SKL har varit mycket i media på sistone. I morse läste jag i DN att SKL flaggar för en massiv skattechock, höjd kommunalskatt från dagens knappt 32 kr till 45 kr. Det är en höjning med 40%. Om jag druckit kaffe hade det definitivt hamnat i vrångstrupen. Det är HELT orimligt. Då emigrerar jag.
Tidigare i veckan handlade SKL:s utspel om att lärarna ska få mer i lön om de jobbar 40 timmar i veckan i skolan. Idag är det 35 i skolan och 10 hemma, men det är väl ingen som tror att de sitter hemma och rullar tummarna under de timmarna? Många lärare blev provocerade av detta, jag också. Bra ledare i SvD om det idag. Varför bråka om timme 36-40 när det finns 35 timmar innan att fylla med vettigt innehåll?
Nu kanske man inte som politiker ska ha synpunkter på avtal på arbetsmarknaden mitt under brinnande förhandlingar, särskilt om man inte har makt att påverka avtalet. Men alla andra verkar ju ha det, så varför inte jag? Jag tycker att frågan i stället borde vara: gör lärarna rätt saker på sin arbetstid? Är det rätt avvägning mellan direkt undervisning, för- och efterarbete, konferenser, kompetensutveckling och annat? Här finns säkert en hel del att göra för att avlasta lärarna tidskrävande rutinjobb som inte är särskilt värdeskapande.
Och den riktigt viktiga frågan som man borde ställa är: hur kan ett nytt avtal göra läraryrket mer attraktivt? Personligen tror jag att lönen är en nyckelfråga, i synnerhet om man ska locka fler män till yrket. Lärarna är avgörande för möjligheten att höja kvaliteten i skolan. Svenska lärare tjänar för dåligt helt enkelt och då uppfattas det inte som ett framtidsyrke. Finns det något annat yrke som kräver 4-5 års högskoleutbildning som betalar sig så lite? Långsiktigt går det inte. Här borde fack och arbetsgivare försöka enas om prioriteringar och gemensamma strategier för hur man ska få till stånd en förändring. Vad är lärarna beredda att bidra med för att lönen ska upp 5 000 - 10 000 kr i månaden?
SKL:s utspel uppfattas som ett slag i ansiktet av många lärare. Rätt eller fel, men så är det. Om friheten uppfattas som ett stort plus för lärarna, så är det kanske inte just det man ska ge sig på. Jag har förut skrivit om de djupa motsättningarna mellan parterna och att det är skadligt för skolan. Det blev inte bättre nu. Jag tror att man måste jobba mer med uppmuntran och morötter. Jag kan förstå om SKL vill att lärarna ska vara mer med sina elever, men då borde man ju gå ut med att begränsa allt det andra lärarna tvingas göra. Så kanske SKL tänkte också, men så fel det blev i media i alla fall.
Rapporten "Framtidens utmaningar" har jag ögnat snabbt och den verkar intressant. Bra att göra långsiktiga framtidsscenarier och strategiska vägvalsdiskussioner. Men är inte detta att skrämmar lite väl mycket?
En stor del av grunden för deras slutsatser verkar vara den demografiska utvecklingen, att befolkningen blir allt äldre och att de har mycket stort behov av vård. Men hur kommer det att se ut år 2035? Att en viss andel av 85+-åringarna är i behov av vård idag innebär ju inte att det är en fix andel. Jag är övertygad om att det har förändrats över tid. För 50 år sedan hade säkert nästan varenda 85-åring behov av vård. Idag finns många pigga 90-åringar. Är det kanske de sista åren i livet som vårdbehovet är stort. Med allt längre livstid förskjuts vårdbehovet upp i åldrarna. Och medicinsk utveckling - den finns ju också. Nya läkemedel och ny teknik har revolutionerat vården och gör vårdtiderna kortare. Titthålskirurgi gör att man kan gå hem samma dag som operationen genomfördes och inte ligga på sjukhus i en vecka.
Jag är optimist. Framtiden kommer att bli bättre. Skattetrycket kan sänkas genom teknisk utveckling, forskning, effektiviseringar, produktutveckling och kreativitet. Vi lever - och jobbar - längre och blir allt friskare. Och varför ska de offentliga möta en ökad efterfrågan på tjänster? Jag tycker att dagens åtagande räcker väl och det ska man koncentrera sig på i stället för att gapa efter mer.
Är SKL-rapporten ett sätt att bädda för offentlig expansion och måttliga skattehöjningar? "Det blev i alla fall inte 13 kronor"? När jag läser vissa röda bloggare tror jag att det är så. Där finns en vilja att höja skatterna. Till vilket pris som helst. Nu hävdar de att det inte går att sänka skatterna alls. Men Mona Sahlins löfte om att sänka skatten för pensionärer, då? Utgår från att det inte gäller längre.
Sammantaget tycker jag nog att SKL skjutit sig i båda fötterna den här veckan, även om ambitionerna säkert varit goda. Utspelen har skapat mer irritation än bifall. Vad är syftet?
SKL-rapporten: Aftonbladet, SvD, Aftonbladet, SvD,
Läraravtalet: SvD, DN, SvD, DN, Aftonbladet, SvD, Dagens Samhälle, Aftonbladet
Kent Persson, Högbergs tankar, Lars Björndahl, Medborgarperspektiv, Hans Åberg, Per Pettersson, Martin Moberg, Christermagister, Annarkia, Inga Magnusson, Björn Andersson, Magnus Andersson, Jimmy
5 kommentarer:
Ja, vad sysslar SKL med kan man ju undra. Personligen förstår jag inte det här med "mer tid med eleverna". Att lärarna är mer tid i skolan ger ju inte eleverna mer undervisningstid. Istället är ju risken att mer tid i skolan för lärarna ger tid för fler klasser, vilket ju bara minskar tiden för allt det där runtomkring men ökar det som ska göras.
Om visionen som SKL har istället innebär mer undervisningstid för varje elev, betydligt mindre klasser eller mängder av halvklasstimmar, vilket ju skulle kunna ge effekt på elevernas resultat så kan de väl säga det.
Men då skulle man ju inte få några ekonomiska vinster av att ha lärarna mer i skolan...
Ja, jag tycker att SKL har varit väldigt luddiga med sina syften. De flesta lärare skulle antagligen jubla om de fick mer tid med eleverna, men som du skriver måste ju andra uppgifter tas bort i så fall.
För övrigt har jag kommenterat ditt uttalande om "frihet" i ett nytt inlägg.
Jag tror att statusen för lärarna (vad man än tycker om saken) hänger mycket ihop med ferietjänsterna (läs: loven).
För att få den allmänna opinionen med sig i ett större lönelyft måste lärarkåren visa större vilja till förändring. Något som borde hänga ihop med en sådan förändring är såklart läsårets förläggning. Det är väl inte skrivet i sten att eleverna måste ha lika många lovdagar även i framtiden, eller hur?
Dick
Jo du är något på spåren. den allmänna opinionen är emot lärarna när det gäller arbetstiden eftersom det finns så många missuppfattningar om just denna. Att lärare jobbar 45 timmars vecka och jobbar in sin ferie ser inte alla.
Nu är det ju så att lärarnas arbetstid med ferie är upplagd efter elevernas skolår och inte tvärtom och att förändra elevernas skolår är inte direkt gjort i en handvändning.
Problemet med det hela är inte att lärare är emot förändringar, även om det kan vara många som är det. Problemet är framförallt den misstro mellan parterna som finns när det gäller arbetstidfrågan. Det finns exempelvis i dagsläget ett flertal stämningar från facken mot en antal kommuner för att de i fackets tycke brutit mot det gällande avtalet. Så utgångspunkten från fackens sida är misstro. Detsamma gäller från SKL: s sida, det är ju ganska tydligt eftersom deras förslag syftar till att ge mer kontroll, i en tid då de flesta andra avtal går åt motsatt håll med mer flexibiltet. Att de båda fackförbunden drar öronen åt sig i en sådan situation är inte alls märklig, framförallt eftersom SKL är väldigt otydliga med vad lärarna skall göra under de mer kontrollerade timmarna. En ökad undervisningstid,om det är det som SKL är ute efter, mynnar nämligen i mindre förberedelse och efterarbetes tid. Tas Förtroendetiden bort så försvinner lärarnas möjlighet att just förbereda och efterarbeta på annan plats än på jobbet, och många gånger på många skolor är det en omöjlighet att göra just det eftersom det saknas plats att jobba på och utrustning att använda. (Läs dator.)
När det sedan gäller lärarnas status så finns det bara en väg att gå och det är att höja lönen rejält. 10 000 i månaden pratar facken om, och det tror jag är i underkant.
Ett intressant och välskrivet inlägg! Det är fint att SKL blickar framåt, men det innebär inte att man behöver måla upp ett sådant mardrömssc enario. Det mest intressanta med deras tes - att pensionärer i framtiden kommer att ställa högre krav – är frågan i vilken grad samhället skall svara mot de höjda kraven i ett mer välbeställt samhälle och i vilken utsträckning de skall tillgodoses av privata alternativ.
När det gäller det du skriver om SKL och läraryrket håller jag med dig till fullo. Jag vill bara tillägga att ett yrkes attraktionskraft hänger också på att man kan utföra det väl. Det är roligt att vara en skicklig och omtyckt lärare. Det är roligt att hålla välförberedda, inspirerande lektioner. Det är själsdödande, pinsamt och destruktivt att möta 25 ögonpar som talar om för en att man gör ett dåligt jobb. Om man inte kan vara en bra lärare, vill inga som kan vara bra lärare vara lärare. Går den meningen att förstå
Skicka en kommentar