta rektorer. Men hur man än mäter så ligger Trollhättan i botten. Faktiska betyg, andel som når målen i alla ämnen, SALSA-värden - botten. Synd för eleverna att de styrande sossarna inte prioriterar skolan mer, vare sig ekonomiskt eller på annat sätt.

Först besök på en kommunal skola, sedan en friskola. Jag fick stort förtroende för båda rektorerna och såg trevliga skolor. Men det är helt klart att friskolorna motarbetas. Den kommunala rektorn sa att det inte finns något samarbete alls, trots att en friskola bara ligger 200 meter bort.

Friskolerektorn berättade mer om hur de behandlas och det var ingen rolig historia. Rent ekonomiskt missgynnas de. Skolpliktsavdrag på 5% trots att det inte finns några sådana kostnader. Bara 4% momskompensation trots att kommunen får 6% av staten - statsbidragsbedrägeri! Trixande med hyror. Snedvridande sociala viktningsfaktorer som bara gynnar stora skolor. Totalt handlar det om tusentals kronor per elev som eleverna i friskolor aldrig får med sig. Eleverna på friskolorna får helt enkelt inte rättvisa och likvärdiga förutsättningar. Och det är mycket medvetet av ledningen och de utnyttjar sitt maktövertag till det yttersta.

En annan observation är en något övertung kommunorganisation. 5 områdeschefer finns i ett led mellan rektorer och förvaltningschef. Behövs det verkligen??? Nacka har dubbelt så många elever och klarar sig utmärkt utan sådant. Pengarna gör mer nytta i verksamheten i stället, det är jag helt övertygad om.

Tre terminer i skolan?

Centerpartiet föreslår idag i SvD att man ska gå över till tre terminer i skolan.

Grundidén att vi behöver mer undervisning i Sverige föreslog vi moderater i höstas, så här har vi en stor samsyn inom borgerligheten. Med mer lärartid får eleverna förutsättningar att lära sig mer. Både Sverige och ungdomarna behöver det.

Och tre terminer? Ja, kanske. Hur man löser uppgiften med mer undervisinngstid borde vara en sekundär fråga och kanske något som skolorna själva får avgöra. Någon veckas längre skoltid kan vara en lösning, passar säkert många arbetande föräldrar som tycker att det är svårt att barnens sommarlov att gå ihop med den egna semestern. På högstadiet och gymnasiet tror jag att det vore bättre att fylla ut håltimmarna med undervisning än att ta ytterligare veckor i anspråk.

Centern brukar ju slåss för den lokala friheten, så här borde vi komma överens om att lokala lösningar måste till. Att på politisk väg ta bort sommarlovet är nog ingen höjdare. Vi borde i stället hoppas att den nya skollagen öppnar för möjligheter att förlägga tiden på ett friare sätt där tre terminer och kortare sommarlov kan vara ett.

Mer vägledning till folket

Skolverket skärper nu kraven på att skolorna ska erbjuda studie- och yrkesvägledning. Bra!!!

Det sammanfaller med vad vi moderater föreslog i höstas. Det behövs verkligen och det är verkligen beklagligt att vissa kommuner och skolor drar ned på detta. De ser så kortsiktigt på verksamheten ibland. Visst kan man spara pengar idag om man gör så, men man kan få igen det tiofalt framöver. Att eleverna väljer fel, hoppar av, går om, byter, misslyckas etc kostar också. Vi lät RUT räkna på vad avhoppen kostar i höstas och de kom fram till 1 miljard kronor. Tänk om man med en uppgraderad vägledning kan undvika ett antal av dessa avhopp och misslyckanden - vilken vinst både mänskligt och ekonomiskt.

Men det är självklart inte bara antalet vägledare som är viktigt. Vad de gör, hur målen ser ut med verksamheten och hur man följer upp det hela. Här finns förbättringsutrymme. Lite roligt att min hemkommun Nacka nu ska ha en konferens om sitt jättespännande vägledningsprojekt som drivits i något år och nu bjuder på sina erfarenheter. Finns det fler kommuner som tänker så offensivt?

Så - tänk långsiktigt. Ta inte efter kvartalstänkandet.

Förbud mot bidrag till skolor?

Folkpartiet fortsätter på förbudslinjen. Förut var det mot matte på arabiska. Nu vill de förbjuda bidrag till religiösa friskolor om de kommer från organisationer som inte delar vår värdegrund.

Måste varje eventuell bidragsgivare uppge för staten vilken värdegrund man har? Åsiktsregistrering, vilket det faktiskt är frågan om, känns rätt främmande för mig. Kan jag som privatperson ge bidrag till en skola, kanske Transtrands friskola som jag gett pengar när de startade förra hösten mot kommunens vilja? Hur kan man särskilja stater eller organisationer från privatpersoner? Om man är rädd för att Saudiarabien ska pumpa in pengar i islamiska friskolor så kan ju pengarna lika gärna komma från någon rik prins och inte från den saudiska staten...

Och ärligt talat - hur stort är problemet? Populistikt säkert, men hur omfattande är det? Mig veterligt är det högst sällsynt. Finns det ens något sådant exempel? Mer vanligt i diskussionen är ju att friskolan delar ut pengar till sina ägare...

Jag blir lite bekymrad över att förslaget på ny rektorsutbildning aldrig kommer från fp-ledda utbildningsdepartementet och att skollagen ständigt skjuts framåt. De frågorna känns mer brännande att få fram. Hur har man tid att arbeta fram förslag om att förbjuda något som knappats ens existerar i stället?

Flumskolan lever

I morse var jag med på en debatt som Rektorsakademin ordnade. Temat var Hans-Åke Scherps upprop mot regeringens skolpolitik. Denne Karlstadsdocent fick prata i 1 timme och sedan skulle vi kommentera i 1 minut...

Ett långt försvarstal för en 40 års misslyckad skolpolitik var det jag hörde. En svartmålning utan like. Konstruerade motsättningar, medvetna missuppfattningar, svartmålning och sammanblandning av politik och pedagogik. I Karlstad frodas flumskolan uppenbarligen.

Scherp var rätt provocerande. Ogillar allt vad betyg och nationella prov heter och tycker att det är för mycket krav och prestatiner i skolan.

Men inte är det de nationella proven som gör att elever inte kan läsa och skriva ordentligt i nian? De flesta har ju inte fått ett enda nationellt prov innan nian... Om proven leder till ytkunskaper i stället för de bättre djupkunskaperna, som han talar om, så borde ju djupet onekligen ha infunnit sig i nian eftersom man inte haft några nationella prov innan dess?! Inte är det obefintliga nationella provs eller betygs fel att svenska elever sjunker i internationella mätningar.

Nej, i stället för att ifrågasätta den tidigare förda politiken så ifrågasätter han den nya politiken som knappast fått genomslag än. De första nationella proven i trean gjordes ju först i måndags.

Scherp sa själv att han var positivt överraskad över att hans upprop fått nästan 10 000 underskrifter på tre månader. Jag tycker motsatsen. Hans inställning har uppenbarligen inget större stöd. Som jämförelse: vi moderater fick 23 000 röster i senaste valet i Nacka och där var just denna skolpolitik ett bärande inslag. Jag känner mig lugn i att vi har allmänheten på vår linje.

Distansutbildning fungerar

Har just besökt Sofia Distans, en skola med 600 elever på grundskolan får allt är på distans. Jag kan lova att det fungerar. Smart och välorganiserav. Även idrott och no-ämnen går att lösa med lite kreativitet. De som säger att det inte går vet inte vad de talar om. 100 av eleverna är i Sverige och här är en gråzon. Är det tillåtet eller inte? För egen del skulle jag gärna se en snabb lagändring som tillåter detta.

Estetisk verksamhet i gymnasiet

Snart presenterar regeringen förslaget om ny gymnasieskola. Det blir en efterlängtad och välbehövlig reformering av gymnasiet. Man tar tag i de verkliga problem som sossarna och deras samarbetspartier aldrig orkade med.

En fråga som inte diskuterats så mycket är de estetiska ämnenas ställning. Enligt utredarens förslag så krymper den gemensamma kärnan i gymnasiet från dagens 750 poäng till 500 poäng, dvs det som är obligatoriskt för alla att läsa oavsett program. I grunden tycker jag att det är bra. Gymnasiet är en frivillig skolform och det måste finnas stort utrymme för egna val och fördjupningar i det man vill utbilda sig mot. Ett av ämnena som försvinner som tvång är estetisk verksamhet, som i stället ska bli valbart. Alla elever som vill ska kunna läsa de kurserna.

Jag tycker att det är en rimlig lösning. Det tycker inte Lärarförbundet och ett antal kulturdebattörer i Aftonbladet. Regeringen ska "beröva eleverna deras självklara rätt till estetiska ämnen". Det är lite väl hårda ord. Ingen berövas något alls, därmed tvingas de inte alla läsa allt. Det är en himla stor skillnad.

Alla intressegrupper tycker att just deras fråga är världens viktigaste och att det ska lämnas plats för detta i skolan. Ökande skulter bland ungdomar - privatekonomi på schemat. Övervikt - mer idrott. Listan kan göras lång. Frågan är hur långa skoldagarna skulle bli om man lägger ihop allt... Eller vad som annars ska bort om mer ska bli obligatoriskt. Tycker Lärarförbundet m fl att vi ska ta bort billackeringskurser för elever på fordonsprogrammet? Några byggkurser för byggeleverna för att få in lite musik i stället?

Vårt politiska ansvar är att göra en samlad bedömning och avvägning mellan olika intressen utifrån ett allmänperspektiv. Då tycker jag att det är rimligt att elevena får större utrymme för egna beslut - på bekostnad av alla organiserade särintressen.

Lärarnas Riksförbund verkar sälla sig till det klagande gänget också. Varför sa de inte det när de yttrade sig över utredningen då? Då ska man ju avge en samlad bedömning av förslaget och då skriver LR att det var en "gedigen helhet i en välbehövlig reformering av svensk gymnasieskola". Något kritik mot att estetisk verksamhet tas bort som obligatorium kan inte jag hitta i alla fall. Lite väl populistiskt av LR att vända när kultureliten blåser lite.

Däremot tycker jag att LR har en poäng i att det estetiska programmet kanske bör finnas kvar. I utredningsförslaget föreslås ett nytt program för estetik och humaniora. Kanske ska det vara två olika program i stället, det finns mycket som talar för det.

Kårobligatoriet

Träff med kåren på högskolan i Borås. Föga förvånande gillar de inte förslaget. Fast de verkar ha väldigt dåligt självförtroende. Nog kan de locka fler medlemmar än 250 av 8000 studenter...

Borås, Borås

Gick upp före fem och sitter nu på tåget till Borås. Gäsp. Tre skolbesök och partimöte i kväll. Hoppas på en intressant och lärorik dag.

Idag är det premiär för de nya nationella proven i klass 3. För första gången ska vi få en nationell överblick av hur kunskapsläget ser ut i den åldern. På skolnivå får man tydligare kunskap om var eleverna ligger så att man kan sätta in insatser tidigt där det behövs.

Hoppas bara att återkopplingen av resultaten går snabbt nu. Här är verkligen ett förbättringsområde för staten. Varför ska det ta mer än ett halvår att få fram resultaten? Så illa ser det faktiskt ut idag, i IT-åldern... Hellre snabba resultat och okommenterat och oanalyserat än allt färdigt långt mycket senare. Analyser kan man komma med tids nog i alla fall. Eftersom ett av syftena är att få fram bättre underlag lokalt så måste ju en hel del av analysen göra lokalt. Så - snabba på med detta!

Besök i Luleå

I fredags var jag i Luleå. Lika mycket snö som i Stockholm.

Först pratade jag om vuxenutbildning på en konferens, sen var det två besök till på eftermiddagen. Först var det info om den nya spetsutbildningen i matematik som gymnasiet i Luleå fått möjlighet till. En fjärder i hatten. Hoppas att de ror det hela i mål, men det tror jag nog, trots alla neddragningar som förestår. Fast det var bara 15 sökande.

Sen träffade jag ledningen för Miroi, ett utbildningsföretag inom vuxenutbildningen som har huvudkontoret i Luleå men finns i hela landet. De hade, som så många andra, knutit förhoppningar till Frivux och valfrihet för vuxenstuderande. De sa sig se nackdelar med dagens upphandlingsmodeller, där det blir prisdumping ibland och det inte finns en chans att leva upp till den kvalitet man vill. Vi pratade om distansutbildning och moderna arbetsformer också. Här finns mycket att göra.

Igår var det stora demonstrationer mot de styrande sossarna i Luleå, protester mot Sveriges största skolneddragningar. De har sig själva att skylla. De har råd att bygga nya arenor för hundratals miljoner, men inte att avlöna lärare i skolan... Sådan är sossarnas prioritering i Luleå.

Höj lärarnas löner i stället

I diskussionen efter Metalls uppgörelse om minskad arbetstid och därmed lön så förs samma tankegångar över till andra sektorer, med andra förutsättningar.

Några vill att lönerna i kommunerna ska frysas eller sänkas också. Jag tror att det vore ödesdigert för lärarna. De ligger redan idag fel utifrån sin utbildning och sitt ansvar, så frysta löner vore fel väg att gå. Duktiga lärare måste få dra ifrån, lönespannet måste öka. Det är märkligt att så inte skett, trots att både fack och arbetsgivare säger sig vilja just det. Är det fega rektorer som ger alla lika mycket? Personalchefer som styr åt ett annat håll? De lokala facken som slåss för de som fått minst och hela tiden vill höja golvet?

Oavsett vad, så måste det bli ändring. Därför är det skönt att höra SKL och Almega säga att man inte är intresserad av frysta/sänkta lärarlöner.

Varför krisstämplas skolan?

Efter gårdagens LR-utspel om omfattande lärarvarsel i kommunerna så har tidningarna varit fyllda med artiklar om detta.

I sak så kan man inte säga att det är ett omfattande och generellt problem, även om det är mycket omfattande och kännbart i vissa kommuner. SKL visar att antalet elever minskat med 32 000 och med bibehållen lärartäthet så skulle antalet lärare minskas med 2 700. Nu är det bara 1 039 som varslats och sagts upp enligt LR.

Jag undrar vad LR har för motiv att krisstämpla skolan? Jag tror inte att det gör läraryrket mer attraktivt eller den kommunala skolan till en populärare arbetsplats. Den som funderar på att bli lärare tänker nog en gång till när man läst detta.

Så vad vill LR uppnå? Undvika varsel, såklart. Det lyckas de inte med. Svartmåla kommunerna som arbetsgivare för att få ett förstatligande till stånd, kanske. Svartmålningen lyckas de med, förstatligandet inte alls.

Om jag vore lärare skulle jag vara lite bekymrad över fackets agerande. Deras främsta mål borde ju vara att göra jobbet attraktivt, öka professionaliteten och få upp lönerna och förbättra anställningsvillkoren. Nu driver de utvecklingen åt motsatt håll och det är illavarslande.

Varslade lärare

LR gör idag ett utspel om att krisen sprider sig och att kommunerna nu varslar lärare. Det finns mycket att säga om det. (Aftonbladet, DN, Expressen, SKL)

Att vissa kommuner inte prioriterar skolan är helt uppenbart. Luleå verkar vara den kommun som gör sig av med flest lärare, 400 lärare på två år. Där satsar man mer på idrottshallar och sånt, inte kärnverksamheten. Min partikollega i Luleå, Mattias Karlsson, föreslog igår att 32 miljoner av vinsterna från de kommunala bolagen i Luleå skulle gå till skolan, men det röstade de styrande sossarna emot.

De kommuner som LR lyfter fram verkar också företrädesvis vara sossestyrda, som Luelå, Piteå, Gävle, Alvesta, Borlänge, Strängnäs och Östersund. Några kommuner där makten skiftade senaste valet i blå favör finns också, t ex Jönköping och Vadstena, men de är ytterst få. Det verkar vara ett större fenomen i sossekommuner.

Samtidigt är det lite för enkelt att säga att krisen nu nått skolan. Att antalet lärare minskar har ju faktiskt också att göra med att elevantalet sjunkter. Kostymen anpassas efter en mindre kropp. I vissa kommuner försvinner var tredje gymnasieelev inom några år. Till detta ska läggas att antalet friskolor ökar och de måste naturligtvis anställa massor av lärare. Bilden av den totala krisen, som LR försöker sätta, stämmer inte.

Totalt 1 039 lärare har varslats enligt LR:s enkät. Det finns uppåt 250 000 lärare i de kommunala skolorna och förskolorna i landet, för att man ska få någon proportion. Samtidigt kommer antalet gymnasieelever vara 100 000 färre om 6 år... Så inte är det så konstigt att det på totalen blir något färre lärare i de kommunala skolorna.

Och så det ständiga tjatet från LR: förstatliga skolan. Har de missat att de statliga högskolorna också varslar lärare? Vad säger att det skulle bli bättre om staten tog över? Pengarna är tyvärr inte obegränsade ens i statens plånbok.

Två tredjedelar av deras kommunföreningar uppger att man inte gör sig av med lärare. Det visar alltså att de flesta gör vad de kan för att behålla sina lärare. Det är förstås bra att staten ska mildra effekterna av krisen i kommunerna med mer pengar, som Anders Borg aviserat. Men att helt täcka upp för att elevantalet sjunker kommer man aldrig att kunna göra.

Valfrihet i Stockholm

Varannan elev i Stockholm ratar den skola de tillhör, skriver DN idag. Vaddå ”tillhör”? Står det stämplat i pannan ”tillhör Storskolan” kanske? Som att nyfödda bebisar ”tillhör” BB?

Ett mer positivt synsätt än det DN anlägger skulle kunna vara att nu, med valfriheten, så kommer fler till sin rätt. Hälften av eleverna är beredda att gå/åka lite längre än till sin närmaste skola för att få en undervisning som passar. Man väljer både till och från, till det som upplevs som bra och från det som upplevs som mindre bra.

Det är naivt att tro att den närmaste skolan ska passa alla som bor i just det bostadsområdet. One size, fits all existerar inte. Inte ens i skolan. Barn är inte strömlinjeformade elevrobotar. Barn är också individer med olika behov, förutsättningar, intressen, talanger, förmågor, sätt att lära, sätt att vara. Varför skulle en skola passa alla?

Grundidén att alla skolor måste förtjäna sina elever, varenda en, är genuint bra. Ingen elev ska vara tagen för given, skolan ska kämpa för att få eleverna att välja just dem. Det skapar en bra maktbalans.

Och de kommunala skolorna står sig väl i konkurrensen. Drygt 80 procent har valt en kommunal skola i Stockholm. Av de 50 procent som valt en annan skola än den närmaste så har 30 procentenheter valt en annan kommunal skola. Det är också ett gott betyg. Men framför allt illustrerar det att det är valfriheten som är intressant, inte vem som driver skolan. Det verkar mest vara människor på vänsterkanten som har synpunkter på det. De flesta andra är nog mest intresserade av en bra skola för just varje barn, oavsett vem som driver den.

Prata om yrkesvux

Idag är jag i Göteborg. Ska prata om yrkesvux och valfrihet för vuxna på en konferens som Lernia ordnar. Roligt att fortsätta sprida budskapet. Lernia är en bra anordnare, seriös och nytänkande.

Krossat skyltfönster

Skyltfönstret för socialdemokratisk politik, Göteborg, krossades i fredags. Kommunen bryter mot lagen, säger Kammarrätten i en färsk dom.

Göteborg gav friskolorna för lite skolpeng 2006. Det skulle vara minst 4 000 kronor mer per elev. Rikets andra stad fuskar med skolpengen och det är inte lite pengar de försöker gömma undan, minst 30 miljoner.

Är det viktigt? Ja! Friskolorna har rätt till likvärdig ersättning som de kommunala skolorna, men det åsidosätter Göteborg. Det blir orättvist och inte likvärdigt. För friskolorna blir konsekvensen mindre pengar än de kommunala konkurrenterna. De ska hålla minst samma kvalitet, men får väsentligt mindre pengar. För en skola med 250 elever handlar det om 1 miljon kronog, mer än två lärartjänster. Det är alltså ganska stort fusk.

Jag är övertygad om att Göteborg gått in i detta med öppna ögon. Det är ett medvetet fusk, ett illvilligt försök att svälta ut friskolorna. De borde verkligen skämmas.

Och 2006 är ingen engångshändelse. Säkert är det likadant 2007 och 2008 och 2009 också. Nu måste Göteborgs röda majoritet göra rätt för sig och omedelbart betala vad de är skyldiga.

Det blir såååå skönt när nya Lika villkor-lagen är på plats så att domstolen kan tvinga kommuner som Göteborg att betala en rättvis skolpeng.

Duktiga floristelever

Imponerande på John Bauergymnasiet i Linköping

Idag har jag och kollegan Betty Malmberg besökt både Motala och Linköping. I Linköping träffade vi oerhört engagerade lärare och en biträdande rektor på John Bauergymnasiet.

Det finns dom som rynkar på näsan åt John Bauer - de kan inte ha besökt en sådan skola. Fin miljö, bra utrustning och vad jag kunde bedöma duktiga lärare. Floristutbildning med massor av växter, välutrustad frisörutbildning med både träningslokaler och öppen salong. Datorer som arbetsredskap för alla elever, verkligen inte bara en locksymbol för att få elever. Tämligen få avhopp.

Upplägget imponerade också. De har långa arbetspass och jobbar mer med projekt där flera kurser ingår, t ex skulle eleverna komma med ett fredsförlsag för Israel-Palestinakonflikten. Det inbegriper historia, samhällskunskap och svenska. Det blir mer av förståelse och att nå ett mål än volym och antal sidor till provet.

Intressanta samtal också om lärarrollen. John Bauer tillämpar semestertjänster, vilket mött en del skepsis. Men de lärare vi träffade som tidigare jobbat i en kommunal skola med vanligt avtal (tuffare veckor under terminerna och längre lov) föredrog tveklöst detta. Kanske något för andra att ta efter?

Äntligen rättsäkerhet för friskolor

Äntligen ska friskolorna få rätt att överklaga de bidrag de får från sina elevers hemkommuner. Hittills har de levt i en rättsosäker värld. Lagen säger att det ska vara lika villkor, men de kan inte gå till domstol och få det prövat och det är naturligtvis helt oförsvarligt. (SR)

Massor av kommuner fuskar med skolpengen och ger inte eleverna på friskolor den ersättning de har rätt till. Senast läste jag om Stenungsunds kommun, där en tvist pågått sedan 2002. Det blir godtycke och rättslöst.

Idag kan en kommuninvånare överklaga kommunens beslut om skolpeng som kommunalbesvär. Domstolen kan endast upphäva kommunens beslut men inte säga vilket belopp det ska vara i stället. Det gör att det blir långa processer och att vissa kommuner trilskas och fattar samma eller likartat beslut igen. Och så kan det pågå, år ut och år in. En utstuderat illvillig strategi från vissa sossekommuners sida att svälta ut friskolorna.

Jag har begärt en utredning från Riksdagens Utredningstjänst om hur många domstolsprocesser som pågår om bidragens storlek, men det går inte att få fram. Det är ingen som vet och det finns ingen statistik, vilket känns rätt anmärkningsvärt. Man följer upp det mesta i Sverige och vi har skolmyndigheter som är snabba att kritisera friskolor som inte sköter sig, men inte kommuner som ger orättvisa bidrag.

Göteborg, Bjuv, Nora, Karlskrona, Luelå, Botkyrka, Ronneby och Gävle är i alla fall några sådana exempel där jag läst domar ifrån. Läste igår att Skellefteå kommun tar ut dubbelt så hög hyra när friskolor hyr in sig i idrottshallar som när kommunala skolor gör det. Ska det vara lika villkor, så ska det. Hoppas att de överklagar i Skellefteå.

Propositionen innebär att man nu mycket tydligare talar om vad skolpengen ska innehålla. Skolpliktsavdrag, som vissa kommuner infört, förbjuds. Momsersättning, som kommunen får full kompensation för från staten, ska betalas med 6% och inget annat (en del kommuner håller inne pengar här idag). Man ska få pengar för undervisning, mat, elevhälsa, lokaler, läromedel och administration - alltså precis de kostnader som en kommunal skola har. Då blir det lika villkor. Skolan ska också kunna få tilläggsbelopp för elever som av olika skäl kostar extra, t ex om de har modersmålsundervisning eller väldigt särskilda behov som kostar mer. Nästa år börjar det gälla.

Är det här viktigt? Tvivelaktigt JA. Det finns 4 000 privata förskolor och 1000 friskolor med sammanlagt en kvarts miljon barn/elever. Det räcker med att det är ett problem för 1% så handlar det om 25 000 unga som inte får rätt till en likvärdig utbildning.

Lärarnas Riksförbund tycker däremot inte att det är så viktigt och vill inte genomföra det här nu utan först utreda kommunaliseringens effekter. Godtycke i fem år till, alltså. Varför är de inte intresserade av att friskolorna, där de har många medlemmar, får en rättvis ersättning? Lärarförbundet är mer positivt. Ytterligare ett exempel på LR:s vänstersväng och Lärarförbundets närmande till oss borgerliga.

Det här kommer att stärka rättssäkerheten för tusentals näringsidkare i skolbranschen och kvaliteten i verksamheten för över hundratusen barn och elever. Varje vecka levererar regeringen nu förslag för att öka valfriheten och göra Sverige bättre. Underbart!

Friskolesuccé i Finspång

"Ljusfalls friskolesuccé" utropar Folkbladet Östgöten idag.

Finspång är inte känd som någon direkt borgerlig mönsterkommun med stor valfrihet. Jag tror att den varit vänsterstyrd i evigheter fram till alldeles nyligen. Men det finns en solskenshistoria där. Kommunen ville lägga ned en liten byskola 2005. Föräldrarna protesterade men beslutet blev verklighet. Föräldrarna ansökte om att få bilda friskola, vilket de också fick.

Här kommer då det intressanta. Finspångs dåvarande s-styre ville inte att skolan skulle få starta. De argumenterade livfullt för allt elände som skulle inträffa då, både för eleverna, grannskolorna och kommunen. De ifrågasatte skolans förmåga att klara ekonomin och hålla kvalitet i verksamheten och allt skulle bli dyrt och fel.

Nu, med några år på nacken, ser man att det var helt fel. Skolan har dubbelt så många elever som sossarna hävdade och de flesta verkar nöjda. Skolan överlevde, byn stärks, valfriheten och ansvaret gör att människor växer. Förlorare då? Sossarna och vänstern, så klart...

Detta illustrerar att kommunerna INTE bör få ökat inflytande över etableringen av nya friskolor.

Diskussion om IV

En intensiv dag i Göteborg, först i Kortedala och sen i Frölunda. Vi har träffat massor av elever och lärare och annan skolpersonal. På eftermiddagen (här) diskuterade vi IV-programmets framtid med rektorer och lärare från Luleå, Kiruna, Sundsvall och Järfälla också.

Många intryck, men det var slående många elever som uttryckte att de inte blev sedda på grundskolan, inte fick den hjälp de behövde. Man kan verkligen fundera över det förhållningssätt och den attityd som verkar finnas på en del skolor. Det verkade vara god stämning och trevliga elever och väldigt engagerade lärare. Lärarna kände sig nog också lite osedda i Göteborg. Många diskussioner hamnade i att staten borde styra mer. Rätt svidande kritik mot Göteborgs ledning. Min reflektion var att detta är sossarnas skyltfönster...

Diskussionen på eftermiddagen var också intressant. De flesta representanter från röda kommuner, men som jag uppfattade det rätt kritiska till den attityd som lett fram till dagens situation. Jag tror inte att någon av rektorerna eller lärarna vi samtalade med tyckte att det är bra att IV så ensidigt ska fokusera på att förbereda för studier. Det blir för teoretiskt. Förbereda för yrkesliv eller vuxenliv, då? De gillade inte treämnesskolan och att IV i huvudsak ska fokusera på svenska, matte och engelska och det gör inte jag heller. De efterlyste mer valmöjligheter, fler alternativ och större flexibilitet och som moderat så känns det klockrent. Samtidigt tror jag inte att de var moderater, snarare åt andra hållet.

Besöket blev på något sätt en bekräftelse på att vi ligger ganska rätt i tänket om en ny gymnasieskola. Alla är inte motiverade för studier vid 16-års åldern. De behöver komma ut i jobb och eventuellt rustas för att detta ska vara möjligt för att kanske senare i livet läsa in gymnasiet. Frågan är hur man organiserar det som kommer efter dagens IV, för det kommer trots allt att behövas något för de ungdomar som inte är behöriga. De ville ha tydligare uppdrag från staten om vad som ska ingå, så att snåla kommuner (läs: Göteborg exempelvis, bland de lägsta skolpengarna i landet) inte sparar bort detta. Det tror jag också på. I samband med gymnasiepropositionen kommer en departementspromemoria om just detta och den hoppas jag mycket på.

På väg till Göteborg

Sitter på tåget till Göteborg. Ska träffa ett nätverk för gymnasier som har individuella programmet. Spännande att höra vad de har att säga. Här finns verkligen behov av förbättringar. Och det finns det på SJ också. Gick upp jättetidigt för att åka tåg kl 6 och kunna jobba ombord. Haha. Internetuppkopplingen är ett skämt.

Kränkningar i skolan måste stoppas

Idag släpper Skolverket två rapporter om kränkningar, trakasserier och mobbning i skolan och förskolan. Det är fortfarande ett stort problem, visar verkets kartläggning.

Det är lätt att bli illa berörd av detta. Tusentals unga som tycker att skolan är en pina och vuxna som inte gör tillräckligt för att de ska få en trygg och lärorik vistelse. Och vi tvingar dem till skolan med plikt och hot om böter. Det minsta man kan begära är att den är trygg.

Samtidigt är det ett starkt fokus på likabehandlingsplanerna i rapporten. Det säger inte allt om det arbete som faktiskt bedrivs, bara hur planerna ser ut och hur de tagits fram och implementerats. Planer i all ära, men det är verkligheten som är det viktiga och där finns många ungdomar som mår illa.

Det här är en hjärtefråga för oss moderater. Hoppas att man kan skärpa lagstiftningen nu och se till att bara forskningsbaserade metoder mot mobbning används och att inspektionen av skolornas kvalitet kan åtföljas av böter eller andra sanktioner vid allvarliga brister. Det skulle få effekt. Samtidigt behöver skolorna bättre verktyg för att skapa trygghet och lugn. Rapporterna visar att det är i trapphallar, skolgårdar och matsalar som mobbningen äger rum. Här kanske kameror kan hjälpa till? Schemaläggningen måste utgå från elevernas vardag, inte lärarnas, och håltimmar rensas bort. Drogtester måste vara tillåtna vid skälig misstanke. Staten får inte å ena sidan larma om problem och å andra sidan vrida verktygen att åtgärda dem ur skolornas händer, men tyvärr är det ofta så. Då blir uppdraget till skolan omöjligt.

Stopp för nya skolidéer

SvD skriver idag att Skolinspektionen nu gör totalstopp för avknoppning av skolor och Aftonbladet följer upp det. På frågan om varför 17 skolor fick ja förra året men alla nej nu, trots att lagstiftningen är densamma, svarar Skolinspektionens jurist:

"Det är en bra fråga". Tänkte inte på det, eller?

Nu säger verket sig ha fått hela rättsläget klart för sig och avslår alla avknoppningar. Samtidigt har den avknoppning som utlöst all diskussion, den om Tibble gymnasium i Täby 2007, godkänts i länsrätten. Den enda (i alla fall enligt den information jag har) domstolsprövning av en avknoppning har fallit ut till kommunens fördel. Hur tolkar Skolinspektionen det rättsläget? Domstolsbeslut borde väga lite tyngre än en rapport från Statskontoret, men uppenbarligen inte för Skolinspektionen.

Jag förstår fortfarande inte hur Skolinspektionen kan väga in detta i sin tillståndsgivning. HUR skolan kommit över lokaler, elevstock, bänkar, böcker, goodwill och PRISET för detta kan väl aldrig vara en fråga för hur väl den sökande förmår driva en skola?

Skolinspektionen blandar ihop två frågor. Vid tillståndsgivningen ska den sökandes förutsättningar att driva en skola prövas. Nu väger Skolinspektionen in hur kommunen agerat vid avveckling av en kommunal skola och det är ju något helt annat. Varför ska kommunens agerande påverka friskolans möjlighet att få tillstånd? Det blir ju rättsosäkert.

Skolinspektionen säger att "lagstiftningen är ganska mager". Fast det stämmer ju inte. Den är väldigt tydlig. Skolan SKA få tillstånd om ett antal villkor uppfylls. Priset för lokaler finns inte med där. Inte hur man fått elever heller. Varför granskar man i så fall inte hur andra som vill starta friskolor kommit över sina lokaler eller läromedel och till vilket pris?

Skolavknoppningar är ingen ny företeelse, det har förekommit åtminstone sedan mitten av 90-talet. Varför en total omsvängning just nu trots att vi har samma lagstiftning? Vad är det som gör att Skolinspektionen helt plötsligt fått för sig att döda 15 skolidéer nu? Vad är det för stora problem som föranlett verket att ändra ståndpunkt och praxis i år? Jag kan faktiskt inte hitta ett enda sådant. De avknoppningar som tidigare skett i Täby, Helsingborg, Torsby, Järfälla eller Upplands Väsby har inte vållat några problem alls. Verket har en del att förklara. Man kan tycka att kommunens beslut ska gå till på ett eller annat sätt. Men en myndighet får inte tycka. Det handlar om rättsäkerhet.

Skolinspektionen gör helt klart fel. Dessutom har de trots vad de säger godkänt en avknoppning i år. Jag skrev om Edsleskogs friskola igår. Det är en skola i Åmål som kommunen ska lägga ned och en föräldraförening vill ta över. Det har inte handlat om någon försäljning eller utbjudande till högsta pris, som Skolinspektionen kräver av alla andra. Varför gäller andra regler i Åmål än i övriga Sverige?

Bakläxa, Skolinspektionen!

Zaremba sågar kommunernas SFI-monopol

Maciej Zaremba skriver en fantastisk artikel i DN idag. Läste den med mycket behållning i sängen i morse. Både rolig och tragisk men samtidigt saklig och sann. En riktig giftblandning för dem som slåss för dagens SFI och kommunernas monopol.

SFI-undervisningen måste stöpas om. En utgångspunkt för detta borde vara att stärka den enskildes makt på bekostnad av stat och kommuns makt. Varför ska man inte få välja var och hur man vill få sin svenskaundervisning? Tilltror man inte invandrarna förmåga att fatta kloka beslut om sig själva? Det finns ett sån kladdigt välmenande filt över dagens attityd. Visst fungerar det bra på sina håll, men Statskontorets nyligen gjorda utvärdering är ingen munter läsning.

Nej, mer valfrihet också för invandrare känns oerhört angelägen. De som motarbetar valfrihet i andra skolformer kan ju titta på SFI, där monopolet frodas och kvaliteten är låg. Inte är det bättre än där valfrihet finns och varje anordnare måste förtjäna sina elever.

Lotteri på Skolinspektionen?

Tvärtemot vad de flesta nog tror, så blir det allt svårare att få tillstånd att starta friskola. Den statliga tillståndsgivningen, som övergick från Skolverket till Skolinspektoinen i höstas, verkar ha skärpts. Detta trots att inga regler eller lagar ändrats och inga nya politiska beslut om detta finns. Lite märkligt är det allt.

Enligt en utredning jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst (RUT) så avslås allt fler friskoleansökningar. 2005 kom det in 232 ansökningar varav 49 avslogs och 40 avskrevs. 2007 kom det in 541 ansökningar, 157 avslogs och 116 avskrevs. I årets omgång (2008) kom det in 528 ansökningar och hittills har 219 avslagits, men alla ansökningar är inte behandlade än. 2005 avslogs 21%, hittills i år har redan 41% avslagits. Folk trodde att det skulle bli lättare att förverkliga idéer och starta eget också i skolsektorn, men så har det inte blivit. Ännu.

När jag tittar igenom några beslut så verkar det nästan som om Skolinspektionen ägnar sig åt lotteriverksamhet. Två till synes helt lika ärenden får helt olika beslut. Ett exempel på detta är två kommunala skolor som ska knoppas av, Edsleskogs skola i Åmål och Önnestadsgymnasiet i Kristianstad.

Önnestadsgymnasiet får avslag, därför att kommunen inte följt Statskontorets rekommendationer om hur en avknoppning bör gå till. Edsleskogs skola får däremot tillstånd, trots att man inte heller följt rekommendationerna utan gjort ungefär likadant som i Kristianstad. Varför går det bra i Åmål men inte i Kristianstad?

Och framför allt - vad har egentligen Skolinspektionen med detta att göra? Så här står det i skollagen, 9 kapitlet, §2:

"En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,
5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som behövs,
6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor ochom antagningen till och ledningen av sådana skolor."

Inte på någon punkt har Skolinspektionen haft invändningar mot Önnestadsgymnasiets ansökan, utan det är bara hur kommunen går till väga när man lägger ned sin kommunala skola som är grund för avslaget. Varför tar Skolinspektionen på sig rollen som domstol och prövar en fråga de inte har med att göra?

Det finns fler lite märkliga exempel på skolor som fått nej. I Enköping ville Kunskapsgymnasiet starta och kommunen var mycket positiv. Men det blev nej. Skolinspektionen hävdade att det skulle hota den kommunala utbildningen, något som kommunen själv inte alls höll med om. De hävdade att fler Enköpingsungdomar skulle vilja gå i Enköping i stället för i Uppsala och andra kommuner i stället. Vad har Skolinspektionen för underlag för sin tro om varifrån eleverna skulle komma?

I Storfors sa Skolinspektionen däremot ja till att Baggium ska få starta ett frigymnasium, trots att kommunen argumenterat för ett nej därför att att påverkar grannkommunerna negativt. Man undrar hur turerna egentligen går till.

Många får nej därför att de inte kan styrka sin elevprognos. Det är lite av ett Moment 22-fall. Hur ska man kunna söka till en skola som inte finns och inte har tillstånd? De som trots allt visar på ett intresse, kanske i form av en intresseundersökning på nätet, kan få tillstånd men det säger ju inte ett dugg om hur många som faktiskt kommer att söka till skolan. Samma krav på styrkt intresse finns på de gymnasiala spetsutbildningarna som ska starta i höst och där visar det sig ju att det i många fall bara är en handfull sökande. Så vad säger det här egentligen? Inte ett dugg!

Jag får faktiskt lite svettningar längs ryggraden av det här. Det känns inte rättssäkert. Orden som far genom mitt huvud är godtycke, lotteri och tur. De som är bäst på att fylla i ansökningarna får tillstånd, inte nödvändigtvis de som är bäst på att driva skola. Man tror inte att det är Sverige år 2009...

Och jag blir alltmer övertygad om att regelverket måste förnyas. Dagens regler tillkom när vi inte hade några friskolor i Sverige 1992. Nu är det inte nytt längre. Nu finns erfarenheter och samhället har utvecklats. 1992 års krav passar helt enkelt inte längre.