Socialdemokraterna i Sölvesborg gör vad de kan för att stoppa valfrihet och alternativ i barnomsorgen. Endast 5% av förskolan drivs i privat regi idag, men mer gillas inte.
BLT skriver om tre kvinnor som vill starta en personalkooperativ förskola i Gammalstorp. De uppfyller alla krav, men får ändå nej av sosseledningen i kommunen. Motivet (i alla fall det officiella) är att pengarna inte räcker. Men det kostar ju lika mycket om barnen går i kommunala förskolor också? Eller tror de att det är gratis? Väldigt märkligt perspektiv. Det är ju föräldrar som ska välja förskola åt sina barn, inte kommunen.
Sedan 2006 är det fritt fram att starta enskilt driven förskoleverksamhet, givetvis under förutsättning att man uppfyller kraven vad gäller kvalitet och ekonomi. Men en kommun ska inte kunna stoppa en förskola av andra skäl, vilket nu sker. Enligt uppgift ansökte de redan förra året om att få starta, så paneringstid har funnits för kommunen. Snart kommer möjligheter att döma ut böter till kommuner som inte sköter sig. Sölvesborgsfallet visar att den möjligheten tyvärr behövs.
Så här ska en kommun inte få bete sig mot sina kommuninvånare. Jag vill uppmana de tre kvinnorna att driva process mot kommunen. Överklaga avslagsbeslutet till domstol! Koppla in Skolinspektionen så att de granskar kommunens agerande!
31 augusti, 2009
Skolket kostar
Skolverket kommer idag med en skrift om skolket i skolan och vilka hiskeliga kostnader det kan föra med sig. Eller rättare sagt, om behovet av ökad samverkan mellan olika myndigheter för att motverka utanförskap. (SvD, Aftonbladet, Expressen)Utomordentligt viktig och intressant fråga. Den utvecklingsgrupp som jag ledde inom moderaterna, benämnd "Ungas villkor", tog upp detta i en rapport för ett år sedan. Långsiktighet och samarbete är nyckelord för ett framgångsrikt ungdomsarbete. Det var också två utgångspunkter i de förslag vi senare presenterade.
Vi besökte massor av skolor, kommuner och organisationer och pratade om just samverkan och hur man agerar när barn och ungdomar riskerar att hamna utanför. Vi såg en del goda exempel, t ex i Helsingborg, Motala och Strömstad, men också en del exempel där man gömmer sig bakom sekretess och att det är "någon annans" ansvar eller att man inte har råd.
Därför är Skolverkets skrift välkommen. Dels visar de upp vad det kostar att INTE göra något, dels betydelsen av samverkan och att det går att arbeta gemensamt runt ungdomar utan att sekretessen är ett hinder. Om man vill, förstås.
Våra förslag handlade annars om att man borde ta fram en metodik som handlar om samhällsekonomiska analyser också i ungdomsarbete, på samma sätt som man gör analyser av samhällsnyttan inför stora investeringar i infrastruktur. Det är ett dyrt misstag att tro att allt går att skjuta upp, sedan är det naturligtvis inte samma sak som att allt man gör är bra för så är det absolut inte. De åtgärder man vidtar måste ha bevisad effekt, annars är pengarna bortkastade.
Vi föreslog också en översyn av sekretesslagen så att ingen ska kunna gömma sig bakom detta för att slippa samarbeta med andra myndigheter (skola-socialtjänst-försäkrinskassa-polis-BUP etc), nätskolor för att locka elever tillbaka till skolan, bättre karriärvägledning i skolan så att ungdomarna väljer rätt från början och inte blir drop-outs, webb-akut för unga som mår dåligt, tuffare antimobbningsarbete (mobbning kan vara orsaken till blivande utanförskap) och lite mer verktyg för skolorna att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö.
Slutligen - varför ställs inte den helt självklara frågan till rektorn i den skola som Josefin varit inskriven (men inte gått till): varför hörde skolan inte av sig på över 7 månader till föräldrarna??? Det är ju här det verligen bedrövliga finns. En tjej, som säkert innerst inne ville att någon skulle bry sig och se henne, men som verkligen sviks av vuxensamhället. Ingen reagerar, dag efter dag, månad efter månad. Hoppas att det väcker tankar hos lärare och skolledare och får dem att agera. Omedelbar återkoppling vid frånvaro är naturligtvis det som krävs. Är det så svårt?
29 augusti, 2009
Modern skola på stämman
Nu har vi debatt om jobb, ekonomi och utbildning på vår stämma. Anders Borg inledde, känns tryggt med en så kompetent och visionär finansminister.
En del av partistyrelsens proposition om jobb och välfärd handlade om utbildningspolitik. Bra och framsynt men en viktig fråga saknade jag helt – den moderna teknikens möjligheter. Och det har jag just varit uppe och talat mig varmt för. Hoppas på stöd.
Sjukvårds- och miljödebatterna igår handlade om hur vi ska bejaka ny teknik som ett sätt att lösa problemen där. Nya mediciner gör att man undviker operationer och förkortar sjukdomstiden. Titthålskirurgi gör att man kan åka hem samma dag i stället för att ligga på sjukhus i flera dagar. Nya motorer minskar utsläppen från bilarna. Nya energikällor och bättre effektuttag i kraftverken minskar behovet av fossila bränslen. Självklart ska vi utnyttja modern teknik också för att eleverna ska kunna lära sig mer.
Vi förfasar oss över att patienter kanske behöver använda gamla respiratorer från 80-talet när svininfluensan bryter ut. De gamla rullbandspelarna är väl bortkörda för gott nu i skolan, men apparater från 80-talet är tyvärr inte ovanliga. Skolan ska inte vara ett museum utan en modern och kreativ miljö. Jag tycker att alla skolor måste ta ett stort kliv in i 2000-talet.
I våras tog Skolverket fram en rapport om IT-situationen, rätt förfärande. Hälften av lärarna anser själva att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera IT i undervisningen. Det är få datorer både för elever och lärare, vilket skapar långa väntetider för eleverna. Hälften av datorerna är dessutom gamla (mer än 5 år), och supporten när något händer är långsam. Vi skulle aldrig tillåta det någon annanstans än i skolan och det måste vara slut med det nu.
Det är dags för Sverige och oss moderater att ha ambitioner på det här området. Här finns mycket kvar att göra. Sossarna gjorde inget – minns Ines Usman som sa att Internet är en fluga, det präglar deras syn fortfarande. Och Ingegerd Wärnersson var mest intresserad av fler vuxna i skolan. Vad Baylan var intresserad av vet väl ingen egentligen, han gjorde ju inga bestående avtryck i alla fall. Folkpartiet tittar ibland mer i backspegeln än i framrutan så initiativen därifrån är lätträknade.
Rollen som statsbärande parti är ledig, sa Fredrik när han öppnade stämman. Ja, rollen som det moderna framtidsinriktade skolpartiet är också ledig. Den positionen tycker jag att vi ska ta! Vår skola ska vara lärorik, kreativ och rolig. Och modern!
Det finns så stora vinster med datorer och moderna verktyg också i skolan. Lärarna och eleverna kan kommunicera på ett helt annat sätt. MSN eller Skype? Man kan läsa en kurs eller ett språk som inte finns på den egna skolan, det blir verklig individualisering. Ständig aktualitet, möjlighet till snabb fördjupning och tillgång till världens största bibliotek. Bilder blir tredimensionella, ljud och filmer kan användas. Elever med svårigheter kan få bättre hjälp. Jag är helt övertygad om att det blir en roligare och mer lärorik skola.
Det viktigaste är ändå att skolan måste upplevas som relevant för ungdomarna. De måste känna att den är på riktigt, att de lär sig viktiga saker som de har nytta av. Skolan får inte vara en helt annan värld än världen utanför. Om lärarna behärskar modern teknik och skolan har god tillgång till moderna datorer upplevs den som mycket mer framåt och den känslan är viktig för elevernas vilja att lära sig.
En del av partistyrelsens proposition om jobb och välfärd handlade om utbildningspolitik. Bra och framsynt men en viktig fråga saknade jag helt – den moderna teknikens möjligheter. Och det har jag just varit uppe och talat mig varmt för. Hoppas på stöd.
Sjukvårds- och miljödebatterna igår handlade om hur vi ska bejaka ny teknik som ett sätt att lösa problemen där. Nya mediciner gör att man undviker operationer och förkortar sjukdomstiden. Titthålskirurgi gör att man kan åka hem samma dag i stället för att ligga på sjukhus i flera dagar. Nya motorer minskar utsläppen från bilarna. Nya energikällor och bättre effektuttag i kraftverken minskar behovet av fossila bränslen. Självklart ska vi utnyttja modern teknik också för att eleverna ska kunna lära sig mer.
Vi förfasar oss över att patienter kanske behöver använda gamla respiratorer från 80-talet när svininfluensan bryter ut. De gamla rullbandspelarna är väl bortkörda för gott nu i skolan, men apparater från 80-talet är tyvärr inte ovanliga. Skolan ska inte vara ett museum utan en modern och kreativ miljö. Jag tycker att alla skolor måste ta ett stort kliv in i 2000-talet.
I våras tog Skolverket fram en rapport om IT-situationen, rätt förfärande. Hälften av lärarna anser själva att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera IT i undervisningen. Det är få datorer både för elever och lärare, vilket skapar långa väntetider för eleverna. Hälften av datorerna är dessutom gamla (mer än 5 år), och supporten när något händer är långsam. Vi skulle aldrig tillåta det någon annanstans än i skolan och det måste vara slut med det nu.
Det är dags för Sverige och oss moderater att ha ambitioner på det här området. Här finns mycket kvar att göra. Sossarna gjorde inget – minns Ines Usman som sa att Internet är en fluga, det präglar deras syn fortfarande. Och Ingegerd Wärnersson var mest intresserad av fler vuxna i skolan. Vad Baylan var intresserad av vet väl ingen egentligen, han gjorde ju inga bestående avtryck i alla fall. Folkpartiet tittar ibland mer i backspegeln än i framrutan så initiativen därifrån är lätträknade.
Rollen som statsbärande parti är ledig, sa Fredrik när han öppnade stämman. Ja, rollen som det moderna framtidsinriktade skolpartiet är också ledig. Den positionen tycker jag att vi ska ta! Vår skola ska vara lärorik, kreativ och rolig. Och modern!
Det finns så stora vinster med datorer och moderna verktyg också i skolan. Lärarna och eleverna kan kommunicera på ett helt annat sätt. MSN eller Skype? Man kan läsa en kurs eller ett språk som inte finns på den egna skolan, det blir verklig individualisering. Ständig aktualitet, möjlighet till snabb fördjupning och tillgång till världens största bibliotek. Bilder blir tredimensionella, ljud och filmer kan användas. Elever med svårigheter kan få bättre hjälp. Jag är helt övertygad om att det blir en roligare och mer lärorik skola.
Det viktigaste är ändå att skolan måste upplevas som relevant för ungdomarna. De måste känna att den är på riktigt, att de lär sig viktiga saker som de har nytta av. Skolan får inte vara en helt annan värld än världen utanför. Om lärarna behärskar modern teknik och skolan har god tillgång till moderna datorer upplevs den som mycket mer framåt och den känslan är viktig för elevernas vilja att lära sig.
28 augusti, 2009
Hur tänkte de här?
Ibland blir man bara så förundrad över vad en del har för sig. Igår avslöjade UNT att en rektor på en friskola i Uppsala har höjt betygen för sin son, ett IG i projektarbete blev ett MVG... Inte så konstigt att det gymnasiet gått i konkurs. Hur kan han??? Han drar vanära över både sig och sin son och ger friskolemotståndare vatten på sin kvarn. Dessbättre är det nog bara ett enstaka utslag av dåligt omdöme. (expressen)
Läste också om Malmö, som fått 148 miljoner kronor för att förbättra elevernas måluppfyllelse i invandrartäta skolor i Rosengård, Fosie och Hyllie, men inte uppnåt några mätbara resultat (radion, Skånska dagbladet). Det räcker alltså inte att ösa in pengar, det handlar om politik och organisation också. S-kommunalrådets uttalande är talande för hur de ser på skolan: "Kunskapsmålet är inte allt". Jo, i det här fallet är det just det. Det uttalade syftet med pengarna var att höja måluppfyllelsen, att få fler elever att bli behöriga till gymnasiet och det har sossarna misslyckats med. Det är klart att det kan finnas andra vinster med 148 miljoner kronor extra, men nu fanns det ju ett tydligt syfte med pengarna. Hennes uttalande visar två saker, dels hur lättvindigt sossarna hanterar skattepengar och dels sossarnas syn på kunskap.
Och så läste jag om Kungsbacka, som ska avskeda alla dagmammor och tränga in barnen i förskolan i stället (GP). Kd-ordföranden i nämnden säger att man "valde något som gick att ta bort". Bort med dagmammorna och valfriheten, känns lite obegripligt från att komma från en kristdemokrat... Jag inser behovet att hålla budget i kommunen, men inte kan man väl strypa valfriheten på det sättet?! Min bild är att dagmammor dessutom är billigare än förskolan, om man bara ser rent ekonomiskt på det hela. För mig är valfrihet viktig, varför bara erbjuda en lösning för alla? Tur att vi infört lagen om barnomsorgspeng, som gör det möjligt för dagmammorna att bli privata om de vill och ger föräldrarna rätt att välja privata dagmammor.
Som sagt, ibland undrar man hur folk tänker. Det är sånt här som gör att jag fortsätter med politiken. Varje dag finns det orättvisor och slöseri med skattepengar som måste bekämpas.
Läste också om Malmö, som fått 148 miljoner kronor för att förbättra elevernas måluppfyllelse i invandrartäta skolor i Rosengård, Fosie och Hyllie, men inte uppnåt några mätbara resultat (radion, Skånska dagbladet). Det räcker alltså inte att ösa in pengar, det handlar om politik och organisation också. S-kommunalrådets uttalande är talande för hur de ser på skolan: "Kunskapsmålet är inte allt". Jo, i det här fallet är det just det. Det uttalade syftet med pengarna var att höja måluppfyllelsen, att få fler elever att bli behöriga till gymnasiet och det har sossarna misslyckats med. Det är klart att det kan finnas andra vinster med 148 miljoner kronor extra, men nu fanns det ju ett tydligt syfte med pengarna. Hennes uttalande visar två saker, dels hur lättvindigt sossarna hanterar skattepengar och dels sossarnas syn på kunskap.
Och så läste jag om Kungsbacka, som ska avskeda alla dagmammor och tränga in barnen i förskolan i stället (GP). Kd-ordföranden i nämnden säger att man "valde något som gick att ta bort". Bort med dagmammorna och valfriheten, känns lite obegripligt från att komma från en kristdemokrat... Jag inser behovet att hålla budget i kommunen, men inte kan man väl strypa valfriheten på det sättet?! Min bild är att dagmammor dessutom är billigare än förskolan, om man bara ser rent ekonomiskt på det hela. För mig är valfrihet viktig, varför bara erbjuda en lösning för alla? Tur att vi infört lagen om barnomsorgspeng, som gör det möjligt för dagmammorna att bli privata om de vill och ger föräldrarna rätt att välja privata dagmammor.
Som sagt, ibland undrar man hur folk tänker. Det är sånt här som gör att jag fortsätter med politiken. Varje dag finns det orättvisor och slöseri med skattepengar som måste bekämpas.
På partistämman
Är på partistämma i Västerås. Igår var det utskottsarbete, alla propositioner och motioner ska behandlas där innan vi debatterar och beslutar på stämman idag och på lördag.Jag har tre motioner till stämman och är ganska nöjd med behandlingen av dem, två bifalls och en besvaras.
Den viktigaste handlar om en modernare skola. I propositionen om utbildning, jobb och ekonomi finns mycket klokt med, men partistyrelsen hade helt missat frågan om modern teknik och vilka möjligheter det ger för att utveckla lärandet. Det måste vi ändra på.
Utskottet gillade motionen, men jag blir ibland lite bekymrad över det motstånd som en del visar mot modern teknik just i skolan. Det finns inte inom andra politiska områden. Sjukvården ska självklart ha den senaste medicinen och vi förfasas över att svininfluensapatienter kan tvingas få en respirator från 80-talet. Men eleverna ska tydligen leva utan modern utrustning?
Jag tycker att moderaterna ska vara den främsta kraften för framtidstro i Sverige, då måste vi bejaka utveckling och det nya. Det innebär inte att böcker, klassrum, skolbibliotek och annat är överflödigt, utan att skolan får fler möjligheter att möta eleverna.
Om skolan ska upplevas som relevant för eleverna måste den hänga med i utvecklingen, ta ett stort kliv in i 2000-talet. Miljön i skolan får inte vara påtagligt sämre än hemma. Det innebär att den tekniska standarden måste vara modern, att lärarna behärskar den och också utnyttjar teknikens möjligheter fullt ut. Här återstår fortfarande en hel del att göra och vi moderater borde vara de som leder detta arbete. Jag hoppas få med mig stämman på att vi måste ta krafttag inom detta område.
26 augusti, 2009
Fler utbildningsplatser med Alliansen
Nu har regeringen presenterat en första del ur kommande budgetproposition: sammanlagt 8,4 miljarder kronor extra under 2010 och 2011 i form av fler utbildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder. Nu ska arbetslösheten motverkas och unga ska få nya chanser.En satsning som heter duga! Oväntat för vissa kanske, men väldigt offensivt och välkommet och rätt i tiden! Det är nu man ska satsa. Att bränna av allt krut på en gång, som sossarna ville i vintras, skulle ha inneburit att man stod tomhänt nu. Och pengar till SAAB och annat skulle vara förbrukade utan att man fått något för dem. Vi möter behovet när det uppkommer i stället. Nu vet vi hur efterfrågan ser ut.
Det är helt rätt att använda arbetslöshetstiden som följt av den internationella finanskrisen till utbildning och andra insatser för att höja kompetensen och det är en fortsättning på det som gjorts tidigare.
Det blir 10 000 nya platser inom komvux, 3 000 nya platser inom den nyinrättade Yrkeshögskolan och 10 000 nya högskoleplatser. Därutöver blir det 54 000 nya platser inom arbetsmarknadsåtgärder med en särskild inriktning för ungdomar.
(SvD, radion, DN, Expressen, Aftonbladet)
Onyanserat, Lärarföbundet
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén går idag till storms mot friskolor i DN. Onyanserat och grovt generaliserat, tycker jag.
"Friskolornas affärsmodell bygger på att färre anställda ska göra mer. Lärarna får nästan ingen planeringstid och samtidigt har man dragit in på övrig administrativ personal. Det gör arbetsbördan för lärarna ohållbar och resultatet kan bli att sjukskrivningstalen nu skjuter i höjden" säger hon bland annat och skyller allt på att några friskolor går med vinst.
Mina tankar går åt flera håll. Först - Lärarförbundet har väl tecknat kollektivavtal med många friskolor, där arbetstid regleras? Har man ställt upp på "nästan ingen planeringstid"? Sen - friskolorna har ofta mindre klasser och mer lugn och ro, något som borde väga upp eventuell mer tid med eleverna. Sen - min bild är att sjukskrivningarna har minskat ganska ordentligt den senaste tiden, även på friskolorna (som dock haft friskare anställda än kommunen) och trots att vinsterna ökat något. Hur får de ihop det sambandet? Och - det är väl i vissa kommunala skolor som riktigt dålig arbetsmiljö finns med undermålig ledning, osund stress och små möjligheter till inflytande. Hur förklarar hon det, då?
Men mest handlar det om vinsten. Varför betraktas detta som något fult av etablissemanget i Sverige? Tänk er motsatsen - att företag inte går med vinst?! Är det bättre om alla går som SAAB? Blir kvaliteten högre? Blir det tryggare för eleverna eller lärarna? Nej, en sund ekonomi är nog alla betjänta av.
De här ständiga angreppen på vinst i skolan är för mig helt obegripligt, det är ett rätt litet fenomen. Det är väl dålig kvalitet som ska angripas? Att angripa vinst i stället för dålig kvalitet är som att ge Ipren mot tandvärk. Det dövar kanske smärtan tillfälligt, men är det inte bättre att laga hålet i stället?
Det är väldigt trist att Lärarförbundet sällar sig till kommunisterna och deras ständiga angrepp på marknadsekonomi och välfärdsföretagande, samtidigt som vissa kloka sossar försöker göra upp med sitt partis motstånd.
Tänker man lite längre inser nog de flesta att friskolorna har bidragit till att förnya skolan och det har ju även Lärarförbundet tidigare deklarerat. Allt är inte alls bra i friskolorna, men de har onekligen bidragit till en pedagogisk förnyelse och ökad mångfald som är bra. Det hade aldrig skett med vinstförbud, eftersom start av en skola kräver pengar. Vem vill satsa de pengarna om man inte kan få tillbaka dem senare? Den här "antiföretagandeattityden" är rätt förödande för Sverige, i synnerhet om den kommer från lärare. Lärare borde uppmuntra elever till kreativitet, initiativ och företagsamhet och där ingår onekligen också att starta företag. Det är med egna initiativ som människor och länder växer.
"Friskolornas affärsmodell bygger på att färre anställda ska göra mer. Lärarna får nästan ingen planeringstid och samtidigt har man dragit in på övrig administrativ personal. Det gör arbetsbördan för lärarna ohållbar och resultatet kan bli att sjukskrivningstalen nu skjuter i höjden" säger hon bland annat och skyller allt på att några friskolor går med vinst.
Mina tankar går åt flera håll. Först - Lärarförbundet har väl tecknat kollektivavtal med många friskolor, där arbetstid regleras? Har man ställt upp på "nästan ingen planeringstid"? Sen - friskolorna har ofta mindre klasser och mer lugn och ro, något som borde väga upp eventuell mer tid med eleverna. Sen - min bild är att sjukskrivningarna har minskat ganska ordentligt den senaste tiden, även på friskolorna (som dock haft friskare anställda än kommunen) och trots att vinsterna ökat något. Hur får de ihop det sambandet? Och - det är väl i vissa kommunala skolor som riktigt dålig arbetsmiljö finns med undermålig ledning, osund stress och små möjligheter till inflytande. Hur förklarar hon det, då?
Men mest handlar det om vinsten. Varför betraktas detta som något fult av etablissemanget i Sverige? Tänk er motsatsen - att företag inte går med vinst?! Är det bättre om alla går som SAAB? Blir kvaliteten högre? Blir det tryggare för eleverna eller lärarna? Nej, en sund ekonomi är nog alla betjänta av.
De här ständiga angreppen på vinst i skolan är för mig helt obegripligt, det är ett rätt litet fenomen. Det är väl dålig kvalitet som ska angripas? Att angripa vinst i stället för dålig kvalitet är som att ge Ipren mot tandvärk. Det dövar kanske smärtan tillfälligt, men är det inte bättre att laga hålet i stället?
Det är väldigt trist att Lärarförbundet sällar sig till kommunisterna och deras ständiga angrepp på marknadsekonomi och välfärdsföretagande, samtidigt som vissa kloka sossar försöker göra upp med sitt partis motstånd.
Tänker man lite längre inser nog de flesta att friskolorna har bidragit till att förnya skolan och det har ju även Lärarförbundet tidigare deklarerat. Allt är inte alls bra i friskolorna, men de har onekligen bidragit till en pedagogisk förnyelse och ökad mångfald som är bra. Det hade aldrig skett med vinstförbud, eftersom start av en skola kräver pengar. Vem vill satsa de pengarna om man inte kan få tillbaka dem senare? Den här "antiföretagandeattityden" är rätt förödande för Sverige, i synnerhet om den kommer från lärare. Lärare borde uppmuntra elever till kreativitet, initiativ och företagsamhet och där ingår onekligen också att starta företag. Det är med egna initiativ som människor och länder växer.
25 augusti, 2009
Skolans Dag - hurra!
Idag är det Skolans Dag, utnämnt av de båda lärarorganisationerna om jag förstår det rätt. Ett bra initiativ. Det skulle kunna vara avstampen för en spännande framtidsdiskussion. Vad vill vi med skolan egentligen? Och vilka reformer behövs för att nå dit?
Det är trist att Lärarförbundet hellre vill ägna dagen åt "en kamp mot nedskärningar, varsel och uppsägningar". Det känns inte så framåtsyftande direkt. Inte är väl detta skolans största problem? Även Lärarförbundet borde ju inse att det i varje läge inte är antalet lärare som avgör vilken kvalitet skolan har. Det finns otaliga undersökningar som bekräftar detta. Därmed inte sagt att det är oväsentligt, men det är ännu mer intressant hur duktiga och engagerade de befintliga lärarna är. I runda slängar finns det väl 250 000 anställda i skolor runt om i Sverige. Är de någon som på allvar tror att det är något tusen fler eller färre som utgör skillnaden mellan låg eller hög kvalitet, i synnerhet som elevantalet sjunker? Jag försvarar inte neddragningarna - dåliga prioriteringar med massuppsägningar av lärare men samtidiga nybyggen av spaanläggningar förtjänar verkligen att kritiseras - men tycker inte att det borde vara huvudfrågan på Skolans Dag.
Ett av skolans problem är ju att bilden av skolan är lite väl svart. Inte blir det bättre av sådana här utspel. Varför inte en diskussion om hur vi möter framtidens utmaningar i stället? En lite mer positiv ansats hade jag hoppats på.
Här har LR mer att komma med. De presenterar en intressant undersökning om vad 2 000 föräldrar tycker i ett antal mer framåtsyftande frågor. Föga förvånande finns det ett mycket stort stöd för den politik som vi moderater driver. Flexibel skolstart, reformeringen av gymnasiet, lika villkor för kommunala skolor och friskolor, vassare skolinspektion samt kompetenta lärare är frågor vi gick vill val på och nu genomför så snabbt vi kan. (DN, SvD)
För socialdemokraterna måste undersökningen komma som en kalldusch. De ligger ju helt i otakt med opinionen i flertalet frågor. När vi vill öka specialiseringen i gymnasiet så vill de göra den mer generell i stället, till och med majoriteten (66%) av deras egna sympatisörer håller med oss. Inte ens vänsterpartiets sympatisörer ställer upp på deras rabiata motstånd mot friskolor, bara 14% tycker att friskolor inte borde få finnas.
Undersökningen visar också att Sveriges föräldrar gillar moderaterna. 33% säger sig sympatisera med oss, bara en procent mindre än socialdemokraterna. Bockar ödmjukast!
Det är trist att Lärarförbundet hellre vill ägna dagen åt "en kamp mot nedskärningar, varsel och uppsägningar". Det känns inte så framåtsyftande direkt. Inte är väl detta skolans största problem? Även Lärarförbundet borde ju inse att det i varje läge inte är antalet lärare som avgör vilken kvalitet skolan har. Det finns otaliga undersökningar som bekräftar detta. Därmed inte sagt att det är oväsentligt, men det är ännu mer intressant hur duktiga och engagerade de befintliga lärarna är. I runda slängar finns det väl 250 000 anställda i skolor runt om i Sverige. Är de någon som på allvar tror att det är något tusen fler eller färre som utgör skillnaden mellan låg eller hög kvalitet, i synnerhet som elevantalet sjunker? Jag försvarar inte neddragningarna - dåliga prioriteringar med massuppsägningar av lärare men samtidiga nybyggen av spaanläggningar förtjänar verkligen att kritiseras - men tycker inte att det borde vara huvudfrågan på Skolans Dag.
Ett av skolans problem är ju att bilden av skolan är lite väl svart. Inte blir det bättre av sådana här utspel. Varför inte en diskussion om hur vi möter framtidens utmaningar i stället? En lite mer positiv ansats hade jag hoppats på.
Här har LR mer att komma med. De presenterar en intressant undersökning om vad 2 000 föräldrar tycker i ett antal mer framåtsyftande frågor. Föga förvånande finns det ett mycket stort stöd för den politik som vi moderater driver. Flexibel skolstart, reformeringen av gymnasiet, lika villkor för kommunala skolor och friskolor, vassare skolinspektion samt kompetenta lärare är frågor vi gick vill val på och nu genomför så snabbt vi kan. (DN, SvD)
För socialdemokraterna måste undersökningen komma som en kalldusch. De ligger ju helt i otakt med opinionen i flertalet frågor. När vi vill öka specialiseringen i gymnasiet så vill de göra den mer generell i stället, till och med majoriteten (66%) av deras egna sympatisörer håller med oss. Inte ens vänsterpartiets sympatisörer ställer upp på deras rabiata motstånd mot friskolor, bara 14% tycker att friskolor inte borde få finnas.
Undersökningen visar också att Sveriges föräldrar gillar moderaterna. 33% säger sig sympatisera med oss, bara en procent mindre än socialdemokraterna. Bockar ödmjukast!
Tips till Mona Sahlin och Marie Granlund: det räcker inte att säga omprövning och förnyelse, man måste göra det också även om det smärtar!
Varning för Norge
Norge har en vänsterpartist som utbildningsminister, Bård Vegar Solhjell. De rödgröna partierna gick till val senast på att öka statens satsningar på utbildning. Idag läser jag på NRK:s web (norska SVT) att norska statens kaka till utbildning har minskat under innevarande mandatperiod, tvärtemot vad som utlovades före förra valet. Andelen som går till utbildningsväsendet är nu mindre än på 13 år, visar uppgifter från norska Statistisk Sentralbyrå.
Det är helt enkelt annat som prioriteras av den rödgröna regeringen i Norge. Ett varningens exempel även för Sverige, således. Passar bra att påminna om idag när LR arrangerar Skolans Dag. Och en lyckönskan till norska Höyre, som har skolan som en av sina främsta frågor.
Det är helt enkelt annat som prioriteras av den rödgröna regeringen i Norge. Ett varningens exempel även för Sverige, således. Passar bra att påminna om idag när LR arrangerar Skolans Dag. Och en lyckönskan till norska Höyre, som har skolan som en av sina främsta frågor.
24 augusti, 2009
Granska skolböckerna!
Skolböckerna bör spegla värdegrunden i läroplanerna, eller hur? Det är oklart om det är så idag eller inte. Det är ingen som granskar läromedlen och det tycker jag är en brist, vilket jag också skriver tillsammans med en kollega i Lärarnas Tidning.Skolböckerna spelar faktiskt en ganska stor roll i att förmedla värderingar och attityder till ungdomarna. Jämställdhet och jämlikhet, tolerans, mångfald och fria från politisk propaganda. Så är det tyvärr inte alltid, vilket också forskare konstaterat. När Skolinspektionen nu ska granska skolorna bättre bör man också granska läromedlen.
23 augusti, 2009
Komvuxbetyg till Kina
Jag läste i somras att två kommuner i Skåne, Kristianstad och Båstad, utfärdat svenska betyg till ett 50-tal kinesiska elever, trots att de inte bott eller studerat i Sverige. Skolinspektionen är tämligen kritiskt, med rätta.Hur i h-e kan det ske, är den naturliga och högst rimliga frågan. Hur kan man utfärda betyg till elever man aldrig träffat? I ett annat land?
Med tanke på debatten tidigare i veckan och förra veckan om likvärdigheten i betygsättningen i friskolor så kan man ju onekligen undra hur detta kan ske. I kommunala skolor. Här säljer kommunen betyg till andra länder. Varför får detta inte medialt utrymme? Men jakten på friskolor är väl intressantare än sakfrågan, hur betygen egentligen sätts...
Syftet med att få betyg i matte och engelska är att kunna komma in på universitetet i Sverige. Det ger ytterligare argument att vi nu måste ta bort den gratis universitetsutbildningen för personer utanför EU och EES-området. Vi kan inte upprätthålla regler som är så mycket generösare än andra länder som tränger undan svenska elever.
22 augusti, 2009
Regeringen satsar på matte
Nu levereras en del i den matematiksatsning som vi tidigare utlovat. 87 miljoner fördelas till kommuner och skolor för diverse olika projekt för att förbättra matematikundervisningen (Skolverket, DN, SR).
Det här behövs verkligen. Man kan tycka att det inte är så mycket pengar i det stora hela, men det är välkomna stimulansmedel för att göra ett ordentligt ryck nu. Olika internationella studier har visat att svenska elever halkar efter i matematik. Nu blir det satsningar på kompetensutveckling av lärare, metodutveckling, pröva lite alternativa pedgogiska modeller med IT och utomhuspedagogik mm.
Jag minns mycket väl mina år i lågstadiet i början av 70-talet då vi alla ingick i ett gigantiskt experiment med mängdlära. Delmängder hit och dit och ringar runt apelsiner och bananer. Någonstans där tror jag att matematiken sänktes för att aldrig riktigt återhämta sig. Mitt besök i Lilla Edet för något år sedan, där jag bl a träffade matematikprofessor PO Bentley, visade klart och tydligt hur illa det fortfarande kan vara med matematikundervisningen. Lärarutbildning där blivande lågstadielärare inte behöver lära sig matematik i kombination med dåliga läroböcker är naturligtvis helt förödande. Det vanligaste svaret bland tredjeklassare (tror jag) på talet 51-49 blev 18, men det kunde finnas fler svar trodde eleverna också.
Därför tror jag att vår mattesatsning kommer att bli ett ordentligt lyft. Synd bara att de kommuner som har haft riktigt usla resultat på nationella prov (sämst var Hällefors, Fagersta och Skinnskatteberg, där nästan 4 av 10 elever inte klarade målen för godkänt senast) inte får nåra penar. Men de kanske inte skickade in någon ansökan heller, eller så var den kanske så undermålig? Men det blir fler omgångar och nya pengar att söka, så det kanske kommer.
Det här behövs verkligen. Man kan tycka att det inte är så mycket pengar i det stora hela, men det är välkomna stimulansmedel för att göra ett ordentligt ryck nu. Olika internationella studier har visat att svenska elever halkar efter i matematik. Nu blir det satsningar på kompetensutveckling av lärare, metodutveckling, pröva lite alternativa pedgogiska modeller med IT och utomhuspedagogik mm.
Jag minns mycket väl mina år i lågstadiet i början av 70-talet då vi alla ingick i ett gigantiskt experiment med mängdlära. Delmängder hit och dit och ringar runt apelsiner och bananer. Någonstans där tror jag att matematiken sänktes för att aldrig riktigt återhämta sig. Mitt besök i Lilla Edet för något år sedan, där jag bl a träffade matematikprofessor PO Bentley, visade klart och tydligt hur illa det fortfarande kan vara med matematikundervisningen. Lärarutbildning där blivande lågstadielärare inte behöver lära sig matematik i kombination med dåliga läroböcker är naturligtvis helt förödande. Det vanligaste svaret bland tredjeklassare (tror jag) på talet 51-49 blev 18, men det kunde finnas fler svar trodde eleverna också.
Därför tror jag att vår mattesatsning kommer att bli ett ordentligt lyft. Synd bara att de kommuner som har haft riktigt usla resultat på nationella prov (sämst var Hällefors, Fagersta och Skinnskatteberg, där nästan 4 av 10 elever inte klarade målen för godkänt senast) inte får nåra penar. Men de kanske inte skickade in någon ansökan heller, eller så var den kanske så undermålig? Men det blir fler omgångar och nya pengar att söka, så det kanske kommer.
21 augusti, 2009
Bodström ser dig!
Thomas Bodström (s) föreslår att skolorna själva ska få bestämma om de vill ha övervakningskameror inne i eller utanför skolorna. Lite hårresande, faktiskt. I synnerhet från en fd justitieminister.Jag tillhör dem som tycker att övervakningskameror kan vara okej för att skapa lugn och trygghet och motverka våld, knarklangning, mobbning etc. Men det måste ske under ordnade former och på ett sätt som ger tillräckligt skydd för integritet och människors rörelsefrihet. Vi ska inte ha kameror i omklädningsrum, på toaletter, i klassrummen.
Därför förvånar det att Bodström nu vill låta skolorna göra som de vill, hur de vill. Rena Vilda Västern låter det som.
En grundläggande princip i ett rättssamhälle är väl att det är någon annan som fattar beslut när människors integritet påverkas och inte den som tjänar på övervakningen? Det behövs balans mot andra intressen och den kan bara en neutral part stå för. Butiker får inte sätta upp övervakningskameror hur som helst. Polisen får inte övervaka hur som helst. Jag får inte sätta upp en övervakningskamera utanför mitt hus hur som helst. Det krävs tillstånd först och det tycker jag är bra. Varför ska just skolorna få göra som de vill, utan att få tillstånd först? Ska inte rättssäkerhet råda i skolans värld? Det är verkligen illavarslande besked från sossarna.
Bodström har gett övervakningssamhället ett ansikte, idag blir det ännu tydligare. Hoppas att han aldrig kommer tillbaka som minister. Skulle mp och v kunna acceptera honom i en eventuell röd regering? Expressen instämmer.
Morgonsoffadebatt om friskolor
Åkte tidigt till TV4:s morgonsoffa i morse. Mellan rådjurskorv och syltning skulle jag debattera friskolor och glädjebetyg med vänsterns Rossana Dinamarca. Nu är det ju "bevisat" att friskolor köper elever med både pengar och höga betyg och endast är intresserade av höga vinster, allt enligt Dinamarca. Något intresse för skolutveckling eller kärlek till barn och lärande finns nog inte alls. Det är bara giriga människor som engagerar sig i friskolor. Vilken oerhört trist samhällssyn och negativ approach till människor det partiet har!Jag tycker nog att programledaren Annika Hagström var lite väl partisk. Det började med att hon varmt och hjärtligt omfamnade Dinamarca men däremot inte hälsade på mig... Sen påannonserade hon det hela med att det nu finns en "stor överetablering av friskolor" och att de lockar elever med höga betyg. Det var ingen fråga, utan en "sanning". Därefter får Dinamarca bre ut sig hur länge som helst och hon bara sitter och tindrar med ögonen utan motfrågor eller avbrott när hon börjar prata om annat. Jag får inte avsluta en enda mening, men får däremot lite åthutningar för att inte hålla mig till ämnet. Det kändes onekligen det som om hon deltog i debatten på vänsterns sida. Jobbade inte hon på ultrakommunistiska Norrskensflamman förut, förresten?
För mig är det tydligt att vinst är värre än dåliga skolor för vänstern. För mig är det tvärtom. Det är dålig undervisning och usel kvalitet som ska angripas och åtgärdas, inte framgångsrika välfärdsföretag. Vi behöver fler sådana i Sverige.
20 augusti, 2009
It´s economy, stupid! Eller?
Det ekonomiska läget är dystert i många kommuner och det påverkar självklart skolan. SCB rapporterar idag att 255 av 290 kommuner prognostiserar underskott i år, till största delen beroende på sjunkande skatteintäkter (SR).
Vi har redan skjutit till miljard efter miljard till kommunerna, men det räcker uppenbarligen inte. I januari var det sänkta arbetsgivaravgifter som gav 3 miljarder. I april i vårbudgeten var det 17 miljarder extra. Ändringar i reglerna för sjukskrivning/sjukpension gör att sjukförsäkringsavgifterna kunde sänkas med drygt 2 miljarder, pengar som kan användas till annat i stället.
Jag önskar verkligen Anders Borg och Fredrik Reinfeldt lycka till i förhandlingarna med övriga partier om ännu mer pengar för att skydda välfärdens kärna.
Samtidigt handlar det också om hur pengarna används. Dagligen kan man läsa i tidningarna om nya utgifter och nya åtaganden. I BLT kan man t ex läsa att Ronneby diskuterar nybyggnad av femtiometersbassäng och hopptorn. Nödvändigt? En annan artikel i samma tidning några dagar senare handlar om att Ronneby ska sparka 26 lärare. Varför gör ingen kopplingen mellan detta?
Det handlar om prioriteringar och vad man gör med de 450 miljarder kronor som man trots allt förfogar över. Även om man skjuter till ännu mer skattepengar från statens sida så är det upp till varenda kommunalpolitiker att se till att man prioriterar det viktigaste och dit hör självklart skolan. Ronnebyexemplet är ganska illustrativt. Jag hoppas - förutsätter - att man använder nya pengar till skolan och inte bassänger.
Vi har redan skjutit till miljard efter miljard till kommunerna, men det räcker uppenbarligen inte. I januari var det sänkta arbetsgivaravgifter som gav 3 miljarder. I april i vårbudgeten var det 17 miljarder extra. Ändringar i reglerna för sjukskrivning/sjukpension gör att sjukförsäkringsavgifterna kunde sänkas med drygt 2 miljarder, pengar som kan användas till annat i stället.
Jag önskar verkligen Anders Borg och Fredrik Reinfeldt lycka till i förhandlingarna med övriga partier om ännu mer pengar för att skydda välfärdens kärna.
Samtidigt handlar det också om hur pengarna används. Dagligen kan man läsa i tidningarna om nya utgifter och nya åtaganden. I BLT kan man t ex läsa att Ronneby diskuterar nybyggnad av femtiometersbassäng och hopptorn. Nödvändigt? En annan artikel i samma tidning några dagar senare handlar om att Ronneby ska sparka 26 lärare. Varför gör ingen kopplingen mellan detta?
Det handlar om prioriteringar och vad man gör med de 450 miljarder kronor som man trots allt förfogar över. Även om man skjuter till ännu mer skattepengar från statens sida så är det upp till varenda kommunalpolitiker att se till att man prioriterar det viktigaste och dit hör självklart skolan. Ronnebyexemplet är ganska illustrativt. Jag hoppas - förutsätter - att man använder nya pengar till skolan och inte bassänger.
Skolstart, äntligen!
Idag börjar skolan för tusentals barn och ungdomar. De flesta har nog sett fram emot den här dagen länge. Ett långt sommarlov är skönt, men det är lika kul att träffa kompisar igen och komma in i normala gängor.
För de som börjar för första gången är det nog lite pirrigt. Jag minns hur mina barn nästan satt med ryggsäckarna på en vecka innan och bara väntade och väntade på att skolan skulle börja. De blev "stora" och skulle få lära sig massor av saker. Skolans stora utmaning är att behålla den här lärlusten genom alla årskurser, att ögonen ska tindra också i åttan.
Förhoppningsvis kommer eleverna att möta en lite bättre skola den här hösten, neddragningar till trots. Sakta men säkert tränger budskapet om fokus på kunskaper och krav på lugn och arbetsro igenom. Min bild är att lärare vågar vara tydligare, det är okej att ställa krav nu.
Den som tror på sossarnas och vänsterns nidbild (kadaverdisciplin, sortering och prov från morgon till kväll) blir grymt besviken. Ingen har sett den skolan, för den finns inte. Det är lärandets glädje vi vill ser mer av, en rolig, stimulerande och kreativ skola som man valt själv. Det kräver att kunskapsuppdraget lyfts fram och att alla kan känna sig trygga i sin skola. Det borde väl inte vara så konstigt eller kontroversiellet?
För de som börjar för första gången är det nog lite pirrigt. Jag minns hur mina barn nästan satt med ryggsäckarna på en vecka innan och bara väntade och väntade på att skolan skulle börja. De blev "stora" och skulle få lära sig massor av saker. Skolans stora utmaning är att behålla den här lärlusten genom alla årskurser, att ögonen ska tindra också i åttan.
Förhoppningsvis kommer eleverna att möta en lite bättre skola den här hösten, neddragningar till trots. Sakta men säkert tränger budskapet om fokus på kunskaper och krav på lugn och arbetsro igenom. Min bild är att lärare vågar vara tydligare, det är okej att ställa krav nu.
Den som tror på sossarnas och vänsterns nidbild (kadaverdisciplin, sortering och prov från morgon till kväll) blir grymt besviken. Ingen har sett den skolan, för den finns inte. Det är lärandets glädje vi vill ser mer av, en rolig, stimulerande och kreativ skola som man valt själv. Det kräver att kunskapsuppdraget lyfts fram och att alla kan känna sig trygga i sin skola. Det borde väl inte vara så konstigt eller kontroversiellet?
19 augusti, 2009
Muslimska friskolors bästa vän?
En anonym bloggare, "Roger", skriver att jag är muslimska friskolors bästa vän i riksdagen (här). Jag vet inte det ja... Jag är vän av valfrihet, det är det jag drivs av. Eftersom anonyme "Roger" inte vill att man ska kunna skriva kommentarer på hans blogg så får jag svara här i stället. Lite trist att han inte träder fram så att man vet vem man kommunicerar med. Och han ringer från dolt nummer så att man inte kan ringa upp heller.
Det här hade jag tänkt svara i alla fall:
Vi (mest du) pratade ganska länge igår. Dessvärre måste jag säga att du inte uppfattat mig korrekt. Några kommentarer:
1. Jag tror inte att muslimska skolor generellt sett fungerar bättre än kommunala. Det finns säkert exempel på både detta och motsatsen. Däremot kan jag säga att de konfessionella skolor jag besökt generellt sett fungerat bra (liksom de flesta kommunala skolor). Att jag inte gav något exempel eller underbyggde med siffror kan ju bero på att du inte frågade...
2. Jag försvarar inte Ögårdsskolan. Det kan jag ju inte göra eftersom jag inte varit där eller är särskilt insatt i just den skolan. Mitt blogginlägg handlade om Försvarshögskolans rapport och Nyamko Sabunis kommentar om denna (här).
3. Skolinspektionen inrättades som ny myndighet för mindre än ett år sedan. Det är väl rätt förklarligt att den ännu inte kunnat göra så mycket, det är många nya inspektörer som ska rekryteras och utbildas. Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har hittills inte haft några muskler att ingripa mot kvalitetsbrister i kommunala eller fristående skolor, tack vare en tidigare slapphänt socialdemokratisk regering. I det förslag till skollag som vi presenterade 15 juni får de detta och förhoppningsvis ska den nya lagen träda i kraft 2011.
4. Jag vet inte vilken granskning säpo gör, vare sig av muslimska friskolor, andra friskolor eller i övrigt. Därför kan jag inte gå in i en diskussion om detta med dig.
5. Jag har ingen uppfattning om någon muslimsk friskola ska läggas ned eller inte. Det är upp till inspektionsmyndigheten att avgöra. Kvalitetsfaktorer ska avgöra detta, inte om de är muslimska, kristna, vinstgivande, Waldorfinspirerande eller något annat som det ropas på i debatten emellanåt.
6. Skolor som ägnar sig åt ekonomiska oegentligheter ska självklart bli av med tillståndet. Jag blir rätt upprörd över att du hävdar något annat. Jag vet också att Ekobrottsmyndigheten har en duktig och orädd generaldirektör som inte räds tuffa tag. Det är Ekobrottsmyndigheten som ansvarar för ekonomisk brottslighet, inte Skolinspektionen. Jag tror att de skulle vara väldigt intresserade av dina initierade bevis mot dessa muslimska friskolor.
7. Du påstår att det inte finns några muslimska skolor med bra resultat. Men det gör det. Exempelvis har två av de skolor jag varit på, Al Ahzarskolan och Al Zahraa idealiska akademi i Stockholm, klart fler elever som är godkända i alla ämnen än motsvarande kommunala skolor och positiva Salsavärden.
8. En skolas kopplingar till politiker är irrelevant tycker jag, så länge det inte påverkar undervisningen.
Slutligen, vare sig jag eller moderaterna tycker att huvudmannaskapet på en skola är särskilt viktigt. Det är valfriheten för eleverna vi är ute efter och tycker att människor ska kunna förverkliga sina idéer inom skolvärlden på samma sätt som inom andra sektorer och därför ska kunna starta friskolor. Det är kvaliteten som är det viktiga, inte vem som driver skolan.
Du verkar vara emot skolor som drivs av muslimer. Det är en form av diskriminering och intolerans som jag inte ställer upp på. Ska vi registrera människors tro innan de får sitta i en styrelse för en skola? Det är brister - ekonomiska, utbildningsmässiga och andra - som ska motarbetas och det med betydligt större kraft än hittills.
För övrigt kan jag upplysa om att jag inte är ett dugg religiös själv, inte ens med i någon församling alls.
Det här hade jag tänkt svara i alla fall:
Vi (mest du) pratade ganska länge igår. Dessvärre måste jag säga att du inte uppfattat mig korrekt. Några kommentarer:
1. Jag tror inte att muslimska skolor generellt sett fungerar bättre än kommunala. Det finns säkert exempel på både detta och motsatsen. Däremot kan jag säga att de konfessionella skolor jag besökt generellt sett fungerat bra (liksom de flesta kommunala skolor). Att jag inte gav något exempel eller underbyggde med siffror kan ju bero på att du inte frågade...
2. Jag försvarar inte Ögårdsskolan. Det kan jag ju inte göra eftersom jag inte varit där eller är särskilt insatt i just den skolan. Mitt blogginlägg handlade om Försvarshögskolans rapport och Nyamko Sabunis kommentar om denna (här).
3. Skolinspektionen inrättades som ny myndighet för mindre än ett år sedan. Det är väl rätt förklarligt att den ännu inte kunnat göra så mycket, det är många nya inspektörer som ska rekryteras och utbildas. Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har hittills inte haft några muskler att ingripa mot kvalitetsbrister i kommunala eller fristående skolor, tack vare en tidigare slapphänt socialdemokratisk regering. I det förslag till skollag som vi presenterade 15 juni får de detta och förhoppningsvis ska den nya lagen träda i kraft 2011.
4. Jag vet inte vilken granskning säpo gör, vare sig av muslimska friskolor, andra friskolor eller i övrigt. Därför kan jag inte gå in i en diskussion om detta med dig.
5. Jag har ingen uppfattning om någon muslimsk friskola ska läggas ned eller inte. Det är upp till inspektionsmyndigheten att avgöra. Kvalitetsfaktorer ska avgöra detta, inte om de är muslimska, kristna, vinstgivande, Waldorfinspirerande eller något annat som det ropas på i debatten emellanåt.
6. Skolor som ägnar sig åt ekonomiska oegentligheter ska självklart bli av med tillståndet. Jag blir rätt upprörd över att du hävdar något annat. Jag vet också att Ekobrottsmyndigheten har en duktig och orädd generaldirektör som inte räds tuffa tag. Det är Ekobrottsmyndigheten som ansvarar för ekonomisk brottslighet, inte Skolinspektionen. Jag tror att de skulle vara väldigt intresserade av dina initierade bevis mot dessa muslimska friskolor.
7. Du påstår att det inte finns några muslimska skolor med bra resultat. Men det gör det. Exempelvis har två av de skolor jag varit på, Al Ahzarskolan och Al Zahraa idealiska akademi i Stockholm, klart fler elever som är godkända i alla ämnen än motsvarande kommunala skolor och positiva Salsavärden.
8. En skolas kopplingar till politiker är irrelevant tycker jag, så länge det inte påverkar undervisningen.
Slutligen, vare sig jag eller moderaterna tycker att huvudmannaskapet på en skola är särskilt viktigt. Det är valfriheten för eleverna vi är ute efter och tycker att människor ska kunna förverkliga sina idéer inom skolvärlden på samma sätt som inom andra sektorer och därför ska kunna starta friskolor. Det är kvaliteten som är det viktiga, inte vem som driver skolan.
Du verkar vara emot skolor som drivs av muslimer. Det är en form av diskriminering och intolerans som jag inte ställer upp på. Ska vi registrera människors tro innan de får sitta i en styrelse för en skola? Det är brister - ekonomiska, utbildningsmässiga och andra - som ska motarbetas och det med betydligt större kraft än hittills.
För övrigt kan jag upplysa om att jag inte är ett dugg religiös själv, inte ens med i någon församling alls.
Varför bara sommarskola?
I sommar har ett antal tusen elever gått sk sommarskola. Läst svenska, engelska eller matematik, ofta för att nå Godkänt och bli behöriga till gymnasiet. Förra året var det över 10 000 elever och säkert lika många i år (enligt en rapport från Skolverket).Många vittnar om att det är en suverän undervisning. Individanpassat, koncentrerat, effektivt, fokuserat och i en miljö med likasinnade. Ingen behöver känna sig "dum".
Jag undrar bara varför detta inte kan ske under vanliga skolåret också? Det är ju samma elever, samma lärare och samma byggnad... Är det för att det finns en så tydlig gräns för behörighet inför gymnasiet att motivationen att inte gå på IV gör skillnad? Är det andra lärare som man kanske kommer bättre överens med och förklarar på ett sätt som man förstår?
Samtidigt - det går ju att organisera under terminerna också. Man hör ständigt att man inte har råd, att fler skulle behöva hjälp etc. Men det här är inte särskilt kostsamt. Staten skjuter till lite pengar som smörjmedel, men det är bråkdelar av vad hela skolan kostar. Och vad det kostar att elever går IV, det är sannerligen inte gratis. Det borde gå att organisera läxhjälp, individuell extraträning etc ändå (och en del gör det framgångsrikt, det vet jag). Och det finns ju inget i grundlagen som säger att man ska ha matte varje vecka en timme här och en timme där. Man får koncentrera det om man vill.
För det är ju lite sent med sommarskola när man fått IG i nian. Risken, jag vet inte hur stor den är, men risken är att det blir lite för lätt att få G efter sommarskolan och frågan är hur eleverna klarar sig på gymnasiet sedan. Hur väl sitter två veckors matematik när skolvardagen närmar sig? Jag har inte sett någon studie om detta, men det vore intressant. Det vore ju bättre för alla parter om man kunde erbjuda extra hjälp tidigare, men jag vet ju att det alltid finns människor som startar sent och behöver en definitiv gräns för att komma igång.
Malmöelever gav lärare högt betyg
Apropå betyg så läste jag i somras att de Malmöelever som på prov fick betygsätta sina lärare i våras var ganska nöjda. Sydsvenskan och Skånska Dagbladet rapporterade om detta för en månad sedan.
540 elever deltog i pilotprojektet, som vad jag förstår är tänkt att skalas upp kommande år. Genomsnittet för de 30 deltagande lärarna blev 4 på en femgradig skala. Eftersom det endast var lärare som själva aktivt ville vara med så kan man väl gissa att de var ganska förvissade om elevernas positiva inställning. Frågan är hur det går om/när alla lärare bedöms på detta sätt.
Det var väldiga diskussioner i höstas och vintras om detta och Ilmar Reepalu fick det hett om öronen. Inte minst LR var starkt kritiska, men även mina lokala partikamrater. Så här i efterhand, och efter att bara ha läst tidningsartiklar i ämnet, så verkar inte oron ha varit befogad.
Det var ju inte så farligt, eller hur? För egen del tycker jag att det är rätt naturligt att eleverna får vara med och utvärdera sin skola och lärarnas insatser, men det ska ske på rätt sätt och med respekt för professionens integritet. Det är ett förbättringsinstrument, inget sätt att peka ut en enskild person. Ser man det så, så tror jag att man har mycket att vinna på att lyssna på eleverna. Det är ju trots allt för dem som skolan är till.
540 elever deltog i pilotprojektet, som vad jag förstår är tänkt att skalas upp kommande år. Genomsnittet för de 30 deltagande lärarna blev 4 på en femgradig skala. Eftersom det endast var lärare som själva aktivt ville vara med så kan man väl gissa att de var ganska förvissade om elevernas positiva inställning. Frågan är hur det går om/när alla lärare bedöms på detta sätt.
Det var väldiga diskussioner i höstas och vintras om detta och Ilmar Reepalu fick det hett om öronen. Inte minst LR var starkt kritiska, men även mina lokala partikamrater. Så här i efterhand, och efter att bara ha läst tidningsartiklar i ämnet, så verkar inte oron ha varit befogad.
Det var ju inte så farligt, eller hur? För egen del tycker jag att det är rätt naturligt att eleverna får vara med och utvärdera sin skola och lärarnas insatser, men det ska ske på rätt sätt och med respekt för professionens integritet. Det är ett förbättringsinstrument, inget sätt att peka ut en enskild person. Ser man det så, så tror jag att man har mycket att vinna på att lyssna på eleverna. Det är ju trots allt för dem som skolan är till.
18 augusti, 2009
Få elever med MVG i allt
Gårdagens DN Debatt-artikel med rubriken "Konkurrens om elever ger orättvisa betyg" nyanserades av Skolverket idag på ett utomordentligt bra sätt tycker jag.
De sätter in det i ett annat sammanhang som ger perspektiv. Henrekson skriver att andelen elever som fått högsta betyg i alla kurser från gymnasiet ökat 28 gånger mellan 1997 och 2007. Bestickande. Skolverket konstaterar dock sådär knastertorrt som bara en myndighet kan (och ska!) att ökningen framför allt skedde mellan 1997 och 2001 innan det nya betygssystemet funnit sina former och att det 2008 totalt var 700 elever (av 92 615). Det är 0,76 procent. 2006 var det 0,71 procent.
Som sagt - det ger lite perspektiv och inte alls anledning till totalpanik. Och rubriken blir rätt missvisande. Dock är det, vilket inte får glömmas bort, angeläget att kvalitetssäkra betygssättningen så att den blir så rättvis och likvärdig som möjligt.
De sätter in det i ett annat sammanhang som ger perspektiv. Henrekson skriver att andelen elever som fått högsta betyg i alla kurser från gymnasiet ökat 28 gånger mellan 1997 och 2007. Bestickande. Skolverket konstaterar dock sådär knastertorrt som bara en myndighet kan (och ska!) att ökningen framför allt skedde mellan 1997 och 2001 innan det nya betygssystemet funnit sina former och att det 2008 totalt var 700 elever (av 92 615). Det är 0,76 procent. 2006 var det 0,71 procent.
Som sagt - det ger lite perspektiv och inte alls anledning till totalpanik. Och rubriken blir rätt missvisande. Dock är det, vilket inte får glömmas bort, angeläget att kvalitetssäkra betygssättningen så att den blir så rättvis och likvärdig som möjligt.
Trygg med övervakning
Stöldskyddsföreningen skriver idag på SvD Brännpunkt att både elever och föräldrar tycker att kameraövervakning i skolan ger trygghet.
Jag skrev om detta i oktober, då datainspektionen stoppat kameror i bl a Stockholm. Håller helt med om att övervakning kan vara bra för att skapa trygghet och motverka våld, mobbning, knarklangning och skadegörelse. En massiv majoritet (70-90%) av elever, föräldrar och skolpersonal tror att det bidrar till en tryggare vardag och vill tillåta mer kameraövervakning.
Det strider lite mot den allmänna bilden i media av integritetstörstande ungdomar. Fast kanske ser de det inte på samma sätt som övervakning på nätet. Men helt klart finns det en intressekonflikt mellan trygghet och integritet. Kameror i klassrummen, som 70% av eleverna kan tänka sig, ställer jag mig väldigt tveksam till men samtidigt säger det något om hur elever upplever sin vardag. Det är ju inte utan skäl som ungdomarna tycker att det behövs fler kameror för att öka tryggheten.
Helt klart måste mer göras och Datainspektionens hårda regler måste balanseras lite. Och formerna för hur materialet ska lagras och vilka som ska ha tillgång till övervakningsbilderna måste vara väldigt tydliga och brott mot detta bör betraktas som allvarliga ingrepp i integriteten.
Jag skrev om detta i oktober, då datainspektionen stoppat kameror i bl a Stockholm. Håller helt med om att övervakning kan vara bra för att skapa trygghet och motverka våld, mobbning, knarklangning och skadegörelse. En massiv majoritet (70-90%) av elever, föräldrar och skolpersonal tror att det bidrar till en tryggare vardag och vill tillåta mer kameraövervakning.
Det strider lite mot den allmänna bilden i media av integritetstörstande ungdomar. Fast kanske ser de det inte på samma sätt som övervakning på nätet. Men helt klart finns det en intressekonflikt mellan trygghet och integritet. Kameror i klassrummen, som 70% av eleverna kan tänka sig, ställer jag mig väldigt tveksam till men samtidigt säger det något om hur elever upplever sin vardag. Det är ju inte utan skäl som ungdomarna tycker att det behövs fler kameror för att öka tryggheten.
Helt klart måste mer göras och Datainspektionens hårda regler måste balanseras lite. Och formerna för hur materialet ska lagras och vilka som ska ha tillgång till övervakningsbilderna måste vara väldigt tydliga och brott mot detta bör betraktas som allvarliga ingrepp i integriteten.
17 augusti, 2009
Elev i Canterbury
Jag har suttit på skolbänken i en vecka, återuppväckt livet som elev. Intensivpluggat engelska i Canterbury. Fantastiskt nyttigt och en utomordentligt bra skola som verkligen anpassade träningen till våra individuella förutsättningar och behov. Det blev mycket politiska ord, skolvokabulär och en del grammatik.
Mina engelskalärare på högstadiet och gymnasiet var rätt bra, men jag tror ändå att de hade för stort fokus på -ing-formerna. Jag har nu lärt mig att det inte är lika vanligt som vi (eller i alla fall jag) lärt mig. Här var det omprogrammering som gällde.
Engelska är ett fantastiskt språk, mer nyansrikt än det svenska. Kanske är det därför det finns så många goda talare i England? Churchill lyssnade vi lite på, liksom John Osborne (skuggfinansminister). Fantastiska talare, men det blir lite platt när man översätter till svenska...
Efter en intensiv vecka med engelska från morgon till sen kväll är det back to work nu.
Mina engelskalärare på högstadiet och gymnasiet var rätt bra, men jag tror ändå att de hade för stort fokus på -ing-formerna. Jag har nu lärt mig att det inte är lika vanligt som vi (eller i alla fall jag) lärt mig. Här var det omprogrammering som gällde.
Engelska är ett fantastiskt språk, mer nyansrikt än det svenska. Kanske är det därför det finns så många goda talare i England? Churchill lyssnade vi lite på, liksom John Osborne (skuggfinansminister). Fantastiska talare, men det blir lite platt när man översätter till svenska...
Efter en intensiv vecka med engelska från morgon till sen kväll är det back to work nu.
Konkurrens leder till betygsinflation?
Professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlachos skriver idag på DN Debatt om betygsinflation på gymnasierna. Rubriksättaren fokuserar på att det är konkurrensen om eleverna som eldar på betygen och det är säkert en delförklaring. Men den viktigaste förklaringen tror jag snarare är bristande kontroll och uppföljning av betygsättningen. Den saknas nästan helt och det är bedrövligt. Rubriken borde kanske varit: "Obefintlig kontroll ger orättvisa betyg". Men det är förstås inte så laddat...
När det är svårt att ta sig in på ett antal universitetsutbildningar är det klart att betygen tenderar att pressas uppåt. Elever strävar högre, lärare vill vara snälla och kanske hellre ger ett högre betyg när det står och väger. Hittills har ingen riktigt granskat betygssättningen. Och eftersom målen och betygskriterierna är så luddiga blir det väldigt mycket upp till respektive lärare att avgöra.
Min poäng är att konkurrens om eleverna är bra, men det behövs kontrollerande krafter i skolan för att säkra kvaliteten. Så är det väl i all verksamhet? Min bestämda uppfattning är att konkurrensen om eleverna i Stockholmsregionen har bidragit till att kvaliteten har höjts. Resultaten på nationella prov, som inte är godtyckliga på samma sätt som betyg kan sägas vara, är högre i Stockholmsregionen än andra delar av landet. Här har vi länge bejakat valfriheten men samtidigt försökt kontrollera kvaliteten. Jag tror inte att man gjort så på andra håll, där är det ofta ett vi-och-dom-förhållande mellan kommunen och friskolorna och valfriheten ses som jobbig.
Under vårterminen vidtog vi flera åtgärder för att strama upp betygssättningen och göra kunskapsmätningarna mer likvärdiga. För det första införde vi nationella prov tidigare. För det andra beslutade vi om ett nytt betygssystem, med fler steg och tydligare kriterier. För det tredje har vi beslutat om nya mål som tydligare talar om vad som förväntas. För det fjärde ska skolinspektionen granska betygssättningen mer. Och för det femte så skärps kraven i nya skollagen och skolinspektionen får muskler att ingripa där det brister.
För mig är en likvärdig och rättvis betygssättning avgörande för tilltron till skolsystemet. Därför är det viktigt att med emfas markera mot orättvisor och glädjebetyg.
När det är svårt att ta sig in på ett antal universitetsutbildningar är det klart att betygen tenderar att pressas uppåt. Elever strävar högre, lärare vill vara snälla och kanske hellre ger ett högre betyg när det står och väger. Hittills har ingen riktigt granskat betygssättningen. Och eftersom målen och betygskriterierna är så luddiga blir det väldigt mycket upp till respektive lärare att avgöra.
Min poäng är att konkurrens om eleverna är bra, men det behövs kontrollerande krafter i skolan för att säkra kvaliteten. Så är det väl i all verksamhet? Min bestämda uppfattning är att konkurrensen om eleverna i Stockholmsregionen har bidragit till att kvaliteten har höjts. Resultaten på nationella prov, som inte är godtyckliga på samma sätt som betyg kan sägas vara, är högre i Stockholmsregionen än andra delar av landet. Här har vi länge bejakat valfriheten men samtidigt försökt kontrollera kvaliteten. Jag tror inte att man gjort så på andra håll, där är det ofta ett vi-och-dom-förhållande mellan kommunen och friskolorna och valfriheten ses som jobbig.
Under vårterminen vidtog vi flera åtgärder för att strama upp betygssättningen och göra kunskapsmätningarna mer likvärdiga. För det första införde vi nationella prov tidigare. För det andra beslutade vi om ett nytt betygssystem, med fler steg och tydligare kriterier. För det tredje har vi beslutat om nya mål som tydligare talar om vad som förväntas. För det fjärde ska skolinspektionen granska betygssättningen mer. Och för det femte så skärps kraven i nya skollagen och skolinspektionen får muskler att ingripa där det brister.
För mig är en likvärdig och rättvis betygssättning avgörande för tilltron till skolsystemet. Därför är det viktigt att med emfas markera mot orättvisor och glädjebetyg.
06 augusti, 2009
Elever vill ha valfrihet
Det finns en föreställning att alla elever går i sin närmaste kommunala skola. Så var det när jag och många jämnåriga och äldre gick i skolan. En del lever kvar i den föreställningen fortfarande och utgår från det i sitt tänkande och politiska handlande. Men det är en föråldrad föreställning. Definitivt stendöd.
Jag tittar på gymnasieintagningen i Stockholms län. Nu inför hösten har 30 000 ungdomar i 23 kommuner har valt mellan 215 skolor (80 kommunala och 135 fristående) och över 1 000 olika utbildningar. Vilken otrolig mångfald!!! Säkert svårt val men samtidigt roligt. Nu kan man få sina egna intressen och behov tillgodosedda och slippa bli placerad där någon annan tycker att man ska gå. Man får möjlighet att bli huvudrollsinnehavare i sitt eget liv.
Resultatet av ungdomarnas val är intressant. 41% har tagits in i den kommunala gymnasieskolan i hemkommunen, 36% i en friskola och 22% i en kommunal skola i en grannkommun. (KSL)
Den valfrihet som vi bara fantiserade om på 80-talet är en verklighet idag. Nu väljer eleverna skola fritt i Stockholms län och en del andra län också för den delen. Det är bara en minoritet som valt den "egna" kommunala skolan, en ganska stor majoritet väljer något annat. Detta är fakta som politiken måste anpassas efter. Det går inte att se till snäva kommungränser längre, ungdomar ser längre än så.
Det här visar att verkligheten går att förändra, att politik spelar roll. Det är vi moderater som drivit utvecklingen hela tiden, bit för bit mot i första hand protektionistiska socialdemokrater. När ska de inse att verkligheten har förändrats och att eleverna vill välja själva?
Jag tittar på gymnasieintagningen i Stockholms län. Nu inför hösten har 30 000 ungdomar i 23 kommuner har valt mellan 215 skolor (80 kommunala och 135 fristående) och över 1 000 olika utbildningar. Vilken otrolig mångfald!!! Säkert svårt val men samtidigt roligt. Nu kan man få sina egna intressen och behov tillgodosedda och slippa bli placerad där någon annan tycker att man ska gå. Man får möjlighet att bli huvudrollsinnehavare i sitt eget liv.
Resultatet av ungdomarnas val är intressant. 41% har tagits in i den kommunala gymnasieskolan i hemkommunen, 36% i en friskola och 22% i en kommunal skola i en grannkommun. (KSL)
Den valfrihet som vi bara fantiserade om på 80-talet är en verklighet idag. Nu väljer eleverna skola fritt i Stockholms län och en del andra län också för den delen. Det är bara en minoritet som valt den "egna" kommunala skolan, en ganska stor majoritet väljer något annat. Detta är fakta som politiken måste anpassas efter. Det går inte att se till snäva kommungränser längre, ungdomar ser längre än så.
Det här visar att verkligheten går att förändra, att politik spelar roll. Det är vi moderater som drivit utvecklingen hela tiden, bit för bit mot i första hand protektionistiska socialdemokrater. När ska de inse att verkligheten har förändrats och att eleverna vill välja själva?
05 augusti, 2009
226 101 intagna på högskolan
Ett litet inhopp till från semestern, måste söka lite svalka från solen ett tag.
Läser just att det blir 27 000 fler studenter i höst, jämfört med förra hösten (Sydsvenskan). 226 101 personer har fått ett positivt intagningsbesked och kan se fram emot en lärorik och rolig höst. Bra att utnyttja lågkonjunktur och arbetslöshet för att göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden och samtidigt rusta Sverige. 13% ökning på ett år är ganska bra, eller hur?!
Säkert behövs ännu fler utbildningsplatser, även inom komvux och yrkeshögskolan. Det var ett bra utspel från utbildningsministern i förra veckan. Samtidigt finns mycket att göra inom nuvarande ramar för att få ut mer värde för pengarna. Lite mer valfrihet inom vuxenutbildningen skulle inte skada, exempelvis. Varför ska vuxna inte få välja skola, som ungdomar får? Dessutom skulle de kunna välja tid och plats och sätt att studera också, här finns verkligen ett stort behov tycker jag. Synd att utbildningsministern inte tagit tag i den frågan.
Lite märkligt är det att sossarna får utökningen av antalet högskoleplatser till en minskning. I ett inslag i den oberoende och neutrala statsradion förra veckan så fick Mikael Damberg, s-riksdagsledamot, bre ut sig med påståenden om att vi nu drar ned på högskolan. (SR)
Sant är att vi drog ned på antalet platser, både på komvux och högskolan, när det var högkonjunktur. Förra året fanns det tomma högskoleplatser för över 1 miljard kronor. Hur seriöst är det att bara sätta sprätt på dem? Men lika sant är att vi nu utökar massivt, både på högskolan och med pengar för yrkesutbildningar inom komvux och inte minst nya Yrkeshögskolan som startade 1 juli. Grälsjukt och brist på egen politik är väl det minsta man kan säga.
Läser just att det blir 27 000 fler studenter i höst, jämfört med förra hösten (Sydsvenskan). 226 101 personer har fått ett positivt intagningsbesked och kan se fram emot en lärorik och rolig höst. Bra att utnyttja lågkonjunktur och arbetslöshet för att göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden och samtidigt rusta Sverige. 13% ökning på ett år är ganska bra, eller hur?!
Säkert behövs ännu fler utbildningsplatser, även inom komvux och yrkeshögskolan. Det var ett bra utspel från utbildningsministern i förra veckan. Samtidigt finns mycket att göra inom nuvarande ramar för att få ut mer värde för pengarna. Lite mer valfrihet inom vuxenutbildningen skulle inte skada, exempelvis. Varför ska vuxna inte få välja skola, som ungdomar får? Dessutom skulle de kunna välja tid och plats och sätt att studera också, här finns verkligen ett stort behov tycker jag. Synd att utbildningsministern inte tagit tag i den frågan.
Lite märkligt är det att sossarna får utökningen av antalet högskoleplatser till en minskning. I ett inslag i den oberoende och neutrala statsradion förra veckan så fick Mikael Damberg, s-riksdagsledamot, bre ut sig med påståenden om att vi nu drar ned på högskolan. (SR)
Sant är att vi drog ned på antalet platser, både på komvux och högskolan, när det var högkonjunktur. Förra året fanns det tomma högskoleplatser för över 1 miljard kronor. Hur seriöst är det att bara sätta sprätt på dem? Men lika sant är att vi nu utökar massivt, både på högskolan och med pengar för yrkesutbildningar inom komvux och inte minst nya Yrkeshögskolan som startade 1 juli. Grälsjukt och brist på egen politik är väl det minsta man kan säga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)