10 september, 2009

Hycklaren Bodström

Thomas Bodström ska ta plats i Pysslingens styrelse, skriver Politikerbloggen. Kan ju verka fräscht och visa på nytänkande. En sosse som bejakar valfrihet och inte ser friskolor som något ont. Långt ifrån situationen när Pysslingen startade sin första privata förskola i Nacka 1986, då Olof Palme karaktäriserade företaget som "Kentucky Fried Children" och sa att bolag inte hade något i förskolan att göra. Men hur hycklande är inte Bodströms nya styrelseplats i verkligheten?

Sosseretoriken går fortfarande ut på att friskolor inte ska få gå med vinst, bidragen sänkas, nya friskolor ska inte få starta och regelverket skärpas. Helst ska de kanske inte ens finnas. Bodström är själv i högsta grad en del av detta. Så sent som i våras var han en av de 114 sossar som röstade emot ett lagförslag som innebär att friskolorna ska kunna få kommunbidragen prövade i domstol och att det ska vara lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor i ekonomiskt hänseende.

Både 2007 och 2008 har han väckt enskilda motioner i riksdagen om att kommunerna ska få mer att säga till om vid en friskolas etablering, i klartext innebär det veto mot nyetablering. Det är alltså ingen del i en allmän stor motion om skolan, utan hans eget förslag.

Nu ska samme man sitta i Pysslingens styrelse och med kraft försöka generera vinst till de danska riskkapitalistägarna och att fler nya skolor ska kunna starta. Innan han fick ett, säkert välbetalt, uppdrag i en av de största friskolebolagens styrelser visade han ett personligt engagemang mot friskolor. Hur schitzat är inte det?

Måste man inte vara lite konsekvent för att bli trovärdig som politiker?
Och hur fasen tänker de danska ägarna som plockar in honom?

3 kommentarer:

Johan sa...

Det är ingenting annat än vidrigt. Bodström är ju dock den bästa politiker Folkpartiet haft på länge så det är inte särskilt förvånande.

Mats Gerdau sa...

Folkpartiet...?

Johan sa...

Jag raljerade lite över hans tid som justitieminister. Att många socialdemokrater sitter på dubbla stolar med flera agendor är ju ingen direkt nyhet. Det är därför inte förvånande att han för en sakfråga i riksdagen och en helt annan privat. Han är väl i och för sig inte ensam politiker om att göra det, men det lilla rättpatos han hade kvar efter sin konservativa justitietid känns avlägset just nu.