I eftermiddags var jag på ett seminarium där regeringens Teknikdelegation överlämnade sitt slutbetänkande till Tobias Krantz. Det hela började med en inspirerande föreläsning av hjärnforskaren Fredrik Ullén vid Karolinska Institutet. Han forskar om kreativitet, om vad som kännetecknar kreativa människor och hur man stimulerar kreativitet. Sådant här borde vara obligatoriska inslag på lärar- ochrektorsutbildningarna, så himla nyttigt och viktigt.
I korthet uppfattade jag tre punkter.
Stimulera flow (ett tillstånd av djup koncentration i en uppgift som man nästan finner sådan njutning i att utföra att tiden försvinner). Flow uppträder när det finns tydliga mål, tydlig feedback, inte passiv underhållning eller rutinarbete och rimligt svåra utmaningar. Se till att utmaningarna växer med förmågan, individualisering av undervisningen är helt nödvändig!
Stimulera divergent tänkande. Producera medvetet många idéer och alternativa förslag när man ska lösa en uppgift. Skapa medvetet ovanliga idéer, lek med tanken på att göra tvärtom. Träffas i grupp för brainstorming.
Stimulera målinriktat arbete och fullfölj idéerna. Play hard – work hard. När den bästa idéen väl är bestämd, håll fast vi den. Och genomför den, vilket ofta kräver hårt arbete.
Vår politik ligger alltså ganska rätt, för det är ju precis det vi nu gör.
Sen kom vi till Teknikdelegationens förslag. Inget nytt och revolutionerande direkt, men bra och genomtänkt. Bakgrunden till att regeringen tillsatte delegationen är att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT och få fler ungdomar att söka sådana utbildningar. Och varför behövs då det? Jo, för att de kunskaperna är centrala för våra möjligheter att fortsätta som välfärdsland och att de sjunkit under lång tid.
Förslagen handlar om att ända attityder i samhället i stort, men främst om att påverka skolan. De vill skapa en kommission med ett uppdrag på 5 år för att samordna insatser som görs på olika ställen och få in en mer operativ plattform för det hela. De vill certifiera "sciencekommuner" som är särskilt duktiga och kan bli förebilder för andra. De föreslår en fortsättning på Lärarlyftet.
Låter som kloka idéer. Men vid presentationen saknade jag tankar om den tekniska utrustningen på skolorna. Idag är ju IT-nivån ofta bedrövlig och det kan ju se ut som Tekniska museets lokala filial när man besöker en skola och det stimulerar ju verkligen inte teknikintresset direkt. Jag frågade om det och fick jakande besked. De tyckte inte att mobilen ska ses som ett hot i skolan, utan en möjlighet. Hear, hear.
Visionen från Teknikdelegationen är att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige i den globala kunskapsekonomin med stabil nationell arbetsmarknad. Att vi ska kunna möta de stora gemensamma utmaningarna, t ex miljö, demografi och infrastruktur. Och att ge alla medborgare nödvändig kunskap i ett komplext och tekniskt avancerat samhälle. Bra!
29 april, 2010
28 april, 2010
Ny lärarutbildning debatteras
Nu är det debatt om den nya lärarutbildningen i riksdagen. De rödgröna är överens i en skolfråga för en gångs skull. Men deras alternativ hänger ändå inte ihop. De vill ha mer ämnesdjup för låg- och mellanstadielärarna. Låter ju klokt. Men vad ska då bort? Det kan de inte ge något besked om tyvärr.
Socialdemokraterna motsatte sig en förlängning av låg- och mellanstadielärarutbildningarna när Thomas Östros drev igenom nuvarande lärarutbildning för 10 år sedan. Nu förlänger vi utbildningen för att vi ska få bättre förberedda lärare och det accepterar oppositionen. Men de vill ha in ännu mer ämnesdjup, utan att ta bort något annat. Det är inte seriöst. Varför vågar de inte säga att lågstadielärarna inte ska behöva kunna lära barnen att både läsa och räkna? Att det är okej att outbildade lärare undervisar i matematik, för det blir den praktiska konsekvensen och är exakt det vi ser idag i många skolor. Det är inte så vi får världens bästa skola.
Frågan är vad oppositionen ska göra om olyckan är framme. River de upp vår nya lärarutbildning? Inget besked idag heller.
Socialdemokraterna motsatte sig en förlängning av låg- och mellanstadielärarutbildningarna när Thomas Östros drev igenom nuvarande lärarutbildning för 10 år sedan. Nu förlänger vi utbildningen för att vi ska få bättre förberedda lärare och det accepterar oppositionen. Men de vill ha in ännu mer ämnesdjup, utan att ta bort något annat. Det är inte seriöst. Varför vågar de inte säga att lågstadielärarna inte ska behöva kunna lära barnen att både läsa och räkna? Att det är okej att outbildade lärare undervisar i matematik, för det blir den praktiska konsekvensen och är exakt det vi ser idag i många skolor. Det är inte så vi får världens bästa skola.
Frågan är vad oppositionen ska göra om olyckan är framme. River de upp vår nya lärarutbildning? Inget besked idag heller.
27 april, 2010
Rapporter om IT i skolan
Sitter (eller står faktiskt) och plöjer några rapporter om IT-situationen i skolan. Det finns så mycket att göra på det här området att man blir nästan gråtfärdig. Och det är så nödvändigt för att skolan ska hänga med i samhällsutvecklingen, att skolan uppfattas (och är!) vara up to date.
Förra våren rapporterade Skolverket om datorsituationen, som är ganska bedrövlig. Jag skrev om det här. Nyligen kom del 2 från Skolverket. Den handlar om den faktiska datoranvändningen och bygger på elevenkäter. Det finns ju en del övrigt att önska, man man väl lite torrt konstatera.
Om vi börjar med det positiva. Det är naturligtvis väldigt glädjande att man inte ser några könsskillnader i elevernas uppfattning om sin egen datorkompetens. Det skulle man annars kunna tro. Positivt är också att nästan alla elever lärt sig om integritet och källkritik i sin internetanvändning. Ungdomarna har överlag också ett mycket gott självförtroende.
Sen kommer det negativa. Datoranvändningen på mellanstadiet är inte så omfattande. 45% av eleverna använder dator i skolan mer sällan än någon gång i månaden. 18% anger att de inte använder dator över huvudtaget i något ämne. På högstadiet och gymnasiet används datorer något mer, mest i svenska och samhällskunskap men nästan aldrig i matematik. Men fortfarande anger 49% av högstadieeleverna att de "sällan" eller "aldrig" använder dator under svenskalektionerna. Var tredje högstadieelev har aldrig arbetat med bilder, ljud och musik med hjälp av datorn. 94% av såväl högstadie- som gymnasieeleverna använder "sällan" eller "aldrig" dator på matematiklektionerna. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man jämför med kursplanerna, som uttryckligen talar om datoranvändning...
Ser inte skolorna möjligheten till ökad förståelse för exempelvis diagram och samband med datorernas hjälp? Det borde väl vara utmärkta redskap för att levandegöra samhällskunskapen och svenskan!
Jag har också hittat en studie över "Access and Use of ICT in European Schools 2006 (Empirica)" och omfattar EU-länderna samt Norge och Island. Den är några år gammal, men tyvärr tror jag att inte att verkligheten förändrats nämnvärt. Det intressanta med studien är att Sverige ligger på plats 7 när det gäller teknik och uppkoppling (access) och på delad andraplats när lärarna skattar sin egen kompetens, men däremot näst sist (efter Island) när det gäller motivationen att använda den moderna tekniken i skolan.
En möjlig förklaring som förs fram i rapporten är att IT-kompetensen generellt sett är så hög i Sverige och Island att motivationen att föra in den i skolan inte är lika stor som i andra länder. Det ligger nog något i det. Samtidigt funderar jag över inställningen i Sverige också. Vi brukar ju vara måna om likvärdigheten i vårt land. Vi ska inte ha ett två tredjedelssamhälle och risken nu är ju att alla inte får del av det nya, att vi får en ny sorts segregation där alla inte får jämlika förutsättningar att möta framtiden.
Lärarna, skolorna, kommunerna och även staten borde kunna göra mer i det här avseendet för att skapa en likvärdig och rättvis skola för alla.
Förra våren rapporterade Skolverket om datorsituationen, som är ganska bedrövlig. Jag skrev om det här. Nyligen kom del 2 från Skolverket. Den handlar om den faktiska datoranvändningen och bygger på elevenkäter. Det finns ju en del övrigt att önska, man man väl lite torrt konstatera.
Om vi börjar med det positiva. Det är naturligtvis väldigt glädjande att man inte ser några könsskillnader i elevernas uppfattning om sin egen datorkompetens. Det skulle man annars kunna tro. Positivt är också att nästan alla elever lärt sig om integritet och källkritik i sin internetanvändning. Ungdomarna har överlag också ett mycket gott självförtroende.
Sen kommer det negativa. Datoranvändningen på mellanstadiet är inte så omfattande. 45% av eleverna använder dator i skolan mer sällan än någon gång i månaden. 18% anger att de inte använder dator över huvudtaget i något ämne. På högstadiet och gymnasiet används datorer något mer, mest i svenska och samhällskunskap men nästan aldrig i matematik. Men fortfarande anger 49% av högstadieeleverna att de "sällan" eller "aldrig" använder dator under svenskalektionerna. Var tredje högstadieelev har aldrig arbetat med bilder, ljud och musik med hjälp av datorn. 94% av såväl högstadie- som gymnasieeleverna använder "sällan" eller "aldrig" dator på matematiklektionerna. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man jämför med kursplanerna, som uttryckligen talar om datoranvändning...
Ser inte skolorna möjligheten till ökad förståelse för exempelvis diagram och samband med datorernas hjälp? Det borde väl vara utmärkta redskap för att levandegöra samhällskunskapen och svenskan!
Jag har också hittat en studie över "Access and Use of ICT in European Schools 2006 (Empirica)" och omfattar EU-länderna samt Norge och Island. Den är några år gammal, men tyvärr tror jag att inte att verkligheten förändrats nämnvärt. Det intressanta med studien är att Sverige ligger på plats 7 när det gäller teknik och uppkoppling (access) och på delad andraplats när lärarna skattar sin egen kompetens, men däremot näst sist (efter Island) när det gäller motivationen att använda den moderna tekniken i skolan.
En möjlig förklaring som förs fram i rapporten är att IT-kompetensen generellt sett är så hög i Sverige och Island att motivationen att föra in den i skolan inte är lika stor som i andra länder. Det ligger nog något i det. Samtidigt funderar jag över inställningen i Sverige också. Vi brukar ju vara måna om likvärdigheten i vårt land. Vi ska inte ha ett två tredjedelssamhälle och risken nu är ju att alla inte får del av det nya, att vi får en ny sorts segregation där alla inte får jämlika förutsättningar att möta framtiden.
Lärarna, skolorna, kommunerna och även staten borde kunna göra mer i det här avseendet för att skapa en likvärdig och rättvis skola för alla.
144 miljoner i mattesatsningar
Svenska elevers matematikkunskaper har sjunkit sedan början av 90-talet visar internationella undersökningar. Regeringen försöker få lite skjuts i matematikutvecklingen genom att satsa extra pengar på att höja kvaliteten. Skolverket beslutade igår att fördela 144 miljoner kronor till angelägna projekt för att förbättra undervisningen.
Den här typen av smörjmedel behövs ibland. Det är inte så mycket pengar i ett större perspektiv, men satsningen innebär att kommuner och skolor tänker till lite extra på vad de kan göra för att eleverna ska klara sig bättre. Bra att det är kvaliteten i ansökningarna som bedömts, så att det inte blir ett allmänt utsmetande. Att skjuta till 144 miljoner i den allmänna kommunpåsen är inte samma kraftsamling och ger sannolikt inte samma effekt heller.
Lite bekymmersamt är det ju förstås att vissa kommuner med riktigt dåliga resultat i matematik inte får några pengar. I Ljusnarsberg nådde inte 44% av eleverna målen för Godkänt i de nationella proven våren 2009. Det är inte utan att man undrar vad de håller på med... Haparanda, Filipstad, Dorotea och Askersund är andra exempel på kommuner med dåliga resultat som inte får några pengar.
Men det är ju kvaliteten i ansökningarna som prövas, inte behoven av förbättringar. Det skulle vara rätt förödande. Att slänga in pengar, utan att kunna använda dem rätt, gör ju ingen nytta. Samtidigt är det viktigt att Skolinspektionen hårdgranskar de här kommunerna som antingen inte sökt om pengar eller inte fått några därför att ansökningarna inte höll måttet och inte kunde bedömas leda till bestående förbättringar för eleverna. Uppryckning!
Sydsvenskan,
Den här typen av smörjmedel behövs ibland. Det är inte så mycket pengar i ett större perspektiv, men satsningen innebär att kommuner och skolor tänker till lite extra på vad de kan göra för att eleverna ska klara sig bättre. Bra att det är kvaliteten i ansökningarna som bedömts, så att det inte blir ett allmänt utsmetande. Att skjuta till 144 miljoner i den allmänna kommunpåsen är inte samma kraftsamling och ger sannolikt inte samma effekt heller.
Vissa kommuner får mycket, andra inget alls. 167 kommuner får del av pengarna, 123 får inget alls. 48 kommuner får mer än 1 miljon för matematikutveckling, där gör det säkert skillnad. Mest får Umeå med 4,9 Mkr, följt av Linköping på 3,9 Mkr och Stockholm på 3,7 Mkr.
Samtidigt kan man ju fundera över om 15 000 kronor till Storfors kommun gör någon större skillnad och om de pengarna verkligen behövs. Eller 39 000 till Nynäshamn. Kostar det inte mer att behandla sådana ansökningar än vad man faktiskt får ut?Lite bekymmersamt är det ju förstås att vissa kommuner med riktigt dåliga resultat i matematik inte får några pengar. I Ljusnarsberg nådde inte 44% av eleverna målen för Godkänt i de nationella proven våren 2009. Det är inte utan att man undrar vad de håller på med... Haparanda, Filipstad, Dorotea och Askersund är andra exempel på kommuner med dåliga resultat som inte får några pengar.
Men det är ju kvaliteten i ansökningarna som prövas, inte behoven av förbättringar. Det skulle vara rätt förödande. Att slänga in pengar, utan att kunna använda dem rätt, gör ju ingen nytta. Samtidigt är det viktigt att Skolinspektionen hårdgranskar de här kommunerna som antingen inte sökt om pengar eller inte fått några därför att ansökningarna inte höll måttet och inte kunde bedömas leda till bestående förbättringar för eleverna. Uppryckning!
Sydsvenskan,
26 april, 2010
Järn och betong framför barn i det röda Sverige
Idag presenterade de rödgröna partiledarna en stor järnvägssatsning (DN). De vill satsa 55 miljarder ytterligare på spårtrafiken, bl a ska höghastighetsjärnväg byggas. Inget fel i det, även om det verkar lite hafsigt tillkommet. Men som alltid ska ju kalaset betalas och här kommer de till korta.
Redan gör vi gigantiska satsningar på trafiken med investeringar på över 400 miljarder kronor på 10 år. Det är välbehövligt efter många års försyndelser från socialdemokraterna och Mona Sahlin när hon var samhällsbyggnadsminister. Men det frestar på ekonomin och vi tvingas bl a svälja nya avgifter för att ha råd.
Socialdemokraterna vill skjuta på betalningarna till våra barn. De lånar pengar och ökar statsskulden. Dessutom förutsätter deras förslag att kommunerna medfinansierar projekten. Vi har tidigare fått kritik för att vi också kräver medfinansiering (om än rätt blygsamt) på vissa vägavsnitt, men nu vill de genomföra samma sak fast i ännu större skala. Trovärdigt?
Varifrån ska kommunerna ta de 20 miljarder kronor som firma Sahlin, Ohly&Wetterstrand vill tvångsutskriva därifrån? En av de största utgiftsposterna i kommunerna är skolan, så det är ju lätt att se hur prioriteringen blir... Med tanke på att det är i de socialdemokratiska kommunerna som besparingarna på skolan är störst, så inser man att skolan kommer långt ned i prioriteringslistan för de rödgröna. Det blir järn och betong framför barn i det röda Sverige. Ingen särskilt bra framtidsinvestering tycker jag. Vart tog vård-skola-omsorg vägen?
Ibland är det upp-och-ned-vända världen i politiken. Tidigare har vi varit det parti som föreslagit mest pengar till trafiken och neddragningar i skolan och vården. Det fick vi, med rätta, kritik för och har förnyat vår politik. Nu värnar vi välfärdens kärna och först därefter kommer trafiken. Nu gör de rödgröna motsatt resa - satsar mer på trafiken på bekostnad av välfärden.
SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Expressen, Expressen, GP, GP,
Kent, Ekonomisten, Ankersjö,
Redan gör vi gigantiska satsningar på trafiken med investeringar på över 400 miljarder kronor på 10 år. Det är välbehövligt efter många års försyndelser från socialdemokraterna och Mona Sahlin när hon var samhällsbyggnadsminister. Men det frestar på ekonomin och vi tvingas bl a svälja nya avgifter för att ha råd.
Socialdemokraterna vill skjuta på betalningarna till våra barn. De lånar pengar och ökar statsskulden. Dessutom förutsätter deras förslag att kommunerna medfinansierar projekten. Vi har tidigare fått kritik för att vi också kräver medfinansiering (om än rätt blygsamt) på vissa vägavsnitt, men nu vill de genomföra samma sak fast i ännu större skala. Trovärdigt?
Varifrån ska kommunerna ta de 20 miljarder kronor som firma Sahlin, Ohly&Wetterstrand vill tvångsutskriva därifrån? En av de största utgiftsposterna i kommunerna är skolan, så det är ju lätt att se hur prioriteringen blir... Med tanke på att det är i de socialdemokratiska kommunerna som besparingarna på skolan är störst, så inser man att skolan kommer långt ned i prioriteringslistan för de rödgröna. Det blir järn och betong framför barn i det röda Sverige. Ingen särskilt bra framtidsinvestering tycker jag. Vart tog vård-skola-omsorg vägen?
Ibland är det upp-och-ned-vända världen i politiken. Tidigare har vi varit det parti som föreslagit mest pengar till trafiken och neddragningar i skolan och vården. Det fick vi, med rätta, kritik för och har förnyat vår politik. Nu värnar vi välfärdens kärna och först därefter kommer trafiken. Nu gör de rödgröna motsatt resa - satsar mer på trafiken på bekostnad av välfärden.
SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Expressen, Expressen, GP, GP,
Kent, Ekonomisten, Ankersjö,
Drogtester lagliga säger JO
Brinellgymnasiet i Nässjö införde slumpvisa drogtester av eleverna för ett tag sedan för att få ned missbruket. Jag skrev om det i januari. Skolinspektionen har varit skarp i sin kritik, men nu vänder det. Drogtesterna anmäldes också till JO, som idag ger grönt ljus för Brinellgymnasiet (SR) och konstaterar att testerna inte är så integritetskränkande att de strider mot grundlagen.
Lite intressant när två statliga myndigheter kommer till så olika slutsatser. Vilken myndighet är överordnad? I det här fallet borde det vara JO, grundlagen står liksom högst. Nu måste Skolinspektionen ändra sina rekommendationer.
Jag tycker att det är ett bra och välkommet besked från JO. Förnuftet har segrat. Kampen mot droger måste trappas upp, inte ned. Skolor med omfattande problem med droger måste vidta åtgäder, de kan inte göras maktlösa.
DN, SVT,
Lite intressant när två statliga myndigheter kommer till så olika slutsatser. Vilken myndighet är överordnad? I det här fallet borde det vara JO, grundlagen står liksom högst. Nu måste Skolinspektionen ändra sina rekommendationer.
Jag tycker att det är ett bra och välkommet besked från JO. Förnuftet har segrat. Kampen mot droger måste trappas upp, inte ned. Skolor med omfattande problem med droger måste vidta åtgäder, de kan inte göras maktlösa.
DN, SVT,
Swedish free-schools
Valkampanjen i England går för högvarv. Hoppas på seger för de frihetliga krafterna. Ett centralt tema i Tories valkampanj är behovet av modernisering av skolväsendet och att få in mer valfrihet. Om Tories vinner så ska organisationer och föräldrar kunna starta skolor och ett skolpengssystem á la Sverige ska införas.
Jag minns när jag var ung muffare i slutet på 80-talet och vi pratade om att skapa valfrihet i skolan. Vi betraktades som extremhöger. Idag är det en självklarhet för de flesta att kunna välja. Det finns över 1000 friskolor och 5 000 kommunala skolor att välja mellan. Varannan ungdom i Stockholm och Göteborg väljer ett frigymnasium i första hand. Det var nog ingen som kunde föreställa sig att det skulle bli så här. Men det visar att politiska idéer betyder något, att man kan förändra och att visa förändringar är irreversibla.
Valfrihetsreformerna i skolan har i ett slag överfört en hel del makt till föräldrarna. Den kan man inte ta ifrån dem. Även om det verkar som om de rödgröna kommer att försöka. De har väldigt oroande skrivningar i sina skollagsmotioner med långtgående konsekvenser i att styra människors liv. Mer om det senare.
England är ju i många stycken mer av klassamhälle än Sverige. Här skulle skolpeng och valfrihet kunna bidra till att bryta segregation och skapa mer rättvisa och jämlikhet. Deras privatskolor är ju förbehållna några få med tjocka plånböcker, med skolpengen skulle valfriheten bli var mans egendom. Fast en del Tories knorrar nu, skriver BBC. Precis som svenska kommuner, så ser de en risk i att den egna organisationen hotas. Men varför är man till som politiker, egentligen? Vem representerar man - föräldrarna eller kommunens verksamhet? Här måste man vara glasklar.
Sveriges friskolesystem är nu på väg att exporteras. Varför är vi inte stolta över det? Om det vore Volvo eller Ikea skulle vi sträcka på oss och tala om svensk kvalitet. Men när skolor och sätt att organisera skolväsendet väcker internationell uppmärksamhet och beundran, ja då rynkar många på näsan. Vilken trist Jantelagsmentalitet!
Jag minns när jag var ung muffare i slutet på 80-talet och vi pratade om att skapa valfrihet i skolan. Vi betraktades som extremhöger. Idag är det en självklarhet för de flesta att kunna välja. Det finns över 1000 friskolor och 5 000 kommunala skolor att välja mellan. Varannan ungdom i Stockholm och Göteborg väljer ett frigymnasium i första hand. Det var nog ingen som kunde föreställa sig att det skulle bli så här. Men det visar att politiska idéer betyder något, att man kan förändra och att visa förändringar är irreversibla.
Valfrihetsreformerna i skolan har i ett slag överfört en hel del makt till föräldrarna. Den kan man inte ta ifrån dem. Även om det verkar som om de rödgröna kommer att försöka. De har väldigt oroande skrivningar i sina skollagsmotioner med långtgående konsekvenser i att styra människors liv. Mer om det senare.
England är ju i många stycken mer av klassamhälle än Sverige. Här skulle skolpeng och valfrihet kunna bidra till att bryta segregation och skapa mer rättvisa och jämlikhet. Deras privatskolor är ju förbehållna några få med tjocka plånböcker, med skolpengen skulle valfriheten bli var mans egendom. Fast en del Tories knorrar nu, skriver BBC. Precis som svenska kommuner, så ser de en risk i att den egna organisationen hotas. Men varför är man till som politiker, egentligen? Vem representerar man - föräldrarna eller kommunens verksamhet? Här måste man vara glasklar.
Sveriges friskolesystem är nu på väg att exporteras. Varför är vi inte stolta över det? Om det vore Volvo eller Ikea skulle vi sträcka på oss och tala om svensk kvalitet. Men när skolor och sätt att organisera skolväsendet väcker internationell uppmärksamhet och beundran, ja då rynkar många på näsan. Vilken trist Jantelagsmentalitet!
25 april, 2010
Waldorf behövs
4 kändisar skriver idag på DN Debatt att det behövs en Waldorflärarutbildning i Sverige igen för att garantera den pedagogiska mångfalden. Håller helt med!
Waldorfskolor behövs, de är en viktig del i den pedagogiska mångfalden. Då behövs utbildade lärare för den typen av skolor också.
Jag blir lite förvånad över att se Henrik Schyffert och Stefan Sundström bland undertecknarna. De brukar ju i vanliga fall inte hylla borgerliga honnörsord som valfrihet och mångfald. Men det är välkommet stöd för valfriheten. Hoppas att de står upp för andra alternativ också.
I början av 2000-talet startade Rudolf Steinerhögskolan Waldorflärarutbildning i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. När Lärarhögskolan gick samman med Stockholms Universitet 2008 så ställde universitetet högre kvalitetskrav än vad Lärarhögskolan gjort och samarbetet avbröts. Sedan dess har Rudolf Steinerhögskolan letat samarbetspartners för att kunna fortsätta. Resultatlöst hittills, tyvärr. De har inte heller sökt examensrättigheter så att de kan sköta hela utbildningen själva. Jag skrev om detta i början på hösten 2008, då jag ställde en fråga till Lars Leijonborg om detta.
Vi har haft fokus på at ta fram en ny lärarutbildning. Den debatteras och klubbas på onsdag i Kammaren. Därefter måste högskolorna söka nya examensrättigheter. Nu när vi vet vad den kommande utbildningen ska innehålla så borde ju Waldorflärarutbildningen kunna komma igång igen. Det finns inget alls i våra styrdokument som hindrar det.
Däremot måste de garantera kvaliteten, den ska inte vara lägre för Waldorflärare än för andra.
Waldorfskolor behövs, de är en viktig del i den pedagogiska mångfalden. Då behövs utbildade lärare för den typen av skolor också.
Jag blir lite förvånad över att se Henrik Schyffert och Stefan Sundström bland undertecknarna. De brukar ju i vanliga fall inte hylla borgerliga honnörsord som valfrihet och mångfald. Men det är välkommet stöd för valfriheten. Hoppas att de står upp för andra alternativ också.
I början av 2000-talet startade Rudolf Steinerhögskolan Waldorflärarutbildning i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. När Lärarhögskolan gick samman med Stockholms Universitet 2008 så ställde universitetet högre kvalitetskrav än vad Lärarhögskolan gjort och samarbetet avbröts. Sedan dess har Rudolf Steinerhögskolan letat samarbetspartners för att kunna fortsätta. Resultatlöst hittills, tyvärr. De har inte heller sökt examensrättigheter så att de kan sköta hela utbildningen själva. Jag skrev om detta i början på hösten 2008, då jag ställde en fråga till Lars Leijonborg om detta.
Vi har haft fokus på at ta fram en ny lärarutbildning. Den debatteras och klubbas på onsdag i Kammaren. Därefter måste högskolorna söka nya examensrättigheter. Nu när vi vet vad den kommande utbildningen ska innehålla så borde ju Waldorflärarutbildningen kunna komma igång igen. Det finns inget alls i våra styrdokument som hindrar det.
Däremot måste de garantera kvaliteten, den ska inte vara lägre för Waldorflärare än för andra.
23 april, 2010
Stora neddragningar i Södertälje
Idag har jag besökt Hölöskolan i s-styrda Södertälje. Det var efter ett larmmail från personalen som jag tog kontakt och bad att få höra mer.Läget var rätt dystert. Besparingskrav på 2,9 miljoner kronor i år, av en budget på 34 miljoner där drygt 8 är uppbudet i lokaler och skolskjutsar. Det skulle bli en personalminskning från 49 till 33 heltidstjänster. Mat och städning får inte röras, det beslutas centralt. Den välfungerande specialundervisningen skulle raseras.
Hölöskolan har de bästa SALSA-värdena av alla kommunala skolor i Södertäje. Betygen ligger på 223, men det förväntade värdet ligger bara på 205 (strax under riksgenomsnittet). 87% av eleverna klarar godkänt i alla ämnen. Kanske är det på grund av väl fungerande specialundervisning och duktiga lärare?
Nu hotas detta i alla fall. Man tar mycket hänsyn till etnisk bakgrund när man fördelar penar i Södertälje. Svenska barn och ungdomar som har särskilda behov kommer i kläm i systemet, vilket riskerar att leda till konflikter och spänningar i samhället. Det är aldrig bra att ställa grupp mot grupp på det sättet, utan man måste ha smarta modeller att fördela pengar som tar hänsyn till alla olika faktorer och som upplevs som rättvist. Då får man ett samhälle som håller ihop. Synd att man inte tänker på det sättet i Södertälje.
Hölöskolan är inte den enda skola som drabbas av nedskärningar i Södertälje. Södertälje har slagit fast att det viktigaste utvecklingsuppdraget är att höja måluppfyllelsen. Den är rätt usel idag, 41% av elevena når inte målen i alla ämnen. 25% är obehöriga till gymnasiet. Södertälje ligger nu på plats 290 i LR:s ranking av skolkommunerna, dvs sist. Hur tänkte de sig att de stora neddragningarna ska lyfta kommunen och ungdomarna?
Föräldrar från olika skolor har nu gått ihop och protesterar. Det verkar som om de också får visst gehör. Det ryktades om att besparingskraven för Hölöskolan skulle minskas till "bara" 1,4 miljoner. Fortfarande kännbart men ändå hanterligt. Kanske är det tack vare de extra statsbidragen som vi i Alliansen skjuter till i år? Eller att Sveriges ekonomi utvecklas bättre än tidigare prognoser, vilket gör att skatteintäkterna ökar?
Dre styrande socialdemokraterna och miljöpartisterna skyller naturligtvis på att alla flyktingar kostar pengar. Så är det också, det har inte varit lätt för dem att få jobb. Samtidigt har ju Södertälje skyllt på detta länge, inte bara nu när de särskilda statsbidragen för flyktingarna upphör efter att de vistats i Sverige en viss tid. Det handlar också om prioriteringar.
Jag såg många grävmaskiner och byggkranar. Vid Hölöskolan bygger man en ny idrottshall. De investerar i Folkets hus för 35 miljoner. De lägger drygt 5 miljoner på hyra av en fotbollsarena. Vart tog slagorden om vård-skola-omsorg vägen? Så kom inte och skyll på invandrarna! Ni kan ju prioritera annorlunda. Man kan t o m höja skatten om man vill.
Det viktigaste för en lyckad integration måste vara att alla barn och ungdomar får en bra uppväxt, utbildning kan användas som en hävstång för att bryta utanförskap. Därför måste man satsa på skolan. Jag vet verkligen att pengar inte är allt, men de omfattande neddragningarna som planeras i Södertälje har jag svårt att förstå eller försvara.
Uppdaterat 2010-04-26: Kommunledningen i Södertälje tycks ha tagit till sig av den omfattande kritiken (LT). Men det är onekligen så att man undrar hur de räknar i kommunen. Varför de omfattande neddragningar i november? Ryckigheten är väldigt påfrestande.
21 april, 2010
Sossefritt i riksdagen
Nu har vi debatterat studieavgifter för utländska studenter i riksdagen, beslut senare idag. Jag tycker att det är ett bra och rimligt förslag. Studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området ska framöver få betala studieavgifter om de läser på svenska högskolor.
Det mest uppseendeväckande var att det var kliniskt rent från socialdemokrater i Kammaren. Inte en enda en av de 130 socialdemokraterna orkade/vågade tas sig dit och argumentera. Eller snarare försvara den rödgröna splittringen, som är total. Inte en enda vågade sig ens in i lokalen. Tomt. Walk over.
Vänsterpartiet vill inte införa några avgifter alls. Miljöpartiet vill införa ansökningsavgifter. Och socialdemokraterna stödjer Alliansens linje fullt ut. Det är klart att det hade blivit kämpigt för dem att klara ut det och svara på sådana impertinenta frågor som om detta ska rivas upp vid en eventuell rödgrön valseger. Säkert vill både väljarna och högskolorna ha besked före valet och då ett gemensamt besked från vänstern.
Jag har faktiskt aldrig varit med om det förut, att de inte vågar ta debatten. Men efter gårdagens splittring om Förbifart Stockholm så blev det kanske för mycket med en ny splittringsdiskussion. Men det var en ganska angenäm situation. Tänk en riksdag utan socialdemokrater...:-)
För det andra bidrar det till att höja kvaliteten. Nu måste universiteten vässa sig ytterligare för att få utländska studenter. Det är inte "gratis" som ska locka, utan yppersta kvalitet. Nu kan man locka de främsta hjärnorna i världen på ett annat sätt. Dessutom frigörs pengar som kan investeras i att höja kvaliteten i våra högskolor ytterligare. Det är alla studenter betjänta av.
För det tredje så inrättar vi ett stipendiesystem för invånare i våra biståndsländer. Därmed är det perspektivet också tillgodosett.
Det mest uppseendeväckande var att det var kliniskt rent från socialdemokrater i Kammaren. Inte en enda en av de 130 socialdemokraterna orkade/vågade tas sig dit och argumentera. Eller snarare försvara den rödgröna splittringen, som är total. Inte en enda vågade sig ens in i lokalen. Tomt. Walk over.
Vänsterpartiet vill inte införa några avgifter alls. Miljöpartiet vill införa ansökningsavgifter. Och socialdemokraterna stödjer Alliansens linje fullt ut. Det är klart att det hade blivit kämpigt för dem att klara ut det och svara på sådana impertinenta frågor som om detta ska rivas upp vid en eventuell rödgrön valseger. Säkert vill både väljarna och högskolorna ha besked före valet och då ett gemensamt besked från vänstern.
Jag har faktiskt aldrig varit med om det förut, att de inte vågar ta debatten. Men efter gårdagens splittring om Förbifart Stockholm så blev det kanske för mycket med en ny splittringsdiskussion. Men det var en ganska angenäm situation. Tänk en riksdag utan socialdemokrater...:-)
I sak, då? För det första handlar det om rättvisa, svenska studenter får betala om de studerar i andra länder (t ex USA, Kanada eller för den skull Kina). Då är det rimligt att de får betala i Sverige. Förra året var det över 120 000 studenter från tredje land som sökte till svenska högskolor. Sverige kan tyvärr inte stå för hela världens utbildningskostnad. Det är inte rimligt att de slår ut svenska ungdomar. Vi måste först fokusera på våra egna ungdomar.
För det andra bidrar det till att höja kvaliteten. Nu måste universiteten vässa sig ytterligare för att få utländska studenter. Det är inte "gratis" som ska locka, utan yppersta kvalitet. Nu kan man locka de främsta hjärnorna i världen på ett annat sätt. Dessutom frigörs pengar som kan investeras i att höja kvaliteten i våra högskolor ytterligare. Det är alla studenter betjänta av.
För det tredje så inrättar vi ett stipendiesystem för invånare i våra biståndsländer. Därmed är det perspektivet också tillgodosett.
Mervärde med non-profit?
Har just varit på ett möte med non-profitskolor, dvs friskolor som inte delar ut vinst. Några skolor hade tagit initiativ till detta möte för de uppfattar att de kommit bort i debatten, att det bara finns kommunala skolor och stora vinstgivande skolkoncerner i debatten.
Det är bra att de organiserar sig och visar bredden i friskolerörelsen. För mig går dock inte skiljelinjen mellan kommunala skolor, vinstgivande skolor och non-profitskolor, utan mellan bra och dåliga skolor. Jag uppfattar att de flesta föräldrar också resonerar så. Man vill ha en bra skola som har en undervisning som passar de egna barnen.
Ibland finns en föreställning att om vi bara blir av med vinsten från vissa friskolor så kan alla bli överens. Jag säger bara: glöm det! Vänstern och de flesta socialdemokrater ogillar friskolor och vill helst bli av med dem helt och hållet. Det är bara argumenten som varierar, motståndet är detsamma. Nu handlar det om vinst, men det kunde lika gärna vara religiösa skolor. Eller att skolan är för stor. Eller för liten. Eller för annorlunda. Eller för lika de kommunala skolorna och tillför inget nytt. Eller har för många invandrare. Eller för få invandrare. Eller...
För den som ideologiskt ogillar friskolor så hittar man alltid argument för att bekräfta motståndet.
Den viktiga frågan man borde ställa sig är väl hur vi säkrar att alla skolor är bra och håller hög kvalitet och hur vi snabbare kan bli av med de dåliga, oavsett vem som driver dem och oavsett om de går med vinst eller inte.
Non-profitskolor skulle kunna bidra med att bli föregångare i att mäta god kvalitet på ett bredare sätt. Säkert skulle en non-profitstämpel uppfattas som attraktivt av många, på samma sätt som Rättvisemärkt eller Svanen-märkning på varor. Låt det blir en marknadsföringsfördel i stället för att reglera.
Det är bra att de organiserar sig och visar bredden i friskolerörelsen. För mig går dock inte skiljelinjen mellan kommunala skolor, vinstgivande skolor och non-profitskolor, utan mellan bra och dåliga skolor. Jag uppfattar att de flesta föräldrar också resonerar så. Man vill ha en bra skola som har en undervisning som passar de egna barnen.
Ibland finns en föreställning att om vi bara blir av med vinsten från vissa friskolor så kan alla bli överens. Jag säger bara: glöm det! Vänstern och de flesta socialdemokrater ogillar friskolor och vill helst bli av med dem helt och hållet. Det är bara argumenten som varierar, motståndet är detsamma. Nu handlar det om vinst, men det kunde lika gärna vara religiösa skolor. Eller att skolan är för stor. Eller för liten. Eller för annorlunda. Eller för lika de kommunala skolorna och tillför inget nytt. Eller har för många invandrare. Eller för få invandrare. Eller...
För den som ideologiskt ogillar friskolor så hittar man alltid argument för att bekräfta motståndet.
Den viktiga frågan man borde ställa sig är väl hur vi säkrar att alla skolor är bra och håller hög kvalitet och hur vi snabbare kan bli av med de dåliga, oavsett vem som driver dem och oavsett om de går med vinst eller inte.
Non-profitskolor skulle kunna bidra med att bli föregångare i att mäta god kvalitet på ett bredare sätt. Säkert skulle en non-profitstämpel uppfattas som attraktivt av många, på samma sätt som Rättvisemärkt eller Svanen-märkning på varor. Låt det blir en marknadsföringsfördel i stället för att reglera.
20 april, 2010
Stoppad Förbifart bara början på sveket
Det rödgröna alternativet meddelade idag att man inte kan enas om hur man ska göra med Förbifart Stockholm, vägen som ska leda bort trafik från innerstaden. De vill ha en folkomröstning i frågan. Socialdemokraterna har tidigare sagt att den ska byggas, men nu böjer de sig för miljöpartiet - som inte vill ha vägen.
Jag tror att det här bara är början. Jag tänker så här: miljöfrågorna är de viktigaste för miljöpartiet, det är där de kommer att lägga kraften och engagemanget i en förhandling. De gör vad som helst för att stoppa bilen, stänga flygplatser, höja bensinskatten och lägga ned kärnkraft. Det är liksom därför miljöpartiet finns. Då står sig skolan slätt. Det är inte för skolans skull man engagerar sig i miljöpartiet, utan för att man avskyr bilar och gillar spindlar.
Miljöpartiet har haft en i vissa stycken tilltalande skolpolitik. Jag tror att vi (M och Mp) har en ganska stor samsyn när det gäler valfrihet och friskolor exempelvis. Under tidigare mandatperioder vi gjort gemensam sak och lyckats stoppa socialdemokraterna och vänstern från att strypa valfriheten. Vi införde t o m fri etableringsrätt för privata förskolor tillsammans 2005.
Vi har också hyfsad likartade idéer när det gäller styrningen av kommunala skolor, behovet av lokal frihet och stora befogenheter på skolorna. Forskningen om framgångsrika skolor och behovet av ett starkt ledarskap har vi varit ganska ense om. Däremot inte om betyg, kunskapskrav och synen på ordning, där är ju miljöpartiet bästa kompis med vänsterpartiet.
Nu verkar det vara slut med samsynen. Förra veckan presenterade de tre vänsterpartierna sina motioner om den nya skollagen. De lyckades inte bli sams i opposition utan la tre olika motioner, men i regeringsställning skulle de tvingas bli överens om allt. Några förslag i skollagsmotionerna var gemensamma och redan här ser man att det är miljöpartiet som tvingas backa. De tre kräver gemensamt mer detaljregleringar och centralstyre (t ex hur kommunernas kvalitetsarbete ska gå till, hur kommunerna ska fördela pengar till skolorna och hur de skriftliga omdömena ska se ut). De vill också göra ingrepp i valfriheten genom att reglera att skolorna ska ha en blandad elevsammansättning. Det skulle vara ett grundskott mot valfriheten.
Vad skulle komma från en rödgrön regering, där Lars Ohly kanske är utbildningsminister? Både S och V vill att kommunerna ska få veto mot nya friskolor och sänka skolpengen. Klart att miljöpartiet kommer att ge sig för en kronas bensinskattehöjning. Eller en stoppad väg.
Den senaste veckan har vi sett de första bevisen för att skolan alltid kommer att dra det kortaste strået när miljöpartiet gör upp med socialdemokraterna och vänstern.
DN, DN igen, DN, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet,
Kent, Edvin, Paul, Ankersjö, Fia, Tokmoderaten, Ruwaida, Malm,
Jag tror att det här bara är början. Jag tänker så här: miljöfrågorna är de viktigaste för miljöpartiet, det är där de kommer att lägga kraften och engagemanget i en förhandling. De gör vad som helst för att stoppa bilen, stänga flygplatser, höja bensinskatten och lägga ned kärnkraft. Det är liksom därför miljöpartiet finns. Då står sig skolan slätt. Det är inte för skolans skull man engagerar sig i miljöpartiet, utan för att man avskyr bilar och gillar spindlar.
Miljöpartiet har haft en i vissa stycken tilltalande skolpolitik. Jag tror att vi (M och Mp) har en ganska stor samsyn när det gäler valfrihet och friskolor exempelvis. Under tidigare mandatperioder vi gjort gemensam sak och lyckats stoppa socialdemokraterna och vänstern från att strypa valfriheten. Vi införde t o m fri etableringsrätt för privata förskolor tillsammans 2005.
Vi har också hyfsad likartade idéer när det gäller styrningen av kommunala skolor, behovet av lokal frihet och stora befogenheter på skolorna. Forskningen om framgångsrika skolor och behovet av ett starkt ledarskap har vi varit ganska ense om. Däremot inte om betyg, kunskapskrav och synen på ordning, där är ju miljöpartiet bästa kompis med vänsterpartiet.
Nu verkar det vara slut med samsynen. Förra veckan presenterade de tre vänsterpartierna sina motioner om den nya skollagen. De lyckades inte bli sams i opposition utan la tre olika motioner, men i regeringsställning skulle de tvingas bli överens om allt. Några förslag i skollagsmotionerna var gemensamma och redan här ser man att det är miljöpartiet som tvingas backa. De tre kräver gemensamt mer detaljregleringar och centralstyre (t ex hur kommunernas kvalitetsarbete ska gå till, hur kommunerna ska fördela pengar till skolorna och hur de skriftliga omdömena ska se ut). De vill också göra ingrepp i valfriheten genom att reglera att skolorna ska ha en blandad elevsammansättning. Det skulle vara ett grundskott mot valfriheten.
Vad skulle komma från en rödgrön regering, där Lars Ohly kanske är utbildningsminister? Både S och V vill att kommunerna ska få veto mot nya friskolor och sänka skolpengen. Klart att miljöpartiet kommer att ge sig för en kronas bensinskattehöjning. Eller en stoppad väg.
Den senaste veckan har vi sett de första bevisen för att skolan alltid kommer att dra det kortaste strået när miljöpartiet gör upp med socialdemokraterna och vänstern.
DN, DN igen, DN, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet,
Kent, Edvin, Paul, Ankersjö, Fia, Tokmoderaten, Ruwaida, Malm,
Lex Sarah för skolan
Lex Sarah kom till som en effekt av missförhållandena på äldreboendet Polhemsgården i Solna i slutet av 90-talet. Sarah Wägnert var en modig undersköterska som protesterade mot vanvård av de gamla. Lagen innebär att den som jobbar i äldreomsorgen är skyldig att anmäla grava missförhållanden, till trygghet för de gamla.
Nu ska vi få en motsvarande lag för skolan. Idag presenterade regeringen utredningsdirektiven, som man har slipat på ett tag. Bland annat ska utredaren fundera över vad som ska betraktas som missförhållanden, om det ska vara olika regler för förskola, grundskola och gymnasiet och vad som händer om man inte anmäler.
Tyvärr är det nog nödvändigt. Bjästafallet i Örnsköldsvik för en månad sedan tyder på det. Det borde vara ett solklart fall som skulle ha anmälts om Lex Sarah funnits för skolan. Kanske borde man kalla den nya lagen för Lex Bjästa, Mårten Schultz föreslagit.
Vi skärper inspektionen och inför nya sanktioner mot brister i vårt förslag till ny skollag. Men för att få fram missförhållanden krävs ibland också att personalen känner ett personligt ansvar och vågar reagera.
Jag hoppas att man inte "bara" ser kränkningar och mobbning som missförhållanden som ska anmälas, utan även torftiga lärmiljöer och undermålig undervisning. Här finns tyvärr en del att göra. Vi ska inte ha något angiverisystem, men det måste finnas en kollegial självrannsakan. Om barnen inte säger något själva och ingen vuxen i skolan reagerar - hur ska man få vetskap om missförhållanden då? Det är det ett oerhört ansvar - och förmån - att få jobba med våra barn och ungdomars framtid.
SvD, DN, Aftonbladet,
Nu ska vi få en motsvarande lag för skolan. Idag presenterade regeringen utredningsdirektiven, som man har slipat på ett tag. Bland annat ska utredaren fundera över vad som ska betraktas som missförhållanden, om det ska vara olika regler för förskola, grundskola och gymnasiet och vad som händer om man inte anmäler.
Tyvärr är det nog nödvändigt. Bjästafallet i Örnsköldsvik för en månad sedan tyder på det. Det borde vara ett solklart fall som skulle ha anmälts om Lex Sarah funnits för skolan. Kanske borde man kalla den nya lagen för Lex Bjästa, Mårten Schultz föreslagit.
Vi skärper inspektionen och inför nya sanktioner mot brister i vårt förslag till ny skollag. Men för att få fram missförhållanden krävs ibland också att personalen känner ett personligt ansvar och vågar reagera.
Jag hoppas att man inte "bara" ser kränkningar och mobbning som missförhållanden som ska anmälas, utan även torftiga lärmiljöer och undermålig undervisning. Här finns tyvärr en del att göra. Vi ska inte ha något angiverisystem, men det måste finnas en kollegial självrannsakan. Om barnen inte säger något själva och ingen vuxen i skolan reagerar - hur ska man få vetskap om missförhållanden då? Det är det ett oerhört ansvar - och förmån - att få jobba med våra barn och ungdomars framtid.
SvD, DN, Aftonbladet,
19 april, 2010
IT i Lärarnas Tidning
Senast numret av Lärarnas Tidning ägnas nästan helt åt den moderna teknikens möjligheter, utmaningar och i viss mån risker. Jag gillar angreppssättet och tycker att de förmedlar en bra känsla. Skolan ska hänga med!
Det är viktigt att lärare får ge en positiv vardagsbild av vilket mervärde man får med tekniken. Att det underlättar lärandet och gör undervisningen med intressant. Det finns så många (kanske framför allt utanför klassrummen?) som vill stänga skolan för datorerna och slita ifrån ungdomarna mobiltelefonerna. Varför inte vända det till något positivt i stället? Bloggande, faceook, MSN, Wikis och Youtube är ungdomars vardag. Varför skulle det inte in i skolan?
De nya medierna kräver förstås att man sätter gränser som lärare. Man kan inte vara tillgänglig jämt och behöver inte lämna ut privatlivet.
Kan man förmedla bilden av skolan som en modern arbetsplats där framtiden formas och spännande saker händer, så bör det vara positivt för läraryrket. Fler kommer att vilja vara med på den resan. Skolan mår inte bra av den ständiga krisstämpeln.
Det är viktigt att lärare får ge en positiv vardagsbild av vilket mervärde man får med tekniken. Att det underlättar lärandet och gör undervisningen med intressant. Det finns så många (kanske framför allt utanför klassrummen?) som vill stänga skolan för datorerna och slita ifrån ungdomarna mobiltelefonerna. Varför inte vända det till något positivt i stället? Bloggande, faceook, MSN, Wikis och Youtube är ungdomars vardag. Varför skulle det inte in i skolan?
De nya medierna kräver förstås att man sätter gränser som lärare. Man kan inte vara tillgänglig jämt och behöver inte lämna ut privatlivet.
Kan man förmedla bilden av skolan som en modern arbetsplats där framtiden formas och spännande saker händer, så bör det vara positivt för läraryrket. Fler kommer att vilja vara med på den resan. Skolan mår inte bra av den ständiga krisstämpeln.
18 april, 2010
250 miljoner kvar av Lärarlyftet
Alliansregeringen gör en jättesatsning på att kompetensutveckla lärarna i form av Lärarlyftet. Tusentals lärare får möjlighet till efterlängtad fortbildning. Det behövs. Halveringstiden på kunskaper är kort idag och skolan måste hänga med i utvecklingen. Precis som läkarna måste hålla sig a jour med aktuell forskning och nya behandlingsmetoder, så måste också lärararna göra det. Under lång tid har många arbetsgivare underlåtit att göra det.
Lärarlyftet är en flerårig mångmiljardsatsning som vi startade 2007. Staten står för 70% av lönekostnaden under fortbildningstiden och hela utbildningskostnaden. Kommunerna behöver bara skjuta till 30% av lönekostnaden. I ett läge när man har många övertaliga lärare borde det vara näst intill gratis att delta i Lärarlyftet, men ändå är det många kommuner som inte gör det.
Fortbildningen är välbehövlig och efterlängtad. Ändå tackade kommunerna nej till 250 miljoner kronor förra året. Man kan närmast likna det vid en bojkott från vissa kommuner. Återigen är det i huvudsak kommuner styrda av socialdemokrater som inte deltar.
En av de kommuner som inte verkar bry sig om lärarnas fortbildning är Malmö. Första året tackade de nej till 8 miljoner kronor i statsbidrag och lika mycket andra året. Förra året missade de 15 miljoner kronor i fortbildning, utnyttjade bara 29%. Och ekonomin i Malmö, då? Bokslutet för 2009 visar på ett överskott på 594 miljoner, så det borde inte ha varit så problematiskt att ta fram de 6 miljoner som krävdes som motprestation för att ytterligare 4 000 lärare skulle få fördjupning i sina ämnen och kunna bli ännu bättre lärare.
Av resultaten i Malmös skolor att döma så behövs det. Var tredje elev når inte målen i alla ämnen.
24 kommuner deltog inte alls i Lärarlyftet 2009. En enda av dem har moderat kommunstyrelseordförande medan 14 har en socialdemokrat i ledningen. De socialdemokratiskt ledda kommunerna har i genomsnitt utnyttjat 55% och en moderatledd kommun 70%. Det blir alltmer uppenbart att det finns en politisk dimension i deltagandet.
Av de 24 kommunerna som bojkottade Lärarlyftet 2009 gjorde 17 det även 2008, inte en enda med moderat ledning. Denna svarta lista består av Berg, Burlöv, Dorotea, Gagnef, Hylte, Härjedalen, Karlsborg, Laxå, Orsa, Perstorp, Sorsele, Storfors, Torsås, Valdemarsvik, Åre, Åtvidaborg och Överkalix. Inte en enda av dessa kommuner hade underskott i ekonomin. Burlöv gjorde ett öveskott på 2 500 kronor/invånare, men hade ändå inte råd att satsa på sin framtid och sina skolor.
Lärarlyftet är en flerårig mångmiljardsatsning som vi startade 2007. Staten står för 70% av lönekostnaden under fortbildningstiden och hela utbildningskostnaden. Kommunerna behöver bara skjuta till 30% av lönekostnaden. I ett läge när man har många övertaliga lärare borde det vara näst intill gratis att delta i Lärarlyftet, men ändå är det många kommuner som inte gör det.
Fortbildningen är välbehövlig och efterlängtad. Ändå tackade kommunerna nej till 250 miljoner kronor förra året. Man kan närmast likna det vid en bojkott från vissa kommuner. Återigen är det i huvudsak kommuner styrda av socialdemokrater som inte deltar.
En av de kommuner som inte verkar bry sig om lärarnas fortbildning är Malmö. Första året tackade de nej till 8 miljoner kronor i statsbidrag och lika mycket andra året. Förra året missade de 15 miljoner kronor i fortbildning, utnyttjade bara 29%. Och ekonomin i Malmö, då? Bokslutet för 2009 visar på ett överskott på 594 miljoner, så det borde inte ha varit så problematiskt att ta fram de 6 miljoner som krävdes som motprestation för att ytterligare 4 000 lärare skulle få fördjupning i sina ämnen och kunna bli ännu bättre lärare.
Av resultaten i Malmös skolor att döma så behövs det. Var tredje elev når inte målen i alla ämnen.
24 kommuner deltog inte alls i Lärarlyftet 2009. En enda av dem har moderat kommunstyrelseordförande medan 14 har en socialdemokrat i ledningen. De socialdemokratiskt ledda kommunerna har i genomsnitt utnyttjat 55% och en moderatledd kommun 70%. Det blir alltmer uppenbart att det finns en politisk dimension i deltagandet.
Av de 24 kommunerna som bojkottade Lärarlyftet 2009 gjorde 17 det även 2008, inte en enda med moderat ledning. Denna svarta lista består av Berg, Burlöv, Dorotea, Gagnef, Hylte, Härjedalen, Karlsborg, Laxå, Orsa, Perstorp, Sorsele, Storfors, Torsås, Valdemarsvik, Åre, Åtvidaborg och Överkalix. Inte en enda av dessa kommuner hade underskott i ekonomin. Burlöv gjorde ett öveskott på 2 500 kronor/invånare, men hade ändå inte råd att satsa på sin framtid och sina skolor.
Men det finns många goda exempel också. 64 kommuner deltar i princip fullt ut (utnyttjar mer än 90% av pengarna), många mer än vad de ursprungligen fått pengar för. Centerledda Ovanåker är en hjältekommun och satsar mest, 173%. 40 av de 64 kommunerna leds av moderater, 23 av socialdemokrater.
Statistiken talar faktiskt sitt tydliga språk. Undanflykterna blir allt mer besvärande för socialdemokraterna. Första året sa de att det gått för snabbt och att de inte hunnit med. Ok, slow starters finns ju och bra förberedelse är viktigt. Andra året hade man fortfarande inte riktigt hunnit med och på hösten kom finanskrisen som gjorde att många drog i bromsen. Säkert skyller de på ekonomin nu med. Men det är bara svepskäl. Faktum är att kommunerna gick med 10 miljarder kronor i överskott förra året.
Är inte socialdemokraterna intresserade av lärarnas kompetens? Hur tänker de egentligen i Göteborg, Malmö, Piteå och Luleå? Var finns engagemanget och viljan? Ser man inte behoven? Eller är det bara småttigt sabotage för att initiativet kommer från moderaterna?
16 april, 2010
Modernare skola
Fantastiskt inspirerande att vara i Göteborg med 2 500 andra moderater. Partisekreterarens liknelse av de rödgröna med "Fuskbyggarna" i TV är väldigt träffande. Firma Ohly, Sahlin&Eriksson känns inte som ett trovärdigt alternativ. Vare sig när det gäller ledarskap, ekonomi eller jobb. Eller skolan för den delen heller. Igår levererade de varsin alternativmotion om ny skollag. De kan inte ens enas i opposition, hur skulle det då gå i majoritet?Jag har just haft ett seminarium om en modernare skola tillsammans med kollegan Maria Stockhaus. Skolentreprenörerna Mikael Andersson och Hans Renman inspirerade verkligen till att skolan måste moderniseras. Frågan "varför" borde egentligen inte behöva ställas.
Hans pratade bl a om att lärarna och rektorerna tog Sverige ur bondesamhället och in i industrisamhället på 1800-talet. Det är grunden för dagens välfärd. Samtidigt frågade han om inte skolan fortfarande håller på med det, trots att vi nu är på väg in i informations- och kommunikationssamhället. Det ställer andra krav. Skolan måste förändras.
Som gammal rektor visade han också på vad man kan göra. Han liknade det lite med en krögare. Krögaren bygger inte restaurangen genom att bara läsa livsmedelsstadgan och receptboken. Det handlar om musik, bemötande, meny, komposition, inredning. Om entreprenöriell förmåga och påhittighet. Slående.
Mikael pratade om bl a om Pippi Långstrump. Dagens ungdomar är hennes barnbarn. När boken skrevs var den säkert provocerande. En orädd flicka, helt utan auktoritetstro, ekonomiskt oberoende, ifrågasättande, driver med poliser och socialtanterna. Vi läste böckerna när jag var liten, såg filmerna med Inger Nilsson. Nu uppfostrar vi våra barn till Pippi. Kreativ, självständig, otålig. Hur tar skolan emot Pippi? Genom att slita mobiltelefonen från henne?
Mycket av diskussionen handlade om IT i skolan, såklart. Det är på nåt sätt sinnebilden av den moderna skolan. Här kan var och en gå hem och se till att något händer på hemmaplan, i det egna klassrummet, i den egna skolan och i den egna kommunen. Om vi inte satsar på IT idag blir framtidens dom hård.
Vi moderater har en mission att fylla. Om centern säger sig vara Alliansens gröna röst, kanske vi ska säga att vi är Alliansens framtidsröst i skolpolitiken?
Rätt, rättare, rättast
Skolinspektionen har idag återrapporterat ett viktigt uppdrag de fått av regeringen. De har kontrollrättat 29 000 nationella prov. Låter ju inte som en särskilt kul arbetsuppgift, men ack så viktig. Det har inte gjorts förut, så man vet inte hur rättvisande rättningarna av de nationella proven har varit. Nu får vi svart på vitt.
Kontrollrättaren gav ofta ett lägre resultat än vad som ursprungligen gjorts. Vad som är rätt eller fel vet man dock inte, lite konstigt. Det är förstås en bedömningsfråga i många fall. Men då gäller det att proven är tydliga och att lärarna är kompetenta. Det får inte vara godtycke. Rättvisa och likvärdighet kräver bättre samstämmighet. Provresultaten ligger ju till grund för betygsättningen senare, då måste det vara ganska rätt.
Nu får vi snart en ny lärarutbildning. Där ska betygsättning och bedömning bli en viktig ingrediens. Det är ju på något sätt en av lärarens unika kompetens. Samtidigt räcker ju inte den insatsen, vi kan inte vänta på det. Kanske skulle man erbjuda kurser inom Lärarlyftet om detta ? Det finns uppgifter om att det blev 250 miljoner kronor kvar på Lärarlyftet förra året. Skärpning! Varje huvudman måste också ta sitt respektive ansvar att normera bedömningarna. Inspektionen förordar också att mn förändrar proven lite, säkert bra.
Man kan fundera över vad ett rödgrönt alternativ skulle göra? Kanske ta bort proven helt? Då slipper man ju skillnaderna, eftersom man inte mäter. Miljöpartiet vill inte ha kunskapskrav. De flumpedagoger som socialdemokraterna hyllar, t ex Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm, vill inte ha nationella prov. Blir det bätre så? Man hoppar ju inte högre om man tar bort ribban, eller hur?
SvD, Aftonbladet, GP, SR,
Kontrollrättaren gav ofta ett lägre resultat än vad som ursprungligen gjorts. Vad som är rätt eller fel vet man dock inte, lite konstigt. Det är förstås en bedömningsfråga i många fall. Men då gäller det att proven är tydliga och att lärarna är kompetenta. Det får inte vara godtycke. Rättvisa och likvärdighet kräver bättre samstämmighet. Provresultaten ligger ju till grund för betygsättningen senare, då måste det vara ganska rätt.
Nu får vi snart en ny lärarutbildning. Där ska betygsättning och bedömning bli en viktig ingrediens. Det är ju på något sätt en av lärarens unika kompetens. Samtidigt räcker ju inte den insatsen, vi kan inte vänta på det. Kanske skulle man erbjuda kurser inom Lärarlyftet om detta ? Det finns uppgifter om att det blev 250 miljoner kronor kvar på Lärarlyftet förra året. Skärpning! Varje huvudman måste också ta sitt respektive ansvar att normera bedömningarna. Inspektionen förordar också att mn förändrar proven lite, säkert bra.
Man kan fundera över vad ett rödgrönt alternativ skulle göra? Kanske ta bort proven helt? Då slipper man ju skillnaderna, eftersom man inte mäter. Miljöpartiet vill inte ha kunskapskrav. De flumpedagoger som socialdemokraterna hyllar, t ex Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm, vill inte ha nationella prov. Blir det bätre så? Man hoppar ju inte högre om man tar bort ribban, eller hur?
SvD, Aftonbladet, GP, SR,
Skola stängs i mön(s)terkommunen Göteborg
Askmolnen från Island förändrade planerna för gårdagen, men det gäller att vara flexibel. Jag är optimist och jag kom fram till Göteborg till slut i alla fall. Väl här i Sveriges andra stad och det socialdemokratiska skyltfönstret möts man av en akut stängt skola (GP). Lärarna på Bergums skola har en så orimlig arbetsbelastning att skolan måste stängas omedelbart, tyckte facken. Sagt och gjort. Lärarfacken stängde skolan. Kl 2 skickades de 550 eleverna hem.
Så ser det ut i det röda mönsterexemplet. Så usel personalpolitik att lärarna inte anser sig kunna jobba längre. Rätt eller fel, konsekvensen blir att eleverna inte får den undervisning de har rätt till. Hur ska de lösa det?
Det är uppenbarligen en mångårig konflikt som ligger bakom stängningen. Arbetsmiljöverket godkände en handlingsplan från skolan för någon månad sedan, men facken var i alla fall inte nöjda utan skickade hem eleverna.
Även om arbetsbelastningen för lärarna är stor så känns det som en orimlig åtgärd. Hjärtinfarkter är tragiska, men inträffar tyvärr och beror inte bara på arbetsituationen. Jag har åtminstone två riksdagskollegor som drabbats under den här perioden - ska vi stänga riksdagen då? Arv, livsstil, hälsa och familjesituation spelar naturligtvis in. Det måste finnas andra åtgärder man vidtar först. Eller är det ett inlägg i den pågående avtalsrörelsen? I så fall är det ett bedrövligt agerande.
Är det inte lite märkligt att en skola bara stängs när det är problem för lärarna? Inte när det är problem för eleverna? Det finns skolor där resultaten är urusla och eleverna inte får den kunskap de har rätt till. På Nytorpskolan i Göteborg nådde endast 27% av eleverna målen i alla ämnen, måste vara bland det sämsta i landet. Varför stängs inte den? Ska den skolan över huvudtaget finnas? Det kanske finns särskilda skäl som motiverar så usla resultat, men det sticker i ögonen.
Vem tar elevernas parti?
SR, GP,
Så ser det ut i det röda mönsterexemplet. Så usel personalpolitik att lärarna inte anser sig kunna jobba längre. Rätt eller fel, konsekvensen blir att eleverna inte får den undervisning de har rätt till. Hur ska de lösa det?
Det är uppenbarligen en mångårig konflikt som ligger bakom stängningen. Arbetsmiljöverket godkände en handlingsplan från skolan för någon månad sedan, men facken var i alla fall inte nöjda utan skickade hem eleverna.
Även om arbetsbelastningen för lärarna är stor så känns det som en orimlig åtgärd. Hjärtinfarkter är tragiska, men inträffar tyvärr och beror inte bara på arbetsituationen. Jag har åtminstone två riksdagskollegor som drabbats under den här perioden - ska vi stänga riksdagen då? Arv, livsstil, hälsa och familjesituation spelar naturligtvis in. Det måste finnas andra åtgärder man vidtar först. Eller är det ett inlägg i den pågående avtalsrörelsen? I så fall är det ett bedrövligt agerande.
Är det inte lite märkligt att en skola bara stängs när det är problem för lärarna? Inte när det är problem för eleverna? Det finns skolor där resultaten är urusla och eleverna inte får den kunskap de har rätt till. På Nytorpskolan i Göteborg nådde endast 27% av eleverna målen i alla ämnen, måste vara bland det sämsta i landet. Varför stängs inte den? Ska den skolan över huvudtaget finnas? Det kanske finns särskilda skäl som motiverar så usla resultat, men det sticker i ögonen.
Vem tar elevernas parti?
SR, GP,
15 april, 2010
Våren är här
Regeringens vårbudget kommer vid en bra tid. Det spirar ute. Det främsta bland vårtecken - krokusar - har redan slagit ut.Det spirar ute i Sverige också. Återhämtningen sker betydligt snabbare än vad någon kunde tro. Domedagsprofeterna som hävdade att regeringen inte gjorde tillräckligt har verkligen anledning till självrannsakan. Hur lät det på Östros och andra förra vintern? Då var det bara eländes elände och Sverige skulle sjunka som en sten. Så blev det inte. Om det var regeringens fel att det gick så dåligt förut, vems fel är det att det går bra nu? Hur trovärdiga är de idag, de som hade så fel då?
En ansvarsfull och kraftfull regering har sett till att krisen inte slagit rot i Sverige. Det ljusnar verkligen på arbetsmarknaden och i ekonomin. Jobben kommer. Utanförskapet minskar. Härligt!
Det här är bra för både Sverige och skolan. Om Mona Sahlin köpt SAAB med skattepengar, höjt a-kassan och gjort fler sjukskrivna - hur hade det då gått? Om de hade fått bestämma under den här perioden hade Sverige varit fattigare, färre hade haft jobb och skatterna varit högre.
Trist att t ex Lärarförbundet säger att skolan nu hotas. Sanningen är väl att skolan hade hotats om vi inte vidtagit de kraftfulla åtgärder vi gjort. Nu klarar sig kommunerna utan statliga krispengar, det ger långsiktighet och stabilitet också för skolan. Den varselvåg som Lärarförbundet varnar för, och har varnat för under lång tid, kommer inte att inträffa. Det finns ett antal kommuner, företrädelsevis med socialdemokratisk ledning (Sundsvall, Gävle, Eskilstuna m fl) som varslar många lärare. Man kan inte ropa "vargen kommer" med trovärdighet hur många gånger som helst.
Vårbudgeten är bra för skolan och Sveriges barn och ungdomar. Mer sommarskola. Fler sommarjobb. Bättre ekonomi för flerbarnsfamiljerna. Lärarlegitimation. Bättre finanser i kommunerna.
Jag vet vilka jag litar på i en kris. Tycker att Anders Borg är värd många vårblommor!
14 april, 2010
TCO-debatt om lärarutbildningen
Kommer just från TCO:s utbildningsdag. Var med på ett seminarium om lärarutbildningen. Jag var på förhand utsedd till "the bad guy". En uttalad socialdemokrat (Marie Granlund), två lärarförbundare och en professor som supportade Lärarförbundet. Samt en rätt partisk utfrågare från Lärarförbundet. 5-1, alltså. Så kan man också sätta ihop en panel...
Den stora diskussionen handlade om bredd kontra djup för låg- och mellanstadielärarna. Det vi nu gör från Alliansens sida är att dels förlänga den utbildningen med ett halvår, dels se till att alla får med sig matematik, svenska och engelska. Lågstadielärarna ska få utbildning i ytterligare 7-8 ämnen. Det var bara jag som gillade det här.
Orsaken till att vi inför en ny grundlärarutbildning, där lärarna ska klara att undervisa i de flesta ämnena, är att behovet ser ut så. Oftast har man klasslärare i låg- och mellanstadiet. I synnerhet i mindre skolor i mindre kommuner, men det är rätt vanligt på andra håll också. Det innebär att många lärare idag är helt outbildade i det de lär ut. Var fjärde lärare som undervisar i matematik i låg- och mellanstadiet har ingen utbildning för det. 25%!!! Ser säkert lika illa ut i no-ämnena. Kanske finns ett svar på sjunkande kunskaper hos eleverna här?
Lärarutbildningen måste ta hänsyn till hur verkligheten ser ut. Vi kan inte bygga luftslott. Man har försökt ändra verkligheten under 20 år, men det har inte lyckats. Klasslärarna är fortfarande normen. Någonstans måste man se sanningen i vitögat också och inse att det är verkligheten och inte kartan som gäller. Tusentals barn kommer i kläm och får undervisning av outbildade lärare varje år. Vi varnade för just den här utvecklingen när Thomas Östros och socialdemokraterna skapade dagens lärarutbildning. Då krävde vi moderater en förlängning och breddning av lågstadielärarutbildningen. Det får vi nu.
Socialdemokraterna säger sig se samma problem som vi, men vill ändå ha ämneslärare på lågstadiet. Det går inte ihop. Hur ska de smala specialisterna få ett jobb på en liten skola där man har klasslärare? Vill de att eleverna ska möta outbildade lärare? Specialisten i svenska tvingas undervisa i matte och no i alla fall, utan att ha läst en enda poäng, för så ser verkligheten ut i Umeå, Malmö och Nacka. Det är orättvisa för mig och det vill jag ändra på.
Ingen av de fyra som vurmade för detta kunde svara på hur de skulle lösa det här problemet. Är det inte bättre att de åtminstone har 15 poäng no än inget alls?
Jag tycker att vänsterns alternativ är orealistiskt, verklighetsfrånvänt. Synd att Lärarförbundet hamnat på den linjen. De gör sig själva och skolan en otjänst.
Sen efterlystes, som vanligt, att vi politiker skulle komma överens. Gärna! Men kan inte facken också komma överens? De står ju längre ifrån varandra än vad vi gör mellan partierna i den här frågan...
Den stora diskussionen handlade om bredd kontra djup för låg- och mellanstadielärarna. Det vi nu gör från Alliansens sida är att dels förlänga den utbildningen med ett halvår, dels se till att alla får med sig matematik, svenska och engelska. Lågstadielärarna ska få utbildning i ytterligare 7-8 ämnen. Det var bara jag som gillade det här.
Orsaken till att vi inför en ny grundlärarutbildning, där lärarna ska klara att undervisa i de flesta ämnena, är att behovet ser ut så. Oftast har man klasslärare i låg- och mellanstadiet. I synnerhet i mindre skolor i mindre kommuner, men det är rätt vanligt på andra håll också. Det innebär att många lärare idag är helt outbildade i det de lär ut. Var fjärde lärare som undervisar i matematik i låg- och mellanstadiet har ingen utbildning för det. 25%!!! Ser säkert lika illa ut i no-ämnena. Kanske finns ett svar på sjunkande kunskaper hos eleverna här?
Lärarutbildningen måste ta hänsyn till hur verkligheten ser ut. Vi kan inte bygga luftslott. Man har försökt ändra verkligheten under 20 år, men det har inte lyckats. Klasslärarna är fortfarande normen. Någonstans måste man se sanningen i vitögat också och inse att det är verkligheten och inte kartan som gäller. Tusentals barn kommer i kläm och får undervisning av outbildade lärare varje år. Vi varnade för just den här utvecklingen när Thomas Östros och socialdemokraterna skapade dagens lärarutbildning. Då krävde vi moderater en förlängning och breddning av lågstadielärarutbildningen. Det får vi nu.
Socialdemokraterna säger sig se samma problem som vi, men vill ändå ha ämneslärare på lågstadiet. Det går inte ihop. Hur ska de smala specialisterna få ett jobb på en liten skola där man har klasslärare? Vill de att eleverna ska möta outbildade lärare? Specialisten i svenska tvingas undervisa i matte och no i alla fall, utan att ha läst en enda poäng, för så ser verkligheten ut i Umeå, Malmö och Nacka. Det är orättvisa för mig och det vill jag ändra på.
Ingen av de fyra som vurmade för detta kunde svara på hur de skulle lösa det här problemet. Är det inte bättre att de åtminstone har 15 poäng no än inget alls?
Jag tycker att vänsterns alternativ är orealistiskt, verklighetsfrånvänt. Synd att Lärarförbundet hamnat på den linjen. De gör sig själva och skolan en otjänst.
Sen efterlystes, som vanligt, att vi politiker skulle komma överens. Gärna! Men kan inte facken också komma överens? De står ju längre ifrån varandra än vad vi gör mellan partierna i den här frågan...
Polis eller lärare i skolan?
Thomas Bodström föreslår nu att varje elev ska få en egen polis. Hm. Är det så genomtänkt? Populistiskt kanske, men rätt? Det viktigaste måste väl vara att de har en lärare?
En välutbildad, engagerad och superduktig lärare. En lärare som verkligen kan lära ut och få eleverna att lära in. En lärare som inte bara kan sitt ämne, utan också får eleverna att brinna för det. En lärare som inte bara ser tiden vid katedern, utan ser hela läraruppdraget och skapar trygghet och arbetsro och reagerar snabbt när elever är borta eller bråkar. Då behövs inga poliser i skolan. Då kan poliserna ägna sig åt sin uppgift i stället, att lösa brott och jaga bovar.
Alla elever har inte sådana lärare idag. Många har inte ens utbildade lärare. 25% av lärarna som undervisar i matematik på låg- och mellanstadiet har ingen utbildning i matematik. Det finns tusentals människor som jobbar som lärare utan att ha lärarexamen. De kan förvisso vara duktiga och kompetenta ändå, jag har själv haft sådana, men utan den pedagogiska biten är det svårt.
Sanningen är att socialdemokraterna lämnade efter sig en skola där allt fler lärare var outbildade. Nu ska socialdemokrateran lösa det mer fler poliser i skolan. Den som måhända tycker att det är för mycket "Batong-Janne" över vår utbildningsminister måste väl svimma över Bodströms utspel.
Jag tror på en bättre lärarutbildning, lärarlegitimation, mer fortbildning för lärarna och starkare rektorer. Och stärka tillgången till kuratorer och psykologer i skolan och stärka elevernas rätt till stöd och hjälp. Det är väl bättre än poliser i skolan?
Aftonbladet, Minamoderatakarameller, Wendt,
En välutbildad, engagerad och superduktig lärare. En lärare som verkligen kan lära ut och få eleverna att lära in. En lärare som inte bara kan sitt ämne, utan också får eleverna att brinna för det. En lärare som inte bara ser tiden vid katedern, utan ser hela läraruppdraget och skapar trygghet och arbetsro och reagerar snabbt när elever är borta eller bråkar. Då behövs inga poliser i skolan. Då kan poliserna ägna sig åt sin uppgift i stället, att lösa brott och jaga bovar.
Alla elever har inte sådana lärare idag. Många har inte ens utbildade lärare. 25% av lärarna som undervisar i matematik på låg- och mellanstadiet har ingen utbildning i matematik. Det finns tusentals människor som jobbar som lärare utan att ha lärarexamen. De kan förvisso vara duktiga och kompetenta ändå, jag har själv haft sådana, men utan den pedagogiska biten är det svårt.
Sanningen är att socialdemokraterna lämnade efter sig en skola där allt fler lärare var outbildade. Nu ska socialdemokrateran lösa det mer fler poliser i skolan. Den som måhända tycker att det är för mycket "Batong-Janne" över vår utbildningsminister måste väl svimma över Bodströms utspel.
Jag tror på en bättre lärarutbildning, lärarlegitimation, mer fortbildning för lärarna och starkare rektorer. Och stärka tillgången till kuratorer och psykologer i skolan och stärka elevernas rätt till stöd och hjälp. Det är väl bättre än poliser i skolan?
Aftonbladet, Minamoderatakarameller, Wendt,
13 april, 2010
Snömos
När snösörjan försvinner utomhus så landar den på DN:s debattsida. Vet inte riktigt hur jag ska reagera över Mona Sahlins artikel idag. Gäspa? Gråta? Skratta?
Socialdemokraterna har förnyat sig, skriver Sahlin, och lanserar nu fyra nya mål. Fler jobb. Mer utbilding. Minskad barnfattigdom. Minskat socialbidragsberoende.
Jag skriver under på allihop. Det är ju rätt universella mål som vi alla har, oavsett partitillhörighet. Men är det verkligen nytt? Har inte socialdemokraterna velat ha fler jobb och minskad fattigdom förut? Ärligt talat så tror jag faktiskt det, även om de inte levererade så mycket. Målet att hälften ska vidare till högskolan före 25 års ålder är ju inte så nytt heller. Eller att ersätta socialbidrag med andra bidrag.
Sorry, men det är kvalificerat snömos fast i en aggressiv och polemisk ton. Ingen insikt i att Sverige är en del av världen där en internationell ekonomisk kris också påverkar oss, men i betydligt mindre utsträckning än andra länder. Sahlins favoritländer verkar för övrigt vara Storbritannien och Spanien och det förskräcker verkligen.
Inte blir det bättre av att ljuga heller, t ex om att vi stänger dörrar i utbildningsväsendet. Vi bygger ut och bygger ut och bygger ut - yrkesvux, yrkeshögskolan och högskoleplatser. Vi restaurerar där de lät torpet falla ihop - skollagen, betygssystemet, inspektionen, Lärarlyftet. Vi bygger nytt där deras korthus rasade samman - ny gymnasieskola och ny lärarutbildning. Vi öppnar dörrar genom att se till att ungdomarna lättare kommer igenom skolsystemet i stället för att slås ut, som det varit så länge.
Det här säger Mona Sahlin inget om. Att satsa på utbildning är enbart att varannan ska vidare till högskolan i socialdemokraternas värld. Att satsa på utbildning handlar väl också om att bygga rätt från början, inte bara se slutmålet om 50% till högskolan? Hur ska man nå dit när 25% vare sig klarar grundskolan eller gymnasiet? Här hade det verkligen varit på plats med självkritik och förnyelse från Mona Sahlin, men det saknas helt. Varför inte ett ord om HUR målen ska nås?
More of the same är väl ingen förnyelse? Man måste tala om hur man vill åstadkomma något också. Dessutom är det ju precis samma lag som förut som presenteras, ingen förnyelse alls där. Bara personer som satt med i förra regeringen. Skulle de lyckas bättre den här gången???
SvD, Aftonbladet, Expressen, Expressen,
Runo, Lenefors, Svart på vitt, Broberg, Motpol, Lindholm, Tokmoderaten, Andersson, Ekström,
Socialdemokraterna har förnyat sig, skriver Sahlin, och lanserar nu fyra nya mål. Fler jobb. Mer utbilding. Minskad barnfattigdom. Minskat socialbidragsberoende.
Jag skriver under på allihop. Det är ju rätt universella mål som vi alla har, oavsett partitillhörighet. Men är det verkligen nytt? Har inte socialdemokraterna velat ha fler jobb och minskad fattigdom förut? Ärligt talat så tror jag faktiskt det, även om de inte levererade så mycket. Målet att hälften ska vidare till högskolan före 25 års ålder är ju inte så nytt heller. Eller att ersätta socialbidrag med andra bidrag.
Sorry, men det är kvalificerat snömos fast i en aggressiv och polemisk ton. Ingen insikt i att Sverige är en del av världen där en internationell ekonomisk kris också påverkar oss, men i betydligt mindre utsträckning än andra länder. Sahlins favoritländer verkar för övrigt vara Storbritannien och Spanien och det förskräcker verkligen.
Inte blir det bättre av att ljuga heller, t ex om att vi stänger dörrar i utbildningsväsendet. Vi bygger ut och bygger ut och bygger ut - yrkesvux, yrkeshögskolan och högskoleplatser. Vi restaurerar där de lät torpet falla ihop - skollagen, betygssystemet, inspektionen, Lärarlyftet. Vi bygger nytt där deras korthus rasade samman - ny gymnasieskola och ny lärarutbildning. Vi öppnar dörrar genom att se till att ungdomarna lättare kommer igenom skolsystemet i stället för att slås ut, som det varit så länge.
Det här säger Mona Sahlin inget om. Att satsa på utbildning är enbart att varannan ska vidare till högskolan i socialdemokraternas värld. Att satsa på utbildning handlar väl också om att bygga rätt från början, inte bara se slutmålet om 50% till högskolan? Hur ska man nå dit när 25% vare sig klarar grundskolan eller gymnasiet? Här hade det verkligen varit på plats med självkritik och förnyelse från Mona Sahlin, men det saknas helt. Varför inte ett ord om HUR målen ska nås?
More of the same är väl ingen förnyelse? Man måste tala om hur man vill åstadkomma något också. Dessutom är det ju precis samma lag som förut som presenteras, ingen förnyelse alls där. Bara personer som satt med i förra regeringen. Skulle de lyckas bättre den här gången???
SvD, Aftonbladet, Expressen, Expressen,
Runo, Lenefors, Svart på vitt, Broberg, Motpol, Lindholm, Tokmoderaten, Andersson, Ekström,
På spaning med Rektorsakademien
Igår kväll ordnade Rektorsakademien ett spaningsmöte. Alltid lika inspirerande. Sir Jim Rose, fd chef på engelska inspektoinsmyndigheten OFSTED, och Jan Hylén, konsult med bakgrund på Skolverket och inom OECD, pratade om vilka egenskaper som krävs i arbetslivet idag och i morgon. Utbildar skolan för framtiden?
Alltid nyttigt att ställa sig den frågan. Ibland tvivlar jag, som när jag läste om tovning som ett centralt innehåll i den nya läroplanen. Men på skolbesök ser jag ofta att vi verkligen har en bra och framtidsinriktad skola. De flesta lärare är ju inte korkade, utan ser vad eleverna behöver.
Båda föreläsarna ifrågasatte litegrann behovet av tester och inspektioner. Jag håller inte med om det, utan är övertygad om motsatsen. Tester i Sverige och England är ju vitt skilda saker, det glömmer man bort ibland. I England har proven en sorterande funktion, man måste klara vissa tester för att få gå vidare. Så är det inte i Sverige och ska inte vara heller. I England verkar det vara enkla fylleriövningar, i Sverige är proven bredare och smartare. Sir Jim efterlyste bl a mer än bara reading i provet i engelska i låg- och mellanstadiet (primary school). Så är det ju i Sverige - proven innehåller även muntliga moment och att skriva själv för att fånga in hela svenskämnet.
Man kan rada upp massor av förmågor och förhållningssätt och egenskaper som behövs i framtiden - kreativitet, kundskap, uthållighet och fokus, mod, kommunikationsförmåga, självledarskap, trygghet. För att få ett jobb räcker det inte med att ha rätt kompetens, man måste också ha färdighet och rätt attityd.
Frågan är hur skolan kan bidra till att ungdomarna utvecklar dessa? Och hur vi från politikens sida kan understödja en sådan utveckling. Att det står i ett policydokument innebär ju inte att det blir gjort. Hur skriver man en kursplan i attityd?
Jag tror på bättre uppföljning. Det man frågar efter blir också gjort. Därför måste vi bli bättre på att utvärdera de mjuka värdena i läroplanen. Hur svårt kan det vara? Kan man åka till månen, så kan man väl hitta bra mätmetoder för detta!
Alltid nyttigt att ställa sig den frågan. Ibland tvivlar jag, som när jag läste om tovning som ett centralt innehåll i den nya läroplanen. Men på skolbesök ser jag ofta att vi verkligen har en bra och framtidsinriktad skola. De flesta lärare är ju inte korkade, utan ser vad eleverna behöver.
Båda föreläsarna ifrågasatte litegrann behovet av tester och inspektioner. Jag håller inte med om det, utan är övertygad om motsatsen. Tester i Sverige och England är ju vitt skilda saker, det glömmer man bort ibland. I England har proven en sorterande funktion, man måste klara vissa tester för att få gå vidare. Så är det inte i Sverige och ska inte vara heller. I England verkar det vara enkla fylleriövningar, i Sverige är proven bredare och smartare. Sir Jim efterlyste bl a mer än bara reading i provet i engelska i låg- och mellanstadiet (primary school). Så är det ju i Sverige - proven innehåller även muntliga moment och att skriva själv för att fånga in hela svenskämnet.
Man kan rada upp massor av förmågor och förhållningssätt och egenskaper som behövs i framtiden - kreativitet, kundskap, uthållighet och fokus, mod, kommunikationsförmåga, självledarskap, trygghet. För att få ett jobb räcker det inte med att ha rätt kompetens, man måste också ha färdighet och rätt attityd.
Frågan är hur skolan kan bidra till att ungdomarna utvecklar dessa? Och hur vi från politikens sida kan understödja en sådan utveckling. Att det står i ett policydokument innebär ju inte att det blir gjort. Hur skriver man en kursplan i attityd?
Jag tror på bättre uppföljning. Det man frågar efter blir också gjort. Därför måste vi bli bättre på att utvärdera de mjuka värdena i läroplanen. Hur svårt kan det vara? Kan man åka till månen, så kan man väl hitta bra mätmetoder för detta!
12 april, 2010
Leg lärare är bra
Idag presenterar Alliansregeringen ett efterlängtat förslag till lärarlegitimation på DN Debatt. Leg lärare - det låter jättebra.
Är det risk att skråväsendet gör entré? Nej, jag tror inte det. Det blir flera ingångar i läraryrket än lärarhögskolan och det finns ingen etableringskontroll som i de gamla skråerna. Här handlar det uteslutande om kvalitetskontroll. Lärarna ska vara välutbildade och kompetenta och det tryggar vi bättre nu.
Syftet är att stärka läraryrket och höja lärarnas status, lärarna är ju den viktigaste framgångsfaktorn i skolan. Duktiga lärare ger duktiga elever, så enkelt är det väl egentligen. De lärare som inte bedöms leva upp till kraven ska kunna bli av med legitimationen, även de som redan är verksamma som lärare. Tråkigt för dem, men en välsignelse för eleverna.
Precis som de fyra partiledarna skriver så är det ingen quick fix att ändra utvecklingen, även om man skulle vilja det. Vi gör massor, men det tar tid innan det får effekt. Direkt efter valet drog vi igång Lärarlyftet för att ge lärarna mer fortbildning. Tyvärr verkar socialdemokraterna sabotera detta, eller i alla fall inte förstå vikten av kontinuerlig fortbildning. S-kommunerna deltar i mycket mindre utsträckning än moderatledda kommuner.
I nya skollagen skärper vi behörighetskraven för lärarna. Nyligen presenterade vi också ett förslag till ny lärarutbildning, det klubbas i riksdagen 28 april och startar hösten 2011. De första nybakade lärarna kommre ut våren 2015. Högre krav för att både komma in och komma ut från lärarutbildningarna, mer ämneskunskaper för lärarna och mer specialiserade examina borgar för att framtidens lärare blir bättre rustade. Kanske skulle man ha lämplighetsprov för att komma in också?
Och nu alltså en yrkeslegitimation, som börjar gälla 2012. Nästa mandatperiod blir avgörande för om reformerna ska bli kvar och få effekt så att vi kan lyfta lärarna och därmed skolan på längre sikt. De rödgröna gjorde inte så mycket under sina 12 år - varför skulle de göra mer nu?
Reaktionerna från lärarfacken är positiva. Kvalitet och trygghet, säger de. Även skolledarna och elevorganisationen SECO gör tummen upp. Utmärkt att det är så stor uppslutning bakom vår politik.
Reaktionerna från s-leden är däremot lite gnälliga. Lenefors och Jönsson hävdar att vi drog tillbaka ett s-förslag direkt efter valet. Helt taget ur luften. Det fanns inget skarpt förslag alls. S-regeringen tillsatte en utredning våren 2006 om möjligheten att införa en auktorisation för lärare, efter mycket tjat från oss borgerliga och motioner i riksdagen under flera år. Jag hittade en m-motion om detta från 2001 (här). Vi bytte utredare och ändrade inriktning på utredningen. Nu handlade det om HUR det skulle se ut, inte OM. Den kom våren 2008, har remissbehandlats och nu blir det skarpt förslag. Lagstiftning tar tyvärr lite tid ibland. I det här fallet gällde det även att passa ihop legitimationen med den nya lärarutbildningen.
De borde väl vara glada i stället? Om de så gärna vill ha en legitimation som de själva aldrig lyckades få fram?
Marie Granlund försöker blanda bort korten genom att skylla på att de borgerliga i SKL vill ändra läraravtalen. De borgerliga? Hon kan väl ringa sina skånska partikompisar Ilmar Reepalu och Helene Fritzon får hon höra... De har ju lett arbetet med att förändra avtalen länge. Vi kan väl vara överens om att det inte är en bra idé, Marie, i stället för att partipolitisera SKL? Roligt att även hon gillar vårt förslag. Men får hon med sig V och Mp på det?
SvD, Aftonbladet, Expressen, DN, DN, GP, Sydsvenskan, Aftonbladet, SvD,
Andra bloggare: Helen Törnqvist, Högberg, Tysta tankar, Kent, Mats, Norah4you, Veiken, Jerker Nilsson, Seved Monke, Christermagister, Reageramera, Runo,
Är det risk att skråväsendet gör entré? Nej, jag tror inte det. Det blir flera ingångar i läraryrket än lärarhögskolan och det finns ingen etableringskontroll som i de gamla skråerna. Här handlar det uteslutande om kvalitetskontroll. Lärarna ska vara välutbildade och kompetenta och det tryggar vi bättre nu.
Syftet är att stärka läraryrket och höja lärarnas status, lärarna är ju den viktigaste framgångsfaktorn i skolan. Duktiga lärare ger duktiga elever, så enkelt är det väl egentligen. De lärare som inte bedöms leva upp till kraven ska kunna bli av med legitimationen, även de som redan är verksamma som lärare. Tråkigt för dem, men en välsignelse för eleverna.
Precis som de fyra partiledarna skriver så är det ingen quick fix att ändra utvecklingen, även om man skulle vilja det. Vi gör massor, men det tar tid innan det får effekt. Direkt efter valet drog vi igång Lärarlyftet för att ge lärarna mer fortbildning. Tyvärr verkar socialdemokraterna sabotera detta, eller i alla fall inte förstå vikten av kontinuerlig fortbildning. S-kommunerna deltar i mycket mindre utsträckning än moderatledda kommuner.
I nya skollagen skärper vi behörighetskraven för lärarna. Nyligen presenterade vi också ett förslag till ny lärarutbildning, det klubbas i riksdagen 28 april och startar hösten 2011. De första nybakade lärarna kommre ut våren 2015. Högre krav för att både komma in och komma ut från lärarutbildningarna, mer ämneskunskaper för lärarna och mer specialiserade examina borgar för att framtidens lärare blir bättre rustade. Kanske skulle man ha lämplighetsprov för att komma in också?
Och nu alltså en yrkeslegitimation, som börjar gälla 2012. Nästa mandatperiod blir avgörande för om reformerna ska bli kvar och få effekt så att vi kan lyfta lärarna och därmed skolan på längre sikt. De rödgröna gjorde inte så mycket under sina 12 år - varför skulle de göra mer nu?
Reaktionerna från lärarfacken är positiva. Kvalitet och trygghet, säger de. Även skolledarna och elevorganisationen SECO gör tummen upp. Utmärkt att det är så stor uppslutning bakom vår politik.
Reaktionerna från s-leden är däremot lite gnälliga. Lenefors och Jönsson hävdar att vi drog tillbaka ett s-förslag direkt efter valet. Helt taget ur luften. Det fanns inget skarpt förslag alls. S-regeringen tillsatte en utredning våren 2006 om möjligheten att införa en auktorisation för lärare, efter mycket tjat från oss borgerliga och motioner i riksdagen under flera år. Jag hittade en m-motion om detta från 2001 (här). Vi bytte utredare och ändrade inriktning på utredningen. Nu handlade det om HUR det skulle se ut, inte OM. Den kom våren 2008, har remissbehandlats och nu blir det skarpt förslag. Lagstiftning tar tyvärr lite tid ibland. I det här fallet gällde det även att passa ihop legitimationen med den nya lärarutbildningen.
De borde väl vara glada i stället? Om de så gärna vill ha en legitimation som de själva aldrig lyckades få fram?
Marie Granlund försöker blanda bort korten genom att skylla på att de borgerliga i SKL vill ändra läraravtalen. De borgerliga? Hon kan väl ringa sina skånska partikompisar Ilmar Reepalu och Helene Fritzon får hon höra... De har ju lett arbetet med att förändra avtalen länge. Vi kan väl vara överens om att det inte är en bra idé, Marie, i stället för att partipolitisera SKL? Roligt att även hon gillar vårt förslag. Men får hon med sig V och Mp på det?
SvD, Aftonbladet, Expressen, DN, DN, GP, Sydsvenskan, Aftonbladet, SvD,
Andra bloggare: Helen Törnqvist, Högberg, Tysta tankar, Kent, Mats, Norah4you, Veiken, Jerker Nilsson, Seved Monke, Christermagister, Reageramera, Runo,
11 april, 2010
Friskolorna behövs
Elever i friskolor presterar bättre än elever i kommunala skolor, skriver Svenskt Näringsliv i SvD idag och hänvisar till en ny undersökning. Både betygen och resultaten på nationella prov är bättre.
Svenskt Näringsliv har gått längre än att bara jämföra. De har försökt att rensa materialet för kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleverna har utländska bakgrund - dvs det som brukar sägas vara förklaringsfaktorer bakom betygen. Även då får friskoleeleverna bättre resultat.
Vad kan det bero på? Man får ju inte vara så naiv att man tror att friskolor alltid är bättre än kommunala skolor. Så är det verkligen inte. Kanske är friskoleeleverna mer motiverade eller kommer från hem med extra engagerade föräldrar? Men är det friskolornas fel? Nej, problemet är väl att alla föräldrar inte är lika engagerade och att alla skolor inte lyckas lika bra?
Jag tror att skillnaderna i resultat i stor utsträckning beror på olika mentalitet. Friskolorna måste, för att överleva, prestera bra och attrahera elever. Annars finns det ju ingen vits med dem. Den inställningen finns inte alltid i kommunala skolor. De betraktar ofta eleverna som ”sina” om de bor i närheten. En inställning att alla skolor – kommunala som fristående – måste förtjäna sina elever, tror jag skulle vara bra.
Friskolorna är också relativt nystartade. Lärarkollegiet har köpt ett koncept när de började, vilket borde göra att skolan mer genomsyras av en gemensam idé. Det tror jag är framgångsrikt. På en del kommunala skolor spretar och lärarna får göra lite som de vill.
Mina funderingar kring detta?
Varför ska det vara motsättning mellan kommunala skolor och friskolor? Varför inte enas om att båda behövs? Motsättningen borde finnas mellan bra skolor och dåliga skolor. De är dåliga skolor som segregerar, inte friskolor. Det är dåliga skolor som ska bort, oavsett vem som driver dem.
Jag tycker att man borde man uppmuntra tillkomsten av nya friskolor. Marknaden är inte mättad, som vissa hävdar. Människor med goda idéer om en bättre skola måste få chansen. Det är inte så att en ny friskola "tar" elever från en befintlig kommunal skola. Eleverna tillhör ju ingen, de gör egna val utifrån vad de tycker passar dem bäst. Sanningen är att eleverna inte hade sökt till friskolorna om den närmaste kommunala skolan fungerat tillräckligt bra.
Varför skulle inte kommunala skolor kunna attrahera elever på samma sätt som friskolor? Fast det kan de ju, om de får. Det finns många exempel på att de gör det. Men synsättet är inte alltid att man ska göra så på kommunala skolor. Där finns ofta en Jantelag som säger att alla skolor ska vara lika och att ingen får sticka ut eller marknadsföra sig. Den inställningen har jag tyvärr mött i många kommuner jag besökt. Bort med det och fram för de kommunala skolornas självständighet. Här finns en nyckel till framgång.
Svenskt Näringsliv har gått längre än att bara jämföra. De har försökt att rensa materialet för kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleverna har utländska bakgrund - dvs det som brukar sägas vara förklaringsfaktorer bakom betygen. Även då får friskoleeleverna bättre resultat.
Vad kan det bero på? Man får ju inte vara så naiv att man tror att friskolor alltid är bättre än kommunala skolor. Så är det verkligen inte. Kanske är friskoleeleverna mer motiverade eller kommer från hem med extra engagerade föräldrar? Men är det friskolornas fel? Nej, problemet är väl att alla föräldrar inte är lika engagerade och att alla skolor inte lyckas lika bra?
Jag tror att skillnaderna i resultat i stor utsträckning beror på olika mentalitet. Friskolorna måste, för att överleva, prestera bra och attrahera elever. Annars finns det ju ingen vits med dem. Den inställningen finns inte alltid i kommunala skolor. De betraktar ofta eleverna som ”sina” om de bor i närheten. En inställning att alla skolor – kommunala som fristående – måste förtjäna sina elever, tror jag skulle vara bra.
Friskolorna är också relativt nystartade. Lärarkollegiet har köpt ett koncept när de började, vilket borde göra att skolan mer genomsyras av en gemensam idé. Det tror jag är framgångsrikt. På en del kommunala skolor spretar och lärarna får göra lite som de vill.
Mina funderingar kring detta?
Varför ska det vara motsättning mellan kommunala skolor och friskolor? Varför inte enas om att båda behövs? Motsättningen borde finnas mellan bra skolor och dåliga skolor. De är dåliga skolor som segregerar, inte friskolor. Det är dåliga skolor som ska bort, oavsett vem som driver dem.
Jag tycker att man borde man uppmuntra tillkomsten av nya friskolor. Marknaden är inte mättad, som vissa hävdar. Människor med goda idéer om en bättre skola måste få chansen. Det är inte så att en ny friskola "tar" elever från en befintlig kommunal skola. Eleverna tillhör ju ingen, de gör egna val utifrån vad de tycker passar dem bäst. Sanningen är att eleverna inte hade sökt till friskolorna om den närmaste kommunala skolan fungerat tillräckligt bra.
Varför skulle inte kommunala skolor kunna attrahera elever på samma sätt som friskolor? Fast det kan de ju, om de får. Det finns många exempel på att de gör det. Men synsättet är inte alltid att man ska göra så på kommunala skolor. Där finns ofta en Jantelag som säger att alla skolor ska vara lika och att ingen får sticka ut eller marknadsföra sig. Den inställningen har jag tyvärr mött i många kommuner jag besökt. Bort med det och fram för de kommunala skolornas självständighet. Här finns en nyckel till framgång.
Ja ja, friskolorna plockar ju russinen ur kakan, säger friskolemotståndarna.
Lars Bjurström skriver att friskolorna har segregationen som idé. Ursäkta, men det är ju urlöjligt. Slut på argument? Därför Lars Ohly sätter sina barn i friskolor, då...? Jag tror inte att det finns någon som vill ha en segregerad skola. Alla vill ha en bra skola för sina barn. Om den närmaste (kommunala) inte passar, så väljer man en annan. Det finns ju inget självändamål att välja en skola längre bort. Bjurströms påstående nedvärderar alla föräldrar, tror inte att de själva kan avgöra vad som är bäst för deras barn.
Svensson skriver att de kommunala skolorna "fråntagits" de duktiga eleverna. Han avslöjar sitt uppifrånperspektiv med det påstående. Eleverna är faktiskt subjekt som gör egna självständiga val, inte objekt som kan flyttas fram och tillbaka hur som helst.
DN, Aftonbladet, GP,
Andra bloggare: Helen Törnqvist, Helena von Schantz, Lars Björndahl, Maria Haglund, Kent Persson, Christermagister, Vänsterdebatt, Hjärnsmide, Michaelas, Peter Karlberg, Tysta tankar, Morrica,
08 april, 2010
Vad pysslar SKL med?
SKL har varit mycket i media på sistone. I morse läste jag i DN att SKL flaggar för en massiv skattechock, höjd kommunalskatt från dagens knappt 32 kr till 45 kr. Det är en höjning med 40%. Om jag druckit kaffe hade det definitivt hamnat i vrångstrupen. Det är HELT orimligt. Då emigrerar jag.
Tidigare i veckan handlade SKL:s utspel om att lärarna ska få mer i lön om de jobbar 40 timmar i veckan i skolan. Idag är det 35 i skolan och 10 hemma, men det är väl ingen som tror att de sitter hemma och rullar tummarna under de timmarna? Många lärare blev provocerade av detta, jag också. Bra ledare i SvD om det idag. Varför bråka om timme 36-40 när det finns 35 timmar innan att fylla med vettigt innehåll?
Nu kanske man inte som politiker ska ha synpunkter på avtal på arbetsmarknaden mitt under brinnande förhandlingar, särskilt om man inte har makt att påverka avtalet. Men alla andra verkar ju ha det, så varför inte jag? Jag tycker att frågan i stället borde vara: gör lärarna rätt saker på sin arbetstid? Är det rätt avvägning mellan direkt undervisning, för- och efterarbete, konferenser, kompetensutveckling och annat? Här finns säkert en hel del att göra för att avlasta lärarna tidskrävande rutinjobb som inte är särskilt värdeskapande.
Och den riktigt viktiga frågan som man borde ställa är: hur kan ett nytt avtal göra läraryrket mer attraktivt? Personligen tror jag att lönen är en nyckelfråga, i synnerhet om man ska locka fler män till yrket. Lärarna är avgörande för möjligheten att höja kvaliteten i skolan. Svenska lärare tjänar för dåligt helt enkelt och då uppfattas det inte som ett framtidsyrke. Finns det något annat yrke som kräver 4-5 års högskoleutbildning som betalar sig så lite? Långsiktigt går det inte. Här borde fack och arbetsgivare försöka enas om prioriteringar och gemensamma strategier för hur man ska få till stånd en förändring. Vad är lärarna beredda att bidra med för att lönen ska upp 5 000 - 10 000 kr i månaden?
SKL:s utspel uppfattas som ett slag i ansiktet av många lärare. Rätt eller fel, men så är det. Om friheten uppfattas som ett stort plus för lärarna, så är det kanske inte just det man ska ge sig på. Jag har förut skrivit om de djupa motsättningarna mellan parterna och att det är skadligt för skolan. Det blev inte bättre nu. Jag tror att man måste jobba mer med uppmuntran och morötter. Jag kan förstå om SKL vill att lärarna ska vara mer med sina elever, men då borde man ju gå ut med att begränsa allt det andra lärarna tvingas göra. Så kanske SKL tänkte också, men så fel det blev i media i alla fall.
Rapporten "Framtidens utmaningar" har jag ögnat snabbt och den verkar intressant. Bra att göra långsiktiga framtidsscenarier och strategiska vägvalsdiskussioner. Men är inte detta att skrämmar lite väl mycket?
En stor del av grunden för deras slutsatser verkar vara den demografiska utvecklingen, att befolkningen blir allt äldre och att de har mycket stort behov av vård. Men hur kommer det att se ut år 2035? Att en viss andel av 85+-åringarna är i behov av vård idag innebär ju inte att det är en fix andel. Jag är övertygad om att det har förändrats över tid. För 50 år sedan hade säkert nästan varenda 85-åring behov av vård. Idag finns många pigga 90-åringar. Är det kanske de sista åren i livet som vårdbehovet är stort. Med allt längre livstid förskjuts vårdbehovet upp i åldrarna. Och medicinsk utveckling - den finns ju också. Nya läkemedel och ny teknik har revolutionerat vården och gör vårdtiderna kortare. Titthålskirurgi gör att man kan gå hem samma dag som operationen genomfördes och inte ligga på sjukhus i en vecka.
Jag är optimist. Framtiden kommer att bli bättre. Skattetrycket kan sänkas genom teknisk utveckling, forskning, effektiviseringar, produktutveckling och kreativitet. Vi lever - och jobbar - längre och blir allt friskare. Och varför ska de offentliga möta en ökad efterfrågan på tjänster? Jag tycker att dagens åtagande räcker väl och det ska man koncentrera sig på i stället för att gapa efter mer.
Är SKL-rapporten ett sätt att bädda för offentlig expansion och måttliga skattehöjningar? "Det blev i alla fall inte 13 kronor"? När jag läser vissa röda bloggare tror jag att det är så. Där finns en vilja att höja skatterna. Till vilket pris som helst. Nu hävdar de att det inte går att sänka skatterna alls. Men Mona Sahlins löfte om att sänka skatten för pensionärer, då? Utgår från att det inte gäller längre.
Sammantaget tycker jag nog att SKL skjutit sig i båda fötterna den här veckan, även om ambitionerna säkert varit goda. Utspelen har skapat mer irritation än bifall. Vad är syftet?
SKL-rapporten: Aftonbladet, SvD, Aftonbladet, SvD,
Läraravtalet: SvD, DN, SvD, DN, Aftonbladet, SvD, Dagens Samhälle, Aftonbladet
Kent Persson, Högbergs tankar, Lars Björndahl, Medborgarperspektiv, Hans Åberg, Per Pettersson, Martin Moberg, Christermagister, Annarkia, Inga Magnusson, Björn Andersson, Magnus Andersson, Jimmy
Tidigare i veckan handlade SKL:s utspel om att lärarna ska få mer i lön om de jobbar 40 timmar i veckan i skolan. Idag är det 35 i skolan och 10 hemma, men det är väl ingen som tror att de sitter hemma och rullar tummarna under de timmarna? Många lärare blev provocerade av detta, jag också. Bra ledare i SvD om det idag. Varför bråka om timme 36-40 när det finns 35 timmar innan att fylla med vettigt innehåll?
Nu kanske man inte som politiker ska ha synpunkter på avtal på arbetsmarknaden mitt under brinnande förhandlingar, särskilt om man inte har makt att påverka avtalet. Men alla andra verkar ju ha det, så varför inte jag? Jag tycker att frågan i stället borde vara: gör lärarna rätt saker på sin arbetstid? Är det rätt avvägning mellan direkt undervisning, för- och efterarbete, konferenser, kompetensutveckling och annat? Här finns säkert en hel del att göra för att avlasta lärarna tidskrävande rutinjobb som inte är särskilt värdeskapande.
Och den riktigt viktiga frågan som man borde ställa är: hur kan ett nytt avtal göra läraryrket mer attraktivt? Personligen tror jag att lönen är en nyckelfråga, i synnerhet om man ska locka fler män till yrket. Lärarna är avgörande för möjligheten att höja kvaliteten i skolan. Svenska lärare tjänar för dåligt helt enkelt och då uppfattas det inte som ett framtidsyrke. Finns det något annat yrke som kräver 4-5 års högskoleutbildning som betalar sig så lite? Långsiktigt går det inte. Här borde fack och arbetsgivare försöka enas om prioriteringar och gemensamma strategier för hur man ska få till stånd en förändring. Vad är lärarna beredda att bidra med för att lönen ska upp 5 000 - 10 000 kr i månaden?
SKL:s utspel uppfattas som ett slag i ansiktet av många lärare. Rätt eller fel, men så är det. Om friheten uppfattas som ett stort plus för lärarna, så är det kanske inte just det man ska ge sig på. Jag har förut skrivit om de djupa motsättningarna mellan parterna och att det är skadligt för skolan. Det blev inte bättre nu. Jag tror att man måste jobba mer med uppmuntran och morötter. Jag kan förstå om SKL vill att lärarna ska vara mer med sina elever, men då borde man ju gå ut med att begränsa allt det andra lärarna tvingas göra. Så kanske SKL tänkte också, men så fel det blev i media i alla fall.
Rapporten "Framtidens utmaningar" har jag ögnat snabbt och den verkar intressant. Bra att göra långsiktiga framtidsscenarier och strategiska vägvalsdiskussioner. Men är inte detta att skrämmar lite väl mycket?
En stor del av grunden för deras slutsatser verkar vara den demografiska utvecklingen, att befolkningen blir allt äldre och att de har mycket stort behov av vård. Men hur kommer det att se ut år 2035? Att en viss andel av 85+-åringarna är i behov av vård idag innebär ju inte att det är en fix andel. Jag är övertygad om att det har förändrats över tid. För 50 år sedan hade säkert nästan varenda 85-åring behov av vård. Idag finns många pigga 90-åringar. Är det kanske de sista åren i livet som vårdbehovet är stort. Med allt längre livstid förskjuts vårdbehovet upp i åldrarna. Och medicinsk utveckling - den finns ju också. Nya läkemedel och ny teknik har revolutionerat vården och gör vårdtiderna kortare. Titthålskirurgi gör att man kan gå hem samma dag som operationen genomfördes och inte ligga på sjukhus i en vecka.
Jag är optimist. Framtiden kommer att bli bättre. Skattetrycket kan sänkas genom teknisk utveckling, forskning, effektiviseringar, produktutveckling och kreativitet. Vi lever - och jobbar - längre och blir allt friskare. Och varför ska de offentliga möta en ökad efterfrågan på tjänster? Jag tycker att dagens åtagande räcker väl och det ska man koncentrera sig på i stället för att gapa efter mer.
Är SKL-rapporten ett sätt att bädda för offentlig expansion och måttliga skattehöjningar? "Det blev i alla fall inte 13 kronor"? När jag läser vissa röda bloggare tror jag att det är så. Där finns en vilja att höja skatterna. Till vilket pris som helst. Nu hävdar de att det inte går att sänka skatterna alls. Men Mona Sahlins löfte om att sänka skatten för pensionärer, då? Utgår från att det inte gäller längre.
Sammantaget tycker jag nog att SKL skjutit sig i båda fötterna den här veckan, även om ambitionerna säkert varit goda. Utspelen har skapat mer irritation än bifall. Vad är syftet?
SKL-rapporten: Aftonbladet, SvD, Aftonbladet, SvD,
Läraravtalet: SvD, DN, SvD, DN, Aftonbladet, SvD, Dagens Samhälle, Aftonbladet
Kent Persson, Högbergs tankar, Lars Björndahl, Medborgarperspektiv, Hans Åberg, Per Pettersson, Martin Moberg, Christermagister, Annarkia, Inga Magnusson, Björn Andersson, Magnus Andersson, Jimmy
07 april, 2010
Nya gymnasiet kräver förändringar redan i höst
Hösten 2011 startar den nya gymnasieskolan, Gy11. Om vi i Alliansen får förnyat förtroende förstås. Det finns dom som tror att det inte blir så stora skillnader om det blir Alliansregering eller Vänsterregering, att vi redan fattat de viktiga besluten och att sossarna accepterat förändringarna. Men självklart blir det förändringar med vänsterstyre. Gymnasiet är ett solklart område, de rödgröna har tidigare sagt sig vilja riva upp vår reform.
Något som vi däremot verkar vara rätt överens om är att behörighetskraven till gymnasiet ska höjas. Åtminstone har socialdemokraterna sagt så tidigare, vi får väl se när de kommer med sin reaktion på vårt skollagsförslag i nästa vecka. Jag hoppas att de står fast vid det, men det räcker ju inte. Vänstern och miljöpartiet måste också med på tåget.
Behörighetskraven är egentligen krav på vissa förkunskaper för att man ska klara gymnasiet. Idag räcker det att vara godkänd i svenska, engelska och matematik från grundskolan för att bli behörig till gymnasiet. Den elev som bara har 30 poäng är dock i verkligheten dömd att misslyckas. Det finns ett spikrakt samband mellan grundskolebetyg och avhopp. Ju färre ämnen man är godkänd i från grundskolan - desto större sannolikhet att man hoppar av. Och det säger väl sig själv, kanske. Har man inte tillräckliga förkunskaper så hänger man inte med. Det blir för mycket att hämta igen. Man misslyckas och självkänslan får sig en törn.
Nu ändrar vi det här. Den som börjar gymnasiet hösten 2011 måste vara godkänd i minst 8 ämnen från grundskolan för att börja på ett yrkesprogram och minst 12 ämnen för ett högskoleförberedande program. Det ger ungdomarna bättre chanser att lyckas.
Om man inte har tillräckliga kunskaper ska man få hjälp, mer hjälp än vad Individuella programmet ofta erbjuder idag. Vår tanke är att kvaliteten ska höjas för dessa elever. Det blir 5 tydliga introduktionsprogram - preparandår för dem som bedöms kunna hämta in behörigheten på ett år, språkintroduktion för dem som inte har svenskan än, yrkesintroduktion för dem som står långt från behörighet och kanske inte ens vill gå i gymnasiet, individuellt alternativ för ett fåtal med väldigt särskilda behov (kanske Aspergers syndrom) och det som motsvarar dagens PRIV där man snabbt bedöms kunna bli behörig.
Det många skolor inte riktigt verkar ha snappat upp är att de nya behörighetsreglerna medför att man förändrar IV redan i höst. Skolverket har ju inte varit övertydliga i den delen heller, så det är inte så konstigt. Och tidningarna har inte skrivit om det heller, därför har frågan inte uppmärksammats alls. Men så här är det: de som går IV kommande läsår måste rustas så att de blir behöriga enligt de nya reglerna till hösten 2011. Skolorna måste alltså erbjuda mer än bara svenska, engelska och matematik redan i augusti. Ungdomarna måste kunna bli godkända i 12 ämnen, därför krävs ett brett utbud av ämnen.
Alltså, en uppmaning till alla gymnasieskolor: erbjud mer undervisning på IV redan i höst!
Något som vi däremot verkar vara rätt överens om är att behörighetskraven till gymnasiet ska höjas. Åtminstone har socialdemokraterna sagt så tidigare, vi får väl se när de kommer med sin reaktion på vårt skollagsförslag i nästa vecka. Jag hoppas att de står fast vid det, men det räcker ju inte. Vänstern och miljöpartiet måste också med på tåget.
Behörighetskraven är egentligen krav på vissa förkunskaper för att man ska klara gymnasiet. Idag räcker det att vara godkänd i svenska, engelska och matematik från grundskolan för att bli behörig till gymnasiet. Den elev som bara har 30 poäng är dock i verkligheten dömd att misslyckas. Det finns ett spikrakt samband mellan grundskolebetyg och avhopp. Ju färre ämnen man är godkänd i från grundskolan - desto större sannolikhet att man hoppar av. Och det säger väl sig själv, kanske. Har man inte tillräckliga förkunskaper så hänger man inte med. Det blir för mycket att hämta igen. Man misslyckas och självkänslan får sig en törn.
Nu ändrar vi det här. Den som börjar gymnasiet hösten 2011 måste vara godkänd i minst 8 ämnen från grundskolan för att börja på ett yrkesprogram och minst 12 ämnen för ett högskoleförberedande program. Det ger ungdomarna bättre chanser att lyckas.
Om man inte har tillräckliga kunskaper ska man få hjälp, mer hjälp än vad Individuella programmet ofta erbjuder idag. Vår tanke är att kvaliteten ska höjas för dessa elever. Det blir 5 tydliga introduktionsprogram - preparandår för dem som bedöms kunna hämta in behörigheten på ett år, språkintroduktion för dem som inte har svenskan än, yrkesintroduktion för dem som står långt från behörighet och kanske inte ens vill gå i gymnasiet, individuellt alternativ för ett fåtal med väldigt särskilda behov (kanske Aspergers syndrom) och det som motsvarar dagens PRIV där man snabbt bedöms kunna bli behörig.
Det många skolor inte riktigt verkar ha snappat upp är att de nya behörighetsreglerna medför att man förändrar IV redan i höst. Skolverket har ju inte varit övertydliga i den delen heller, så det är inte så konstigt. Och tidningarna har inte skrivit om det heller, därför har frågan inte uppmärksammats alls. Men så här är det: de som går IV kommande läsår måste rustas så att de blir behöriga enligt de nya reglerna till hösten 2011. Skolorna måste alltså erbjuda mer än bara svenska, engelska och matematik redan i augusti. Ungdomarna måste kunna bli godkända i 12 ämnen, därför krävs ett brett utbud av ämnen.
Alltså, en uppmaning till alla gymnasieskolor: erbjud mer undervisning på IV redan i höst!
06 april, 2010
Egna pengar bättre än bidrag
Regeringen meddelar idag att de tillfälliga statsbidragen till kommunerna 2009 och 2010 blir just tillfälliga. Tack vare en ansvarsfull Alliansregering så kommer vi ur den djupa finanskrisen snabbare än vad någon kunde tro.
När krisen slog till sjönk kommunernas skatteintäkter. För att hindra massuppsägningar och chockartade skattehöjningar kompenserar vi kommunerna i år med 17 extra miljarder i statsbidrag. Det är orimligt att kommunerna inte ska ha råd med skolan för att Sverige befinner sig i en internationell kris. Satsningen har varit framgångsrik och nått sitt syfte.
Det verkar mest vara s-kommuner (som Sundsvall, Gävle och Eskilstuna) som varslar lärare. Borgerligt styrda kommuner prioriterar bättre. Eller är det kanske så att vänsterkommunerna vill att det ska svida lite extra? Ibland får jag det intrycket. Enligt Skolverket har lärartätheten sjunkit med någon promille och befinner sig på samma nivå som 2004 eller 2005. Det är ingen jättedramatik. Nu visar kommunerna också enorma överskott. För ett år sedan var prognosen -3 miljarder i kommunerna för 2009, nu visar boksluten på ett överkott om 14 miljarder. En förbättring på 17 miljarder kronor på ett år. Prognosen för 2010 visar på +10 miljarder. Gör man inget så blir det ännu större överskott 2011 och 2012. Statsbidragen är fortfarande på en väsentligt högre nivå än de var när vi tog över 2006.
Dagens besked innebär inte sämre kvalitet i skola och vård. Kommunerna får ju de pengar de behöver, men skillnaden är att de fått in dem som egna skattepengar i stället för bidrag. Det blir fortfarande överskott i kommunernas ekonomi och antalet anställda 2011 beräknas vara lika många som 2010, för att sedan stiga 2012 igen. Då behövs inte krisåtgärder längre.
Verkar vara mest röda bloggare som skriver om detta och är upprörda. Såklart. Så jäkla surt för dem att vår politik fungerar. Det tillfälliga sysselsättningsstödet behövs ju inte längre. Nu klarar sig kommunerna på sina egna skatteintäkter och behöver inga extra pengar. Precis som det är för familjer som har socialbidrag så försvinner socialbidragen när man klarar sin egen försörjning. Och a-kassan färsvinner när man får ett jobb. Men för vänsterkartellen är det ju bidragslinjen som gäller. Bidrag till alla, oavsett behov. En bra valrörelse framöver med tydliga alternativ.
DN, SvD, DI, Expressen, SR 1, SR 2,
Göran Pettersson, Kent Persson, Ulrika Falk, Peter Högberg, Tord Oscarsson, Martin Moberg, Kallebloggen, Johan Westerholm, In your face, Stefans konspirationer,
När krisen slog till sjönk kommunernas skatteintäkter. För att hindra massuppsägningar och chockartade skattehöjningar kompenserar vi kommunerna i år med 17 extra miljarder i statsbidrag. Det är orimligt att kommunerna inte ska ha råd med skolan för att Sverige befinner sig i en internationell kris. Satsningen har varit framgångsrik och nått sitt syfte.
Det verkar mest vara s-kommuner (som Sundsvall, Gävle och Eskilstuna) som varslar lärare. Borgerligt styrda kommuner prioriterar bättre. Eller är det kanske så att vänsterkommunerna vill att det ska svida lite extra? Ibland får jag det intrycket. Enligt Skolverket har lärartätheten sjunkit med någon promille och befinner sig på samma nivå som 2004 eller 2005. Det är ingen jättedramatik. Nu visar kommunerna också enorma överskott. För ett år sedan var prognosen -3 miljarder i kommunerna för 2009, nu visar boksluten på ett överkott om 14 miljarder. En förbättring på 17 miljarder kronor på ett år. Prognosen för 2010 visar på +10 miljarder. Gör man inget så blir det ännu större överskott 2011 och 2012. Statsbidragen är fortfarande på en väsentligt högre nivå än de var när vi tog över 2006.
Dagens besked innebär inte sämre kvalitet i skola och vård. Kommunerna får ju de pengar de behöver, men skillnaden är att de fått in dem som egna skattepengar i stället för bidrag. Det blir fortfarande överskott i kommunernas ekonomi och antalet anställda 2011 beräknas vara lika många som 2010, för att sedan stiga 2012 igen. Då behövs inte krisåtgärder längre.
Verkar vara mest röda bloggare som skriver om detta och är upprörda. Såklart. Så jäkla surt för dem att vår politik fungerar. Det tillfälliga sysselsättningsstödet behövs ju inte längre. Nu klarar sig kommunerna på sina egna skatteintäkter och behöver inga extra pengar. Precis som det är för familjer som har socialbidrag så försvinner socialbidragen när man klarar sin egen försörjning. Och a-kassan färsvinner när man får ett jobb. Men för vänsterkartellen är det ju bidragslinjen som gäller. Bidrag till alla, oavsett behov. En bra valrörelse framöver med tydliga alternativ.
DN, SvD, DI, Expressen, SR 1, SR 2,
Göran Pettersson, Kent Persson, Ulrika Falk, Peter Högberg, Tord Oscarsson, Martin Moberg, Kallebloggen, Johan Westerholm, In your face, Stefans konspirationer,
Tovning viktigare än IT?
Sitter och läser Skolverkets förslag till nya kursplaner för grundskolan. Mycket är bra, men annat känner jag väldig tveksamhet inför.
Diskussionen om vad historiaämnet ska innehålla har varit bra och klargörande och Skolverket har tagit till sig av den massiva kritiken att plocka bort antiken och medeltiden. För mig, som maniskt historiaintresserad, ter det sig väldigt märkligt att skynda förbi centrala delar av vårt ursprung. Antiken - demokratins, filosofins och de stora upptäckternas epok. Och medeltiden - då Sverige bytte religion och blev ett land. De ger en del svar på varför världen ser ut som den gör. Så klart att de ska finnas med, annars blir våra barn både obildade och perspektivlösa.
Men så kommer vi till slöjden och här får jag problem. Tovning och urholkning är centrala innehåll i ämnet. Helt nödvändiga kunskaper som alla behöver med sig i livet, om man ska tro Skolveket. Själv har jag klarat mig utan dessa och det har går ganska bra.
Jag skulle kunna förstå slöjden bättre om det t ex handlat om att sätta ihop ett skåp från IKEA utan att få några delar över. Eller att lägga upp byxor och sy i knappar. Det känns som behövliga vardagskunskaper. Ämnet hem- och konsumentkunskap är lite upplagt på det sättet och det är mycket mer tilltalande.
Men nej, slöjden ska mer handla om hantverk och slöjd som uttryckssätt. Inte om det vi behöver kunna hemma till vardags. Ibland blir det så abstrakt att jag inte riktigt begriper, vad sägs om det här: "Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck."
330 timmar i skolan ska ägnas åt detta, att jämföra med 320 för tyska och franska.
Rubank och kråkspark ska vi lära oss vad det är för något, men tid för tyska vardagsord blir det inte. Och var kommer den nya tidens kunskaper in, det man känner att man har behov av hemma när datorn eller mobilen krånglar? Inte i teknikämnet, det är nästan kliniskt rent från IT.
Jag vill att skolan ska ge användbara och nyttiga kunskaper, att den ska vara rolig och kännas modern och framför allt relevant för ungdomarna. Skolan ska ge kunskaper som de verkligen behöver för att klara sig i en globaliserad värld. Jag får lite svårt att få in tovning där...
För att sluta med det självklara - skolan får absolut inte bli mer teoretisk, det är inte det jag säger. Praktiska inslag behövs verkligen, men varför begränsa det till vissa ämnen? Varför kan inte matematik och svenska också innehålla praktik och vara kreativa? Vi ska inte skapa konstlade motsättningar som inte behöver finnas.
PS. Tovning är en urgammal metod att omvandla ull till filt med varmvatten och såpa och händerna, för den som inte visste det. Jag gjorde det inte.
Diskussionen om vad historiaämnet ska innehålla har varit bra och klargörande och Skolverket har tagit till sig av den massiva kritiken att plocka bort antiken och medeltiden. För mig, som maniskt historiaintresserad, ter det sig väldigt märkligt att skynda förbi centrala delar av vårt ursprung. Antiken - demokratins, filosofins och de stora upptäckternas epok. Och medeltiden - då Sverige bytte religion och blev ett land. De ger en del svar på varför världen ser ut som den gör. Så klart att de ska finnas med, annars blir våra barn både obildade och perspektivlösa.
Men så kommer vi till slöjden och här får jag problem. Tovning och urholkning är centrala innehåll i ämnet. Helt nödvändiga kunskaper som alla behöver med sig i livet, om man ska tro Skolveket. Själv har jag klarat mig utan dessa och det har går ganska bra.
Jag skulle kunna förstå slöjden bättre om det t ex handlat om att sätta ihop ett skåp från IKEA utan att få några delar över. Eller att lägga upp byxor och sy i knappar. Det känns som behövliga vardagskunskaper. Ämnet hem- och konsumentkunskap är lite upplagt på det sättet och det är mycket mer tilltalande.
Men nej, slöjden ska mer handla om hantverk och slöjd som uttryckssätt. Inte om det vi behöver kunna hemma till vardags. Ibland blir det så abstrakt att jag inte riktigt begriper, vad sägs om det här: "Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck."
330 timmar i skolan ska ägnas åt detta, att jämföra med 320 för tyska och franska.
Rubank och kråkspark ska vi lära oss vad det är för något, men tid för tyska vardagsord blir det inte. Och var kommer den nya tidens kunskaper in, det man känner att man har behov av hemma när datorn eller mobilen krånglar? Inte i teknikämnet, det är nästan kliniskt rent från IT.
Jag vill att skolan ska ge användbara och nyttiga kunskaper, att den ska vara rolig och kännas modern och framför allt relevant för ungdomarna. Skolan ska ge kunskaper som de verkligen behöver för att klara sig i en globaliserad värld. Jag får lite svårt att få in tovning där...
För att sluta med det självklara - skolan får absolut inte bli mer teoretisk, det är inte det jag säger. Praktiska inslag behövs verkligen, men varför begränsa det till vissa ämnen? Varför kan inte matematik och svenska också innehålla praktik och vara kreativa? Vi ska inte skapa konstlade motsättningar som inte behöver finnas.
PS. Tovning är en urgammal metod att omvandla ull till filt med varmvatten och såpa och händerna, för den som inte visste det. Jag gjorde det inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)