I morse var jag med på en debatt som Rektorsakademin ordnade. Temat var Hans-Åke Scherps upprop mot regeringens skolpolitik. Denne Karlstadsdocent fick prata i 1 timme och sedan skulle vi kommentera i 1 minut...
Ett långt försvarstal för en 40 års misslyckad skolpolitik var det jag hörde. En svartmålning utan like. Konstruerade motsättningar, medvetna missuppfattningar, svartmålning och sammanblandning av politik och pedagogik. I Karlstad frodas flumskolan uppenbarligen.
Scherp var rätt provocerande. Ogillar allt vad betyg och nationella prov heter och tycker att det är för mycket krav och prestatiner i skolan.
Men inte är det de nationella proven som gör att elever inte kan läsa och skriva ordentligt i nian? De flesta har ju inte fått ett enda nationellt prov innan nian... Om proven leder till ytkunskaper i stället för de bättre djupkunskaperna, som han talar om, så borde ju djupet onekligen ha infunnit sig i nian eftersom man inte haft några nationella prov innan dess?! Inte är det obefintliga nationella provs eller betygs fel att svenska elever sjunker i internationella mätningar.
Nej, i stället för att ifrågasätta den tidigare förda politiken så ifrågasätter han den nya politiken som knappast fått genomslag än. De första nationella proven i trean gjordes ju först i måndags.
Scherp sa själv att han var positivt överraskad över att hans upprop fått nästan 10 000 underskrifter på tre månader. Jag tycker motsatsen. Hans inställning har uppenbarligen inget större stöd. Som jämförelse: vi moderater fick 23 000 röster i senaste valet i Nacka och där var just denna skolpolitik ett bärande inslag. Jag känner mig lugn i att vi har allmänheten på vår linje.
6 kommentarer:
Jag var också där Mats och det är märkligt hur skilda våra uppfattningar av debatten är.
Du skriver med en sarkastisk (i ordvallet denne) underton att "Denne Karlstadsdocent fick prata i 1 timme och sedan skulle vi kommentera i 1 minut..." vilket inte är sant då han började tala någon gång runt 08:20 och fick en timme. Mellan åtminstone 09:30 och 10:30 hade ni således ganska gott om tid att debattera och diskutera frågorna som gavs er. Vad som förvånar mig är dock att varken du eller Christer Nylander bemötte Scherp eller oppositionen under debatten, när ni hade chansen att förklara era tankar och funderingar kring politiken ni för.
Dessutom menar du vidare att det var "Ett långt försvarstal för en 40 års misslyckad skolpolitik var det jag hörde. En svartmålning utan like. Konstruerade motsättningar, medvetna missuppfattningar, svartmålning och sammanblandning av politik och pedagogik.". Jag har personligen ganska svårt för delar av den socialdemokratiska politiken och kan inte på något sätt se Scherps forskning som ett "försvarstal" av den socialdemokratiska utbildningspolitiken. Vad vi ser är hur världen runtomkring oss förändras, nya kunskaper, erfarenheter, idéer och skapande behövs. En ungdomsarbetslöshet på 25%, i åldersgruppen 15-24 år ser ju inte speciellt bra ut (http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2616743.svd), detta är givetvis resultatet av den politik som förts tidigare, eller hur? Jag tror inte Scherp vill ha en återgång till en socialdemokratisk politik utan snarare driva en progressiv skolpolitik anpassad till en värld i förändring.
Ytterligare ett missförstånd finns i det du skriver om att "Scherp var rätt provocerande. Ogillar allt vad betyg och nationella prov heter och tycker att det är för mycket krav och prestatiner i skolan." Det är heller inte sant, vad han talade om var inte att vi skulle strunta i betyg eller att följa upp hur elever klarar sig - vad han och många andra pratar om är att vi måste hitta fler och andra vägar att göra detta. Den skolpolitik som såväl ni och vänstern för leder mot en "kunskapsbaserad" skola riktad mot de tre kärnämnena och inte mot de utmaningar som vi globalt står inför. Eller tror ni på allvar att vi skall kunna konkurrera mot Kina och Indien när det gäller matte? Vi behöver innovatörer och entreprenörer, människor som vågar drömma och tro på sina idéer och dessa kommer inte att hittas om vi går mot ett allt mer styrt och snävt utbildningssystem. Vi måste ta fram individer som kan kommunicera sina idéer till dessa länder och knyta kontakter och binda upp den kunskap som kommer fram i deras system (vilken är en kopia av den katederundervisning vi har i Sverige). Om vi tar bort problemlösandet och det kreativa skapandet genom att minimera möjligheten för elever att få skapa musik, film osv. så kommer svenska skolan att utarmas och elever i ännu högre grad tröttna.
Två saker som du framfört kan jag dock hålla med om, det ena skriver du i bloggen, det andra sade du igår. När du skriver att "Om proven leder till ytkunskaper i stället för de bättre djupkunskaperna, som han talar om, så borde ju djupet onekligen ha infunnit sig i nian eftersom man inte haft några nationella prov innan dess?! Inte är det obefintliga nationella provs eller betygs fel att svenska elever sjunker i internationella mätningar." Han pratar nog inte bara om nationella prov utan hela det bedömningssystem vi har idag. Inte någonstans i den offentliga eller privata sektorn bedöms man på samma grunder som i skolan. Inte någonstans skulle ett företag få för sig att ge ut skriftliga prov till sina medarbetare för att de skulle visa sina kunskaper. Inte någonstans skulle en anställd få för sig att lösa problemen ensam, i en tyst sal, utan tillgång till internet, böcker eller medarbetare - som ett slutprov i maj varje vår. Varför bedömer vi våra elever och studenter på helt andra grunder än man mäter kunskap på i övriga samhället? Eller menar du att hela övriga världen har fel och den svenska skola ni vill ha, har rätt?
"Nej, i stället för att ifrågasätta den tidigare förda politiken så ifrågasätter han den nya politiken som knappast fått genomslag än. De första nationella proven i trean gjordes ju först i måndags." - varför skulle han ifrågasätta den tidigare för politiken när det han vill förändra är den politik som förs nu och i framtiden?
På tal om globalisering, finanskris och förändrade förutsättningar så funderade jag på det du sade igår om ditt besök på en sydkoreansk skola och att man inte talade engelska flytande - minns du det? Du menade att man i Asien inte var så speciellt bra i jämförelse med Sverige, "där faktiskt de flesta barn kan tala engelska". Om du inte har missat det så är Kina världens största ekonomi och kanske bör du istället, med din bästa kinesiska (eller ännu hellre koreanska), frågat hur många av de sydkoreanska barnen som talade kinesiska istället, eller hur många barn i svenska skolor som talar kinesiska. Men du kanske vill tro att USA kommer att fortsätta att vara en ekonomisk superstormakt? Att Kinas status som ekonomiskt och politiskt centrum är övergående?
Slutligen så kan man undra om det är ett politiskt grepp av dig att jämföra äpplen med päron "Scherp sa själv att han var positivt överraskad över att hans upprop fått nästan 10 000 underskrifter på tre månader. Jag tycker motsatsen. Hans inställning har uppenbarligen inget större stöd. Som jämförelse: vi moderater fick 23 000 röster i senaste valet i Nacka och där var just denna skolpolitik ett bärande inslag. Jag känner mig lugn i att vi har allmänheten på vår linje." Så du menar att anledningen till att oppositionen har ett större stöd än er (och så har haft sedan valet) är att eminente herr Östros skulle bli en så förträfflig finansminister - då de ekonomiska frågorna uppenbarligen också dem är bärande inslag även i en framtida politik. Som jämförelse.
/Johan
Vi är ju olika människor och uppfattade uppenbarligen diskussionen olika. Jag försökte svara på de frågor som gavs av debattledarna och de handlade ju inte om Scherps anförande och det gav oss inte utrymme att mer direkt bemöta honom. Det hade varit annorlunda om han hade deltagit i debatten efteråt i stället. Det blir lite skevt med 1 timme för honom och 1 minut för mig... Jag hade gärna frågat honom om vad han ser för orska till att svenska elevers kunskaper försämras i olika internationella undersökningar, för inte är det de svenska proven eller betygens fel eller ens hela det svenska bedömningssystem vi har idag och som du skriver om. Vi har ju knappt haft något bedömningssystem!!!
Jag har inte sagt att det var ett försvarstal över socialdemokratiska skolpolitik utan en misslyckad skolpolitik. Den uppfattning Scherp ger uttryck för tycker jag är den som rått under stora delar av 70-, 80-, 90- och 2000-talen med motstånd mot betyg och prov och kunskapsmätningar och det som kan uttryckas som resultat som bärande inslag. Numera är det väl snarast vänstern och miljöpartiet som omfamnar detta då socialdemokraterna är på väg därifrån.
Jag uppfattade inte att Scherp pratade om att vi behöver andra former av uppföljningar. Han kritiserade de nya prov och det nya betygssystem som nu genomförs. Han föreslog inget annat i stället. Och han blandar friskt ihop detta med supernannys och skamvrå och hur skolorna väljer att angera inför proven.
Jag håller verkligen med om att vi behöver fler kreatörer och innovatörer och entreprenörer i Sverige. Det är märkligt att det land i världen som har flest sådana är USA - ett av de länder som Scherp med kraft tog avstånd ifrån. Det är också där flest nobelpristagare kommer ifrån, så det finns ingen motsättning i innovativitet och kunskapsdjup och god forskning tycker jag.
Jag tycker du har rätt om hur vi bedömer eleverna och att det skiljer sig från arbetslivet. Möjligen beror det också på att en arbetsplats - Ica, Telia, Volvo etc - inte handlar om utbildning utan om annan form av verksamhet. I skolan är "produktionen" elevernas lärande och den måste mätas på något sätt för att se om man lyckas, på samma sätt som företagen måste mäta om det man procuderar håller måttet. Därför är jämförelsen inte helt relevant, men jag kan ändå ge dig rätt i att det är för mycket skriftliga prov. Samtidigt finns ju andra former av övningar i skolan där samarbete, muntlig framställning etc också ingår. Jag såg utmärkta exempel på att man arbetade med case eller projekt på Ambassadörsakademin och John Bauer i Linköping när jag besökte de skolorna nyligen. Så visst finns det, men många skolor är för traditionella.
Språket. Jag tycker att vi borde ha fler språk i den svenska skolan, gärna mandarin, japanska, hindi och arabiska som B-språk. Vi måste blir mer globaliserade. Ser ingen motsättning i detta.
Slutligen - jag kanske är färgad av vad jag läst av Scherp tidigare. Enligt min uppfattning onyanserad och polemisk vänsterflum.
Det fanns utrymme utöver minuten att bemöta Scherp, även direkt. Många av frågorna som ställdes av moderatorerna var givna den utgångspunkt som Scherps redogörelse kom från. En av de mest uppenbara och dokumenterade anledningarna till att svenska elever har "försämrats" (jag tror inte svenska elever har blivit dummare, vilket jag inte tror att du heller tror) är för att intresset för skolan har minskat. Glappet mellan skolan och elevers sociala liv, det elever vill lära sig, har ökat de sista tio åren. När skolan inte bidrar till att lära elever saker som de tycker är relevanta för dem - då minskar också intresset för skolan som form för lärande. Konsekvensen av den betygshets som finns redan från grundskolan och som påpekas vikten av under hela skolgången tar sig formen av att allt fler elever känner ett ointresse för skolan - en uppgivenhet och ett utanförskap. Varje elev vet redan vid tidig ålder *hur viktigt det är med bra betyg för att lyckas*. Vi har ett system som säger till 16-åringar som får ett VG i matte a eller VG i idrott att de inte kan bli läkare.
Jo, visst kan vi säga en misslyckad skolpolitik. Samtidigt är det en sanning med modifikation då det är socialdemokraterna som har suttit i regeringsställning en betydande del av denna tid och återigen så tror jag inte att Scherp vill se en återgång till detta. Dessutom har systemet, så som det tidigare varit utformat, fungerat utifrån de förutsättningar som tidigare fanns. Då fanns det ett utrymme att utbilda tusentals civilingenjörer och ge dem jobb på Volvo, SAAB, SKB och så vidare. Det här finns inte i en dagens samhälle. Vi har snart inte den här typen av jobb. Vi har inte ens samma basindustri som för 10 år sedan.
Om det nu är så att Scherp inte vill ha uppföljningar så är det djupt olyckligt. Jag uppfattade det dock som att han i sin genomgång berättade om att uppföljningar är viktiga och måste finnas. Tittar man på hur skolor förbereder sig så är det oerhört tydligt att man bara pluggar inför proven. Några av de första sakerna man lär sig i skolan är att fråga "vad kommer på provet"? Detta hänger i även på lärarutbildningar runtom i Sverige där man frågar sina professorer vilka kapitel som kommer att beröras på tentan. Men du menar att detta inte är ett sammanhängande system vi har? Kan du i så fall förklara varför vi har utantillprov - så kallade salstentor, på våra svenska universitet och högskolor?
Jag anar att det är med viss ironi du menar att det är märkligt att flesta nobelpristagare kommer från USA? USA har givetvis setts som ett föregångsland, med all rätt. Det är här pengarna finns och därmed också därifrån de bästa forskarna kommer. Nobelpriset är lika mycket ett politiskt pris som något annat - eller finns det andra förklaringar till att 165 judar har vunnit priset mot bara 6 muslimer? Visst kan en del förklaras av den judiska sammanhållningen men det är nog inte hela sanningen. Jag skulle tro att ration för asiater liknar den för muslimer. Dessutom har väl ingen sagt att det finns en motsättning i innovativitet, kunskapsdjup och god forskning utan dessa hänger givetvis ihop och förutsätter varandra. Frågan är dock hur vi hittar den kunskap som behövs i framtiden - och jag tror att vi måste förändra oss. Därför att vad som har hänt de sista 5-10 åren är att Kina och Indien är ikapp och snart förbi. Vi måste börja titta på andra länder än USA när vi förbereder våra unga för framtiden.
Om nu arbetslivet är väsensskilt från skolan - varför säger vi då att skolan skall vara en spegling av samhället och ge eleverna så goda förberedelser som möjligt inför arbetslivet? Varför är skolan en skyddad verkstad? Är det inte dessa murar man skall jobba med att riva? Istället för att tala om tidigare och fler prov? Självklart finns det andra sätt att bedöma, sätt som kanske är ännu viktigare. En framställning och presentation med text, bild och film av ett ämne säger i mitt tycke mycket mer om ett ämne än ett standardiserat prov. Hur vill ni att dessa kunskaper skall bedömas? Hur ser er plan ut för att bedöma samarbete, presentationsteknik, retorik, muntligt framträdande, digital kompetens etcetera? Vad gäller Ambassadörsakademin och John Bauer så finns det alltid två sidor av myntet, vilket jag har för mig framkom i den kritik som riktades på din blogg i samband med att du nämnde Ambassadörsakademin under gymnasiemässan i höstas. Hursomhelst så finns det väldigt progressiva och bra skolor - även i kommunal regi. Vad som behövs från er sida är en tydlig och sammanhållen vision för svensk skola i ett större perspektiv än det engelsk-finska betygsperspektivet som påhejas för att det är lätt att mäta.
En sak som jag glömde ge dig cred för var det du sade om ett större självbestämmande för rektorer och skolorna själva. Om vi skall ha några kommunala skolor kvar så måste dessa få hela skolpengen och att låta skolorna göra så som passar verksamheten bäst - det fungerar inte att eleverna betalar för kommunens overheadkostnader.
"Slutligen - jag kanske är färgad av vad jag läst av Scherp tidigare. Enligt min uppfattning onyanserad och polemisk vänsterflum". Om du struntar i vad Scherp säger. Hur tror du själv att eleverna vill lära? Hur lär du dig saker?
Jag var också på frukostseminariet och uppfattade detta: Sherp presenterade forskning - ni politiker fortsatte som vanligt med partipolitiskt ointressant käbbel. Jag kände mig som åskådare rätt frustrerad över att ni a) inte bemötte denna forskning b) uppträdde på ett sätt som jag anser som respektlöst - vi i publiken är inte intresserade av att höra era politikerfloskler utan substans.
Jag vill ha en skola som bygger på forskning - inte som idag, på enskilda politikers tro.
Vi väntar på Mats svar på Johans intressanta frågor.
Johan - jag tycker att du har intressanta synpunkter om varför resultaten sjunker i Sverige. Det ligger nog mycket i att skolan vill att eleverna ska lära sig saker som eleverna inte vill lära sig. För stor diskrepans. Det finns ingen lätt lösning på det problemet.
Samtidigt handlar det nog inte bara om VAD eleverna ska lära sig utan också om HUR. Det finns ju många bra skolor (både kommunala och fristående) där alla elever klarar målen. Det handlar om förhållningssätt, klimat, värderingar, arbetssätt och annat. Den forskning om framgångsrika skolor som jag tog upp lite på seminariet, handlar just om detta. Denna forskning borde spridas mer till alla skolor. Den ser jag som mer intressant än Scherps.
Sen tycker jag att vi borde starta en diskussion om skolans uppdrag och vilka ämnen och tiden för dem vi ska ha. Hur ser vi till att eleverna får rätt kunskaper för framtiden? En modern utbildning fordrar nog en översyn av läroplanen.
Jag tycker däremot inte att det är en "betygshets" som du skriver som påverkar bristande vilja att lära sig. Resultaten har ju sjunkit när betyg togs bort och nationella proven också höll på att försvinna.
Jag ser inte heller den motsättning du gör i att bryta skolans isolering och ha fler nationella prov. Det är ju en konstlad motsättning. Jag tycker att man kan göra både och.
Jag förstår faktiskt inte oron för några fler nationella prov. Friare skolor måste följas upp bättre. Mål utan uppföljning av om man når målen blir ingen styrning alls.
Jag skulle gärna höra mer om vilka 40 kommuner som Scherp samarbetar med så att man kan gå i lite närmare granskning av det han säger. Jag var i Trollhättan igår och det var uppenbarligen en av kommunerna. En rysare. Eleverna har riktigt låga resultat och sannolikt också dåliga kunskaper. Det stärkte inte direkt Scherps aktier.
Skicka en kommentar