Snart presenterar regeringen förslaget om ny gymnasieskola. Det blir en efterlängtad och välbehövlig reformering av gymnasiet. Man tar tag i de verkliga problem som sossarna och deras samarbetspartier aldrig orkade med.
En fråga som inte diskuterats så mycket är de estetiska ämnenas ställning. Enligt utredarens förslag så krymper den gemensamma kärnan i gymnasiet från dagens 750 poäng till 500 poäng, dvs det som är obligatoriskt för alla att läsa oavsett program. I grunden tycker jag att det är bra. Gymnasiet är en frivillig skolform och det måste finnas stort utrymme för egna val och fördjupningar i det man vill utbilda sig mot. Ett av ämnena som försvinner som tvång är estetisk verksamhet, som i stället ska bli valbart. Alla elever som vill ska kunna läsa de kurserna.
Jag tycker att det är en rimlig lösning. Det tycker inte Lärarförbundet och ett antal kulturdebattörer i Aftonbladet. Regeringen ska "beröva eleverna deras självklara rätt till estetiska ämnen". Det är lite väl hårda ord. Ingen berövas något alls, därmed tvingas de inte alla läsa allt. Det är en himla stor skillnad.
Alla intressegrupper tycker att just deras fråga är världens viktigaste och att det ska lämnas plats för detta i skolan. Ökande skulter bland ungdomar - privatekonomi på schemat. Övervikt - mer idrott. Listan kan göras lång. Frågan är hur långa skoldagarna skulle bli om man lägger ihop allt... Eller vad som annars ska bort om mer ska bli obligatoriskt. Tycker Lärarförbundet m fl att vi ska ta bort billackeringskurser för elever på fordonsprogrammet? Några byggkurser för byggeleverna för att få in lite musik i stället?
Vårt politiska ansvar är att göra en samlad bedömning och avvägning mellan olika intressen utifrån ett allmänperspektiv. Då tycker jag att det är rimligt att elevena får större utrymme för egna beslut - på bekostnad av alla organiserade särintressen.
Lärarnas Riksförbund verkar sälla sig till det klagande gänget också. Varför sa de inte det när de yttrade sig över utredningen då? Då ska man ju avge en samlad bedömning av förslaget och då skriver LR att det var en "gedigen helhet i en välbehövlig reformering av svensk gymnasieskola". Något kritik mot att estetisk verksamhet tas bort som obligatorium kan inte jag hitta i alla fall. Lite väl populistiskt av LR att vända när kultureliten blåser lite.
Däremot tycker jag att LR har en poäng i att det estetiska programmet kanske bör finnas kvar. I utredningsförslaget föreslås ett nytt program för estetik och humaniora. Kanske ska det vara två olika program i stället, det finns mycket som talar för det.
7 kommentarer:
Hej vi hittade detta på nätet och det hade varit intressant att höra vad du har att säga om det. Vår upplevelse blir att Sverige väljer en annan väg än EU (och resten av Europa?)
MVH Jerker och Andreas (blivande lärande i bl.a. estetiska ämnen)
EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är
anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer
behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och
sysselsättning.
Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett
framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper och färdigheter
överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder
kompetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet,
matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är
en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Det finns en rad teman
som används i hela referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande,
problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla
en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna.
Hej, jag är också bekant med EU:s åtta nyckelkompetenser men delar inte riktigt er uppfattning att Sverige är på väg åt motsatt håll. Det är som sagt nyckelkompetenser det handlar om och inte ämnen.
Kreativa moment måste självklart ges utrymme i alla ämnen. Kulturell medvetenhet finns ju inte bara i estetisk verksamhet utan i svenska och andra språk, historia, slöjd och andra ämnen. För mig handlar det mer om vad läroplaner och kursplaner uttrycker och hur man arbetar i skolan.
Jag hör ibland en del säga att "nu försvinner de kreativa inslagen när estetisk verksamhet inte längre blir obligatoriskt i gymnasiet". Jag tycker att det är en rätt hemsk syn. Är inte svenska och samhällskunskap kreativa ämnen? Eller så ger de uttryck för att lärarna i dessa ämnen inte är särskilt skickliga i sitt uppdrag. ALLA ämnen ska väl på olika sätt medverka till att man når dessa viktiga nyckelkompetenser?
Hej igen.
Vi delar din uppfattning om att de estetiska och gestaltande inslagen bör vara en naturlig del i alla ämnen. Däremot ser vi inte att kompetensen som krävs för att hantera sådana komplexa processer värderas i nuvarande lärarutbildning. Vi tror dessutom att många lärare känner en stor osäkerhet inför de gestaltande arbetsformerna som lärare i estetiska ämnen har lärt sig hantera och handleda under hela sin utbildning. Om det är så att övriga ämnen skall ta det fulla ansvaret att lära eleverna att delta i dagens visuella, mångkulturella digitala, multimodala informationssamhälle måste en radikal förändring ske i lärarutbildningen och i styrdokument men också ute i den dagliga skolverksamheten. Ser du att det finns en sådan intention i GY11? Här kan vi nämligen sakna en underbyggd argumentation i regeringens gymnasiereform. Vår upplevelse är att dagens lärarutbildning inte ger alla lärare den kompetens som krävs för att hantera estetiska läroprocesser. Dessutom tycker vi oss se att det finns enormt mycket forskning som understryker att de estetiska ämnena och arbetet med konst i vid bemärkelse, i sig själva är en väg till kunskap. Vi tror dessutom att den kunskap konstarterna kan ge är en förutsättning för våra elever att klara sig i dagens samhälle med krav på digital kommunikation och kompetens inom alla kultur-,medie-,konst- och designområden. Vi har dessutom svårt att se att andra ämnen skall kunna ta det fulla ansvaret för kulturfält som samtidskonst, design, konsthantverk, film, spel-mediekommunikation med åtföljande kunskapstraditioner, teoribildningar och historiskt arv.
Vår upplevelse är att kunskapsområden som visuell kultur och kompetens, media literacy, digital kompetens och multimodalitet m.m inte hanteras med tillfredsställande noggrannhet inom lärarutbildningen och inom de (i dag) mer teoretiskt orienterade ämnena. Detta resonemang knyter vi främst till egna erfarenheter från Lärarutbildningens inriktning Svenska som enligt styrdokumenten är ett av de ämnen som faktiskt, utifrån ett vidgat perspektiv på språk och texter, ska hantera betydligt fler språk än det skrivna och verbala.
Vänligen
Andreas&Jerker
PS. Tack för ditt svar DS.
Hejsan!
Vi undrar om du har hunnit fundera kring våra tankar.
Hoppas vi inte upptar för mycket av din tid.
Vänligen
Andreas&Jerker
Hej igen! Jag håller med om mycket av det ni skriver. Lärarutbildningen ger inte tillräcklig kompetens idag och situationen i skolorna är inte tillfredsställande. Det är för lite samarbete över ämnesgränserna och visst är det så att många lärare är osäkra i sina roller därför att de inte har tillräcklig kompetens. Det gäller dock inte bara kulturella och gestaltande inslag. Utomhuspedagogik och generell IT-kompetens är också något som ofta saknas tyvärr.
Frågan är hur vi kommer ifrån detta? Vi ska införa en ny lärarutbildning, men jag tror tyvärr inte att det är svaret på frågan. De som börjar den nya utbildningen kommer tidigast ut 2015 och det är då bara en kull.
Skolorna och lärarna själva har nog ett eget ansvar för att utveckla sin pedagogik och de metoder man använder. Borde det inte vara så att den väl tilltagna tiden som lärare inte undervisar också används för kompetensutveckling?
Lärarlyftet borde också kunna användas för att utveckla ämnet och skolan. Eller vad har ni för tankar på hur det borde lösas?
Hej!
Jag råkade komma in på din blogg av en händelse då jag i desperation försöker hitta kommentarer och reaktioner på att Estetisk verksamhet som kärnämne försvinner på Gymnasieskolan.
Jag är utbildad bild- och medialärare och har 29 års erfarenhet av mitt jobb på såväl grundskola som gymnasieskola. Sedan 16 år tillbaka är jag på lite gymnasieskola i Östergötland.
Jag bedriver idag en fantastiskt spännande och utvecklande verksamhet på skolan där all estetisk verksamhet är implementerad i alla skolans olika program.
Eleverna får arbeta med bilder i alla former anpassade utifrån person och framtida mål.
De får lära sig att göra medvetna val från idéskiss till hantverksmässig och/eller digital produktion.
Eleverna arbetar med en lång rad processer som är viktiga för att kunna visualisera tankar och idéer.
De omsätter sina tankar i skisser, teckningar, måleri, keramik och skulptur, layout, planeringjobb och redigeringsarbete i datormiljö, modellbygge i 2D och 3D, fotografisk bild och filmproduktion.
Det har varit fantastiskt att få elevernas utveckling som ofta har startat med estetisk verksamhet, fördjupningar inom det individuella valet och fortsatt estetiska val till högskolan.
Med de signaler som ni politiker skickar att estetiska lärprocesser inte är viktiga i gymnasiet blir vi alltmer marginaliserade vilket på sikt kommer att påverka kvalitén på elevernas förmåga att uttrycka sig och vår existens i gymnasieskolan.
Vi bildlärare har både utbildning och kompetens för att kunna sätta in den estetiska verksamheten i ett sammanhang i dagens gymnasieskola.
Jobba för att vår professionalism får användas på rätt sätt redan från grundskolan med lokaler, ämnesutrymme och elevgrupper som är anpassade för estetiska läroprocesser i skolan.
Jag blir upprörd över uppfattningen att vi estetlärare inte samarbetar med lärarkollegor över ämnesgränserna och att vi inte utnyttjar vår arbetstid till fortbildning.
Många av oss får inte relevant fortbildning betald av skolan utan lägger ner stor del av privat tid på egen kompetensutveckling då vi brinner för det vi gör och anser det vara viktigt för våra elever.
Hoppas att min kommentar blir läst trots alla beslut som redan är tagna.
MVH Yvonne
Skicka en kommentar