I fredags kom Lärarnas Tidning där jag intervjuades på ett uppslag. En del reaktioner har jag fått, både på texten och bilden.
Artikeln tycker jag speglar rätt bra vad vi pratade om i en och en halv timme. Sen kan man alltid förstora och dra ut ett citat ur sitt sammanhang, vilket gör det hela lite skevt om man bara läser det.
Och konfrontationspolitiker - jag vet inte. Kanske för att jag bröt mot s-politiken och hade högre ambitioner med skolan? För att jag röt ifrån mot Lärarförbundes lokalföreträdare när de betedde sig oschysst? Jag har en uppfattning och vågar stå för den och försöker naturligtvis genomföra det som vi fått väljarnas stöd för i val. Allt annat vore egentligen odemokratiskt. Men jag ser verkligen inte konfrontation som någon form av livsluft.
Jag ville medvetet provocera en diskussion om innehållet i skolan och skolans uppdrag. Det är för lätt idag att säga att skolan ska lösa alla samhällsproblem - överviktiga barn, ungdomars skuldsättning, Internetintegritet mm. Det går inte. Någonstans måste man fråga sig vad just skolan ska göra och vad skolan INTE ska göra. Därav frågan om slöjd och hemkunskap ska finnas kvar. Jag vill gärna betona att jag inte säger att de ämnena ska bort, men man måste våga diskutera vilka ämnen vi faktiskt ska ha och hur mycket tid man ska lägga på olika ämnen. Självklart behövs pratiska och kreativa inslag i skolan, den får inte bli för teoretisk. Men vi har många ämnen i den svenska skolan, många fler än i andra länder. Går det att få in mer praktiska moment i andra ämnen? Nuvarande läroplan har varit i kraft längre än de båda föregående, trots att samhället förändras snabbare än någonsin. Är det inte rimligt att se över läroplanen utifrån det perspektivet och bygga en skola som ger eleverna de kunskaper de behöver när de går ur skolan på 2020-talet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar