Eftersom det regnat idag så har jag läst sossarnas rådslag om välfärden i stället för att fixa ute i trädgården. Det vore inte riktigt rättvist att säga att det är 50 sidor snömos, men DN:s ledarsidas eufori över omprövningen i skolpolitiken förstår jag sannerligen inte.Jag saknar både en intressant samhällsbeskrivning och en analys över vad som gick fel. Det finns inte ett uns självkritik i hela skolavsnittet. En ärligt menad omprövning måste ju utgå från en analys av vad det vad man gjort fel eller otillräckligt och utifrån det bygger man sedan upp något nytt. Denna diskussion saknas helt. Därför känns det inte äkta. Det blir ett framfuskat populistiskt inlägg för att de insett att väljarna ogillar deras skolpolitik.
Omprövning innebär en uppgörelse med det gamla, något som kan vara smärtsamt. Ruttna plankor måste plockas bort och man får inte fuska med grundjobbet om slutresultatet ska bli bra. Det mäktar socialdemokraterna inte med. Det är en hafsig fasadmålning, ingen genuin renovering.
De borde ha börjat med att fråga sig hur det kommer sig att var fjärde elev inte når godkänt i alla ämnen när de slutar grundskolan. Hur kommer det sig att var fjärde ungdom inte har slutbetyg när de gått gymnasiet i fyra år? Varför sjunker Sverige i internationella kunskapsmätningar? Hur kommer det sig att så många känner otrygghet och upplever oordning? Varför finns det så många obehöriga lärare och varför är många skolor så bakbundna av politiker och byråkrater? Varför hålls duktiga elever tillbaka?
De, och liknande, frågor ställs inte. Hur ska man då kunna komma med kloka förslag inför framtiden? I stället blir det ett passivt accepterande av vad vi nu genomför med nationella prov, betyg, Lärarfortbildning, betoning av ledarskapets betydelse och hela tiden fokus på skolans kunskapsuppdrag. Självklart kryddat med en del polemiserande och osanna påståenden, men något nytt och eget finns inte. Flera delar känns igen från något moderatprogram anno 2002. De förhåller sig bara till oss, men har inget eget att komma med. Vad vill de göra sen?
Ännu mer saknar jag en spännande framtidsvision. Vad ska skolan göra och vad ska skolan inte göra? Vad ska eleverna lära sig i skolan? Här hade jag hoppats på lite moderna och nya tankar, men vad jag bedrog mig. Inget sånt heller.
De mörkar i viktiga frågor som förstatligande och på vilka grunder det nya gymnasiet ska byggas upp. Här hade också funnits utrymme för nytänkande, men icke.
Kluvenheten om friskolorna syns tydligt, det är uppenbart att frågan är traumatisk inom Rörelsen. Å ena sidan bejakas de med vackra ord om valfrihet och en mångfald av anordnare. Å anda sidan ska mångfalden begränsas genom att olikheter inte tolereras och att det ska vara ”en sammanhållen skola”, en ”mötesplats för alla” och ett naivt förslag om att kommuner och friskolor ska "komma överens". Hur nu det ska gå till, när den ena parten är så mycket starkare och sossarna i nästan varenda kommun helst vill slänga ut dem. Det hela går inte ihop, det går inte sitta på alla stolar samtidigt.
Så slutsats: gör om och kom med något nytt och genomarbetat i stället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar