Man måste kunna något för att gå gymnasiet

Igår presenterades regeringens uppfattning om vad behörighetsregler till gymnasiet och vad som ska komma efter dagens IV-program. (DN, DN, SvD, radion, radion igen)

Gymnasieutredaren Anita Ferm kom med ett förslag och departementet tog senare fram en egen promemoria med lite lägre behörighetskrav. Nu har regeringen vägt samman olika uppfattningar och kommit med ett förslag.

Nu blir det tydliga krav på förkunskaper också till yrkesprogrammen och det är den enda rätta lösningen. Man kanske kommer in på ett yrkesprogram med 30-40 poäng, men man kommer aldrig ut. Så gott som varenda en som tas emot med så långa betyg hoppar av eftersom de inte har tillräckliga förkunskaper. Det är omänskligt och cyniskt. Nu ska vi se till att rusta eleverna med de kunskaper de faktiskt behöver för att klara gymnasiet, oavsett vilket program man väljer. Det sker främst med tidiga satsningar i grundskolan, men de som av olika skäl inte klarat grundskolan ska få bättre hjälp än idag.

IV ersätts av fem tydliga spår.

*Ett med språkstudier för invandrarelever som behöver lära sig svenska, lite motsvarar det dagens IVIK.
*Ett spår med preparandutbildning där eleverna kan läsa upp det de inte har godkänt i från grundskolan och på så sätt få en bredare grund att stå på än vad man ofta erbjuder inom dagens IV (där fokus ofta ligger på att bara klara behörighetskraven för svenska, matte och engelska och där andra ämnen inte erbjuds).
*Ett spår blir en motsvarighet till dagens PRIV, ett programinriktad spår om man bedöms ha förkunskaper att klara ett vanligt program men inte engelska. Det kan vara bra för många invandrarelever som inte läst engelska så länge men har hög stuiemotivation och -kapacitet.
*Ett individanpassat alternativ för elever med tydligt särskilda behov, kanske autism, stora koncentrationssvårigheter eller långsam inlärning. Det behövs ett sådant alternativ.
*Ett spår med yrkesintroduktion för elever som inte vill gå gymnasiet men som ändå behöver bli "anställningsbara" för enklare yrken. De ungdomarna finns ju också, även om vissa vägrar inse det.

Det här blir bra för både elevena och yrkesprogrammen. De som tror att man inte måste kunna något för att gå ett yrkesprogram har definitivt fel. Även dessa kräver gedigna förkunskaper, om än av ett annat slag än för de teoretiska programmen, och det markerar vi med det här förslaget.

Så vad är nu kommentarerna kring detta?

Lärarförbundet och LR verkar ganska nöjda, Lärarförbundet mer tydligt medan LR vill ha ännu mer statligt detaljstyre.

Oppositionen är otydlig. Sossarnas Marie Granlund verkar inte riktigt förstå vad det handlar om. Hon tror att det är samma sak som idag, men så är det ju inte. Dels blir det väldigt distinkta alternativ (idag kan det vara ett enda IV-alternativ för alla ungdomar i kommunen), dels fylls preparandåret med mer innehåll (det räcker inte att bara erbjuda svenska, engelska och matematik som många gör idag) och dels höjs behörighetskraven till yrkesprogrammen (från 30 till 80 poäng). Frågan är hur sossarna ställer sig till detta? Är våra förkunskaps-/behörighetskrav okej, eller står de kvar vid dagens lägre krav?

Miljöpartiets Mats Pertoft försöker sitta på alla stolar samtidigt. Å ena sidan är han upprörd över att kraven stramas upp. Å andra sidan säger han att allt redan finns idag, då borde han ju vara jublande glad.