Jag blir heligt förbannad när jag läser att vänsteraktivister nu samlas i Malmö för att stoppa en tennismatch, men det enda de med säkerhet stoppar är undervisningen i tre skolor för 800 elever. (Sydsvenskan,
Är det gatans parlament som styr i Malmö? Man blir totalbekymrad över de stämningar som tycks råda och Ilmar Reepalu verkar dra sitt strå till stacken med sitt agerande. Det är dålig politisk ledning i den kommunen som inte vågar stå upp ordentligt.
Tidigare har vi sett vänsterhuliganer krossa bilar och skyltfönster i Malmö. Nu ska samma gäng åter försöka ta stan i besittning och tillsammans med nynazister förstöra och sprida oro. De motpoler som annars demonstrerar mot varandra gör nu gemensam sak. Det påminner om vad som hände när Hitler gjorde upp med kommunisterna i Sovjet, våldsförespråkare som söker likasinnade.
Om skolorna av säkerhetsskäl inte kan vara i sina vanliga lokaler borde de söka sig till andra skolor och ha heldagsundervisning om demokrati. Det här visar att demokratin måste försvaras, varje dag. Det vore skam om vänsteraktivisterna får styra.
26 februari, 2009
Fuskar Karlskrona med skolpengen?
Två friskolor i Karlskrona överklagar nu kommunens beslut om skolpeng till länsrätten. De får tiotusentals kronor i lägre lokalersättning i år, trots att kommunen upprustat sina egna lokaler och ersättningen ska ske på lika villkor.
Jag vet inte vad som är rätt och fel i det här fallet, men det är MÅNGA friskolor som inte får den ersättning de har rätt till. Tusentals elever som varje år inte får med sig den ersättning de har rätt till för sin undervisning. Det är orättvist. Idag kan friskolorna inte överklaga beloppet utan bara om beslutet i sig är lagligt. Länsrätten kan upphäva beslutet, men inte sätta något annat i dess ställe, vilket leder till flera år långa processer där friskolor svälts ut. Göteborg, Östersund och Bjuv är några exempel där det förekommer.
Snart kommer regeringens förslag som gör det möjligt för friskolan att få sitt bidrag prövat i sak i domstol. Ska det vara lika villkor, så måste det också kunna prövas, annars har lagen ingen riktig verkan. Det är riktigt efterlängtat och välbehövligt och stärker rättssäkerheten för alla elever.
Jag vet inte vad som är rätt och fel i det här fallet, men det är MÅNGA friskolor som inte får den ersättning de har rätt till. Tusentals elever som varje år inte får med sig den ersättning de har rätt till för sin undervisning. Det är orättvist. Idag kan friskolorna inte överklaga beloppet utan bara om beslutet i sig är lagligt. Länsrätten kan upphäva beslutet, men inte sätta något annat i dess ställe, vilket leder till flera år långa processer där friskolor svälts ut. Göteborg, Östersund och Bjuv är några exempel där det förekommer.
Snart kommer regeringens förslag som gör det möjligt för friskolan att få sitt bidrag prövat i sak i domstol. Ska det vara lika villkor, så måste det också kunna prövas, annars har lagen ingen riktig verkan. Det är riktigt efterlängtat och välbehövligt och stärker rättssäkerheten för alla elever.
25 februari, 2009
Kortsiktigt sparka lärlingar
Dagens Nyheter rapporterar idag att byggbolagen nu sparkar lärlingar. Det är ungdomar som gått tre år på gymnasiet och därefter har lärlingsanställningar på byggföretag i något år. Nu när även byggsektorn påverkats av den internationella finanskrisen så sparkas lärlingarna.
Jag tycker att det verkar väldigt kortsiktigt tänkt. I Stockholmsregionen är det fortfarande svårt att få tag på hantverkare, precis som det varit i massor av år tidigare. Just byggbranschen verkar vara en sektor där marknaden inte riktigt fungerar, det är ingen bra balans mellan konsumenter och producenter. Misstanken att branschen håller uppe lönerna och vinsterna - och också kostnaderna - genom att se till att det inte utbildas så många ny byggnadsarbetare känns allt tydligare. Trots att det under många år funnits massor av sökande till byggprogrammet och efterfrågan på byggnadsarbetare varit mycket stort så håller de emot och vill inte utöka antalet platser. Kan det vara för ett medvetet sätt att skapa obalans?
Nu ska vi utbilda dem som kommer ut och jobbar efter lågkonjunkuten. Att dra ned på yrkesutbildningarna med hänvisning till konjunkturen känns väldigt kortsiktigt. Det är nu vi ska satsa! Jag lovar att man om fem år annars frågar sig varför det inte finns tillräckligt många elektriker, VVS-montörer, byggnadsarbetare etc...
Jag tycker att det verkar väldigt kortsiktigt tänkt. I Stockholmsregionen är det fortfarande svårt att få tag på hantverkare, precis som det varit i massor av år tidigare. Just byggbranschen verkar vara en sektor där marknaden inte riktigt fungerar, det är ingen bra balans mellan konsumenter och producenter. Misstanken att branschen håller uppe lönerna och vinsterna - och också kostnaderna - genom att se till att det inte utbildas så många ny byggnadsarbetare känns allt tydligare. Trots att det under många år funnits massor av sökande till byggprogrammet och efterfrågan på byggnadsarbetare varit mycket stort så håller de emot och vill inte utöka antalet platser. Kan det vara för ett medvetet sätt att skapa obalans?
Nu ska vi utbilda dem som kommer ut och jobbar efter lågkonjunkuten. Att dra ned på yrkesutbildningarna med hänvisning till konjunkturen känns väldigt kortsiktigt. Det är nu vi ska satsa! Jag lovar att man om fem år annars frågar sig varför det inte finns tillräckligt många elektriker, VVS-montörer, byggnadsarbetare etc...
Minskat tvång på högskolan
Äntligen!!! Idag kom regeringens efterlängtade proposition om att avskaffa kåroblitagoriet, en av de sista organisationerna som har var kollektivanslutningen.
En liten fråga möjligen, men principiellt viktig. Man ska inte tvingas vara med i en organisation om man inte vill. Kollektivisterna till vänster är inte sena att kritisera förslaget. Socialdemokraternas Marie Granlund aktade sig noga med att tala om vad hon själv vill, utan spyr bara galla över regeringen. De tidigare signalerna om förnyelse och attöverge kollektivismen märks inte längre, den verkar inte allvarligt menad.
Bland de konstigaste argumenten är SFS, som hävdar att Leijonborg nu "sänker studentinflytandet". Vi tillför 30 miljoner kronor av skattepengar till studentkårerna - hur kan det sänka inflytandet? Nej, det handlar om att studentkårspamparna är rädda för att förlora medlemmar och pengar nu när de måste jobba med att rekrytera studenter. Är det dåligt självförtroende eller välgrundad uppfattning att man inte har så stor legetimitet som ligger bakom? Visst är det lättare om medlemmarna tvingas gå med i lag, men den tiden är förbi. Nu måste de förtjäna sina medlemmar, precis som alla andra föreningar. Det tror jag är välgörande för studenterna, kårerna och högskolorna.
Studentinflytandet garanteras på flera sätt i propositionen, bland annat genom statsbidragen, skattebefrielse och att de garanteras plats i alla beslutande och beredande organ.
En glädjens dag igen alltså. Vi har tagit ytterligare ett steg på frihetens väg.
En liten fråga möjligen, men principiellt viktig. Man ska inte tvingas vara med i en organisation om man inte vill. Kollektivisterna till vänster är inte sena att kritisera förslaget. Socialdemokraternas Marie Granlund aktade sig noga med att tala om vad hon själv vill, utan spyr bara galla över regeringen. De tidigare signalerna om förnyelse och attöverge kollektivismen märks inte längre, den verkar inte allvarligt menad.
Bland de konstigaste argumenten är SFS, som hävdar att Leijonborg nu "sänker studentinflytandet". Vi tillför 30 miljoner kronor av skattepengar till studentkårerna - hur kan det sänka inflytandet? Nej, det handlar om att studentkårspamparna är rädda för att förlora medlemmar och pengar nu när de måste jobba med att rekrytera studenter. Är det dåligt självförtroende eller välgrundad uppfattning att man inte har så stor legetimitet som ligger bakom? Visst är det lättare om medlemmarna tvingas gå med i lag, men den tiden är förbi. Nu måste de förtjäna sina medlemmar, precis som alla andra föreningar. Det tror jag är välgörande för studenterna, kårerna och högskolorna.
Studentinflytandet garanteras på flera sätt i propositionen, bland annat genom statsbidragen, skattebefrielse och att de garanteras plats i alla beslutande och beredande organ.
En glädjens dag igen alltså. Vi har tagit ytterligare ett steg på frihetens väg.
24 februari, 2009
Mer matte i skolan
Nu satsar regeringen en halv miljard kronor på att förbättra elevernas kunskaper i framför allt matematik, men även no och teknik. Välkommet, verkligen.
Svenska elevers mattekunskaper är på väg utför. TIMMS-undersökningen från i december 2008 är smärtsamt tydlig. Såväl fjärdeklassarna som åttorna ligger något under EU- och OECD-snittet, framför allt är det väldigt få duktiga elever i Sverige. Sett över tid så har svenska åttondeklassares resultat försämrats näst mest mellan 1995 och 2007. Bara i Bulgarien försämras resultaten mer. Som av en slump sammanfaller raset med det socialdemokratiska regeringsinnehavet...
Jag är benägen att hålla med PO Bentley, samordnare för TIMMS i Sverige, i hans bedömning att det beror på dålig lärarutbildning, dåliga läroböcker och ganska flummig kunskapsattityd. Alla borde ju inse att de som gick lärarutbildningen för att bli 1-7-lärare med inriktning mot svenska och so också hamnar i situationen att ha matematik. Så ser skolorna ut helt enkelt, man har inte ämnesuppdelat särskilt ofta på låg- och mellanstadiet. Många av lärarna är säkert inte jätteintresserade av matte, då hade de ju valt ma-no-inriktningen, och har ingen utbildning i matte men ska ändå lära ut det. Det går inte riktigt ihop.
Därför är den här satsningen som görs nu bara början. Vi måste ha en helt ny lärarutbildning som bygger rätt från grunden och rustar lärarna med de kunskaper och förmågor de behöver för att att klara uppdraget.
Svenska elevers mattekunskaper är på väg utför. TIMMS-undersökningen från i december 2008 är smärtsamt tydlig. Såväl fjärdeklassarna som åttorna ligger något under EU- och OECD-snittet, framför allt är det väldigt få duktiga elever i Sverige. Sett över tid så har svenska åttondeklassares resultat försämrats näst mest mellan 1995 och 2007. Bara i Bulgarien försämras resultaten mer. Som av en slump sammanfaller raset med det socialdemokratiska regeringsinnehavet...
Jag är benägen att hålla med PO Bentley, samordnare för TIMMS i Sverige, i hans bedömning att det beror på dålig lärarutbildning, dåliga läroböcker och ganska flummig kunskapsattityd. Alla borde ju inse att de som gick lärarutbildningen för att bli 1-7-lärare med inriktning mot svenska och so också hamnar i situationen att ha matematik. Så ser skolorna ut helt enkelt, man har inte ämnesuppdelat särskilt ofta på låg- och mellanstadiet. Många av lärarna är säkert inte jätteintresserade av matte, då hade de ju valt ma-no-inriktningen, och har ingen utbildning i matte men ska ändå lära ut det. Det går inte riktigt ihop.
Därför är den här satsningen som görs nu bara början. Vi måste ha en helt ny lärarutbildning som bygger rätt från grunden och rustar lärarna med de kunskaper och förmågor de behöver för att att klara uppdraget.
23 februari, 2009
Ännu en högskola i blåsväder
Två professorer på Mälardalens högskola har lurat pengar av iranska studenter, skriver DN och Eskilstunakuriren och statsradion. Sammanlagt hundratusentals kronor. Inte för egen skull verkar det som, pengarna har gått till högskolan.
Lite förmildrande omständighet kan man tycka, men illa och oförsvarligt ändå. Högskoleutbildningar är avgiftsfria i Sverige, punkt slut. Att myndighetspersoner, som professorer kan uppfattas som, missbrukar sin ställning måste leda till tydlig reaktion.
Det är bra att rektorn helt tar avstånd från detta. Samtidigt förvånas jag lite över att den konsekvens som föreslås är varning för den ena professorn och löneavdrag på 25% en månad för den andra. Är det allt som händer? Ibland känns symmetrin i straffskalan väldigt skev. Fortkörning på en tom motorväg en natt - tusentals kronor i böter och kanske indraget körkort. Lura studenter på pengar - varning.
Allmänna rättsmedvetandet och förtroendet för rättsväsendet kräver nog lite mer.
Lite förmildrande omständighet kan man tycka, men illa och oförsvarligt ändå. Högskoleutbildningar är avgiftsfria i Sverige, punkt slut. Att myndighetspersoner, som professorer kan uppfattas som, missbrukar sin ställning måste leda till tydlig reaktion.
Det är bra att rektorn helt tar avstånd från detta. Samtidigt förvånas jag lite över att den konsekvens som föreslås är varning för den ena professorn och löneavdrag på 25% en månad för den andra. Är det allt som händer? Ibland känns symmetrin i straffskalan väldigt skev. Fortkörning på en tom motorväg en natt - tusentals kronor i böter och kanske indraget körkort. Lura studenter på pengar - varning.
Allmänna rättsmedvetandet och förtroendet för rättsväsendet kräver nog lite mer.
Friskola får nej för att man har fel betygssystem
Idag läser jag att Internationella Engelska Skolan inte får starta grundskola i vare sig Umeå eller Halmstad. Jag har inte läst besluten från Skolinspektionen än men av mediarapporteringarna att döma så handlar det uteslutande om att skolan vill ge betyget IG och så tycker verket inte att man får göra på grundskolan.
Lite sorglustigt är det att verkets beslut kom SAMMA dag som vi beslutat att ändra betygssystemet och införa en ny skala där man kan få betyget F (icke godkänt) också i grundskolan.
Jag kan inte heller riktigt förstå varför detta skulle utesluta ett tillstånd, även om vi inte ändrat betygssystemet. En friskola ska ju till "art och nivå väsentligen" svara mot de kunskaper och färdigheter man får i den kommunala skolan. Och det gör de ju bevisligen i alla andra skolor de driver. Och det finns andra friskolor som tillåts ha egna betygssystem, framför allt andra internationella skolor. Så varför utesluts Internationella Engelska skolan?
Känslan av att Skolinspektionen blir allt mer restriktiv i tillståndsgivningen och mer uppfinningsrik i skälen för avslag vill inte riktigt försvinna...
Lite sorglustigt är det att verkets beslut kom SAMMA dag som vi beslutat att ändra betygssystemet och införa en ny skala där man kan få betyget F (icke godkänt) också i grundskolan.
Jag kan inte heller riktigt förstå varför detta skulle utesluta ett tillstånd, även om vi inte ändrat betygssystemet. En friskola ska ju till "art och nivå väsentligen" svara mot de kunskaper och färdigheter man får i den kommunala skolan. Och det gör de ju bevisligen i alla andra skolor de driver. Och det finns andra friskolor som tillåts ha egna betygssystem, framför allt andra internationella skolor. Så varför utesluts Internationella Engelska skolan?
Känslan av att Skolinspektionen blir allt mer restriktiv i tillståndsgivningen och mer uppfinningsrik i skälen för avslag vill inte riktigt försvinna...
KI får inte examinera sjuksköterskor
Efter lunch idag träffade jag de ansvariga på Karolinska Institutet för att sätta mig in i deras arbete för att återfå rätten att examinera sjuksköterskor, en rätt som Högskoleverket drog in i november. Jag var vice ordförande i styrelsen för gamla Hälsohögskolan i mitten av 90-talet och en av dem som drev samgåendet med KI, därför känner jag lite extra för den här utbildningen.
Nesligt att Sveriges kanske mest ansedda högskola inte får examinera sjuksköterskor längre. Det måste svida ordentligt. Samtidigt har det nog varit en väckarklocka, både för KI och övriga högskolor. Det är kvalitet som gäller och kraven är lika för alla - stora som små.
KI jobbar nu stenhårt på att få tillbaka examensrättigheten. Den behövs för att de ska få ett helhetsperspektiv på patienten i de olika utbildningarna som finns. De är helt på det klara med att fler disputerade lärare måste in och att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen måste bli bättre.
Samtidigt blir man lite konfunderad över hur kvalitetsgranskningen går till. Det fanns två bedömargrupper, en som tittade på grundutbildningen och en som tittade på specialistutbildningen. Det var bara för grundutbildningen som examensrättigheterna drogs in. Lite märkligt att KI bedöms kunna utbilda i specialiseringar men inte stå för grundutbildningen...
Nu har KI stora utmaningar att få fram fler disputerade samtidigt som man missar intäkter på 65 miljoner över tre terminer i.
Nesligt att Sveriges kanske mest ansedda högskola inte får examinera sjuksköterskor längre. Det måste svida ordentligt. Samtidigt har det nog varit en väckarklocka, både för KI och övriga högskolor. Det är kvalitet som gäller och kraven är lika för alla - stora som små.
KI jobbar nu stenhårt på att få tillbaka examensrättigheten. Den behövs för att de ska få ett helhetsperspektiv på patienten i de olika utbildningarna som finns. De är helt på det klara med att fler disputerade lärare måste in och att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen måste bli bättre.
Samtidigt blir man lite konfunderad över hur kvalitetsgranskningen går till. Det fanns två bedömargrupper, en som tittade på grundutbildningen och en som tittade på specialistutbildningen. Det var bara för grundutbildningen som examensrättigheterna drogs in. Lite märkligt att KI bedöms kunna utbilda i specialiseringar men inte stå för grundutbildningen...
Nu har KI stora utmaningar att få fram fler disputerade samtidigt som man missar intäkter på 65 miljoner över tre terminer i.
Var femte elev går i friskola
Ny statistik från Skolverket visar att 20 procent av landets gymnasieelever nu går i friskola. Vem kunde ha anat det för 10 år sedan?
Den vanliga föreställningen är nog att alla går i den egna kommunens gymnasium och att det finns några få avvikare som går i grannkommunen eller på en friskola. Så fel!!! I genomsnitt går 60 procent i den egna kommunens gymnasier, 20 procent i friskolor och 20 procent i andra kommuners gymnsaier.
I 130 kommuner går inte ens hälften av eleverna i de egna gymnasierna (om det finns några).
Det hela visar att det finns en påtaglig valfrihet och fungerande rörlighet bland ungdomarna. Till viss del kan man väl säga att det är ett storstadsfenomen, men samtidigt gör man det väldigt lätt för sig om man tror att verkligheten ser ut så. Det är bara 23 kommuner där minst 80 procent av eleverna går i den egna kommunens skolor. Det ger en annan bild än den många nog har på näthinnan, och så som den politiska diskussionen ser ut.
Alvesta, Strängnäs, Åre, Mjölby och Landskrona är exempel där många går i friskolor eller andra kommuners gymnasier. Så valfrihet uppskattas i hela landet.
Den vanliga föreställningen är nog att alla går i den egna kommunens gymnasium och att det finns några få avvikare som går i grannkommunen eller på en friskola. Så fel!!! I genomsnitt går 60 procent i den egna kommunens gymnasier, 20 procent i friskolor och 20 procent i andra kommuners gymnsaier.
I 130 kommuner går inte ens hälften av eleverna i de egna gymnasierna (om det finns några).
Det hela visar att det finns en påtaglig valfrihet och fungerande rörlighet bland ungdomarna. Till viss del kan man väl säga att det är ett storstadsfenomen, men samtidigt gör man det väldigt lätt för sig om man tror att verkligheten ser ut så. Det är bara 23 kommuner där minst 80 procent av eleverna går i den egna kommunens skolor. Det ger en annan bild än den många nog har på näthinnan, och så som den politiska diskussionen ser ut.
Alvesta, Strängnäs, Åre, Mjölby och Landskrona är exempel där många går i friskolor eller andra kommuners gymnasier. Så valfrihet uppskattas i hela landet.
Ambassadörsakademin
I fredags besökte jag Ambassadörsakademin, en nystartad fristående gymnasieskola med 70 elever på NV- och SP-programmen.
Det var mötet på gymnasiemässan i höstas som gav mersmak. Spännande utbildningar mot dels ledarskap och dels biomedicin och båda med mycket friluftsliv samt en engagerande rektor gjorde att jag fastnade för den här skolan lite grand. Det jag fick se i fredags bekräftade vad jag sett tidigare. Så engagerade elever och personal och härlig stämning.
Lite roligt att skolan var med i samma TV-program (Skolfront) som jag i torsdags också. Skolan har ambition att underlätta för elever som är/blir föräldrar, bl a med eget dagis. Vilken annan skola gör det?
De läser i block, vilket gör att eleverna bara läser 2-3 ämnen i taget. De sa själva att det blir lugnare och mer fokuserat. Trots att skolan bara har teoretiska program så har samtliga elever praktik, något som de uppskattade. Jag var också med på en samhällskunskapslektion. Eleverna har i uppdrag att skapa ett eget land. Statsskick, religion, allianser med andra, prioriterade frågor... Jätteambitiöst och roligt. Varför fick vi inte göra sånt på min tid?
Det här är det roligaste med att vara riksdagsledamot, alla spännande möten och träffar med engagerade och kreativa personer. Jag funderar på dom som helst vill bli av med alla friskolor och absolut inte att fler ska få starta. Tänk vad mycket idéer och kraft som aldrig skulle släppas loss då. Vad mycket fattigare Sverige skulle bli med deras inställning.
Det var mötet på gymnasiemässan i höstas som gav mersmak. Spännande utbildningar mot dels ledarskap och dels biomedicin och båda med mycket friluftsliv samt en engagerande rektor gjorde att jag fastnade för den här skolan lite grand. Det jag fick se i fredags bekräftade vad jag sett tidigare. Så engagerade elever och personal och härlig stämning.
Lite roligt att skolan var med i samma TV-program (Skolfront) som jag i torsdags också. Skolan har ambition att underlätta för elever som är/blir föräldrar, bl a med eget dagis. Vilken annan skola gör det?
De läser i block, vilket gör att eleverna bara läser 2-3 ämnen i taget. De sa själva att det blir lugnare och mer fokuserat. Trots att skolan bara har teoretiska program så har samtliga elever praktik, något som de uppskattade. Jag var också med på en samhällskunskapslektion. Eleverna har i uppdrag att skapa ett eget land. Statsskick, religion, allianser med andra, prioriterade frågor... Jätteambitiöst och roligt. Varför fick vi inte göra sånt på min tid?
Det här är det roligaste med att vara riksdagsledamot, alla spännande möten och träffar med engagerade och kreativa personer. Jag funderar på dom som helst vill bli av med alla friskolor och absolut inte att fler ska få starta. Tänk vad mycket idéer och kraft som aldrig skulle släppas loss då. Vad mycket fattigare Sverige skulle bli med deras inställning.
20 februari, 2009
Centralkokt mat i (s)trängnäs
I somras hoppade folkpartiet och centern över till sossarna i Strängnäs och majoriteten blev röd i stället för blå. Skattehöjning och nedskärningar blev de omedelbara effekterna. Nu ser man hur skolornas och förskolornas självständighet naggas i kanten också.
Förskolorna ska tvingas hämta sin mat från ett centralkök, rapporterar Eskilstunakuriren. Bra att moderaterna är emot!
Varför kan inte förskolorna få bestämma varifrån maten ska komma själva i stället? Det är ju dom som ska äta den. Det här påminner om när jag kom in i utbildningsnämnden för länge sen och ett av de första ärendena handlade om att fastställa skolmatsedeln för alla skolor... Vad har det med politik att göra? Politik handlar väl om idéer, visioner, att skapa kvalitet och god service? Fram för mer lokalt självbestämmande i ställt för politisk klåfingrighet!
Förskolorna ska tvingas hämta sin mat från ett centralkök, rapporterar Eskilstunakuriren. Bra att moderaterna är emot!
Varför kan inte förskolorna få bestämma varifrån maten ska komma själva i stället? Det är ju dom som ska äta den. Det här påminner om när jag kom in i utbildningsnämnden för länge sen och ett av de första ärendena handlade om att fastställa skolmatsedeln för alla skolor... Vad har det med politik att göra? Politik handlar väl om idéer, visioner, att skapa kvalitet och god service? Fram för mer lokalt självbestämmande i ställt för politisk klåfingrighet!
19 februari, 2009
Korkat med mer undervisning?
Har just haft en debatt i Skolfront i SVT mot miljöpartisten Mats Pertoft. Utgångspunkten var förslaget från vår utvecklingsgrupp om Ungas villkor som handlar om att våra svenska elever bör få mer undervisning. Miljöpartiet tycker att det är ett korkat förslag. Undrar vem som är korkad...?Bakgrunden är att svenska högstadie- och gymnasieelever har ungefär en timmes mindre undervisning varje dag än genomsnittet i EU. Det håller självklart inte. Våra ungdomar måste få lära sig minst lika mycket som övriga ungdomar i Europa. Sverige högstadieelever har idag näst minst undervisning i hela EU, bara Lettland är sämre.
Pertoft försökte konstruera en motsättning mellan kvalitet och kvantitet som inte finns. Vi måste nog ha både och tror jag. Det tar tid att lära sig svåra saker och då spelar bättre betygssystem och nationella prov ingen roll, även om det i sig är jätteviktiga instrument för att höja kvaliteten. Men det är väl klart att man lär sig mer matte om man har 120 lektioner i stället för 90 (som det är idag i åttan, visade en TIMMS-rapport). Eller att man blir säkrare på att köra bil om man tar 30 lektioner i stället för 15. Varför förnekar miljöpartiet det uppenbara?
Fast det är bra att miljöpartiet visar sin rätta sida nu. Flummigt och kunskapsfientligt.
140-102 för nya betyg
Nu har vi precis röstat igenom det nya betygssystemet i Kammaren. Med 140 röster mot 102 så gick vårt förslag igenom. En seger och bra för skolan och eleverna.
Nu måste de tre oppositionspartierna ge gemensamt besked om vad de vill göra med betygen. Riva upp och utsätta skolan för nya påfrestningar?
Nu måste de tre oppositionspartierna ge gemensamt besked om vad de vill göra med betygen. Riva upp och utsätta skolan för nya påfrestningar?
Klart idag: nya mål i skolan
Kommer just från möte med utbildningsutskottet. Vi har justerat ett förslag om tydligare mål och kunskapskrav i grundskolan. Det handlar om att ändra dagens läroplaner och kursplaner så att de blir mer begripliga för både lärare och elever och föräldrar.
Det blir tydliga mål till årskurs 3, 6 och 9 och ett centralt innehåll ska anges för varje ämne. Idag finns mål i årskurs 5 och 9 men de är diffusa. Nu ska det bli lättare att förstå vad undervisningen ska handla om och därmed också mer likvärdigt för alla elever i hela landet.
Vi inför också nationella kunskapskrav och prov i årskurserna 3, 6 och 9. Redan nu i vår gör eleverna i trean de första nationella proven. Nu ska vi också ange vilka kunskapskrav som ska gälla för trean och sexan så att det finns något att stämma av emot.
Vi tar också bort möjligheten att sätta blockbetyg i NO och SO. Varje ämne ska stå på sina egna ben och elevernas kunskaper bedömas för sig, det är mest rättvist.
Vad sa då oppositionen? Alla tre partier reserverade sig förstås, men inte en enda reservation av de 13 var gemensam. Vänstern är som vanligt mest extremt och vill inte ändra något alls - inga tydligare mål, inget centralt innehåll för ämnet, inga kunskapskrav i de lägre åldrarna och inga fler nationella prov. Miljöpartiet vill inte att kommunala skolor ska behöva följa den nationella läroplanen. De tycker att begreppet "kunskapskrav" skapar förvirring och det säger väl allt om det partiets inställning till kunskaper... Sossarna, slutligen, säger sig tycka att det mesta är bra, men måste ändå reservera sig. Om jag anstränger mig riktigt noga så hittar jag bara en enda sak där de inte tycker som oss numera och det är att de är tveksamma till att blockbetyg avskaffas och vill att frågan "bör genomlysas", även om det finns en utredning som just gjort det. Jag kan inte tolka sossarnas reservationer som annat än ett utslag av sedvanlig grälsjuka och ovilja att komma överens. De tycker ju numera som vi, men vågar liksom inte riktigt stå för det. Hur ärligt menad är då omsvängningen? Det hederligaste vore om sossarna säger att de ansluter sig till oss och att vi därmed har en hållbar uppgörelse som inte ska rivas upp, även om det blir maktskifte. Skolan, eleverna och lärarna, skulle må väl av det beskedet.
Hur de tre oppositionspartierna ska kunna enas i denna fråga, som så många andra skolfrågor, är ju också en gåta. Ska vänstern få igenom sina krav på avskaffade nationella prov och miljöpartiet ta bort "kunskapskrav"? Vem ska få ge sig? Det tror jag väljarna vill veta.
Debatt och beslut blir 11 mars. Och de nya betygen ges första gången läsåret 2011/2012.
Det blir tydliga mål till årskurs 3, 6 och 9 och ett centralt innehåll ska anges för varje ämne. Idag finns mål i årskurs 5 och 9 men de är diffusa. Nu ska det bli lättare att förstå vad undervisningen ska handla om och därmed också mer likvärdigt för alla elever i hela landet.
Vi inför också nationella kunskapskrav och prov i årskurserna 3, 6 och 9. Redan nu i vår gör eleverna i trean de första nationella proven. Nu ska vi också ange vilka kunskapskrav som ska gälla för trean och sexan så att det finns något att stämma av emot.
Vi tar också bort möjligheten att sätta blockbetyg i NO och SO. Varje ämne ska stå på sina egna ben och elevernas kunskaper bedömas för sig, det är mest rättvist.
Vad sa då oppositionen? Alla tre partier reserverade sig förstås, men inte en enda reservation av de 13 var gemensam. Vänstern är som vanligt mest extremt och vill inte ändra något alls - inga tydligare mål, inget centralt innehåll för ämnet, inga kunskapskrav i de lägre åldrarna och inga fler nationella prov. Miljöpartiet vill inte att kommunala skolor ska behöva följa den nationella läroplanen. De tycker att begreppet "kunskapskrav" skapar förvirring och det säger väl allt om det partiets inställning till kunskaper... Sossarna, slutligen, säger sig tycka att det mesta är bra, men måste ändå reservera sig. Om jag anstränger mig riktigt noga så hittar jag bara en enda sak där de inte tycker som oss numera och det är att de är tveksamma till att blockbetyg avskaffas och vill att frågan "bör genomlysas", även om det finns en utredning som just gjort det. Jag kan inte tolka sossarnas reservationer som annat än ett utslag av sedvanlig grälsjuka och ovilja att komma överens. De tycker ju numera som vi, men vågar liksom inte riktigt stå för det. Hur ärligt menad är då omsvängningen? Det hederligaste vore om sossarna säger att de ansluter sig till oss och att vi därmed har en hållbar uppgörelse som inte ska rivas upp, även om det blir maktskifte. Skolan, eleverna och lärarna, skulle må väl av det beskedet.
Hur de tre oppositionspartierna ska kunna enas i denna fråga, som så många andra skolfrågor, är ju också en gåta. Ska vänstern få igenom sina krav på avskaffade nationella prov och miljöpartiet ta bort "kunskapskrav"? Vem ska få ge sig? Det tror jag väljarna vill veta.
Debatt och beslut blir 11 mars. Och de nya betygen ges första gången läsåret 2011/2012.
Ta med skolpeng utomlands
Lilla Boxholm i Östergötland hör man inte särskilt mycket om. Men idag läste jag i DN och Aftonbladet att kommunen just beviljat en elev att ta med skolpengen till Kina. Eleven ska vara där i ett år, sannolikt med sin familj, och nu får han eller hon gå ett år där. Underbart bra. Så borde alla kommuner göra. I stället läser man om inskränkta kommuner som vill låsa in "sina" elever i hemkommunen och gör allt de kan för att de inte ska gå någon annanstans. I Marks kommun vill man t ex försvåra för eleverna att gå i grannkommunen Borås. Lär av Boxholm!
Min framgångsrika hemkommun Nacka (och många andra också) har sedan länge en policy att skolpengen eller förskolepengen följer med till den skola/förskola familjen väljer, oavsett om den ligger i Nacka, övriga Sverige eller utomlands. Det finns familjer som tagit förskolpengen till Thailand, skolpengen till Singapore och London... Inte så många, men en unik möjlighet för varenda familj att leva just det liv dom vill. Det är väl så politiken ska fungera, som möjliggörare?!
Mer internationella kontakter är också bra för förståelse och tolerans tror jag. Vi får inte vara inskränkta. Mer praktikplatser utomlands, mer skolresor, mer studentutbyte!
Min framgångsrika hemkommun Nacka (och många andra också) har sedan länge en policy att skolpengen eller förskolepengen följer med till den skola/förskola familjen väljer, oavsett om den ligger i Nacka, övriga Sverige eller utomlands. Det finns familjer som tagit förskolpengen till Thailand, skolpengen till Singapore och London... Inte så många, men en unik möjlighet för varenda familj att leva just det liv dom vill. Det är väl så politiken ska fungera, som möjliggörare?!
Mer internationella kontakter är också bra för förståelse och tolerans tror jag. Vi får inte vara inskränkta. Mer praktikplatser utomlands, mer skolresor, mer studentutbyte!
18 februari, 2009
Staffanstorp satsar på IT
Staffanstorps kommun satsar på att alla elever ska få tillgång till en egen dator, skriver Sydsvenskan idag.
Framsynt och klokt, tycker jag. Det finns kommuner som tar sitt ansvar på yttersta allvar och utvecklar skolan. Det förtjänar ju att påpekas ibland, när det är så lätt att dra alla över en kam. Men så är det en moderatledd kommun sedan länge också...
IT har kommit för att stanna. Och IT är ungas vardag, de är födda med tangentbord under fingrarna. Varannan femåring har redan använt internet... Det här måste skolan givetvis förhålla sig till. Nätet är det naturliga för de flesta ungdomar, naturligt både som social mötesplats och universalverktyg. Jag förstår inte de gammaldags raktioner på förslaget, att man ska återgå till katederundervisning. Jag riktigt ser Stig Järrels hemska Magister Caligula framför mig. Självklart ska lärare undervisa! Jag ger inte mycket för allt det egna "forskande" och eget arbete som eleverna förutsätts göra idag. Lärare ska användas till det de är utbildade för och bäst på - undervisa! Men det kan ske med moderna metoder där IT är givet verktyg.
Applåder till Staffanstorp, som vågar utveckla och ta nya steg och har modet att sätta upp höga ambitioner.
Framsynt och klokt, tycker jag. Det finns kommuner som tar sitt ansvar på yttersta allvar och utvecklar skolan. Det förtjänar ju att påpekas ibland, när det är så lätt att dra alla över en kam. Men så är det en moderatledd kommun sedan länge också...
IT har kommit för att stanna. Och IT är ungas vardag, de är födda med tangentbord under fingrarna. Varannan femåring har redan använt internet... Det här måste skolan givetvis förhålla sig till. Nätet är det naturliga för de flesta ungdomar, naturligt både som social mötesplats och universalverktyg. Jag förstår inte de gammaldags raktioner på förslaget, att man ska återgå till katederundervisning. Jag riktigt ser Stig Järrels hemska Magister Caligula framför mig. Självklart ska lärare undervisa! Jag ger inte mycket för allt det egna "forskande" och eget arbete som eleverna förutsätts göra idag. Lärare ska användas till det de är utbildade för och bäst på - undervisa! Men det kan ske med moderna metoder där IT är givet verktyg.
Applåder till Staffanstorp, som vågar utveckla och ta nya steg och har modet att sätta upp höga ambitioner.
17 februari, 2009
Varför inte träffa rektorn för Konstfack?
Vi har nyss haft möte med utbildningsutskottet. Min kollega Margareta Pålsson föreslog att vi skulle bjuda in rektorn för Konstfack till ett kommande möte för att få inforamtion i en nu aktuell fråga, hur examinationen går till (med anledning av den senaste historien om nedklottrad tunnelbana, Expressen). Det kan tyckas vara självklart att gå till källan direkt och att vi som allmänhetens företrädare ska få snabb information inom vårt ansvarsområde om det folk pratar om.
Men det tyckte inte vänstern. De stoppade inbjudan. Man undrar onekligen varför de inte är intresserade av att träffa Konstfack? Jag tror inte att Konstfack har något att dölja, utan skulle välkomna en möjlighet att förklara hur det verkligen ser ut. Efter att ha varit med om en liknande händelse i Nacka vet jag från insidan att det som står i media inte alltid är sant. Då handlade det om en skola i Nacka som samarbetade med Dramatiska Institutet och en student där som läste en egenskriven porrnovell för barnen. Då tyckte jag att det var väldigt bra att få tala med ledningen direkt och inte bara läsa tidningarna. Men så resonerar inte vänsteroppositionen. De tycker att det är bättre att sväva i okunnighet. Rätt anmärkningsvärt och oroande. Hur ser de på sitt uppdrag egentligen?
Men det tyckte inte vänstern. De stoppade inbjudan. Man undrar onekligen varför de inte är intresserade av att träffa Konstfack? Jag tror inte att Konstfack har något att dölja, utan skulle välkomna en möjlighet att förklara hur det verkligen ser ut. Efter att ha varit med om en liknande händelse i Nacka vet jag från insidan att det som står i media inte alltid är sant. Då handlade det om en skola i Nacka som samarbetade med Dramatiska Institutet och en student där som läste en egenskriven porrnovell för barnen. Då tyckte jag att det var väldigt bra att få tala med ledningen direkt och inte bara läsa tidningarna. Men så resonerar inte vänsteroppositionen. De tycker att det är bättre att sväva i okunnighet. Rätt anmärkningsvärt och oroande. Hur ser de på sitt uppdrag egentligen?
Drogtester i skolan
Jag tycker att skolan ska vara en drogfri miljö. Ingen ungdom ska behöva vara i en skola där droger säljs eller klasskamrater är drogpåverkade. Här måste verkligen nolltolerans gälla. Senast i går kväll pratade jag med en närpolis som berättade om hur vanligt det är med droger i skolan, att vi är för naiva och att många vuxna väljer att blunda. (SR)Idag föreslår vi (en arbetsgrupp om ungas villkor som vår riksdagsgrupp tillsatt och som jag leder) att drogtester måste vara möjliga att ta i skolan. Idag är det frivilligt, den elev som nekar kan inte tvingas till det och får heller inte utsättas för några repressalier med anledning av detta (t ex avstängning) anser Skolinspektionen.
Det handlar ju inte om att drogtesta varenda ungdom, utan det ska finnas skälig misstanke. Visst kan man säga drogtest är ett ingrepp i elevernas integritet. Men det är ett ingrepp att bli utsatt för droger eller drogpåverkade personer också. Grundskolan är obligatorisk, vi tvingar dit elever med hot om böter. Då är väl ett grundkrav att miljön är trygg och drogfri?! Att testa droger kan vara en inkörsport till missbruk och kriminalitet och vi vuxna har ett ansvar för att motverka detta på alla sätt.
Det är märkligt att alla som är emot sådana här trista med ibland nödvändiga åtgärder inte har något annat att komma med. Hur ska vi lösa det faktum att droger florerar i skolan? Vuxna får inte vara så flata.
Det här med drogtester är bara ett av flera förslag från vår arbetsgrupp. Det handlar också om nätskola, mer undervisning i skolan, en ny läroplan och att ta vara på alla talanger bättre. Idag ska jag presentera hela slutrapporten för vår riksdagsgrupp.
16 februari, 2009
Nacka gymnasium
Idag har jag träffat elever och lärare på Nacka gymnasium med två kollegor, Anna Kinberg Batra och Anti Avsan. Jättekul. Duktiga och engagerade elever. Och det är så befriande att höra en rektor tala för mer valfrihet och mindre protektionism. Ingen rädsla för konkurrens här inte. Det är så man når framgång! Inte konstigt att Nacka gymnasium är Stockholmsregionens mest sökta skola.
Fler lärare eller högre lön
Facken spretar lite i sin inställning till vad som är viktigast - många lärare eller bättre betalada lärare.
Runt om i landet varslas nu lärare. Sjunkande elevantal och minskande skatteintäkter gör det nödvändigt om man ska klara ekonomin. De båda lärarfacken är kritiska och kämpar med näbbar och klor för att behålla alla lärare. Jag förstår dem förvisso. Samtidigt pågår en debatt om att lärarna halkar efter lönemässigt och LR rustar för strid. Varje problem i skolan möts också med krav på fler lärare.
Ekvationen går inte riktigt ihop. Alla måste ju inse att pengarna är begränsade och då blir frågan vad som är viktigast - fler lärare eller högre lön. Jag brukar ställa den frågan till fackliga företrädare och ofta får de något svårartat i blicken. Jag tror att de flesta tycker att högre lön är viktigast och den åsikten har jag också. Ska man långsiktigt höja läraryrket så måste löneläget upp.
Samtidigt hamnar de ofta i en situation där motarbetar varenda varsel. I valet mellan högre lön och fler lärare så väljer många "både och". Så kanske man kan tycka som fackförening, men inte som ansvarstagande i en kommun. Där måste ekonomin gå ihop också, man kan inte bara styras av känslor. Jag tycker att facken skulle bestämma sig för att det är lönerna som är det viktiga och också stå upp för det, även om konsekvensen blir något färre lärare. Kanske finns det ett samband mellan högre löner i privata näringslivet och att facken där inte alltid driver kraven på fler anställda?
Runt om i landet varslas nu lärare. Sjunkande elevantal och minskande skatteintäkter gör det nödvändigt om man ska klara ekonomin. De båda lärarfacken är kritiska och kämpar med näbbar och klor för att behålla alla lärare. Jag förstår dem förvisso. Samtidigt pågår en debatt om att lärarna halkar efter lönemässigt och LR rustar för strid. Varje problem i skolan möts också med krav på fler lärare.
Ekvationen går inte riktigt ihop. Alla måste ju inse att pengarna är begränsade och då blir frågan vad som är viktigast - fler lärare eller högre lön. Jag brukar ställa den frågan till fackliga företrädare och ofta får de något svårartat i blicken. Jag tror att de flesta tycker att högre lön är viktigast och den åsikten har jag också. Ska man långsiktigt höja läraryrket så måste löneläget upp.
Samtidigt hamnar de ofta i en situation där motarbetar varenda varsel. I valet mellan högre lön och fler lärare så väljer många "både och". Så kanske man kan tycka som fackförening, men inte som ansvarstagande i en kommun. Där måste ekonomin gå ihop också, man kan inte bara styras av känslor. Jag tycker att facken skulle bestämma sig för att det är lönerna som är det viktiga och också stå upp för det, även om konsekvensen blir något färre lärare. Kanske finns det ett samband mellan högre löner i privata näringslivet och att facken där inte alltid driver kraven på fler anställda?
13 februari, 2009
Duktiga Haninge!
För några år sedan utmålades Haninge som den kommun i landet som har allra sämst skolor. En trist sossekommun där allt annat verkade vara viktigare än kunskaper och lärande. Efter tidningsskriverierna tvingades även sossarna inse att något måste göras.
Idag träffade jag ledningen för skolan - nämndordföranden Martina Mossberg (m), förvaltningschef Mats Öhlin och rektor Helena Lindqvist. Ett sånt driv och gemensamt fokus. Kunskap till 100% är det som gäller, sa dom och det kom verkligen fram.
Det som förvånar är att det gått så snabbt att städa ut den gamla flummentaliteten och genomföra det som jag upplever som moderat politik i praktiken. Nu är det fokus på kunskaper hela tiden och ständiga utvärderingar med prov och skriftliga omdömen. Till och med förskolan inkluderas i detta, där är lärandet lika viktigt och man utvärderar hur väl man når målen. Tänk om alla kunde jobba så.
Andra kommuner får nu passa sig. Om fem år (eller kanske tidigare?) kommer Haninge att ligga högt på listorna med bra skolor. Haninge visar redan att stenhårt arbete med fokus på lärande och utvärdering ger resultat, när andra verkar tro att man kan vila sig i form.
Det kan låta hårt om det bara är kunskaper som gäller. En gammaldags pluggskola, men det kände jag verkligen inte. Det var mjuk och trevlig stämning på skolan, glada elever men samtidigt lugn och arbetsro och koncentration. Ingen motsättning, som flummisarna ofta försöker påskina. Och väldigt god skolmat dessutom!
Idag träffade jag ledningen för skolan - nämndordföranden Martina Mossberg (m), förvaltningschef Mats Öhlin och rektor Helena Lindqvist. Ett sånt driv och gemensamt fokus. Kunskap till 100% är det som gäller, sa dom och det kom verkligen fram.
Det som förvånar är att det gått så snabbt att städa ut den gamla flummentaliteten och genomföra det som jag upplever som moderat politik i praktiken. Nu är det fokus på kunskaper hela tiden och ständiga utvärderingar med prov och skriftliga omdömen. Till och med förskolan inkluderas i detta, där är lärandet lika viktigt och man utvärderar hur väl man når målen. Tänk om alla kunde jobba så.
Andra kommuner får nu passa sig. Om fem år (eller kanske tidigare?) kommer Haninge att ligga högt på listorna med bra skolor. Haninge visar redan att stenhårt arbete med fokus på lärande och utvärdering ger resultat, när andra verkar tro att man kan vila sig i form.
Det kan låta hårt om det bara är kunskaper som gäller. En gammaldags pluggskola, men det kände jag verkligen inte. Det var mjuk och trevlig stämning på skolan, glada elever men samtidigt lugn och arbetsro och koncentration. Ingen motsättning, som flummisarna ofta försöker påskina. Och väldigt god skolmat dessutom!
Inga besked om betygen från s-v-mp
Gårdagens betygsdebatt blev helt enligt vad man kunde gissa. Inget nytt alls tyvärr. Varför ägnar sig inte oppositionen åt lite intern rannsakan istället?
Det var samma gamla vanliga mantra från Marie Granlund (s); "vi vill göra upp och ha en bred överenskommelse om betygen". Ja, gärna det. MEN OM VAD? Hur vill sossarna att betygen ska se ut? Inte ett ord om det. Det räcker ju inte att vilja ha en överenskommelse, man måste ju också ha idéer om hur det ska se ut. Sossarnas utsträckta hand är helt tom.
Jag tycker att Granlund liknar de gamla påvarna, t ex Urban VIII som envist såg jorden som universums centrum och bannlyste Galileo för att han bevisade motsatsen. Socialdemokratin är inte heller världens centrum som allt kretsar kring. När ska sossarna hänga med i förändringen?
Vänsterns Dinamarca är sig däremot lik. Avskaffa alla betyg var hennes lockrop till väljarna. Hon vill ta bort individuella prestationskrav i skolan. Lycka till, men stackars elever!
Nu inför vi betyg i sex steg från sexan och det känns härligt att få vara med om det. Betygen var en av inkörsportarna för mig i politiken. Nu får jag vara med och förändra.
Lite konstigt är det dock att Granlund var så grälsjuk när sossarna i sak nu säger sig acceptera betyg i sexan och i sex steg. Varför då sådan enorm rökskjutning och kritik och massa lögner? Och inte ett enda ord om VARFÖR sossarna nu ändrat uppfattning och accepterar betyg. Är det bara av populistiska skäl? De vet ju att 80-90% av föräldrarna vill ha betyg som vi föreslår, så det är lite väl obekvämt att vara emot. Men en genuin omsvängning handlar det inte om. Och det gör det väldigt illavarslande när de ska förhandla med vänstern och miljöpartiet om ett avskaffande...
Det var samma gamla vanliga mantra från Marie Granlund (s); "vi vill göra upp och ha en bred överenskommelse om betygen". Ja, gärna det. MEN OM VAD? Hur vill sossarna att betygen ska se ut? Inte ett ord om det. Det räcker ju inte att vilja ha en överenskommelse, man måste ju också ha idéer om hur det ska se ut. Sossarnas utsträckta hand är helt tom.
Jag tycker att Granlund liknar de gamla påvarna, t ex Urban VIII som envist såg jorden som universums centrum och bannlyste Galileo för att han bevisade motsatsen. Socialdemokratin är inte heller världens centrum som allt kretsar kring. När ska sossarna hänga med i förändringen?
Vänsterns Dinamarca är sig däremot lik. Avskaffa alla betyg var hennes lockrop till väljarna. Hon vill ta bort individuella prestationskrav i skolan. Lycka till, men stackars elever!
Nu inför vi betyg i sex steg från sexan och det känns härligt att få vara med om det. Betygen var en av inkörsportarna för mig i politiken. Nu får jag vara med och förändra.
Lite konstigt är det dock att Granlund var så grälsjuk när sossarna i sak nu säger sig acceptera betyg i sexan och i sex steg. Varför då sådan enorm rökskjutning och kritik och massa lögner? Och inte ett enda ord om VARFÖR sossarna nu ändrat uppfattning och accepterar betyg. Är det bara av populistiska skäl? De vet ju att 80-90% av föräldrarna vill ha betyg som vi föreslår, så det är lite väl obekvämt att vara emot. Men en genuin omsvängning handlar det inte om. Och det gör det väldigt illavarslande när de ska förhandla med vänstern och miljöpartiet om ett avskaffande...
12 februari, 2009
Litet intresse för spetsutbildning :-(
Mer än hälften av platserna på de 10 nya spetsutbildningarna som fått klartecken att starta i höst är tomma, rapporterar TT. Jag läste att det bara fanns 3 förstahandssökande till de 30 platserna på spetsutbildningen i humaniora i Gävle tidigare i veckan.
Visst har allt gått väldigt snabbt men det är ändå lite trist. Ansökningsförfarandet var klart 19 november och man skulle ansöka senast 15 december och beslut fattades 15 januari. Eleverna har inte haft så lång tid på sig att välja, men samtidigt kan man ju säga att tidningsskriverier och skolornas egen marknadsföring borde räcka till.
Och man undrar ju hur urvalet av dessa 10 utbildningar egentligen gjorts. Det fanns ju över 100 sökande, varför just dessa som inte verkar attrahera särskilt många? I ansökan skulle man ange hur många elever som kan tänkas söka utbildningen och samtidigt redogöra för hur man kommit fram till detta. Det är egentligen precis samma regler som finns för friskolor och där får många nej, därför att de inte kan bevisa att det finns ett intresse bland eleverna. När det gäller spetsutbildningar i kommunala skolor verkar staten inte vara lika noggrann...
Visst har allt gått väldigt snabbt men det är ändå lite trist. Ansökningsförfarandet var klart 19 november och man skulle ansöka senast 15 december och beslut fattades 15 januari. Eleverna har inte haft så lång tid på sig att välja, men samtidigt kan man ju säga att tidningsskriverier och skolornas egen marknadsföring borde räcka till.
Och man undrar ju hur urvalet av dessa 10 utbildningar egentligen gjorts. Det fanns ju över 100 sökande, varför just dessa som inte verkar attrahera särskilt många? I ansökan skulle man ange hur många elever som kan tänkas söka utbildningen och samtidigt redogöra för hur man kommit fram till detta. Det är egentligen precis samma regler som finns för friskolor och där får många nej, därför att de inte kan bevisa att det finns ett intresse bland eleverna. När det gäller spetsutbildningar i kommunala skolor verkar staten inte vara lika noggrann...
11 februari, 2009
Betygsdebatt i morgon
I morgon, torsdag, ska jag debattera de nya betygen i riksdagen. Det är vårt förslag om fler steg i betygsskalan och betygskriterier som ska behandlas. Det blir A-E som godkända betyg och F som icke godkänt. Fler steg, precis som alla efterlyst under lång tid. Det kommer att upplevas som mer rättvist och mer rättvisande. Det känns så underbart att få vara med och driva utvecklingen åt rätt håll.
En liten gissning om debatten: de tre oppositionspartierna kommer att råskälla och säga sig vilja ha en blocköverskridande överenskommelse om betygen. Och vi kommer att säga samma sak som vi sagt i ett år: gärna det, men vad vill ni???
I sak så accepterar sossarna nu det vi föreslår medan miljöpartiet mörkar och vänstern inte vill ha några betyg alls. Kan de inte ena sig själva först? Hur ska de kunna regera Sverige om de inte kan komma överens om en sån liten fråga som betygen?
Lärare belönas i Trelleborg
Alliansen har tagit initiativ för att ge högre lön till duktiga lärare, rapporterar Trelleborgs Allehanda och Skånska Dagbladet.
Bra initiativ, verkar det som. Om man tror att lärarnas insatser gör skillnad så måste det också få genomslag på lönen. Möjligen låter det lite väl enkelt att endast mäta resultat på nationella prov i nian och gymnasiet och att man efter några år ser en trend för lärarna. Det säger inte allt och vad händer med lärare som har ämnen utan nationella prov? Eller elever i åldrar där nationella prov inte ges?
Lärarnas uppdrag är lite bredare än att bara mäta via nationella prov, även om de förstås också är viktiga. Delaktigheten i enhetens utveckling, elevernas uppfattning, andra moment än de som mäts i nationella prov, engagemang... Det finns mycket mer att väga in.
Men ett steg framåt i alla fall, där "outcome" av verksamheten tillmäts betydelse och det tror jag är viktigt.
Bra initiativ, verkar det som. Om man tror att lärarnas insatser gör skillnad så måste det också få genomslag på lönen. Möjligen låter det lite väl enkelt att endast mäta resultat på nationella prov i nian och gymnasiet och att man efter några år ser en trend för lärarna. Det säger inte allt och vad händer med lärare som har ämnen utan nationella prov? Eller elever i åldrar där nationella prov inte ges?
Lärarnas uppdrag är lite bredare än att bara mäta via nationella prov, även om de förstås också är viktiga. Delaktigheten i enhetens utveckling, elevernas uppfattning, andra moment än de som mäts i nationella prov, engagemang... Det finns mycket mer att väga in.
Men ett steg framåt i alla fall, där "outcome" av verksamheten tillmäts betydelse och det tror jag är viktigt.
10 februari, 2009
Oförsvarligt, Bjuvs kommun
Förra veckan förbjöds min kollega Ann-Charlotte Hammar Johnsson att genomföra ett inbokat besök på Ekebyskolan i sin hemkommun Bjuv i Skåne. Kvällen innan meddelades att hon inte var välkommen. Kommunledningen hade tryckt på för att stoppa besöket (HD). Behöver väl inte säga att kommunen alltid styrts av sossar...?
Jag har faktiskt aldrig hört talas om något liknande. Jag får väldigt obehagliga känslor av det här, lite maktfullkomliga diktaturfasoner. Det är sånt som bara händer i Kina och gamla Sovjet, inte i demokratiska Sverige. Tänk att folkvalda riksdagsledamöter inte får se verkligheten som den är. Kommunledningen vill "slå på stora trumman" i stället. Eller lägga verkligheten till rätta kanske...? "Stora trumman" är ju just det man inte vill, i alla fall inte jag när jag besöker skolor vilket sker varje vecka. Jag vill inte ha en snitslad bana där jag bara får träffa "rätt" personer.
Bjuv kanske har något att dölja? Betygen är rätt usla, 32% var underkända i nian i något ämne i våras. Medelbetyget ligger ungefär 10 poäng under riksgenomsnittet. Finns det något samband med att skolorna i Bjuv fått kraftig kritik av Skolinspektionen nyligen? Så här står det bl a i rapporten:
"Gemensamt för skolorna är att kännedomen om elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen förutom svenska, matematik och engelska, brister. Det saknas också generell kännedom om elevernas måluppfyllelse."
Rätt svidande kritik. När jag skummar rapporten får jag intryck av en organisation som har ganska låga förväntningar på eleverna. Mycket stök och oro skrivs det också om. Det här måste man väl få se och värdera själv, eller är attityden i Bjuv att sådant ska sopas under mattan?
Jag har faktiskt aldrig hört talas om något liknande. Jag får väldigt obehagliga känslor av det här, lite maktfullkomliga diktaturfasoner. Det är sånt som bara händer i Kina och gamla Sovjet, inte i demokratiska Sverige. Tänk att folkvalda riksdagsledamöter inte får se verkligheten som den är. Kommunledningen vill "slå på stora trumman" i stället. Eller lägga verkligheten till rätta kanske...? "Stora trumman" är ju just det man inte vill, i alla fall inte jag när jag besöker skolor vilket sker varje vecka. Jag vill inte ha en snitslad bana där jag bara får träffa "rätt" personer.
Bjuv kanske har något att dölja? Betygen är rätt usla, 32% var underkända i nian i något ämne i våras. Medelbetyget ligger ungefär 10 poäng under riksgenomsnittet. Finns det något samband med att skolorna i Bjuv fått kraftig kritik av Skolinspektionen nyligen? Så här står det bl a i rapporten:
"Gemensamt för skolorna är att kännedomen om elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen förutom svenska, matematik och engelska, brister. Det saknas också generell kännedom om elevernas måluppfyllelse."
Rätt svidande kritik. När jag skummar rapporten får jag intryck av en organisation som har ganska låga förväntningar på eleverna. Mycket stök och oro skrivs det också om. Det här måste man väl få se och värdera själv, eller är attityden i Bjuv att sådant ska sopas under mattan?
09 februari, 2009
Fler eller bättre betalda lärare?
LR har idag presenterat siffror som visar att lärarlönerna i Malmö ligger under genomsnittet i både Skåne och Sverige som helhet. En dansk gymnasielärare tjänar 46% mer än sin svenska kollega.
Så kan vi inte fortsätta om vi vill att skolan ska vara en framtidsarbetsplats och kunskaper är betydelsefulla. En jämförelse med en parallell strejk visar att sopåkare tjänar mer än lärarna. Hur ska man då kunna motivera de duktigaste att bli lärare???
Det är bra att LR uppmärksammar detta och driver frågan om lönenivå. Det är man i och för sig skyldig att göra som fackförbund, men ändå. Samtidigt sänder LR ut dubbla budskap. LR reagarer med samma emfas när kommuner nu gör sig av med lärare, trots att elevantalet sjunker. Är man realist inser man att pengarna inte räcker till allt. Vad tycker LR är viktigast - fler lärare eller bättre betalda lärare? Här tycker jag att LR är suddiga och vill ha allt på en gång och det håller inte. Om LR bestämde sig för högre löner för duktiga lärare så skulle man sannolikt vinna betydligt större framgång, än om man samtidigt ska försvara varenda tjänst överallt.
Så kan vi inte fortsätta om vi vill att skolan ska vara en framtidsarbetsplats och kunskaper är betydelsefulla. En jämförelse med en parallell strejk visar att sopåkare tjänar mer än lärarna. Hur ska man då kunna motivera de duktigaste att bli lärare???
Det är bra att LR uppmärksammar detta och driver frågan om lönenivå. Det är man i och för sig skyldig att göra som fackförbund, men ändå. Samtidigt sänder LR ut dubbla budskap. LR reagarer med samma emfas när kommuner nu gör sig av med lärare, trots att elevantalet sjunker. Är man realist inser man att pengarna inte räcker till allt. Vad tycker LR är viktigast - fler lärare eller bättre betalda lärare? Här tycker jag att LR är suddiga och vill ha allt på en gång och det håller inte. Om LR bestämde sig för högre löner för duktiga lärare så skulle man sannolikt vinna betydligt större framgång, än om man samtidigt ska försvara varenda tjänst överallt.
Valfrihet inget storstadsfenomen
Jag har snappat upp några fler artiklar om skolvalet i tidningarna. Uddevalla lockar uppenbarligen i Bohuslän. Däremot går det inte lika bra för Marks kommun.
Det finns dom som säger att valfrihet är ett storstadsfenomen. Så är det alldeles bevisligen inte. Även elever i Lysekil, Mark och Vänersborgs vill välja skola. Och varför skulle det inte vara så? Modern teknik förändrar sättet att tänka och vara och det spelar ingen roll om man bor i Nacka eller Mark.
Det är lite intressant att se hur olika attityder man har i Uddevalla och Mark. Uddevalla jobbar aktivt med att skapa bra utbud av utbildningar som attraherar eleverna och ser samarbete med friskolorna som självklart. I Mark vill man mer eller mindre tvinga eleverna att gå där. Alternativen ska inte informeras om. Förutom att man verkar ha missförstått sitt uppdrag så missgynnar man också dem som kommer från studieovana hem.
Som jag ser det är det politiska uppdraget att vara medborgarnas företrädare, inte den kommunala produtionens. I Mark verkar man se det på motsatt sätt, bedrövligt att även borgerliga verkar ha den attityden. Det viktiga måste väl vara att eleverna i kommunen får en så bra utbildning som möjligt, inte att den erbjuds just på Marks egen gymnasieskola?! Och hur kan man tro att just den skolan ska passa alla elever? One size, fits all funkar liksom inte...
Om man ser sig som medborgarnas företrädare så borde man informera sina invånare om alla alternativ som finns och inte ensidigt gynna ett av dem. Det är en demokratifråga också, tycker jag. Ambitionen borde ju vara att alla gör medvetna och aktiva val, men får man inte adekvat information så drabbar det ju först dem som inte har så starka och aktiva föräldrar.
I Mark verkar det bara handla om pengar. Så trist och sossigt.
Det finns dom som säger att valfrihet är ett storstadsfenomen. Så är det alldeles bevisligen inte. Även elever i Lysekil, Mark och Vänersborgs vill välja skola. Och varför skulle det inte vara så? Modern teknik förändrar sättet att tänka och vara och det spelar ingen roll om man bor i Nacka eller Mark.
Det är lite intressant att se hur olika attityder man har i Uddevalla och Mark. Uddevalla jobbar aktivt med att skapa bra utbud av utbildningar som attraherar eleverna och ser samarbete med friskolorna som självklart. I Mark vill man mer eller mindre tvinga eleverna att gå där. Alternativen ska inte informeras om. Förutom att man verkar ha missförstått sitt uppdrag så missgynnar man också dem som kommer från studieovana hem.
Som jag ser det är det politiska uppdraget att vara medborgarnas företrädare, inte den kommunala produtionens. I Mark verkar man se det på motsatt sätt, bedrövligt att även borgerliga verkar ha den attityden. Det viktiga måste väl vara att eleverna i kommunen får en så bra utbildning som möjligt, inte att den erbjuds just på Marks egen gymnasieskola?! Och hur kan man tro att just den skolan ska passa alla elever? One size, fits all funkar liksom inte...
Om man ser sig som medborgarnas företrädare så borde man informera sina invånare om alla alternativ som finns och inte ensidigt gynna ett av dem. Det är en demokratifråga också, tycker jag. Ambitionen borde ju vara att alla gör medvetna och aktiva val, men får man inte adekvat information så drabbar det ju först dem som inte har så starka och aktiva föräldrar.
I Mark verkar det bara handla om pengar. Så trist och sossigt.
05 februari, 2009
Få sökande till många skolor
Nu är det skolvalstider, det märks av rapporteringen i flera tidningar.
Det som verkar genomgående är att många friskolor har svårt att få sökande elever, i synnerhet skolor som startar först i höst. Så verkar det vara i Gävle, Sundsvall m fl kommuner. Kombinationen av minskande elevantal och ovissheten i en ny skolas kvalitet är ingen hit. Jag beundrar dem som har modet att starta i en sådan miljö, då måste man verkligen tro på sin idé.
Samtidigt visar det att de kommunala skolorna inte behöver vara så rädda för konkurrensen. De flesta verkar klara sig rätt bra. Tänk vad mycket bättre det måste kännas att bli vald i hård konkurrens än att få elever hänvisade till sig i brist på alternativ. Det måste ge en helt annan självkänsla som lärare och skola.
Därför: hårdare regler för friskolor behövs inte. Det hela reglerar sig själv rätt bra. Elever är ganska kloka.
Det som verkar genomgående är att många friskolor har svårt att få sökande elever, i synnerhet skolor som startar först i höst. Så verkar det vara i Gävle, Sundsvall m fl kommuner. Kombinationen av minskande elevantal och ovissheten i en ny skolas kvalitet är ingen hit. Jag beundrar dem som har modet att starta i en sådan miljö, då måste man verkligen tro på sin idé.
Samtidigt visar det att de kommunala skolorna inte behöver vara så rädda för konkurrensen. De flesta verkar klara sig rätt bra. Tänk vad mycket bättre det måste kännas att bli vald i hård konkurrens än att få elever hänvisade till sig i brist på alternativ. Det måste ge en helt annan självkänsla som lärare och skola.
Därför: hårdare regler för friskolor behövs inte. Det hela reglerar sig själv rätt bra. Elever är ganska kloka.
04 februari, 2009
Intryck från England
Studiebesöket i England fortsätter. Solen tittar fram, det är vårdag i luften. Snön är nästan helt borta men minsta lilla fläck tas till intäkt för att stänga en skola...Idag har vi besökt två högstadieskolor (Quintin Kynaston School och Cator Park School for girls), båda väldigt spännande med drivande kvinnliga rektorer och båda med stor andel elever med utländsk bakgrund och fri skollunch (som är ett tecken på fattigdom och utsatthet) och båda liggande i konservativt styrda delar av London.
Det som slog mig är det påfallande tydliga fokuset på kunskaper och lärande. Annat ses som stöd för huvuduppgiften, det spelar ingen roll om det är ungdomsgård i skolan, föräldrakontakter, dans- och idrottsaktiviteter etc. Så upplever jag inte alltid att det är i Sverige. Hos oss blir dessa aktiviteter lika viktiga, här ser man dem som supportive. Jag tror att det är en avgörande skillnad till att de här båda skolorna har vänt utvecklingen och nu tillhör de bästa procenten av skolor i England.
Mycket kändes som om forskningen om framgångsrika skolor omsatts i praktiken. Tydliga ledare, höga förväntningar på alla och inga ursäkter, demokratiskt och kärleksfullt förhållande mellan elever och lärare, krav på ordning och måttfulla sanktioner. Vi har träffat många invandrarelever från små omständigheter men med stort självförtroende och höga ambitioner. Jag skulle vilja se mer av detta i Sverige också.
Tre personer ur gruppen försvann direkt i morse. Centerpartisterna fick hasta hem till extra gruppmöte om kärnkraften. En sosse åkte hem av okänt skäl. Övriga politiker åkte hem i kväll, men tre tappra moderater och en kristdemokrat är kvar. Vi hade ordnat det ena skolbesöket själva, det är dom som ger krydda åt besöken. Att höra elever och lärare berätta om sin vardag ger ofta mycket mer än att träffa ministeriebyråkraterna.
I morgon ska vi träffa inspektionsmyndigheten Ofsted och Tories skuggutbildningsminister Michael Gove. Alla här tippar på maktskifte vid nästa val, så det blir intressant att höra mer om vilka förändringar de planerar.
IT har kommit för att stanna
Computer Sweden skriver idag om IT i skolan på ett, som jag tycker, klokt sätt.
IT har kommit för att stanna och skolans monopol på lärande är för alltid över. Det går inte, och är inte önskvärt, att återskapa. Kunskaper och lärande har på ett sätt demokratiserats. Det är numera tillgängligt för alla, alltid. Det måste skolan förhålla sig till.
Detta var lite utgångspunkten när vi föreslog nätskola som ett alternativ för skoltrötta. Självklart är det för andra också. Dagens rigida reglering av vad som är skola och inte måste verkligen moderniseras. Skolan kan inte bara definiseras som ett hus med fyra väggar och tak och en lärare och elever innanför väggarna. Lärande sker på annat sätt också.
Som CS så riktigt skriver så är inte datortäthet i skolan det avgörande, utan hur tekniken används. Här finns ett och annat att göra i våra skolor fortfarande.
IT har kommit för att stanna och skolans monopol på lärande är för alltid över. Det går inte, och är inte önskvärt, att återskapa. Kunskaper och lärande har på ett sätt demokratiserats. Det är numera tillgängligt för alla, alltid. Det måste skolan förhålla sig till.
Detta var lite utgångspunkten när vi föreslog nätskola som ett alternativ för skoltrötta. Självklart är det för andra också. Dagens rigida reglering av vad som är skola och inte måste verkligen moderniseras. Skolan kan inte bara definiseras som ett hus med fyra väggar och tak och en lärare och elever innanför väggarna. Lärande sker på annat sätt också.
Som CS så riktigt skriver så är inte datortäthet i skolan det avgörande, utan hur tekniken används. Här finns ett och annat att göra i våra skolor fortfarande.
03 februari, 2009
Finansiering av universitet
Nu är vi på Englands myndighet för fördelning av pengar till forskning. 35 av pengarna går till 5 universitet. Det vore som om 40 procent skulle gå till ett universitet i Sverige... Lite svindlande tanke. Från soligt London.
02 februari, 2009
Äntligen landat
Snöslaskigt London. Ser inte värre ut än det är i Stockholm flera månader på vintern. Nu väntar en kaotisk flygplats och igenproppade gator härifrån.
Väntans tider
Här är planet som väntar på att ta oss till London. Kanske kommer vi iväg i eftermiddag. Vi får väl se. Men inget ont som inte har något gott med sig. Kollegan Lars Hjälmered lärde mig hur man bloggar från mobilen. Lite lärande på resan redan.
Förbud mot lärande?
Sitter på Arlanda, på väg till England med utskottet för att titta lite närmare på vad som händer i det engelska skolsystemet. Vi ska träffa utbildningsdepartementen, inspektionsmyndigheten Ofsted, en myndighet som fördelar pengar till universiteten, parlamentet m fl. Dimma i London så planet är försenat. Tjoho, vad kul.
En arbetsgrupp inom folkpartiet föreslår att invandrarelever ska förbjudas att läsa matematik på arabiska (eller något annat modersmål antar jag), skriver TT och SvD, DN. Men nu blev det väl i alla fall lite fel…?
Varför ska man förbjuda människor från att lära sig? Vi är olika som människor och lär på lite olika sätt. Några kanske lär bättre på sitt modersmål, de svenska begreppen kanske inte sitter riktigt fast än, man kan behöva den grund som ett modersmål utgör för att förstå den ibland lite komplexa matematiken. Fast det här borde vara en fråga för skolan och eleven, inget som vi politiker ska läggs oss i egentligen. Vi ska tala om VAD man ska lära sig, inte HUR, det är en väldigt viktig princip tycker jag. I folkpartiets värld verkar det ofta vara viktigare hur man lär sig, inte att man verkligen får i sig de nödvändiga kunskaperna. De gillar inte riktigt vårt förslag om nätskola och distansundervisning tror jag och nu reagerar de mot andra sätt att lära också.
Det finns ju massor av invandrarelever som inte är godkända i matte, trots att de fått undervisning på svenska. Hälften av invandrarkillarna är underkända i något ämne från nian. Kanske är det befogat att pröva något annat ibland? Stödundervisning på modersmålet? Större delen av matteundervisningen på modersmålet? Man ska självklart inte ge avkall på kravet på att lära sig svenska i skolan. Det är en nödvändig kunskap om man bor i Sverige.
Ibland saknar jag de toleranta och frihetsälskande folkpartisterna. Vart har de tagit vägen? FP blir för ofta FörbudsPartiet i stället.
Miljöpartiet är också fel ute, fast åt andra hållet. De vill att man SKA läsa engelska och matte på sitt modersmål. Varför ska politiken in överallt och tala om hur man ska göra? Låt professionen och eleverna - de skolan är till för - bestämma det här i stället.
En arbetsgrupp inom folkpartiet föreslår att invandrarelever ska förbjudas att läsa matematik på arabiska (eller något annat modersmål antar jag), skriver TT och SvD, DN. Men nu blev det väl i alla fall lite fel…?
Varför ska man förbjuda människor från att lära sig? Vi är olika som människor och lär på lite olika sätt. Några kanske lär bättre på sitt modersmål, de svenska begreppen kanske inte sitter riktigt fast än, man kan behöva den grund som ett modersmål utgör för att förstå den ibland lite komplexa matematiken. Fast det här borde vara en fråga för skolan och eleven, inget som vi politiker ska läggs oss i egentligen. Vi ska tala om VAD man ska lära sig, inte HUR, det är en väldigt viktig princip tycker jag. I folkpartiets värld verkar det ofta vara viktigare hur man lär sig, inte att man verkligen får i sig de nödvändiga kunskaperna. De gillar inte riktigt vårt förslag om nätskola och distansundervisning tror jag och nu reagerar de mot andra sätt att lära också.
Det finns ju massor av invandrarelever som inte är godkända i matte, trots att de fått undervisning på svenska. Hälften av invandrarkillarna är underkända i något ämne från nian. Kanske är det befogat att pröva något annat ibland? Stödundervisning på modersmålet? Större delen av matteundervisningen på modersmålet? Man ska självklart inte ge avkall på kravet på att lära sig svenska i skolan. Det är en nödvändig kunskap om man bor i Sverige.
Ibland saknar jag de toleranta och frihetsälskande folkpartisterna. Vart har de tagit vägen? FP blir för ofta FörbudsPartiet i stället.
Miljöpartiet är också fel ute, fast åt andra hållet. De vill att man SKA läsa engelska och matte på sitt modersmål. Varför ska politiken in överallt och tala om hur man ska göra? Låt professionen och eleverna - de skolan är till för - bestämma det här i stället.
01 februari, 2009
Lärare, starta eget!
Vårdförbundet uppmuntrar nu sina medlemmar som är sjuksköterskor och barnmorskor att starta eget. De kan inte vara passiva, utan måste agera för sina medlemmars bästa och för att utveckla yrket.
Det känns fräscht. Och att det händer i röda Gävleborg gör det ännu mer spännande.
Tänk vad befriande det skulle vara om lärarfacken gjorde likadant. Jag skulle vilja höra deras ordförande uppmana sina medlemmar att starta eget. Det finns så många lärare med idéer om en bättre skola som de aldrig får förverkliga. Varför inte ta chansen att förbättra i stället för att knyta näven i fickan?
LR går tyvärr motsatt väg och vill ha moratorium för nya friskolor. Inga nya idéer ska få prövas här inte. Det är märkligt att LR gått från att vara positiva till valfrihet och friskolor till att närmast motarbeta dem och förtala valfriheten.
Lärarförbundet har jag mera förhoppningar om. De har sett fördelarna med konkurrens och valfrihet, också för sina medlemmar. De startar nu avdelningar för friskolorna, det är inte längre kommunföreningarna som ansvarar för medlemmar som har privat arbetsgivare. Det är ett steg. Nästa steg borde vara att uppmuntra lärarna att starta eget i stället för att bara vara anställda.
Kan TCO-medlemmen Vårdförbundet uppmana sina medlemmar att starta eget så borde väl kollegan Lärarförbundet kunna göra det?
Det känns fräscht. Och att det händer i röda Gävleborg gör det ännu mer spännande.
Tänk vad befriande det skulle vara om lärarfacken gjorde likadant. Jag skulle vilja höra deras ordförande uppmana sina medlemmar att starta eget. Det finns så många lärare med idéer om en bättre skola som de aldrig får förverkliga. Varför inte ta chansen att förbättra i stället för att knyta näven i fickan?
LR går tyvärr motsatt väg och vill ha moratorium för nya friskolor. Inga nya idéer ska få prövas här inte. Det är märkligt att LR gått från att vara positiva till valfrihet och friskolor till att närmast motarbeta dem och förtala valfriheten.
Lärarförbundet har jag mera förhoppningar om. De har sett fördelarna med konkurrens och valfrihet, också för sina medlemmar. De startar nu avdelningar för friskolorna, det är inte längre kommunföreningarna som ansvarar för medlemmar som har privat arbetsgivare. Det är ett steg. Nästa steg borde vara att uppmuntra lärarna att starta eget i stället för att bara vara anställda.
Kan TCO-medlemmen Vårdförbundet uppmana sina medlemmar att starta eget så borde väl kollegan Lärarförbundet kunna göra det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)