27 september, 2009

Till Falkenberg för att studera IT i skolan

I morgon bitti åker jag till Falkenberg och Varberg för att studera IT i skolan. Falkenberg var tidigt ute med ett projekt med en dator till varje elev på högstadiet och gymnasiet och nu finns erfarenheter att lära av, så jag bjöd in mig själv och i morgon bär det av.

Jag har läst en ny rapport som utvärderar de första två åren i Falkenberg. Såväl lärare som elever och föräldrar är mycket positiva. 67 procent av lärarna upplever att det har blivit lättare för eleverna att uppnå kunskapsmålen, medan hela 87 procent av eleverna tycker att de lär sig bättre. 90 procent av lärarna säger att det har underlättat deras arbete och 74 procent anser att klassrumssituationen förbättrats. Nyhetens behag där eleverna kanske lekte för mycket med datorn initialt lade sig efter en månad.

Resultaten är bättre jämfört med tidigare år, men de är ödmjuka nog att inte hävda att det beror på datorerna. Men man kan ju konstatra att det inte har blivit sämre i alla fall.

Jag tror att det finns ett stort värde i att eleverna upplever att det går bättre. Känslan är ovärderlig. Skolan måste bli bättre på att motivera eleverna och då är jag övertygad om att datorerna spelar roll. Det visar att skolan är på riktigt och relevant, att de lär sig saker som de behöver i framtiden och på ett sätt de har nytta av.

Samtidigt för jag en debatt med en folkpartist i Trelleborg (här, här och här). Han vill slänga ut datorerna från skolan helt och hållet. Extra illavarslande att han är ordförande i gymnasienämnden och dessutom lärare. Hm - känns som att moderaterna har ett stort ansvar i Alliansen att göra vår gemensamma skolpolitik framtidsinriktad och modern. Skulle kunna säga mer, men stannar där.

17 kommentarer:

Lars Hemzelius sa...

Läs här:

http://www.educationnews.org/Commentaries/Study_Proves_Student_Laptops_Ineffective_Academically.htm

eller här:

http://www.nytimes.com/2007/05/04/education/04laptop.html/partner/rssnyt?_r=1s

eller lyssna här:

http://audio.edtechlive.com/LarryCuban.mp3

Johan sa...

Lars: Om du hade länkat till slutrapporten från 2008 och inte en av de första delrapporterna från 2005 så hade resultatet sett helt annorlunda ut - vilket givetvis är helt naturligt då lärande med digitala hjälpmedel är relativt nytt och en stor omställning:

http://www.etxtip.info/y4_etxtip_final.pdf

"Evidence from classroom observations suggested that laptop computers and digital resources
allowed students in Technology Immersion schools to experience somewhat more intellectually
demanding work. "

I såväl matematik som engelska hittade man positiva statistiskt säkerställda samband. Slutligen hade resultaten varit än mer positiva om eleverna fått ta hem datorerna efter skolan och sedan arbetat med skolarbeten därifrån. Man skriver "Similar to the previous year, students’ use of their laptops for Home Learning—a measure of the
extent to which a student used a laptop outside of school for homework in the four core-subject
areas or for learning games—was the strongest implementation predictor of students’ TAKS
reading and mathematics scores". Nästan samtliga resultat pekar mot positiva förändringar även om inte alla statistiskt kan säkerställas. Det är exakt samma tendenser och resultat som vi ser på svenska skolor som arbetar på detta sätt.

Efter att ha googlat ditt namn och sett dina tidigare utspel så är jag dock inte förvånad. Du är helt ute och cyklar eller snarare - matchen har pågått i snart 87 minuter och du har fortfarande inte rört bollen.

Angående artikeln i NY Times så är det helt uppenbart att hela implementeringen, fortbildning och ansvaret hos lärare, skolledning och elever har brustit. Det finns inga likheter överhuvudtaget med de projekt som pågår i Sverige - ta en tur till Falkenberg du också.

Mats Gerdau sa...

Ja Lars, det är lite intressant att du inte kommenterar de erfarenheter som finns i vårt land. Varför detta rabiata motstånd mot utveckling? Ärligt talat har jag väldigt svårt att förstå det.

Lars Hemzelius sa...

Hej Johan!

Jag håller med dig om att jag skulle ha länkat till slutrapporten. Däremot missar Du att jämförelsen i Tip sker med skolor som använder datorer på traditionellt resursslösande sätt. Naturligtvis ska det ske en jämförelse med datorfria grundskolor för att utvärderingen ska ha något att säga. Eller hur?

Har du lyssnat på Larry Cuban?

Lars Hemzelius sa...

Hej Mats!

Jag har lämnat replik på din replik, även om den blev lite stympad. Jag ser fram emot ditt svar.

http://trelleborgsallehanda.se/opinion/debatt/article556516/Lasa-skriva-och-rakna---det-ar-basfardigheterna.html

Johan sa...

Lars: Eftersom det är praktiskt taget omöjligt att bedriva någon form av verksamhet idag utan datorer så kommer du aldrig att kunna hitta en sådan jämförelse. Samtliga studier som har gjorts nämner en gemensam sak - att datorerna används på ett klokt och genomtänkt sätt.

Om man tittar på den här rapporten som kom strax innan sommaren - http://www.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidence-based-practices/finalreport.pdf - så visar den till och med att i de fall där eleverna endast har kunnat jobba hemma via datorn så har resultaten hos dessa varit bättre än de som bara lärt sig i skolan. Det optimala är en bra kombination av lärande i skola och lärande utanför skolan.

Titta på forskningsrapporterna från Falkenberg till exempel. Eller annan svensk forskning från Skolverket med flera. För alla utom dig verkar det vara uppenbart att intresset, prestationen, måluppfyllelserna samt det mesta annat ökar med införande av digital teknik - OM detta används på rätt sätt. Det är väl i så fall där fokus ska läggas och inte på att ta bort datorerna?

Jag vill hävda att vi i framtiden (läs slutet på nittiotalet) kommer att behöva fyra nyckelkompetenser - läsa, räkna, skriva och digital kompetens. Ju tidigare barn och ungdomar lär sig detta desto bättre.

Lars Hemzelius sa...

Johan och Mats!

"Tron på ett förbättrat lärande med hjälp av digital teknologi är stark trots att det inte är något man kunnat bevisa". Så säger forskaren Annika Lantz-Andersson, som erövrat sin doktorshatt i pedagogik, och som dessutom har forskat inom specialområdet digital teknologi.

Lantz menar i sin avhandling (Göteborgs universitet, 2009) att påståenden om vinster som digital teknologi sägs innebära är diskutabel på flera sätt, och att den bas som forskningen vilar på långtifrån är entydig. En anledning till detta är att en stor del av forskningsresultaten kommer ifrån mer eller mindre experimentella studier och kortsiktiga försöksverksamheter, som har varit svåra att upprepa i en ordinär skolpraktik. Dessa försöksverksamheter har ofta inneburit att stora resurser i form av forskare och expertis medverkat aktivt i situationen. Specifika digitala verktyg har också använts, och aktiviteten har då blivit något utöver den löpande, dagliga skolaktiviteten – ungefär som i TV-dokumentären om klass 9A. När studien därefter upprepats i en ordinär klassrumssituation, har inte samma resultat uppnåtts. Här har vi också skillnaden mellan Mats och mina referensramar. Sedan mer än tjugo år verkar jag i grundskolan, medan Mats sitter vid sitt skrivbord med enstaka studiebesök i verkligheten. Min slutsats är att elevdatorerna bidrar till grundskolans sjunkande resultat. Den som motsäger detta har också bevisbördan.

Flera forskare pekar dessutom på vådorna med ett alltför fritt datorunderstött arbetssätt, bland andra Per Fröjd. Denne har i sin avhandling undersökt elever i årskurs nio i det tämligen genomsnittliga Borås. I denna kommun sjönk läsförmågan bland elever i årskurs nio drastiskt mellan 2000 och 2002. Fröjd pekar också på att det är i USA och Sverige som läsförmågan gått ned mest och gör en koppling till att dessa länder är de mest datortäta. Datorläsare skannar av skärmen på jakt efter det snabba och enkla svaret. Detta befrämjar inte noggrannhet, eftertanke och insikt

Satsa samma pengar som nu går till IT-teknologi på fler och bättre lärare och ni ska se att grundskolans resultat slutar sjunka.

Vågar ni lyssna på Larry Cuban? Vågar ni ifrågasätta era förutfattade meningar? Vågar ni stå emot tidsandan?

Johan sa...

Utan att gå närmare in på Annika Lantz-Anderssons forskning så vill jag ändå påstå, efter att ha läst delar av hennes avhandling, att det är mycket svårt att generalisera hennes resultat. Den är säkert, i sin mycket snäva kontext, intressant men bör inte på något sätt användas som ett argument för en större population. Dessutom är det märkligt att hennes syfte är att se
"Hur resonerar och agerar gymnasieelever när de löser benämnda uppgifter som presenteras av ett digitalt läromedel i en reguljär klassrumspraktik?" när henne urval är gjort på 34 gymnasielever (läs avhandlingen här - http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/19736/1/gupea_2077_19736_1.pdf). Dessutom har hon inte tittat på själva pedagogiken utan endast hur eleverna använder en specifik mjukvara från VETA - något jag finner mycket märkligt. Vad hon har studerat är alltså inte hur gymnasielever generellt jobbar med datorer i undervisningen och utanför skolan utan hur ett litet snävt urval gymnasieungdomar, vid 16 tillfällen, använder ett visst program i matematik under en kort period. Tyvärr generaliserar du resultaten och som sådana måste dessa frånskrivas det värde du ger dem Lars.

Fröjds slutsatser bygger också de på ett tvärsnitt i en viss kommun, i en viss årskurs. Han pekar dessutom i sin studie på att det finns många fler faktorer som spelar in. Intressant att notera är att Borås, som kommun, har högre genomsnittbetyg idag än såväl 2002 som 2000. För högstadieleverna, återigen för Borås som kommun, så sjönk andelen elever som inte fick godkänt med 0,1 procentenhet mellan 2000 och 2002 (5,1->5,0).

Det finns människor som hävdar både det ena och det andra och jag är inte förvånad över att det någonstans finns personer som hävdar att "Det här med datorer och internet, det är nog inte så bra. Vad skall de små barnen ha för nytta av dem när de blir vuxna?". Om det ändå vore så enkelt att det bara vore att anställa fler lärare.

Lars Hemzelius sa...

Hej Johan!

Lantz-Anderssons utlåtanden baseras inte främst på den egna forskningen utan på en utvärdering av litteraturen i ämnet.

Jag tror att man måste vara förtrogen med hur ungdomar beter sig i undervisningssituationen för att förstå hur jag resonerar.

Eldssjälar kan få saker att fungera. Jag har själv de senaste åren haft en egen datasal med egenkomponerade program till mina elever i franska (5-10 elever). Det har varit iMacar utan internetuppkoppling. Det har inte funnits några ställtider. Men så här effektivt kan det inte fungera i normalfallet. Datorerna kostar mer än de smakar. Ett problem är att överbelastade lärare gillar datorerna för då slipper de undervisa, och rektorn och förvaltning är dessutom nöjda över personalens moderna förhållningssätt.

Ta dig tid att lyssna till Larry Cuban. Det är underbart att få sin världsbild rubbad, tycker jag själv.

Johan sa...

Det jag återgav av henne var direkt hämtat ur syfte- samt resultatdelen i hennes doktorsavhandling. Men du kanske har läst den på ett annat sätt och dragit andra slutsatser. Det var ju dessutom du som återigen hänvisade till just den specifika undersökningen.

Vad jag håller med Cuban om är han säger om att tekniken måste användas på ett genomtänkt sätt. Tillgången måste finnas och lärarna börja att använda den på ett bra sätt. Att tekniken och datorn i sig inte är någon frälsning tror jag att de flesta håller med om. Att därifrån se en lösning i att kasta ut alla datorer från grundskolan är i mina ögon befängt. I så fall borde skolor som jobbat med hög datortäthet en längre tid producera sämre och sämre resultat - är detta fallet?

Mats Gerdau sa...

Vi må ha olika uppfattning om behovet av IT i skolan, men det är rätt trist att du Lars har så tvärsäkra uppfattningar om mig. Du har väl ingen aning om mina kontakter med skolan? Du påstår dig leva i "verkligheten" medan jag sitter bakom ett skrivbord med enstaka nedslag i skolan.

Du kanske ser EN verklighet, jag betydligt fler. 60 skolbesök på ett år kallar jag heller inte för enstaka. Jag tror att jag får en ganska bra bild av hur det ser ut. Frågan är var du hämtar din verklighetsbild ifrån? Den skola du är verksam på? Där kanske du kan se att eleverna presterar sämre i takt med att datorerna gjort sitt intåg (om de nu gjort det). Men det kan ju bero på fler saker.

Sedan är det väl så att forskningen på området är rätt rudimentär. Mer storskaliga satsningar på datorer i skolan har kommit rätt sent och någon djupare forskning har man inte hunnit göra, därför kan man nog inte dra tvärsäkra slutsatser åt något håll. Men de exempel jag sett i verkligheten talar ändå ett tydligt språk: det fungerar mycket väl och eleverna blir mer motiverade!

Jag tycker nog att du har bevisbördan för ditt påstående att "elevdatorerna bidrar till grundskolans sjunkande resultat". Du kan ju inte hänvisa till att Sverige är ett datortätt land - det handlar ju om hemförhållandena och inte skolan! Visst kan man visa på att datorläsning inte automatiskt leder till noggrannhet och eftertanke. Men är det inte lärarnas uppgift att bidra till just detta, då? Vem har sagt att datorläsande ska vara det som gäller? När du argumenterar på det här sättet verkar det som om du inte begripit något alls. Det är inte "bok på burk" som IT i skolan handlar om.

Varför inte ta tåget några mil norrut till Falkenberg och se hur det fungerar i verkligheten? Du gillar ju att få din världsbild förändrad och det får du nog där. Är du modig nog att åka dit?

Lars Hemzelius sa...

"I så fall borde skolor som jobbat med hög datortäthet en längre tid producera sämre och sämre resultat - är detta fallet?" skriver Johan. Ja, detta är inte testat i förhållande till datorbefriade grundskolor, vilka ju är svåra att uppbringa. Dessutom måste ju resurser motsvarande IT-kostnaderna satsas på lärarförstärkning på dessa skolor för att jämförelsen ska bli rättvisande. Vi har båda ett besvärligt bevisläge, skulle jag vilja säga.

Lars Hemzelius sa...

"I så fall borde skolor som jobbat med hög datortäthet en längre tid producera sämre och sämre resultat - är detta fallet?" skriver Johan. Ja, detta är inte testat i förhållande till datorbefriade grundskolor, vilka ju är svåra att uppbringa. Dessutom måste ju resurser motsvarande IT-kostnaderna satsas på lärarförstärkning på dessa skolor för att jämförelsen ska bli rättvisande. Vi har båda ett besvärligt bevisläge, skulle jag vilja säga.

Lars Hemzelius sa...

Hej Mats!

Nej, det var dumt av mig att utgå från att du bara gör enstaka besök. Men antalet besök kvittar. Du måste vara undervisande lärare för att uppleva och riktigt förstå mekanismerna i undervisningssituationen.

Är du modig nog att ta ett månadsvikariat på en förortsskola?

Själv har jag erfarenhet från datoranvändningens fåfänglighet på grundskolor i fem kommuner.
Jag hämtar dessutom erfarenheter från de nio grundskolorna i Vellinge kommun där jag arbetar.

Jag åker gärna till Falkenberg. Betalar du min lön under tjänstledigheten?

Mats Gerdau sa...

Haha, nej Lars, jag vill inte vikariera som lärare. Jag är inte utbildad för det. Jag tycker att lärare ska ha utbildning, gör inte du det???

Sen tror jag faktiskt att man kan få en ganska bra bild av hur en skola fungerar och hur undervisningssituationen ser ut för eleverna (som ju skolan är till för) genom studiebesök. Din attityd uppfattar jag som att man som förtroendevald måste vara lärare och då missar man ju hela poängen med att representera allmänheten och vara lekman, även om man är en insatt sådan. Själv tycker jag att det är lite vanskligt med lärare i skolstyrelser/utbildningsnämnd, jag har sett för många exempel där man oftare ikläder sig lärarrollen än den förtroendevalda ledamotens. Det blir lite fel.

Sen studiebesöket. Du är ju själv politiker - har ni inga pengar för fortbildning i kommunen eller ni kanske redan är fullärda?

Lars Hemzelius sa...

Hej Mats!

För kortare vikariat får skolorna ofta inte tag i utbildade lärare och då tvingas man ta in obehöriga. Där har du din chans att få se skolan från insidan, Mats. Men vågar du?

------

Du antyder att vissa medborgare ska vara diskvalificerade från vissa politiska uppdrag. Hur har du det med demokratisynen?

-----

Jag kan inte använda skattebetalarnas pengar för bekosta studier som inte direkt berör mitt gymnasienämndsuppdrag. På gymnasiet fyller datorerna en måluppfyllande funktion, Jag vill föra över alla grundskolans elevdatorer till gymnasiet, där eleverna är mer mogna att hantera verktyget.

Lars Hemzelius sa...

Apropå exemplet Falkenberg ...

"På skolorna där eleverna tidigast fick egna datorer är snittbetygen lägst. De har dessutom sjunkit kraftigt."

http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.873991-svart-mata-nyttan-med-datorerna