Svenskt Näringsliv har gått längre än att bara jämföra. De har försökt att rensa materialet för kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleverna har utländska bakgrund - dvs det som brukar sägas vara förklaringsfaktorer bakom betygen. Även då får friskoleeleverna bättre resultat.
Vad kan det bero på? Man får ju inte vara så naiv att man tror att friskolor alltid är bättre än kommunala skolor. Så är det verkligen inte. Kanske är friskoleeleverna mer motiverade eller kommer från hem med extra engagerade föräldrar? Men är det friskolornas fel? Nej, problemet är väl att alla föräldrar inte är lika engagerade och att alla skolor inte lyckas lika bra?
Jag tror att skillnaderna i resultat i stor utsträckning beror på olika mentalitet. Friskolorna måste, för att överleva, prestera bra och attrahera elever. Annars finns det ju ingen vits med dem. Den inställningen finns inte alltid i kommunala skolor. De betraktar ofta eleverna som ”sina” om de bor i närheten. En inställning att alla skolor – kommunala som fristående – måste förtjäna sina elever, tror jag skulle vara bra.
Friskolorna är också relativt nystartade. Lärarkollegiet har köpt ett koncept när de började, vilket borde göra att skolan mer genomsyras av en gemensam idé. Det tror jag är framgångsrikt. På en del kommunala skolor spretar och lärarna får göra lite som de vill.
Mina funderingar kring detta?
Varför ska det vara motsättning mellan kommunala skolor och friskolor? Varför inte enas om att båda behövs? Motsättningen borde finnas mellan bra skolor och dåliga skolor. De är dåliga skolor som segregerar, inte friskolor. Det är dåliga skolor som ska bort, oavsett vem som driver dem.
Jag tycker att man borde man uppmuntra tillkomsten av nya friskolor. Marknaden är inte mättad, som vissa hävdar. Människor med goda idéer om en bättre skola måste få chansen. Det är inte så att en ny friskola "tar" elever från en befintlig kommunal skola. Eleverna tillhör ju ingen, de gör egna val utifrån vad de tycker passar dem bäst. Sanningen är att eleverna inte hade sökt till friskolorna om den närmaste kommunala skolan fungerat tillräckligt bra.
Varför skulle inte kommunala skolor kunna attrahera elever på samma sätt som friskolor? Fast det kan de ju, om de får. Det finns många exempel på att de gör det. Men synsättet är inte alltid att man ska göra så på kommunala skolor. Där finns ofta en Jantelag som säger att alla skolor ska vara lika och att ingen får sticka ut eller marknadsföra sig. Den inställningen har jag tyvärr mött i många kommuner jag besökt. Bort med det och fram för de kommunala skolornas självständighet. Här finns en nyckel till framgång.
Ja ja, friskolorna plockar ju russinen ur kakan, säger friskolemotståndarna.
Lars Bjurström skriver att friskolorna har segregationen som idé. Ursäkta, men det är ju urlöjligt. Slut på argument? Därför Lars Ohly sätter sina barn i friskolor, då...? Jag tror inte att det finns någon som vill ha en segregerad skola. Alla vill ha en bra skola för sina barn. Om den närmaste (kommunala) inte passar, så väljer man en annan. Det finns ju inget självändamål att välja en skola längre bort. Bjurströms påstående nedvärderar alla föräldrar, tror inte att de själva kan avgöra vad som är bäst för deras barn.
Svensson skriver att de kommunala skolorna "fråntagits" de duktiga eleverna. Han avslöjar sitt uppifrånperspektiv med det påstående. Eleverna är faktiskt subjekt som gör egna självständiga val, inte objekt som kan flyttas fram och tillbaka hur som helst.
DN, Aftonbladet, GP,
Andra bloggare: Helen Törnqvist, Helena von Schantz, Lars Björndahl, Maria Haglund, Kent Persson, Christermagister, Vänsterdebatt, Hjärnsmide, Michaelas, Peter Karlberg, Tysta tankar, Morrica,
6 kommentarer:
Du säger det väl - friskolor och kommunala skolor behövs, båda fyller viktiga funktioner i samhället och det är viktigt att båda sorterna sköts väl.
Att lärarkollegiet har en gemensam idé som de arbetar efter tror jag är viktigt, liksom att friskolorna är relativt nystartade och alltså ofta har bättre anpassade lokaler än gamla kommunala betongbunkrar. Här har de kommunala skolorna ett stort bekymmer jämfört med friskolorna; de kan inte välja lokaler på samma sätt. De som tar besluten om ombygnationer och tillsätter den för kvaliteten väldigt avgörande skolledningen (kommunpolitikerna) är ofta...inte speciellt insatta i skolans värld och kanske inte ens alls intresserade av att driva verksamheten. Om de kommunala skolornas rektorer (eller styrelser) hade samma makt över verksamheten som friskolornas motsvarigheter tror jag att bilden skulle se annorlunda ut.
"Eleverna är faktiskt subjekt som gör egna självständiga val" skriver du... Nja, det är ju en sanning med modifikation. ”Valfrihet” är ett svårt begrepp i det här sammanhanget eftersom det i stort sett handlar om hur engagerade och insatta föräldrarna är och om deras val och möjligheter, inte elevernas… Det kan handla om att ta sig för att ställa barnet i kö redan när det är nyfött, att ha möjlighet att skjutsa sitt barn till en skola lite längre bort, att förstå informationen om skolvalet, att föräldrarna ska känna sig bekväma i miljön mm mm mm.
Jag är rörande överens med dig Mats om att dåliga skolor bör ersättas av bra oavsett vem som driver dem!
Jag håller även med dig Christer om att elevers valfrihet är en sanning med modifikation. Jag tror också att förklaringarna till skillnaderna mellan friskolors och kommunala skolors resultat är mycket komplexa.
Samtidigt är det viktigt att såväl friskolor som kommunala skolor ständigt tvingas förbättra sig genom den konkurrens de utsätts för. Det är först då som förutsättningarna även för de mindre lyckligt lottade eleverna och deras föräldrar förbättras.
Tyvärr finns det massor av föräldrar som över huvud taget inte bryr sig. :-(
Mats - intressanta funderingar. Men förlov sagt betyg är ingen bra värdemätare på om en skola presterar. Det är andra indikatorer som avgör det. Därför är Svenskt Näringslivs artikel åter trixande med statistik utan bevis på fakta.
Nog om det. Du som sitter i maktens korridorer borde känna till att forskarna är ense om att det är fyra saker som gör att svensk skola är på ett sluttande plan.
Jag har nämnt dem på andra bloggar men tar dem igen.
På makronivån har vi två faktorer: segregation och decentralisering. Även om ni politiker har makten att förändra saker tror jag att det blir svårt att råda bot på segregationen i sig.
Där bör man från de lokala myndigheterna se lite extra på hur man kan lösa problemen för skolan.
Sedan kommunaliseringen, tja vet inte om återgång till statlig styrning av skolan skulle bli bättre. Möjligen skulle man titta över den påse pengar staten skickar till kommunen. Ska det vara möjligt för kommuner att välja asfalt och idrottshallar före skolan. Du väl bäst själv från din tid i Nacka.
Sedan det två sista orsakerna. Individualiseringen och differentieringen. Här finns inga hinder på micronivån för att skolan kan gör något åt det hela. Du påpekar det bra tycker jag i ditt inlägg.
Och jag hoppas att den nya skollagen kan bidra till att vi kan motverka de kommunala avarterna i framtiden.
Christer, borde inte slutsatsen vara att på alla sätt underlätta för föräldrar att göra aktiva och medvetna val av skola?
När jag var kommunalråd i Nacka ändrade vi reglerna så att alla föräldrar blev tvungna att välja skola. Det gick utmärkt att välja den närmaste, men jag tycker att det finns en poäng i att alla faktiskt ska göra ett aktivt val. Det ingår liksom i föräldrarollen. Det räcker inte med att sätta på barnen kläder och ge dem en macka på morgonen. Man måste som förälder ta ansvar för skolgången också.
Sen tror jag att man kan underlätta valfriheten med information på flera språk, jämförelser som är relevanta om klasstorlek, resultat på prov etc, hur nöjda andra är med skolan, lärarkompetens, ekonomi etc. Även fria SL-kort i Stockholm underlättar aktiva val.
Plura, du har rätt i dina kommentarer. Skolorna har stora möjligheter på micronivån att vända utvecklingen. Vi vet ju att det finns mer och mindre framgångsrika skolor. Samtidigt är det många som utbildats till lärare där de sett uppdraget som att eleverna ska lära sig själva. Resultatet blir för mycket eget arbete, med ödesdigert resultat. Förhoppningsvis kan Lärarlyftet och annan fortbildning ge kraft till en förändring. Jag saknar en satsning på ledarskapet i skolan. Det skulle behövas.
Skicka en kommentar